Hälften har läst pappersböcker det senaste året

---

---

---

Vilket bokformat används mest – tryckta böcker, ljudböcker eller e-böcker?

Tryckta böcker i pappersformat används fortfarande mest av både män och kvinnor i alla åldrar. Drygt hälften har läst böcker i pappersformat under det senaste året. En dryg fjärdedel har lyssnat på ljudböcker och var åttonde har läst e-böcker. Fler kvinnor konsumerar alla bokformat i högre grad än män.

Vilket bokformat har ökat mest år 2023?

Kort summerat är det de digitala böckerna som har ökat sin andel konsumenter sedan år 2021, framför allt e-böckerna. Den tryckta pappersboken ligger kvar på samma nivå som år 2021 då den lilla skillnaden är inom felmarginalen.

De digitala böckerna används dock mest som ett komplement till pappersboken. Det är bara 9 procent som enbart lyssnat på ljudböcker och 2 procent som enbart läst e-böcker.

Frågan om tryckta böcker i pappersformat ställdes inte år 2022. Därför jämför vi år 2021 mot år 2023 för samtliga tre bokformat. Resultatet för e-böcker och ljudböcker för år 2022 finns dock att ta del av i förra årets rapport.

Hur många läser böcker i pappersformat?

• Drygt hälften av internetanvändarna har läst böcker i pappersformat under det senaste året. En dryg fjärdedel har läst varje vecka och en sjättedel varje dag.
• Fler kvinnor (59%) än män (47%) har läst pappersböcker. Bland kvinnorna ligger de internetanvändande 20-, 30- och 40-talisterna i topp och bland männen innehar 90-talisterna topplaceringen.
• Minst av alla har 00-talisterna läst böcker i pappersformat, i synnerhet männen varav 6 av 10 inte har läst pappersböcker.

Är det fler eller färre som läser pappersböcker år 2023?

• Den totala andelen läsare av pappersböcker är oförändrad mot år 2021. Likaså är andelen som läser varje vecka på samma nivå. Den dagliga andelen läsare av pappersböcker har dock ökat något år 2023.
• Jämfört med år 2021 läser något fler av de äldsta internetanvändande 20-, 30- och 40-talisterna pappersböcker år 2023. *)
• Även om 90-talisterna ligger i topp när det gäller att läsa pappersböcker har de minskat sin totala konsumtion av pappersböcker något år 2023 jämfört med år 2021. *)

Hur många lyssnar på ljudböcker?

• Drygt var fjärde lyssnar på ljudböcker.
• Fler kvinnor (31%) än män (23%) lyssnar på ljudböcker.
• 10-talisterna ligger i topp vad gäller att lyssna på ljudböcker. Framför allt sticker kvinnor födda på 10-talet ut. Nära hälften av kvinnorna födda på 10-talet har lyssnat på ljudböcker vilket är betydligt mer än alla andra.
• Bland de äldsta internetanvändarna är ljudbokslyssnandet som lägst. Bland kvinnorna tar ljudbokskonsumtionen fart bland 60-talisterna och bland männen först bland 70-talisterna. Faktum är att män födda på 70-talet har en av topplaceringarna i ljudboklyssnandet bland män.

Är det fler eller färre som lyssnar på ljudböcker år 2023?

• Andelen som lyssnar på ljudböcker ökar något, framför allt på veckonivå jämfört med år 2021. År 2022 minskade andelen lyssnare på ljudböcker marginellt men har tagit igen det på samtliga nivåer. *)
• Det är fler kvinnor än män som har ökat sin veckokonsumtion av ljudböcker. *)

Hur många läser e-böcker?

• Var åttonde (13%) läser e-böcker.
• 90-talisterna ligger i topp när det gäller att läsa e-böcker, såväl män som kvinnor. Var femte man och var fjärde kvinna född på 90-talet har läst e-böcker det senaste året.
• Fler kvinnor (15%) än män (11%) läser e-böcker. Det gäller alla åldrar utom 80-talisterna, där marginellt fler män än kvinnor är e-bokskonsumenter. Faktum är att män födda på 80-talet är de enda som läser något av de tre bokformaten i högre utsträckning än kvinnorna.

Är det fler eller färre som läser e-böcker år 2023?

• Andelen som läser e-böcker ökar år 2023.
• Det är framför allt fler 90-talister som läser e-böcker år 2023. *)
• Både män och kvinnor har ökat sin e-bokkonsumtion. *)

*) För mer information, se tabellbilaga

Knappt 3 av 10 har lånat böcker på bibliotek det senaste året

---

Hur många har lånat böcker på bibliotek?

• Knappt 3 av 10 av internetanvändarna 8 år eller äldre har lånat böcker det senast året.
• Flitigast på att låna böcker har de yngsta varit. Bland 10-talisterna har nästan 6 av 10 lånat böcker.
• 60-talisterna har lånat böcker minst av alla det senaste året. Det gäller både män och kvinnor.
• Fler kvinnor (35%) än män (21%) har lånat böcker det senaste året. Det gäller alla åldrar.
• Störst skillnad mellan män och kvinnor i boklånandet är det bland 50- och 70-talister. I dessa åldersgrupper har mer än dubbelt så många kvinnor som män lånat böcker.

---

Fler lånar e-böcker än ljudböcker på bibliotek

Vilka bokformat har lånats på bibliotek år 2023?

• 9 av 10 av de som har lånat en bok på biblioteket år 2023 har lånat en pappersbok. Sett till befolkningen motsvarar det var fjärde internetanvändare.
• Fler har lånat e-böcker än ljudböcker på bibliotek år 2023. Detta trots att det är betydligt fler som konsumerar ljudböcker än e-böcker. (Se Diagram 8.2.)
• Var åttonde (13%) som har lånat en bok på biblioteket år 2023 har lånat en e-bok. Det motsvarar 4 procent av internetanvändarna och allra mest har kvinnor födda på 90-talet (7%) och 70-talet (6%) lånat e-böcker. *)
• Inte ens var tionde (8%) som har lånat en bok på biblioteket har lånat en ljudbok. Det motsvarar 2 procent av internetanvändarna.
• 12 procent av de som lånat böcker har lånat mer än ett bokformat. *)

*) För mer information, se tabellbilaga 

---

Var femte e-bokskonsument lånar e-böcker på bibliotek

Vilka bokformat lånar de som har lyssnat på eller läst pappersböcker, ljudböcker eller e-böcker?

• Av de internetanvändare som har läst tryckta böcker i pappersformat har drygt 4 av 10 lånat pappersböcker på bibliotek det senaste året.
• 2 av 10 av e-bokskonsumenterna har lånat e-böcker på biblioteket det senaste året.
• Bland ljudbokslyssnarna har 7 procent lånat ljudböcker på bibliotek det senaste året.
• Nästan tre gånger fler konsumenter av e-böcker än ljudböcker har alltså lånat sitt respektive bokformat på bibliotek.

"Man kan ha tusentals digitala böcker i fickan, men pappersböcker får inte slut på batteri"

Var tredje konsumerar digitala böcker, det vill säga ljudböcker och e-böcker. Dubbelt så många konsumerar ljudböcker än e-böcker och 7 procent läser och lyssnar på både och (se Diagram 8.2a).

I denna fråga om synen på ljudböcker och e-böcker har de digitala bok-konsumenterna fått ange sina spontana tankar i fritext utan några svarsalternativ. Detta är alltså de digitala bokkonsumenternas uppfattning om digitala böcker baserat på vad de hittills har erfarit av de olika formaten och marknaden som tillhandhåller dem.

Även om både ljudböcker och e-böcker är digitala så skiljer sig konsumtionen av dem åt; den ena "läser man med öronen" och den andra med ögonen. Därför kommer vi dels att titta på vad de har gemensamt och dels att undersöka vilka som är deras unika fördelar och nackdelar.

Vi har kort sammanfattat svaren om vilka fördelar och nackdelar de digitala bokkonsumenterna ser med de olika bokformaten – och hur dessa format eventuellt har påverkat deras totala bokkonsumtion. Vi återger även flera åsikter i citatform för att ytterligare tydliggöra såväl praktiska erfarenheter som tankar om de digitala böckerna.  

---

"Digitala böcker är resvänliga, lättburna och klimatsmarta"

Väger fördelarna eller nackdelarna tyngst för digitala böcker?

De digitala bokkonsumenterna ser både många fördelar och många nackdelar med ljudböcker och e-böcker. De positiva omdömena är dock fler än de negativa för både digitala böcker som helhet och såväl ljudböcker som e-böcker var för sig.

Fördelarna tenderar dock väga tyngre för ljudböckerna än för e-böckerna. Det kan dock bero på vad man lägger i vågskålarna för e-boken. De som har läst e-bok på en läsplatta, endast avsedd för e-böcker, är betydligt mer positiva än de som läst e-böcker på mobil, surfplatta eller dator. De sistnämnda tycks överlag vara mer negativa än övriga digitala bokkonsumenter.

Flera av fördelarna har ljudböckerna och e-böckerna gemensamt. Däremot delar de ytterst få nackdelar, då nackdelarna skiljer sig stort åt mellan de olika formaten.

Vilka gemensamma fördelar har digitala böcker?

De främsta gemensamma fördelarna som både ljudböcker och e-böcker har enligt de digitala bokkonsumenterna är att de är "resvänliga och lättburna". Att man kan ha "tusentals böcker i fickan" tack vare de digitala enheterna istället för att "bära runt på skrymmande och tunga pappersböcker". Några är också glada över att slippa förvara böcker i fysisk form i sina hem.

I de båda digitala bokformaten kan man dessutom få tillgång till böcker direkt "på bara några sekunder" och man har ett stort utbud att välja emellan, ibland även sådana böcker som har slutat tryckas. Det stora utbudet gör också att vissa testar på helt nya författare och nya genrer av litteratur. Att böckerna är digitala och att man inte har behövt "skövla skog för att göra papper" får en stor andel att tycka att de är mer klimatsmarta och miljövänliga än pappersböcker.

Flera svarar också att digitala böcker håller ett lägre pris än de fysiska böckerna och att de strömmande abonnemangstjänsterna kan vara kostnadseffektiva. Både ljudböcker och e-böcker underlättar också bokkonsumtion för de med synnedsättning.

Vilka gemensamma nackdelar har digitala böcker?

Nackdelarna med ljudböcker respektive e-böcker skiljer sig åt och är inte alls lika många som de gemensamma fördelarna. Förenklat är det framför allt tre nackdelar som ljudböcker och e-böcker delar enligt de digitala bokkonsumenterna.

Den vanligaste nackdelen är att de digitala enheterna man konsumerar böckerna på ofta "stör" lyssningen eller läsningen. Det kan komma nyhetsnotiser och aviseringar från sms, sociala medier och andra appar som gör att man blir distraherad och inte kan koncentrera sig på boken.

De digitala enheterna kräver också batterier som behöver laddas och är "miljöfarliga". Läsning och lyssning av en bok kan störas om enheten "börjar ropa efter ström" eller så avbryts den abrupt om enheten får helt slut på batteri.

Den tredje nackdelen handlar om ägandeformen av de digitala böckerna. Den omnämns framförallt av de som använder abonnemangstjänster och därmed inte äger de digitala böcker de konsumerar. Detta är något de saknar, i synnerhet i jämförelse med de tryckta böckerna.

---

"Med ljudböcker har man händerna fria och kan göra annat samtidigt"

---

Hur har ljudböcker påverkat bokkonsumtionen?

Kort summerat upplever majoriteten av ljudbokskonsumenterna att ljudböcker har ökat deras totala bokkonsumtion. Ljudböckerna ger dem möjlighet att konsumera böcker samtidigt som de gör något annat. Textböckerna läses vid andra tillfällen och ljudböckerna har därför blivit ett komplement. Ljudböckerna har alltså inte ersatt textböckerna i någon högre utsträckning utan istället möjliggjort en större total bokkonsumtion enligt merparten av ljudbokslyssnarna.

De finns också en liten andel som uppger att de inte har tid eller lust att läsa textböcker, eller att de har de fysiska begränsningar som gör att de inte kan tillgodogöra sig böcker i textformat. För dem har ljudboken blivit "det enda alternativet" att konsumera böcker på.

Vilka fördelar har ljudböcker?

Den största fördelen med ljudböcker är att man kan göra annat samtidigt. Detta lovordas av nästan alla boklyssnare. Man har händerna fria, kan "multitaska" och exempelvis utföra hushållssysslor som att städa, tvätta eller ta hand om trädgården.

Många lyssnar också på böcker när de tränar eller "tar sig mellan två platser" som när de promenerar, cyklar eller kör bil. I jämförelse med textböcker är ljudböcker också "ypperliga att läsa och slippa bli åksjuk". Några nämner också att ljudböcker gjort det möjligt att ta del av en bok "tillsammans i nuet" med familjen, som exempelvis på en bilfärd eller hemma i köket under matlagningen.

Ljudböcker används också som avkoppling. Det går att "slölyssna" utan att behöva anstränga sig, ungefär "som bakgrundsmusik". Man behöver inte heller hålla i något och man behöver inte läsa med ögonen, utan man kan bara blunda och lyssna. Flera använder ljudböcker för insomning.

Andra fördelar med ljudböcker som omnämns är att det går "snabbare" att konsumera böcker, att man "hinner med" fler böcker jämfört med att läsa textböcker. Att det går anpassa uppläsningshastigheten efter eget tycke och smak tycker några också är en fördel.

Personer som har ADHD, synnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter som dyslexi upplever också att ljudböcker både möjliggör och underlättar för dem att ta del av böcker.

Sedan är de gemensamma fördelarna för digitala böcker, alltså ljudböcker och e-böcker, som tidigare nämnts icke att förglömma. Som att de exempelvis är lätta att bära och resa med, mer miljövänliga än pappersböcker och finns i ett stort och lättillgängligt utbud. Läs mer under: Vilka gemensamma fördelar har digitala böcker?

Vilka nackdelar har ljudböcker?

Att kunna göra annat samtidigt som man konsumerar böcker har också en baksida. Om inte aktiviteten är "monoton, enformig eller repetitiv" är det alltför lätt att bli distraherad och tappa fokus i sitt boklyssnande. Koncentrationssvårigheter är den nackdel som flest ljudbokskonsumenter uppger. Några menar att de "läser mer slarvigt med öronen".

I kölvattnet av att bli distraherad är det många som tycker att det är lättare att missa något när de lyssnar istället för läser och likaså att det är svårare att minnas vad de har läst och av vem. Det kan också vara svårare att hänga med och "viktiga detaljer kan gå förlorade".

Många anser också att det är "hopplöst att hitta tillbaka" i en ljudbok om man vill läsa om ett tidigare stycke, råkar tappa fokus eller somnar ifrån ljudboken. Ännu en nackdel är att man inte har någon "överblick" över var man är i boken eller hur långt det är kvar till nästa kapitel.

Några tycker att ljudböcker är "för långsamma så att de blir långtråkiga". Andra tycker att ljudböcker är "för snabba" och att de inte hinner reflektera över innehållet när "läsningen inte går i deras egen valda takt". Uppläsarens roll är mycket avgörande för upplevelsen av boken, ibland mer än innehållet.

"Att lyssna på ljudbok är som att dansa. Uppläsaren för och jag följer. Är uppläsaren duktig kan jag hamna i trans. Haltar uppläsaren blir bokupplevelsen densamma."
Kvinna, 28 år

Några av de som lyssnar mer skönlitterärt svarar att de inte upplever att ljudboken ger dem "en riktig läsupplevelse". Att de inte lever sig in i boken på samma sätt som i en textbok. De blir inte uppslukade av boken för att "berättarröstens tolkningar hämmar förmågan att skapa egna bilder".

De som lyssnar på fackböcker påtalar nackdelen med att inte kunna stryka under eller hinna anteckna om man till exempel är "ute på vift" eller har "händerna fulla". Man saknar också bilder och grafik som kan underlätta förståelsen.

En annan stor nackdel som många påtalar är risken för att man inte lär sig läsa eller stava lika bra om man bara lyssnar på orden istället för läser dem. Att man "tappar läsförmågan" och att "ordförrådet urholkas". Detta oroar såväl yngre som äldre och de yngsta uttrycker oro för egen del (Läs mer under Vad säger barn och ungdomar om ljudböcker?).

Sedan är de få gemensamma nackdelarna för digitala böcker, alltså ljudböcker och e-böcker, som tidigare nämnts icke att förglömma. Som att den digitala enhet man lyssnar på kommer med aviseringar som stör bokupplevelsen, att enheten kräver batterier för lyssning och att om man abonnerar på en boktjänst så äger man inte böckerna. Läs mer under: Vilka gemensamma nackdelar har digitala böcker?

Vad säger barn och ungdomar om ljudböcker?

Kort summerat är barn och ungdomar positiva till ljudböcker, i synnerhet de yngsta barnen som är från 8 år i denna studie. De ser dock även nackdelar med ljudböcker, framförallt när de börjar närma sig tonåren.

De yngre barnen beskriver ofta ljudbokslyssning som "mysigt och roligt". Många har också varit i kontakt med ljudböcker redan innan de själva kunde läsa. De barn och ungdomar som har dyslexi eller andra svårigheter att lära sig att läsa ser ljudböcker som en stor hjälp för dem.

Bland barn i mellanstadieåldern är det fler som uttrycker nackdelar med ljudböcker. De oroar sig för att de inte lär sig läsa och stava lika bra som när de läser text. Några känner också att de har svårare att lära sig nya ord när de inte läser orden "utan bara hör dem". En del tycker också att de inte "hänger med lika bra" som när de läser med ögonen.

---

"Med en läsplatta är det inga direkta skillnader mellan e-böcker och pappersböcker"

---

Hur har e-böcker påverkat bokkonsumtionen?

Kort summerat svarar en stor andel av e-bokskonsumenterna att e-böcker har ökat deras totala bokkonsumtion. E-böckerna har blivit ett komplement till pappersböckerna, framför allt under resor där fysiska böcker "tar för stor plats och väger för mycket". För några få har e-böckerna helt ersatt de fysiska böckerna.

Det finns dock en stor vattendelare bland e-bokskonsumenterna och det är läsplattan, det vill säga den digitala enhet som är utformad särskilt för bokläsning. De som använder en läsplatta svarar mer ofta att e-böckerna har ersatt de fysiska böckerna "då läsupplevelsen är densamma".

De främsta anledningarna till att e-bokskonsumenterna likställer sin läsplatta med en vanlig bok är att den har samma format som en pocketbok och att "det går att bläddra fram och tillbaka liksom i en pappersbok". Många uppger också att läsplattan inte innehåller några andra appar som kan störa läsningen med notiser vilket ger samma "läsfokus" som en tryckt bok. Därtill är det flera som nämner att deras läsplatta är designad med blänkfria skärmar som har så kallat e-bläck, alltså bildskärmstekniken E-ink som efterliknar vanligt tryckt papper. Bildskärmar med E-ink anses vara "bra för ögonen" och "ge samma känsla som en pappersbok".

Svaren om hur e-boken påverkat bokkonsumtionen totalt sett är ofta kopplade till användningen av en läsplatta.

Vilka fördelar har e-böcker?

En av de största fördelarna som de digitala bokkonsumenterna ser med e-böcker är att det går att förstora och anpassa texten. Att man kan göra den så stor att man "till och med kan läsa utan läsglasögon". Det gäller läsare av e-böcker i alla åldrar men bland de äldsta e-bokskonsumenterna är förstoringsmöjligheten extra omtalad. Även de med synnedsättningar uppger att denna funktion underlättar läsningen för dem.

En annan stor fördel som många tar upp är anpassningsmöjligheten av ljusstyrkan så att man kan läsa "i allt från strålande sol till beckmörker". Att läsa i sängen utan läslampa är uppskattat bland de som inte vill störa någon bredvid dem som vill sova. En del tycker också att e-böcker är "lättare att hålla i", i alla fall jämfört med stora tunga pappersböcker.

De som läser kurs- och facklitteratur påtalar att det i e-böcker är enkelt att söka i texten och att det går att göra sökbara understrykningar och kommentarer, vilket de ser som en stor fördel jämfört med en fysisk bok. En del tar också upp att det är lätt att låna e-böcker på biblioteket. Det är enkelt och man behöver inte komma ihåg att lämna tillbaka e-boken för "det sköter den själv".

Sedan är de gemensamma fördelarna för digitala böcker, alltså ljudböcker och e-böcker, som tidigare nämnts icke att förglömma. Som att de exempelvis är lätta att bära och resa med, är mer miljövänliga än pappersböcker och finns i ett stort och lättillgängligt utbud. Läs mer under: Vilka gemensamma fördelar har digitala böcker?

Vilka nackdelar har e-böcker?

De digitala läsarna ser flera nackdelar med e-böcker men de skiljer sig åt beroende på om man läser e-böcker på en läsplatta, det vill säga en digital enhet främst avsedd för bokläsning, eller på en annan digital enhet som en mobil, surfplatta eller dator. De som läser e-böcker på de sistnämnda tenderar att vara mer negativa jämfört med de som använder en läsplatta.

Den största nackdelen enligt de som har läst på en annan digital enhet än läsplatta är att e-böcker ger för mycket skärmtid. Man upplever att man redan tillbringar massor med tid "framför skärmen" och att "scrolla på mobilen" så därför vill man inte läsa sina böcker där också. Både "plingande och ljudlösa notiser" från appar på de digitala enheterna stör också läsningen.

Många anser att mobilskärmen är för liten för att läsa en bok på så att man får ont i huvudet och i ögonen. Även surfplattan och datorn får kritik för att vara i klumpiga format och ha "skärmar som blänker och har fel ljus" för läsning av e-bok. En kvinna beskriver det som att "läsa in i en lampa" vilket gör att "både ögonen och sömnen tar stryk".

Nackdelar kopplade till läsplattan handlar i många fall om att det är svårt att välja vilken läsplatta man ska investera i. Dels handlar det om läsplattornas kompatibilitet. Flera påpekar att de inte tycks kunna använda en och samma läsplatta för att "äga, låna och streama e-böcker". De menar att de behöver minst två olika läsplattor; en för att kunna bygga en egen samling e-böcker samt för att låna på bibliotek, och en annan för att ta del av e-böcker via en strömmande boktjänst.

Flera har också bilden av att merparten av de strömmande boktjänsterna har sin egen modell av läsplatta och "att inga andra läsplattor tillåts" vilket är "roten på problemet". Detta upplevs sammantaget som begränsande både för de som ska välja en läsplatta och för "e-boken som bokformat".

Även frågor kring olika funktioner på läsplattor dyker upp och marknaden för läsplattor beskrivs som "en djungel". Några uppger att de drar sig för att köpa eftersom de "inte orkar reka vilken de ska välja", andra av rädsla för att "lägga pengarna på fel". Vilka har bra ljus för ögonen? Vad är en rimlig batteritid? Vad är en rimlig vikt på en läsplatta? Vad är det som ger pappersbokskänsla och vilka läsplattor har det? Frågorna är många och svaren upplevs inte gå att finna på ett enkelt sätt.

Sedan är de få gemensamma nackdelarna för digitala böcker, alltså ljudböcker och e-böcker, som tidigare nämnts icke att förglömma. Som att den digitala enhet man läser e-boken på kommer med aviseringar som stör bokupplevelsen, att enheten kräver batterier för läsning och att om man abonnerar på en boktjänst så äger man inte böckerna. Läs mer under: Vilka gemensamma nackdelar har digitala böcker?

Vad säger barn och ungdomar om e-böcker?

Kort summerat ser barn och ungdomar i stort sett samma fördelar och nackdelar med e-böcker som de vuxna.

Fördelarna är ofta kopplade till läsplattor som de bland annat tycker är "sköna att hålla i". Fler svarar också att de tycker att det är "mysigt att läsa med släckt lampa". Nackdelarna hänger oftast ihop med att läsa e-böcker på mobilskärm som gör att de bland annat får för mycket skärmtid och ont i ögonen.

En lärare uttalar sig också om användningen av e-böcker som läromedel på läsplattor i skolan.

"Som lärare är jag imponerad av hur e-böcker har förbättrat mina elevers läskunskaper och ordförråd. Var skeptisk när läsplattor köptes in. Läromedel skulle vara tryckta böcker och eleverna behövde mindre skärmtid och inte mer. Men läsplattorna blev en positiv överraskning. Inte bara format och vikt utan även att textstorlek och ljusförhållanden kan anpassas efter individ och miljö, särskilt bra för elever med synnedsättning. Inga appar eller surfmöjligheter som pockar på uppmärksamhet. Går att stryka under, skriva egna minnesanteckningar och söka i texten. Uppskattade av eleverna och som ett brev på posten så presterar de bättre. Bäst av allt: "Alla" läroböcker ryms nu i elevernas ficka och ingen kan längre glömma läxan."
Kvinna, 31 år

P3 Dokumentär är svenskarnas favoritpodd

Tio-i-topp favoritpoddar bland svenskar som har lyssnat på podd (48%) år 2023:

1. P3 Dokumentär (SR)	11%
2. Flashback Forever	4%
3. Creepypodden (SR)	4%
4. P3 Historia (SR)	4%
5. Ursäkta	4%
6. Rättegångspodden	3%
7. USA-podden (SR)	3%
8. Alex och Sigge	3%
9. Det politiska spelet (SR)	2%
10. Historiepodden	2%

Vilka poddar är svenskarnas favoriter?

Notera att detta är en fritextfråga där de som har lyssnat på poddar under de senaste 12 månaderna själva har fått skriva in vilka som är deras tre favoritpoddar.

• P3 Dokumentär är svenskarnas favoritpodd.
• På andra plats kommer podden Flashback Forever och på tredje plats Creepypodden.
• På tio-i-topp-listan är hälften av poddarna från Sveriges Radio (SR).
• En tredjedel av svenskarna som lyssnar på poddar har angivit en podd från Sveriges Radio (SR) som favorit. Det motsvarar 15 procent av den internetanvändande befolkningen. *)
• Både män och kvinnor har P3 Dokumentär som favoritpodd men sedan skiljer det sig något åt i ranking, även om skillnaderna är små. På männens topplista seglar en nykomling in på andra plats, närmare bestämt podden The Joe Rogan Experience med den amerikanske komikern Joe Rogan.
• Män som lyssnar på podd (45%) har följande fem favoriter:
  1. P3 Dokumentär (SR) (8%)
  2. Joe Rogan (4%)
  3. Creepypodden (SR) (3%)
  4. Flashback Forever (3%)
  5. Alex och Sigge (3%)
• Kvinnor som lyssnar på podd (51%) har följande fem favoriter:
  1. P3 Dokumentär (SR) (13%)
  2. Ursäkta (6%)
  3. Flashback Forever (6%)
  4. Rättegångspodden (5%)
  5. Creepypodden (SR) (4%)
• Var femte pensionär har lyssnat på poddar det senaste året och deras topplista över favoritpoddar skiljer sig åt mot befolkningen i stort:
  1. USA-podden (SR) (7%)
  2. Fråga Agnes Wold (SR) (4%)
  3. Krim (SR) (4%)
  4. Kinapodden (SR) (3%)
  5. Europapodden (SR) (3%)
• På svenskarnas topplista över favoritpoddar hamnar podden Vad? (IJustWantToBeCool) på 11:e plats. Den toppar däremot barn och ungdomars favoritpoddlista – mer om det i diagram 8.19.

---

Barn och ungdomars favoritpodd är Vad? (IJustWantToBeCool)

Tio-i-topp favoritpoddar bland 8–19-åringar (36%) som har lyssnat på podd år 2023:

1. Vad? (IJustWantToBeCool)	14%
2. Frågar åt en kompis	7%
3. Ursäkta	5%
4. Spöktimmen	4%
5. Creepypodden (SR)	3%
6. P3 Dokumentär (SR)	2%
7. P3 Historia (SR)	2%
8. Rättegångspodden	2%
9. Den som skrattar förlorar	2%
10. Mellan himmel och jord	2%

Vilka poddar är barn och ungdomars favoriter?

Notera att detta är en fritextfråga där de som har lyssnat på poddar under de senaste 12 månaderna själva har fått skriva in vilka som är deras tre favoritpoddar.

• Vad? (IJustWantToBeCool) är barn och ungdomars favoritpodd.
• På andra plats kommer podden Frågar åt en kompis och på tredje plats podden Ursäkta.
• Creepypodden är den mest populära podden från Sveriges Radio (SR) bland barn och ungdomar.
• Bland barn och ungdomar som lyssnar på poddar har var tionde angivit en podd från Sveriges Radio (SR) som sin favorit. Det motsvarar 4 procent av alla barn och ungdomar 8–19 år. *)
• Både pojkar och flickor har Vad? (IJustWantToBeCool) som favoritpodd men sedan skiljer det sig något åt i ranking. På pojkarnas topplista seglar en nykomling in på fjärde plats, närmare bestämt podden Tutto Balutto. Pojkar favoriserar också i högre grad podden Vad? (IJustWantToBeCool) medan flickor har flera olika favoritpoddar.
• Pojkar 8–19 år som lyssnar på podd har följande fem favoriter:
  1. Vad? (IJustWantToBeCool) (18%)
  2. Frågar åt en kompis (5%)
  3. Mellan himmel och jord (3%)
  4. Tutto Balutto (3%)
  5. Den som skrattar förlorar (2%)
• Flickor 8–19 år som lyssnar på podd har följande fem favoriter:
  1. Vad? (IJustWantToBeCool) (10%)
  2. Ursäkta (9%)
  3. Spöktimmen (7%)
  4. Frågar åt en kompis (7%)
  5. Creepypodden (SR) (5%)