Barn och unga om åldersgränser på sociala medier
Barn i åldern 8–19 år är betydligt mer skeptiska än föräldrarna när det gäller åldersgränser på sociala medier.
390 artiklar från med ämnet "ålder"
Barn i åldern 8–19 år är betydligt mer skeptiska än föräldrarna när det gäller åldersgränser på sociala medier.
En majoritet av den vuxna befolkningen ser främst fördelar med att förbjuda barn under 15 år att använda sociala medier.
Föräldrar vill begränsa barnens tid framför skärmar och skydda dem från olämpligt innehåll, mobbning och brott. Samtidigt är sociala medier viktiga för vänskap, underhållning, kreativitet och lärande bland barn. Frågan om en nationell åldersgräns väcker många åsikter, inte minst om vilket ansvar staten kan eller bör ta.
Hälften av förstagångsväljarna tar dagligen del av politiskt innehåll i sociala medier. Föräldrar har lägre politiskt intresse men följer trots det ofta politikers sociala mediekonton. Pensionärer tar huvudsakligen del av politiskt innehåll i traditionella medier.
3 av 10 har diskuterat någon politisk fråga på nätet under året, men bara ett fåtal räknar med att påverka andra. Ett hårt samtalsklimat begränsar politisk diskussion och engagemang. Trots det anmäler knappt var tionde inlägg med hårda ord, hat eller hot.
Facebook minskar kraftigt som plattform för politiskt innehåll. Fler tar del av politik i poddar och på Tiktok. Var fjärde svensk följer politiker, influencers eller politiska experter på sociala medier.
Användningen av X/Twitter minskar år 2025. Unga män slutar göra egna inlägg på sociala medier. Mellanstadiebarn hänger med kompisar de inte känner utanför nätet på Roblox. Användningen av sociala medier minskar på lågstadiet.
År 2025 använder 97 procent av svenskarna internet. Kivra och mobilt Bank-id fortsätter att växa. Tack vare vårdens e-tjänster slipper svenskar telefonköer, men saknar någon att rådgöra med vid tidsbokning.
Endast 5 procent av svenskarna använder inte internet och de är alla i pensionsålder. Det digitala hjälpbehovet är mångdubbelt större bland pensionärer jämfört med befolkningen i arbetsför ålder.
Många föräldrar har god kännedom om var deras barn befinner sig genom att följa platsdata från barnens mobiltelefon. De har däremot ofta en mycket begränsad insyn när barn utsätts för näthat, kränkningar eller får så kallade nudes (nakenbilder) skickade till sig.
Den internetanvändande delen av befolkningen växer och fysiska begränsningar är främsta orsaken till att lämna skärmarna. Internets baksida kan vara utanförskap för de med olika utmaningar som ökar med stigande ålder.
Det här kapitlet visar vilka strömmande och digitala medietjänster som internetanvändarna använder och hur det skiljer sig mellan olika grupper i samhället. Vi undersöker även vilka specifika tjänster internetanvändarna använder för att konsumera tv, film och serier, musik, poddar och digitala böcker. De flesta använder digitala videotjänster Strömmande videotjänster och så kallade playtjänster används av […]
Det här kapitlet visar hur många som använder sociala medier, vilka plattformar som används och hur användningen har utvecklats under åren 2021–2022. Vi undersöker även vad användarna gör på de olika plattformarna och hur många som själva lägger upp eget material i form av text, bilder, videoklipp eller liknande. Kapitlet visar vilka som brukar följa […]
I det här kapitlet tar vi reda på hur barn i åldern 8–19 år upplever sin tillvaro på internet – allt från hur det kan berika dem till hur utsatta de ibland kan vara. Upplever barnen att nätet är lärorikt? Gör tid på nätet barnen för stillasittande? Kan barn känna sig utanför om de inte […]
I det här kapitlet tar vi upp två företeelser på nätet som singlar ägnar sig mer åt än andra, nämligen att nätdejta och att porrsurfa. Vi undersöker i år hur många som betalar för medlemskap på nätdejtingsajter och för pornografiskt innehåll på nätet. Dessutom tar vi reda på hur stor andel av de som är […]
Det här kapitlet visar vilka tjänster internetanvändarna använder för att kommunicera med varandra. Vi undersöker bland annat hur svenskarna använder sig av text-, röst-, bild- och video för att skicka meddelanden, liksom för att söka och ta reda på ny information. I kapitlet ser vi hur användningen av olika kommunikationstjänster skiljer sig åt mellan generationerna […]
I det här kapitlet tar vi reda på vad som begränsar svenskarnas internetanvändning. Hur stort hinder är tekniken? Har vi råd med olika enheter och nättjänster? Känner vi oss otrygga av hackare, lurendrejare och osanningar på nätet? Vad gör vi för att skydda vår digitala integritet? Dessa och andra frågor får vi svar på här. […]
I det här kapitlet ser vi hur många som har e-handlat det senaste året och vilka kategorier av varor de köpt till merparten online. Vidare undersöker vi utvecklingen av handeln med kryptovaluta jämfört med föregående år. Sist men inte minst sätter vi strålkastarljuset på olika nätbedrägerier och tar reda på vilka som har blivit drabbade. […]
I det här kapitlet visar vi hur många i befolkningen som använder internet och vilka det är som inte är internetanvändare idag. Vi undersöker hur många som använder e-legitimation och hur ofta. Hur har exempelvis användningen mobilt Bank-id utvecklats det senaste året och vilka behöver hjälp med installation? Vi tittar också närmare på andra e-tjänster […]
Diagram 3.2 visar utifrån olika bakgrundsvariabler vilka som har anmält politiska inlägg för att dessa innehåller hårda ord, hat eller hot under det senaste året. Hela 7 procent har anmält något politiskt inlägg på grund av innehåll med hårda ord, hat eller hot. Närmare en fjärdedel av förstagångsväljarna har anmält något inlägg med politiskt innehåll […]
Totalt har cirka 3 av 10 internetanvändare vid något tillfälle under 2021 diskuterat någon politisk fråga på nätet - det visar Diagram 2.2 som redovisats tidigare i kapitlet. Ordmolnet nedan visar de ämnesområden som har diskuterats i högst utsträckning. Vilka ämnen som har diskuterats skiljer sig i viss mån mellan de yngsta och de äldsta. […]
Diagram 2.5 visar andelen män respektive kvinnor i olika generationer som har diskuterat någon politisk fråga på nätet under 2021. Andelen personer som har diskuterat någon politisk fråga på nätet under år 2021 skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Män har genomgående i generationerna mer ofta diskuterat politik under året, med undantag för de […]
Diagram 2.4 visar åter hur de allra yngsta väljarna, 00-talister, har varit särskilt aktiva i att diskutera politik på nätet under 2021. Unga tar inte del av politiskt innehåll fullt lika frekvent som den äldre delen av befolkningen, vilket vi kan se i kapitel 1 – Politisk information och budskap på nätet. Trots det är […]
Diagram 2.1 visar hur stor andel av internetanvändarna som i december 2021 angav att de har ett stort intresse för politik. Det övre diagrammet visar skillnader i politiskt intresse mellan olika generationer. Det nedre diagrammet visar hur intresset skiljer sig mellan män och kvinnor i olika generationer. Drygt hälften av internetanvändarna har ett stort intresse […]
Diagram 1.10 visar hur förtroendet för det politiska innehållet i olika kanaler skiljer sig bland förstagångsväljare och internetanvändande pensionärer. Det övre diagrammet visar andel som anser att all eller det mesta av det politiska innehållet är pålitligt i respektive kanal. Det nedre diagrammet visar andel som anser att inget eller bara en liten del av […]
Diagram 1.7 visar vilka kanaler som förstagångsväljarna använder för att ta del av politiskt innehåll och hur användningen av de olika medieplattformarna skiljer sig mellan olika generationer. Det övre diagrammet visar hur ofta förstagångsväljarna har tagit del av politisk information eller politiska budskap i olika kanaler år 2021 - under helåret, på veckobasis och på […]
Diagram 1.6 visar andelen internetanvändare som tar del av politisk information eller politiska budskap i följande fyra medieslag: Tv, nyhetstidningar, radio och sociala medier. Notera att nyhetstidningar inkluderar dags-, kvälls- och lokaltidningar både på webben och i pappersformat. Skillnaderna är stora mellan hur olika generationer tar del av politisk information och innehåll. Tv är den […]
Diagram 1.5 visar i vilka kanaler som internetanvändarna har tagit del av politisk information och politiska budskap år 2021 - under helåret, på veckobasis och på dagsbasis. De kanaler som internetanvändarna uppfattar som viktiga, överensstämmer väl med de kanaler som används mest frekvent för att ta del av politisk information eller politiskt innehåll. Traditionella medier […]
Under en vanlig vecka möter många, närmare 8 av 10 internetanvändare, olika typer av politiskt innehåll på nätet. Ordmolnet nedan visar vilken typ av information som är vanligast att mötas av där. Vanligast är att ta del av digitala nyhetsartiklar, följt av debattartiklar och analyser från politiska experter/kommentatorer på nätet. Omkring 1 av 4 möts […]
I diagram 1.1 visas hur ofta internetanvändarna tagit del av politisk information eller politiska budskap under år 2021. Inför valet 2022 är väljarna vana vid att ta del av stora mängder politisk information och politiska budskap. Totalt tar uppemot 9 av 10 internetanvändare del av politiskt innehåll dagligen. Bland de äldsta väljarna tar mer än […]
Välkommen till Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Denna delrapport handlar om internet som en politisk arena. Syftet med studien är att belysa den roll internet har både för att sprida politiskt innehåll och som plattform för politiskt engagemang. Vi vill med den här rapporten bidra med ökad kunskap om internetanvändarnas beteenden, attityder och agerande i […]
I det här kapitlet undersöker vi "myntets baksida". Internet har bidragit och skapat nya möjligheter för politiska engagemang bland medborgarna. Samtidigt har 2 av 10 undvikit det politiska samtalet på nätet på grund av ett hårt debattklimat. Inför riksdagsvalet 2022 finns även en utbredd oro för att desinformation kommer att användas i syfte att påverka […]
I det här kapitlet undersöker vi var på nätet internetanvändarna tar del av politiskt innehåll och vilka informationskällor som uppfattas som viktiga. Vi ser att traditionella medier fortsatt spelar en mycket viktig roll för konsumtionen av politiskt innehåll. Samtidigt är digitala kanaler viktiga för att nå ut till fler, inte minst den unga delen av […]
Hur bekanta är internetanvändarna som är 12 år eller äldre med begreppet digitalisering? Det visar det här diagrammet, fördelat på generation. Nästan 8 av 10 internetanvändare uppger att de känner till begreppet digitalisering väl, och nära hälften känner till det så pass väl att de kan förklara det för andra. Kännedomen är som högst bland […]
I diagram 14.3 såg vi en sammanställning av orsakerna till hjälpbehovet bland befolkningen för fem viktiga digitala områden. Dessa fem områden är utvalda för att de ger oss tillgång till digitala tjänster som har centrala funktioner i vår vardag i samhället: Installera mobilt Bank-id. Använda/legitimera mig med mobilt Bank-id. Använda en vårdapp, det vill säga […]
I föregående diagram 14.3 såg vi en sammanställning av orsakerna till hjälpbehovet bland befolkningen för fem viktiga digitala områden. Dessa fem områden är utvalda för att de ger oss tillgång till digitala tjänster som har centrala funktioner i vår vardag i samhället: Installera mobilt Bank-id. Använda/legitimera mig med mobilt Bank-id. Använda en vårdapp, det vill […]
I de här två diagrammen jämför vi de äldsta, födda på 20- och 30-talet, med de yngsta myndiga, födda på 00-talet. Det är två grupper som i hög grad skiljer sig från varandra när det kommer till hjälpbehov och möjlighet att obehindrat på egen hand använda sig av de digitala områden som jämförs i detta […]
Att inte använda internet innebär idag att man hamnar i ett digitalt utanförskap. (Mer om internetanvändning i kapitel 1.) Att bara titta på andelen icke-användare jämfört mot internetanvändare kan dock ge en alltför svartvit bild av hur digital befolkningen är. Det finns även en gråzon av internetanvändare som inte kan använda olika digitala tjänster eller […]
Vilka har under det senaste året köpt och betalat för virtuella föremål eller valuta i digitala spel som till exempel Roblox, Candy Crush, Pokemon Go, World of Warcraft, Call of Duty eller Fortnite? Det visar det här diagrammet. 2 av 10 internetanvändare har under det senaste året betalat för virtuella föremål eller valuta i digitala […]
Hur många har under det senaste året umgåtts med vänner som de känner i verkliga livet respektive vänner som de inte träffat i verkligheten, på en digital spelplattform? Exempel på digitala spelplattformar där man kan umgås med andra är Roblox, Minecraft och Playstation Network. Resultatet i det här diagrammet är fördelat på kön och generation. […]
Hur vanligt är att det att ägna sig åt att titta på andra som spelar spel på nätet, till exempel på Twitch, Youtube eller e-sportplattformar? Svaret finner vi i det här diagrammet. Idag tittar närmare var fjärde internetanvändare på andra som spelar spel på nätet. Det är nästan tre gånger fler män än kvinnor som […]
Vi har frågat internetanvändare som är 18 år eller äldre om de har ägnat sig åt online gambling, det vill säga spel om pengar, de senaste 12 månaderna. Det visar det här diagrammet, uppdelat på generation och kön. Totalt sett har mer än 1 av 10 ägnat sig åt online gambling de senaste 12 månaderna. […]
I dessa två diagram ska vi undersöka hur män och kvinnors inställning är till att vuxna kan ta del av laglig pornografi på nätet. Diagrammen är uppdelade på generation, och de yngsta och de äldsta åldersgrupperna är sammanslagna för att få tillräckligt stora baser för män respektive kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnors inställning till […]
Vi har frågat internetanvändarna 16 år eller äldre om de ägnat sig åt att ta del av pornografiskt innehåll online under de senaste 12 månaderna. Svaret finner vi i detta diagram. Totalt sett uppger 3 av 10 internetanvändare att de har tagit del av pornografiskt innehåll online. Det är betydligt fler män än kvinnor som […]
Vilka är det som har nätdejtat de senaste 12 månaderna? Det visar det här diagrammet för internetanvändare som är 16 år och äldre och för de som är singlar. Singlarna är även fördelade på kön och generation. Totalt sett bland internetanvändarna har 10 procent ägnat sig åt nätdejting det senaste året. Bland singlarna har 26 […]
Vilka generationer har betalat direkt till en upphovsman det senaste året? Det visar det här diagrammet, även fördelat på kön. 80-talisterna är de som i högst grad har betalat direkt till en upphovsman under året, följt av de yngre generationerna. Män har varit mer benägna än kvinnor att betala direkt till en upphovsman, i synnerhet […]
Vi har frågat internetanvändarna om de har tränat fysiskt med hjälp av digitala träningspass av olika slag. Resultatet ser vi i det här diagrammet. Nära 3 av 10 har tränat fysiskt med hjälp av digitala träningspass av olika slag de senaste 12 månaderna. De yngre generationerna har gjort detta i betydligt högre utsträckning än de […]
Vi har tagit reda på hur många som har deltagit digitalt på något socialt event de senaste 12 månaderna. Det visar det här diagrammet, fördelat på generation. Mer än 4 av 10 har deltagit i något socialt digitalt event det senaste året. De yngre har i högre utsträckning än de äldre ägnat sig åt detta. […]
Det här diagrammet visar hur några livesända kulturevenemang har använts av de som studerar, arbetar och är pensionärer, vilket också speglar åldrar. De studerande har ägnat sig mest åt samtliga av de livesända kulturevenemangen i jämförelsen. De internetanvändande pensionärerna är de som varit minst aktiva med ett undantag – att ta del av en livesänd […]
Vi har tagit reda på hur många som har tagit del av livesända kulturevenemang, alltså livesända via internet – ej tv-sändning, de senaste 12 månaderna. Resultatet visas i det här diagrammet fördelat på generation. 2 av 10 har under det senaste året tagit del av ett livesänt kulturevenemang på internet. De yngre har ägnat sig […]
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.