Digital kompetens i skolundervisningen
Föräldrar anser att källkritik är den viktigaste digitala kompetensen i skolundervisningen. Ämnen som digital beteendekunskap, digital hälsa och digital samhällskunskap saknas.
91 träffar
Föräldrar anser att källkritik är den viktigaste digitala kompetensen i skolundervisningen. Ämnen som digital beteendekunskap, digital hälsa och digital samhällskunskap saknas.
Här kan du läsa om hur Internetstiftelsen behandlar dina personuppgifter och hur du kan begära att få ta del av dem.
Den yngre halvan av Sveriges internetanvändare är mer benägna att skydda sin personliga integritet än äldre. Siffror från Svenskarna och internet 2022.
Det övre diagrammet (9.4a) visar hur många som undviker att använda uppkopplade prylar för att skydda sin integritet, och det nedre diagrammet (9.4b) visar hur många som undviker att använda smarta prylar av rädsla för att de ska bli hackade. Vilka undviker att använda smarta prylar? Det är mer vanligt att internetanvändarna undviker att använda […]
De här två diagrammen visar hur vi begränsar vår användning av sociala medier i olika aspekter för att skydda vår personliga integritet. Det övre diagrammet (2.8a) är fördelat på generation. Det nedre (2.8b) visar både kön och generation för två olika områden, nämligen att helt avstå från att använda sociala medier samt att undvika att […]
Det här diagrammet visar vad vi gör för att skydda vår personliga integritet på nätet. Det har varit möjligt att ange flera svar samt ett fritextsvar. Fritextsvaren är återgivna exakt som de skrivits. Hur många gör något för att skydda sin personliga integritet på nätet? Vilka gör något för att skydda sin personliga integritet på […]
Vi har ställt frågor till internetanvändarna om de begränsar sin internetanvändning utifrån sex olika områden. I de tre diagrammen nedan redovisar vi respektive frågeområde först totalt sett (2.1a), därefter fördelat på generationer (2.1b) och slutligen fördelat på kön (2.1c). Exakta frågeformuleringar och svarsalternativ framgår i kommande diagram i detta kapitel alternativt i tabellbilagan. I vilken […]
Nu ska vi ta reda på vilka av oss som känner stor oro för att svenska myndigheter samlar in och använder personlig data om oss och vår internetanvändning, samt över att våra digitala vårdjournaler kan läsas av obehöriga. 4 av 10 känner stor oro för att få sina digitala vårdjournaler lästa av obehöriga och 3 […]
I det här kapitlet undersöker vi två olika begrepp när det gäller livet på internet. Det är dels digital integritet – alltså rätten till privatliv och hur personuppgifter används på nätet, och dels digital källkritik – hur man värderar digitala källor och identifierar falsk information på internet. Vi ser bland annat… Att hälften av internetanvändarna […]
Männens oro över sin digitala integritet har ökat under pandemin. Oro för myndigheters inkräktande har gått upp från 20 procent i Q1 till 23 procent i Q3. Här är det stor skillnad mot kvinnorna som ligger på 13 procent både i Q1 och Q3. Männens oro är också betydligt större än kvinnornas när det gäller […]
Av de som under pandemin har arbetat hemifrån är 64 procent oroliga för storföretagens inkräktande på den personliga integriteten, vilket är mycket mer än hos de myndiga internetanvändarna i stort (52%). De känner sig också i högre grad övervakade på nätet än många andra samhällsgrupper, vilket även gäller de som studerat på distans. De som […]
Nu ska vi fördjupa oss ytterligare och dela upp de arbetande internetanvändarna i yrkesroll (arbetare / tjänsteman) och sektor (privat / offentlig). När vi jämför yrkesrollerna tjänsteman och arbetare i årets tredje kvartal (Q3) kan vi se att tjänstemännen oroar sig mer över storföretagens inkräktande på nätet än arbetarna gör – 62 respektive 51 procent. Jämfört […]
I denna del tittar vi på den digitala integriteten ur tre olika perspektiv. Vi har frågat de myndiga internetanvändarna om de känner sig övervakade på internet, och om de är oroliga över att dels myndigheter och dels stora företag så som Facebook och Google, inkräktar på deras personliga integritet på nätet. Det framgår att vi […]
Under 2019 kände sig nära hälften av svenska internetanvändare övervakade på nätet. Nästan lika stor var oron över att stora företag som Facebook och Google inkräktar på den personliga integriteten online. Oron för myndigheter är lägre, men även här växer den. I det här kapitlet undersöker vi hur oron för myndigheter och stora företag utvecklats […]
Nära hälften, 46 procent, är oroade (4+5) för att stora företag som Google och Facebook inkräktar på deras personliga integritet på internet. Denna oro ökar för varje år. Sedan år 2015 har den ökat med hela 17 procentenheter, och det senast året med 5 procentenheter.
Betraktad ur en femårsperiod är trenden tydlig; internetanvändarna har blivit mer oroade för att myndigheterna ska inkräkta på den personliga integriteten på internet. Sedan 2015 har de som är oroade (4+5) ökat med 6 procentenheter och de som inte oroar sig (1+2) minskat med 13 procentenheter. Från föregående år har emellertid ingen förändring ägt rum […]
Nytt för i år är att vi frågar internetanvändarna om de generellt sett känner sig övervakade på internet - vilket nära hälften gör. Vi följer även upp om de oroar sig för att myndigheter respektive storföretag som Google och Facebook inkräktar på deras personliga integritet på nätet. En femårstrend visar att oron för integriteten på […]
Deltagarna i undersökningen är betydligt mer oroliga för näringslivets intrång i den personliga integriteten än att myndigheter inkräktar på den. Bland alla de vuxna som svarat instämmer 19 procent helt i påståendet Jag är oroad att stora företag som Google och Facebook inkräktar på min personliga integritet på internet. Motsvarande siffra för oro över att […]
Att själv kontrollera vem som får ta del av den information som man laddar upp på nätet är en aspekt av personlig integritet online. Jag vet hur jag ändrar inställning för vilka som kan ta del av mitt innehåll är en av frågorna i årets upplaga av Svenskarna och internet. Precis som med källkritiken upplever […]
Välkommen till Svenskarna och internet 2024, en unik undersökning av svenskarnas tillvaro på nätet. På den här sidan hittar du en sammanfattning av innehållet i undersökningen. Läs rapporten här på webbplatsen eller ladda hem den som PDF. Klicka här för att gå direkt till: Så använder svenskarna internet Nästan alla, 95 procent av svenskarna, använder […]
Majoriteten av svenskarna vill underlätta brottsbekämpning genom övervakning. Unga män och de som politiskt sett uppger sig stå klart till vänster är dock mer skeptiska än andra.
Var femte svensk behöver hjälp med det digitala. Sociala medier ger oss tips och råd, men får vissa av oss att må dåligt – främst unga kvinnor. Nästan alla tycker att polisen ska få övervaka våra privata konversationer på nätet. Det här är det digitala Sverige år 2024.
Twitter och Tiktok ökar medan Facebook minskar. Be Real används av 6 procent av befolkningen. Youtube är männens favorit och Instagram kvinnornas. Svenskar umgås mest på Snapchat men barn hänger med kompisar i Roblox.
Var tredje har inte läst eller lyssnat på en bok år 2023. Jämfört med tidigare år konsumerar varken fler eller färre böcker men de som läser pappersböcker kompletterar i högre grad med ljudböcker och e-böcker. Fler lyssnar också på poddar.
Majoriteten av svenskarna anser att brottsbekämpande åtgärder på nätet är viktigare än att skydda medborgarnas personliga integritet. De som värnar mest om sin integritet på nätet är unga män.
Fler tror att internet har en positiv klimatpåverkan än en negativ. E-handeln upplevs både gynna klimatet med effektivare, smart logistik och missgynna genom överkonsumtion och fria returer från jordens alla hörn.
Kivra dominerar bland digitala brevlådor och mobilt Bank-id bland e-legitimationer. Var tionde svensk tror att vi ligger efter våra nordiska grannar i e-tjänster och merparten tror att en cyberattack där internet upphör att fungera är sannolik.
Den internetanvändande delen av befolkningen växer och fysiska begränsningar är främsta orsaken till att lämna skärmarna. Internets baksida kan vara utanförskap för de med olika utmaningar som ökar med stigande ålder.
Svenskarna vill inte ha riktad nätreklam, men tycker att polisen ska få ta del av privata konversationer online vid brottsmisstanke. Vi oroar oss för filterbubblor och näthat, men hyllar digitala böcker och tror på digitaliseringens positiva klimatpåverkan. Det här är det digitala Sverige år 2023.
Vad begränsar vår internetanvändning? I kapitel 2 presenterar vi ett urval av fritextsvar på vad som begränsar den egna internetanvändningen. Respondenterna har bland annat fått svara på hur stort hinder tekniken är, vad de gör för att skydda sin personliga integritet samt berätta vad de tänker om de digitala spår de lämnar efter sig på […]
Hur kommer den digitala världen med olika smarta uppkopplade prylar att utvecklas och vilka smarta prylar kommer dyka upp inom fem år? Det har respondenterna fått svara på i fritext. Ordmolnet nedan innehåller några av de mest vanligt förekommande och mest talande orden från deras svar. Efter det följer en strukturerad sammanfattning av svaren samt […]
Det här diagrammet visar vilka uppkopplade prylar vi har i våra hem idag jämfört med föregående år. Flera svar har varit möjliga och man har kunnat ange andra uppkopplade prylar i fritext. Hur har vårt innehav av smarta prylar utvecklats åren 2021–2022? 3 av 4 har i år en smart pryl i sitt hem. Det […]
Det här diagrammet visar hur många som brukar tänka på den information som finns om dem på nätet och de digitala spår de lämnar sig. Därefter följer fritextsvar om hur deras tankegångar går. Dessa är återgivna exakt som de skrivits. Vilka tänker på de digitala spår de lämnar efter sig? *) För mer information, se […]
Det här diagrammet visar hur många i olika generationer som undviker att använda eller installera vissa appar för att skydda sin personliga integritet. Vilka undviker vissa appar för att skydda sin personliga integritet? Vilka appar undviker vi att använda? Deltagarna i undersökningen har här fått svara i fritext om man medvetet väljer bort vissa appar […]
Det här diagrammet visar hur många i olika generationer som väljer att klicka ur cookies på webbplatser de besöker för att skydda sin personliga integritet. Vilka klickar ur cookies på webbplatser?
Det här diagrammet visar hur många i de olika generationerna som väljer att klicka ur appars tillgång till mobiltelefonens kontakter, platsinformation, kamera eller mikrofon via inställningarna i sin mobil för att skydda sin personliga integritet. Vilka klickar ur appars tillgång till kontakter, platsinformation, kamera och mikrofon i mobilens inställningar? *) För mer information, se tabellbilaga
I det här kapitlet tar vi reda på vad som begränsar svenskarnas internetanvändning. Hur stort hinder är tekniken? Har vi råd med olika enheter och nättjänster? Känner vi oss otrygga av hackare, lurendrejare och osanningar på nätet? Vad gör vi för att skydda vår digitala integritet? Dessa och andra frågor får vi svar på här. […]
I Sverige år 2022 använder fler svenskar än någonsin nätets tjänster dagligen i sin vardag. Under coronapandemins första år talade man om en chockdigitalisering, och vi ser att många av de som då tvingades ut på nätet har omfamnat flera olika e-tjänster. En tredjedel av svenskarna handlar nu kläder mestadels via nätet, liksom julklappar och […]
Hård kritik, hat eller hot påverkar inte bara de som blivit utsatta. Ett hårt debattklimat drabbar långt fler och det påverkar viljan att delta i det politiska samtalet på nätet negativt. Diagram 3.3. nedan visar hur stor andel av internetanvändarna som har avstått från att följa eller själva medverka i det politiska samtalet på nätet […]
Vårt mål för webbplatsen är att fullt ut uppfylla kriterierna i WCAG2.1-AA-standarden (Web Content Accessibility Guidelines), vilka är riktlinjer gällande tillgänglighet satta av W3C (World Wide Web Consortium), och lagkrav för myndigheter och andra offentliga organ. Vi följer även webbriktlinjer från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Integritetspolicy för Internetstiftelsens webbplatser Internetstiftelsen har tagit fram en policy för […]
Allt fler samhällsviktiga tjänster blir digitala och "Digital kompetens" finns med i skolans läroplan och har varit obligatoriskt sedan 2018. Hur säkerställer vi att alla medborgare både blir och vill bli delaktiga i vårt digitala samhälle och inte hamnar utanför? I synnerhet de som inte fått denna kompetens via skolan. Det har vi låtit internetanvändare […]
Efter att ha frågat om hjälpbehovet för 26 olika digitala områden (se diagram 14.1), ställde vi följande fråga för att ta reda på vilka ytterligare digitala områden som internetanvändarna behöver hjälp med. "Vi har gått igenom många olika områden inom internetanvändning som man kan behöva hjälp med. Finns det för dig andra områden inom internetanvändning […]
Att inte använda internet innebär idag att man hamnar i ett digitalt utanförskap. (Mer om internetanvändning i kapitel 1.) Att bara titta på andelen icke-användare jämfört mot internetanvändare kan dock ge en alltför svartvit bild av hur digital befolkningen är. Det finns även en gråzon av internetanvändare som inte kan använda olika digitala tjänster eller […]
Vi har frågat både föräldrar och barn om det finns regler för vilka barnet får chatta eller prata med på nätet, i synnerhet om de får chatta med okända eller ej. Lågstadieföräldrar och barn har ungefär samma syn på om det finns regler kring vilka barnen får prata med på nätet. 6 av 10 av […]
Det här diagrammet visar hur många internetanvändare som börjar läsa ett inlägg på sociala medier eller en artikel på nätet som de sedan upptäcker är en annons. Sammantaget har drygt 7 av 10 börjat läsa antingen en artikel på nätet eller ett inlägg i sociala medier som de sedan upptäckt är en annons. För nära […]
Hur lätt eller svårt anser internetanvändare det är att avgöra om information på nätet som vi ser, hör eller läser är sann eller falsk? Det visar det här diagrammet fördelat på generation. Nära 2 av 5 internetanvändare tycker det är lätt att avgöra om information på nätet är sann eller falsk, och närmare 1 av […]
Vi har frågat internetanvändarna vilken oro de känner för så kallade deepfakes, det vill säga manipulerade bilder, filmer eller ljud som sprids på internet som desinformation. Det kan till exempel vara ett filmklipp där en känd person verkar säga en viss sak, men det är ett montage där bild och ljud är så pass manipulerade […]
Hur oroliga är skoleleverna för att det de läser på nätet inte är sant? Det visar det här diagrammet. Totalt sett känner nära två tredjedelar av skoleleverna mellan 8–19 år någon form av oro för att det som de läser på nätet inte är sant. För 1 av 5 är oron stor. De yngsta eleverna oroar […]
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.