Legitimering på sociala medier
De flesta är positiva till legitimering på sociala medier, men nästan var tredje tror att det skulle förändra hur de själva använder plattformarna.
183 artiklar från med ämnet "sociala medier"
-
-
Barn och unga om åldersgränser på sociala medier
Barn i åldern 8–19 år är betydligt mer skeptiska än föräldrarna när det gäller åldersgränser på sociala medier.
-
Vuxna om åldersgränser på sociala medier
En majoritet av den vuxna befolkningen ser främst fördelar med att förbjuda barn under 15 år att använda sociala medier.
-
Sammanfattning
Föräldrar vill begränsa barnens tid framför skärmar och skydda dem från olämpligt innehåll, mobbning och brott. Samtidigt är sociala medier viktiga för vänskap, underhållning, kreativitet och lärande bland barn. Frågan om en nationell åldersgräns väcker många åsikter, inte minst om vilket ansvar staten kan eller bör ta.
-
Hur påverkar internet våra politiska ställningstaganden?
Svenskarna går till val 2026 i en tid präglad av stora förändringar i omvärlden och på hemmaplan. Den digitala arenan är viktigare än någonsin – AI, poddar och Tiktok har blivit naturliga delar i det politiska informationslandskapet och det offentliga samtalet. Denna rapport belyser hur internet påverkar väljare och valrörelsen 2026.
-
Var formas åsikterna? En djupdykning i väljargrupper
Hälften av förstagångsväljarna tar dagligen del av politiskt innehåll i sociala medier. Föräldrar har lägre politiskt intresse men följer trots det ofta politikers sociala mediekonton. Pensionärer tar huvudsakligen del av politiskt innehåll i traditionella medier.
-
Det politiska samtalet på nätet
3 av 10 har diskuterat någon politisk fråga på nätet under året, men bara ett fåtal räknar med att påverka andra. Ett hårt samtalsklimat begränsar politisk diskussion och engagemang. Trots det anmäler knappt var tionde inlägg med hårda ord, hat eller hot.
-
Politisk information och budskap på nätet
Facebook minskar kraftigt som plattform för politiskt innehåll. Fler tar del av politik i poddar och på Tiktok. Var fjärde svensk följer politiker, influencers eller politiska experter på sociala medier.
-
Barn och ungdomars användning av sociala medier
Denna bilaga visar innehåll från rapporten Svenskarna och internet 2025, kapitel 3 – Sociala medier. För att underlätta läsning om barn och ungdomars användning av sociala medier inkluderar vi en sammanfattning av det avsnittet här.
-
Skydd mot dåligt skärminnehåll
De flesta föräldrar vill vidta åtgärder för att skydda sitt barn på nätet, men alla vet inte hur. För att få igång en öppen dialog om faror på nätet så umgås de med barnen framför skärmen och läser böcker tillsammans om hur internet fungerar.
-
Oro över skärminnehåll
De flesta föräldrar oroar sig för att inte kunna skydda sitt barn i den digitala världen. Den största källan till oro är innehåll på nätet som barnet kan må dåligt av. Oron är mer utbredd bland högskoleutbildade och bland mammor.
-
Dejting och relationer i en digital tid
Allt färre nätdejtar och dejten googlas inför en träff IRL. Att få kontakt offline är mer populärt än online. De i par oroar sig för mikrootrohet och kollar sin partners mobil. Man följer både sin partners platsdata i mobilen och sina ex på sociala medier.
-
Sociala medier
Användningen av X/Twitter minskar år 2025. Unga män slutar göra egna inlägg på sociala medier. Mellanstadiebarn hänger med kompisar de inte känner utanför nätet på Roblox. Användningen av sociala medier minskar på lågstadiet.
-
Skärmar vid läggdags
De flesta barn har en skärm i sängen vid läggdags. Det vanligaste är att barnen kollar sina sociala medier innan de somnar. Pappersboken används mest i sängen av barn i lågstadieåldern medan skärmen dominerar bland ungdomar vid sovdags.
-
Digital kompetens i skolundervisningen
Föräldrar anser att källkritik är den viktigaste digitala kompetensen i skolundervisningen. Ämnen som digital beteendekunskap, digital hälsa och digital samhällskunskap saknas.
-
Näthat
Hela 44 procent av svenskarna har sett politiker utsättas för näthat och 7 procent har själva drabbats av näthat. Ungdomar och personer med en funktionsnedsättning drabbas av näthat mer än andra.
-
Sociala medier
Tillväxttakten på sociala medier går långsamt och nyare tjänster har haft svårt att etablera sig bland svenskarna under året. Sociala medier upplevs stjäla för mycket av vår tid, men hjälper oss samtidigt att hålla kontakten med nära och kära.
-
Sociala medier
Twitter och Tiktok ökar medan Facebook minskar. Be Real används av 6 procent av befolkningen. Youtube är männens favorit och Instagram kvinnornas. Svenskar umgås mest på Snapchat men barn hänger med kompisar i Roblox.
-
Attityder till personliga data och övervakning på nätet
Majoriteten av svenskarna anser att brottsbekämpande åtgärder på nätet är viktigare än att skydda medborgarnas personliga integritet. De som värnar mest om sin integritet på nätet är unga män.
-
Sammanfattning
Svenskarna vill inte ha riktad nätreklam, men tycker att polisen ska få ta del av privata konversationer online vid brottsmisstanke. Vi oroar oss för filterbubblor och näthat, men hyllar digitala böcker och tror på digitaliseringens positiva klimatpåverkan. Det här är det digitala Sverige år 2023.
-
Sociala medier
Det här kapitlet visar hur många som använder sociala medier, vilka plattformar som används och hur användningen har utvecklats under åren 2021–2022. Vi undersöker även vad användarna gör på de olika plattformarna och hur många som själva lägger upp eget material i form av text, bilder, videoklipp eller liknande. Kapitlet visar vilka som brukar följa […]
-
Barnen och internet
I det här kapitlet tar vi reda på hur barn i åldern 8–19 år upplever sin tillvaro på internet – allt från hur det kan berika dem till hur utsatta de ibland kan vara. Upplever barnen att nätet är lärorikt? Gör tid på nätet barnen för stillasittande? Kan barn känna sig utanför om de inte […]
-
Hur kan internet väcka politiskt intresse och främja engagemang?
I undersökningen har deltagarna fått svara på hur de tror att internet kan användas för att väcka politiskt engagemang och få fler att vilja bli delaktiga i det politiska samtalet. Fritextsvaren vittnar om en delad bild av politikens roll på nätet på flera plan. Skillnaderna ligger bland annat i synen på internets potential att främja […]
-
Sociala mediers ansvar för politiskt innehåll är en vattendelare
Vilken roll och ansvar sociala medier bör ta för det politiska innehållet på sina plattformar är en tydlig vattendelare bland internetanvändarna. I undersökningen har deltagarna fått svara på hur de tror att internet kan användas för att väcka politiskt engagemang och få fler att vilja bli delaktiga i det politiska samtalet. Några av fritextsvaren exemplifierar […]
-
Drygt 8 av 10 kvinnor vill att sociala medier ska få ta bort politiska inlägg som bedöms innehålla kränkningar, hat eller hot
Diagram 4.3 nedan visar hur internetanvändarna ställer sig till sociala mediers ansvar att hantera politiska inlägg som bedöms innehålla kränkningar, hat eller hot. Internetanvändarna har tagit ställning till två alternativ: Alternativ A) Sociala medieplattformar borde få ta bort politiska inlägg som de bedömer innehåller kränkningar, hat eller hot Alternativ B) Sociala medieplattformar borde inte få […]
-
Närmare 6 av 10 anser att sociala medieplattformar borde få ta bort politiska inlägg som de bedömer innehåller desinformation
Diagram 4.2 nedan visar hur internetanvändarna ställer sig till sociala mediers ansvar att hantera politiska inlägg som bedöms innehålla vilseledande eller falsk information. Internetanvändarna har tagit ställning till följande alternativ: Alternativ A) Sociala medieplattformar borde få ta bort politiska inlägg som de bedömer är vilseledande eller falska Alternativ B) Sociala medieplattformar borde inte få bedöma […]
-
En majoritet tycker att sociala medier bör få ta bort politiska inlägg som de anser innehåller desinformation eller kränkningar
Diagram 4.1 nedan visar hur internetanvändarna ställer sig till två påståenden som rör vilket ansvar sociala medierna bör ta för det politiska innehållet på sina plattformar. Internetanvändarna har tagit ställning till följande alternativ: Alternativ A) Sociala medieplattformar borde få bedöma och ta bort politiska inlägg som… Alternativ B) Sociala medieplattformar borde inte få bedöma och […]
-
Plattformarnas ansvar och vägen framåt
Det politiska debattklimatet på nätet är en återkommande fråga i samhällsdebatten. Men vad tror egentligen internetanvändarna bäst främjar ett öppet politiskt samtal på nätet och hur kan vi skapa en digital miljö där fler känner tilltro till innehållet och där fler vill delta i samhällsdebatten? I det här kapitlet undersöker vi hur internetanvändarna ställer sig […]
-
1 av 7 har under året valt bort att följa någon person på sociala medier på grund av politiska inlägg med hårda ord, hat eller hot
Diagram 3.6 visar utifrån olika bakgrundsvariabler vilka som har valt bort att följa någon eller avstått från att använda en social plattform på grund av innehåll med hårda ord, hat eller hot kopplat till politiska åsikter. Omkring 1 av 7 har valt bort att följa någon på grund av att de politiska inläggen innehåller hårda […]
-
Vanligare att delvis begränsa politiska samtal på nätet på grund av hård kritik, hat eller hot än att helt avstå
Diagram 3.4 visar andelen som avstått från att dela eller uttrycka politiska åsikter på nätet för att undvika hård kritik, hat eller hot utifrån olika bakgrundsvariabler. Bland personer som har diskuterat någon politisk fråga på nätet under de senaste 12 månaderna har närmare 4 av 10 även avstått från att uttrycka en del av sina […]
-
Knappt 1 av 4 tycker att internet ger dem större möjligheter att påverka samhällsfrågor
Diagram 2.11 nedan visar hur stor andel av internetanvändarna som i december 2021 instämde i fyra olika påståenden: Internet / sociala medier ger mig större möjlighet att: Ta del av politisk information Påverka samhällsfrågor Det övre diagrammet visar hur man ställer sig till internet i stort och det nedre visar motsvarande frågor för sociala medier. […]
-
Vanligare bland förstagångsväljare att både försöka påverka andra och att själva påverkas av politiska åsikter på nätet
Diagram 2.10 visar andelen som under 2021 har försökt påverka andras politiska åsikter och andelen som själva ändrat sina åsikter genom att ta del av politiska diskussioner på nätet. Det övre diagrammet visar internetanvändare i stort, samt skillnader mellan förstagångsväljarna och internetanvändande pensionärer. Det nedre diagrammet visar hur det skiljer sig mellan män och kvinnor. […]
-
Nästan dubbelt så många män som kvinnor har diskuterat politik på nätet med personer de inte känner
Diagram 2.9 nedan visar hur stor andel bland män och kvinnor som har uttryckt politiska åsikter på nätet under 2021. Kvinnor och män delar politiska inlägg på sociala medier i ungefär lika hög utsträckning. Däremot har en större andel män än kvinnor diskuterat politik på nätet både med personer de känner och okända. Nästan dubbelt […]
-
Nästan var tredje förstagångsväljare har delat politiska åsikter på sociala medier under det senaste året
Diagram 2.8 nedan visar på vilket sätt internetanvändarna har uttryckt politiska åsikter på nätet 2021, och hur det skiljer sig mellan förstagångsväljare och pensionärer. Det vanligaste sättet att uttrycka sina politiska åsikter på nätet är genom att dela eller skicka vidare inlägg i sociala medier, vilket 2 av 10 internetanvändare gjort under 2021. Det är […]
-
Facebook är den vanligaste platsen för att uttrycka politiska åsikter på nätet, förutom bland de yngsta väljarna
Vi bad de internetanvändare som brukar diskutera politiska frågor på nätet att lista vilka platser på nätet där de har diskuterat eller delat sina politiska åsikter under 2021. Ordmolnet nedan visar var de politiska diskussionerna vanligen äger rum. Facebook är den plats på nätet där flest nämner att de har uttryckt sina politiska åsikter. Facebook […]
-
Förstagångsväljare litar generellt mer på det politiska innehållet de tar del av i olika kanaler, särskilt traditionella medier
Diagram 1.10 visar hur förtroendet för det politiska innehållet i olika kanaler skiljer sig bland förstagångsväljare och internetanvändande pensionärer. Det övre diagrammet visar andel som anser att all eller det mesta av det politiska innehållet är pålitligt i respektive kanal. Det nedre diagrammet visar andel som anser att inget eller bara en liten del av […]
-
Tilltron till det politiska innehållet på sociala medier är generellt låg bland internetanvändarna
Diagram 1.9 visar internetanvändarnas förtroende för det politiska innehållet i olika kanaler och källor. Diagrammet visar en sammanslagning av de som anser att inget eller en liten del av det politiska innehållet är pålitligt (röd stapel) och andelen som anser att allt eller en stor del av innehållet är pålitligt (grön stapel). En majoritet av […]
-
Instagram är det sociala medium som används mest frekvent för politisk information bland förstagångsväljare
Diagram 1.7 visar vilka kanaler som förstagångsväljarna använder för att ta del av politiskt innehåll och hur användningen av de olika medieplattformarna skiljer sig mellan olika generationer. Det övre diagrammet visar hur ofta förstagångsväljarna har tagit del av politisk information eller politiska budskap i olika kanaler år 2021 - under helåret, på veckobasis och på […]
-
På sociala medier möts svenskar oftast av politisk information i form av artiklar/nyhetsinslag
Sociala medier är för många en frekvent använd distributionskanal för politiskt innehåll, inte minst bland de yngre väljarna. Ordmolnet nedan visar vilken typ av politiskt innehåll som internetanvändarna mötts av på sociala medier under en genomsnittlig vecka under 2021. Vanligast är att internetanvändarna möter artiklar och nyhetsinslag från olika traditionella mediekanaler (till exempel SVT, DN, […]
-
Drygt 4 av 10 unga tar del av politiskt innehåll på sociala medier på daglig basis
Diagram 1.6 visar andelen internetanvändare som tar del av politisk information eller politiska budskap i följande fyra medieslag: Tv, nyhetstidningar, radio och sociala medier. Notera att nyhetstidningar inkluderar dags-, kvälls- och lokaltidningar både på webben och i pappersformat. Skillnaderna är stora mellan hur olika generationer tar del av politisk information och innehåll. Tv är den […]
-
Drygt 6 av 10 förstagångsväljare ser sociala medier som en viktig källa för politisk information
I diagram 1.4 ser vi att traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar är den viktigaste källan för politisk information för såväl unga som gamla. För förstagångsväljarna är dock sociala medier en betydligt mer viktig källa än för övriga. Tabellen nedan visar hur stor andel som anser att olika sociala medier är viktiga informationskällor för […]
-
Traditionella medier är fortsatt den viktigaste informationskällan för politiskt innehåll
Diagram 1.3 visar vilka informationskällor som internetanvändarna anser som viktiga respektive oviktiga för att ta del av politisk information. Tv, radio och nyhetstidningar (i pappersformat eller på webben) är fortsatt de kanaler som flest ser som viktiga informationskanaler för politisk information. Omkring 6 av 10 anser att dagstidningar och radio är viktiga informationskällor och drygt […]
-
Det politiska samtalet på nätet
I det här kapitlet undersöker vi hur de politiska samtalen på nätet går till. Vem medverkar, var sker diskussionerna och vilka ämnen florerar? Vi ser att nära en tredjedel av internetanvändarna väljer att uttrycka sina politiska åsikter på nätet, exempelvis genom att dela inlägg på sociala medier, prata politik med sina vänner online eller delta […]
-
2 av 10 avstår från att delta i det politiska samtalet för att undvika hård kritik, hat eller hot
Hård kritik, hat eller hot påverkar inte bara de som blivit utsatta. Ett hårt debattklimat drabbar långt fler och det påverkar viljan att delta i det politiska samtalet på nätet negativt. Diagram 3.3. nedan visar hur stor andel av internetanvändarna som har avstått från att följa eller själva medverka i det politiska samtalet på nätet […]
-
Sammanfattning
Välkommen till Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Denna delrapport handlar om internet som en politisk arena. Syftet med studien är att belysa den roll internet har både för att sprida politiskt innehåll och som plattform för politiskt engagemang. Vi vill med den här rapporten bidra med ökad kunskap om internetanvändarnas beteenden, attityder och agerande i […]
-
Hinder för det öppna samtalet
I det här kapitlet undersöker vi "myntets baksida". Internet har bidragit och skapat nya möjligheter för politiska engagemang bland medborgarna. Samtidigt har 2 av 10 undvikit det politiska samtalet på nätet på grund av ett hårt debattklimat. Inför riksdagsvalet 2022 finns även en utbredd oro för att desinformation kommer att användas i syfte att påverka […]
-
Politisk information och budskap på nätet
I det här kapitlet undersöker vi var på nätet internetanvändarna tar del av politiskt innehåll och vilka informationskällor som uppfattas som viktiga. Vi ser att traditionella medier fortsatt spelar en mycket viktig roll för konsumtionen av politiskt innehåll. Samtidigt är digitala kanaler viktiga för att nå ut till fler, inte minst den unga delen av […]
-
2 av 3 mellanstadieföräldrar har satt upp regler för vilka deras barn får kommunicera med på nätet
Vi har frågat både föräldrar och barn om det finns regler för vilka barnet får chatta eller prata med på nätet, i synnerhet om de får chatta med okända eller ej. Lågstadieföräldrar och barn har ungefär samma syn på om det finns regler kring vilka barnen får prata med på nätet. 6 av 10 av […]
-
Varannan mellanstadieförälder har regler för om barnens konton på sociala medier ska vara öppna eller stängda
Får barnen ha öppna eller stängda konton på sociala medier? Vi har frågat både föräldrar och barn om det finns regler kring detta vilket det här diagrammet visar. Det är framförallt barn på mellanstadiet som har regler för om konton på sociala medier ska vara öppna eller stängda. I alla fall enligt mellanstadieföräldrarna varav hälften […]
-
Drygt 6 av 10 låg- och mellanstadieföräldrar har regler för vilka sociala medier som barnet får använda
Har barn regler kring vilka sociala medier de får använda? Det ska vi undersöka närmare i detta diagram, både från föräldrar och barns perspektiv, fördelat på olika skolåldrar. Fler föräldrar än barn anser att de har satt upp regler för vilka sociala medier som får användas. Det är i synnerhet låg- och mellanstadiebarn som har […]
sida 1 av 4
Nästa sida
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.