Legitimering på sociala medier
De flesta är positiva till legitimering på sociala medier, men nästan var tredje tror att det skulle förändra hur de själva använder plattformarna.
19 artiklar från med ämnet "unga"
-
-
Skydd mot dåligt skärminnehåll
De flesta föräldrar vill vidta åtgärder för att skydda sitt barn på nätet, men alla vet inte hur. För att få igång en öppen dialog om faror på nätet så umgås de med barnen framför skärmen och läser böcker tillsammans om hur internet fungerar.
-
Oro över skärminnehåll
De flesta föräldrar oroar sig för att inte kunna skydda sitt barn i den digitala världen. Den största källan till oro är innehåll på nätet som barnet kan må dåligt av. Oron är mer utbredd bland högskoleutbildade och bland mammor.
-
Skärmar i skolundervisningen
Föräldrar och barn är mer positiva än negativa till skärmar i skolundervisningen. Ljud och bild på en skärm kan stimulera lärandet. Text på skärm kan försvåra läsandet. Digitala läromedel underlättar för barn med dyslexi.
-
Böcker och poddar
Var tredje har inte läst eller lyssnat på en bok år 2023. Jämfört med tidigare år konsumerar varken fler eller färre böcker men de som läser pappersböcker kompletterar i högre grad med ljudböcker och e-böcker. Fler lyssnar också på poddar.
-
Samhällsnyheter i traditionella och digitala medier
Tv är den mest använda kanalen för samhällsnyheter, utom bland de unga som främst tar del av nyheter på sociala medier. Kvinnor följer Magdalena Andersson för samhällsnyheter, män följer Ulf Kristersson och barn Therese Lindgren.
-
Näthat och kränkningar
Hälften av befolkningen avstår från att uttrycka sina åsikter på nätet av rädsla för näthat. 6 procent som är 16 år eller äldre har drabbats av näthat, kränkningar eller negativa kommentarer under det senaste året.
-
Webbläsare och Wikipedia
Den mest populära webbläsaren är Google Chrome. Fler använder Wikipedia än NE.se men endast var femte litar på att innehållet på Wikipedia i huvudsak är sant. Unga män bidrar med eget material till Wikipedia mer än andra.
-
Föräldrars insyn i barnens teknikanvändning
De föräldrar som har barn under 16 år har fått svara på frågor om hur insatta de är i barnens liv på nätet, om de känner till vilka tjänster barnen använder, om de vet hur tjänsterna fungerar och om de själva är aktiva på dem. Känslan av insyn är genomgående hög. Det samma gäller kännedomen […]
-
De yngsta eleverna
Eleverna som fortfarande befinner sig i förskoleklass och lågstadiet har inte själva svarat på enkäten. Men deras föräldrar har fått frågor om de yngsta skolbarnens digitala kompetens. För det första kan man konstatera att föräldrarna till barn i ålder 6–8 år känner sig väl insatta i barnens liv på nätet. 46 procent av föräldrarna med […]
-
Internet of things
Den nya läroplanen tar också upp digitaliseringen utanför det som vi normalt sett tänker på som datorer. Mycket av det går att samla under paraplybegreppet internet of things, sakernas internet. Hit hör exempelvis internetanslutna aktivitetsarmband och dörrlås, men också självkörande bilar. I årets undersökning Svenskarna och internet är påståendet Jag har hört talas om ”internet […]
-
Producera – och inte bara konsumera
De flesta ungdomar är flitiga internetanvändare. Och många är bekväma, inte bara med att konsumera innehåll på nätet, utan också att bidra med eget. 6 av 10 instämmer helt i påståendet: Jag vet hur jag skapar och laddar upp innehåll på internet. Inkluderar man dem som besvarat med en trea eller fyra på den femgradiga […]
-
Att värna den personliga integriteten
Att själv kontrollera vem som får ta del av den information som man laddar upp på nätet är en aspekt av personlig integritet online. Jag vet hur jag ändrar inställning för vilka som kan ta del av mitt innehåll är en av frågorna i årets upplaga av Svenskarna och internet. Precis som med källkritiken upplever […]
-
Unga väljer bort annonser
Annonsblockerare är en typ av program som installeras i dator och mobiltelefon och på olika sätt förhindrar att annonser visas för användaren. Ju äldre barnen blir, desto vanligare är det att de använder annonsblockare. På gymnasiet svarar varannan elev att de har en annonsblockerare installerad, medan det på mellanstadiet bara är 18 procent som svarar […]
-
Att hitta det man letar efter
Hur lätt det är att hitta det man letar efter på nätet är en annan aspekt av digital kompetens. Och precis som källkritiken är förmågan att söka efter information en del av kursplanen för både samhällskunskapen och svenskan i grundskolan. En av frågorna i årets upplaga av Svenskarna och internet handlar om just detta: Jag […]
-
Att lära sig källkritik
Det tycks alltså finnas ett samband mellan en självupplevd god källkritisk förmåga och förhållningssättet till den information man hittar på nätet. Hur ser det då ut med utbildning i och information om hur man kan värdera information på nätet? I Svenskarna och internet är frågan Har du fått utbildning/information om hur du värderar information på […]
-
Delaktighet i informationssamhället
Internet är, föga förvånande, viktigt för svenska ungdomar. Och i växande utsträckning med ökande ålder. Dessutom är det tydligt att internet är ett viktigt redskap i skolan, precis som på fritiden. Bland gymnasieeleverna till och med viktigare i studierna/yrkeslivet än i privatlivet. 54 procent av eleverna på mellan- och högstadiet samt gymnasiet som deltog i […]
-
Barns tillgång till och användning av internet
Nästan alla skolungdomar, över 90 procent, från sex års ålder använder internet. Allt fler gör det varje dag. En majoritet av sjuåringarna (59 %) använder internet dagligen. De stora förändringarna de senaste fem åren har skett bland de yngre barnen. Internet går allt längre ner i åldrarna. Redan vid två års ålder har tre av […]
-
Barn och internet
Internet går allt längre ner i åldrarna. I dag har tre av fyra tvååringar testat och mer än hälften av alla treåringar är dagliga internetanvändare. Tillgången till surfplattor har varit en bidragande orsak till det flitiga användandet och bland förskolebarnen är det ungefär lika många som använder internet varje dag som också har en surfplatta. […]
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.