Inledning
Sammanfattning
Föräldrar vill begränsa barnens tid framför skärmar och skydda dem från olämpligt innehåll, mobbning och brott. Samtidigt är sociala medier viktiga för vänskap, underhållning, kreativitet och lärande bland barn. Frågan om en nationell åldersgräns väcker många åsikter, inte minst om vilket ansvar staten kan eller bör ta.
Barns användning av sociala medier och hur det påverkar deras välmående är frågor som har stort fokus i den offentliga debatten, både i Sverige och internationellt. Under våren 2026 utreds frågan om Sverige bör införa en nationell åldersgräns på sociala medier för barn under 15 år. Syftet skulle vara att stärka skyddet för barns hälsa och trygghet i digitala miljöer och för att "det grepp som sociala medier kopplat om barns tid och verklighet måste brytas" (källa: En åldersgräns för barns tillgång till sociala medier– Regeringen.se).
I den här studien undersöker vi hur svenskarna ställer sig till förslaget om att införa förbud för barn under 15 år att använda sociala medier. Vad tycker föräldrar, barn och allmänheten? Vilka för- och nackdelar lyfts fram? Och hur ställer sig vuxna till ett eventuellt krav att legitimera sig på sociala medier som gäller även dem? Skulle detta påverka deras användning på något sätt?
För att få en djupare förståelse för hur svenskarna resonerar kring dessa frågor, har de fått utveckla sina tankar i fritextsvar. Svarens omfattning visar att frågan engagerar många, men också att perspektiven och erfarenheterna skiljer sig åt. Resultaten pekar på att detta är en komplex fråga med både stora förhoppningar och betydande farhågor kring vilka konsekvenser en nationell åldersgräns skulle kunna få.
Nästan alla barn använder sociala medier, men det dagliga användandet sjunker bland de yngsta
Nästan alla barn i åldern 8–19 år använder sociala medier (97%). Youtube, Snapchat, Tiktok, Instagram och Roblox är de plattformar som används mest.
Den dagliga användningen av sociala medier har däremot minskat bland barnen, från 92 procent år 2022 och 2023 när användningen var som högst, till 86 procent år 2025. Minskningen är särskilt tydlig bland barnen i lågstadieåldern, där den dagliga användningen har minskat från 75 procent år 2023 till 54 procent år 2025 (se Svenskarna och internet 2025).
Föräldrar oroar sig för skärmtid och vill skydda sina barn från negativ påverkan av sociala medier
Föräldrar till barn i åldern 8–19 år ser många utmaningar kopplade till barns användning av sociala medier. Dels anses skärmtiden i sig vara ett problem och många upplever att sociala medier är beroendeframkallande för barnen. Flera föräldrar beskriver dessutom att det är svårt att sätta gränser för sina egna barn när "alla andra barn får".
Nästan 6 av 10 (58%) av föräldrarna ser främst fördelar med förslaget om att förbjuda barn under 15 år att använda sociala medier. Förhoppningen bland många föräldrar är att en nationell åldersgräns blir en hjälp att minska skärmtid och samtidigt skydda barn från att påverkas negativt av innehållet på sociala medier. Bland annat av material som innehåller osunda kroppsideal, desinformation, våld eller sexuellt innehåll. Det finns också en utbredd oro bland föräldrar att sociala medier blir en arena för mobbning, grooming eller kontakt med gängkriminella.
Vem bär ansvaret att reglera barns användning av sociala medier?
Stödet för att förbjuda barn under 15 år att använda sociala medier är relativt stort bland den vuxna befolkningen, men långt ifrån entydigt. Nästan var tredje förälder (33%) är kluvna i frågan och ytterligare 6 procent ser främst nackdelar med förslaget.
Även om många föräldrar ser tydliga risker med sociala medier så lyfter de också fram positiva aspekter. Sociala medier är en viktig del i barns och ungdomars sociala liv och fyller en särskilt viktig funktion för unga som har få sociala kontakter i det fysiska livet. Det finns också en oro att ett förbud skulle minska vuxenvärldens insyn i barnens digitala liv. Bland både föräldrar och ungdomar menar vissa att det skulle gå att kringgå ett förbud, vilket skulle resultera i mer oreglerade plattformar och att vuxna får ännu mindre inblick i vilket innehåll som barn och unga möts av på plattformarna.
Föräldrar är också oense om vem som bör bära ansvaret för att reglera barns användning av sociala medier. Vissa uppskattar tanken på ett nationellt förbud eftersom det skulle göra det lättare för föräldrarna att sätta gränser. Andra menar istället att det är föräldrarnas ansvar att avgöra om, hur och i vilken omfattning deras barn får använda sociala medier, samt vilka plattformar som är lämpliga.
Barn är mer skeptiska än sina föräldrar
Barn och unga i åldern 8–19 år är mer splittrade i frågan än både föräldrar och den vuxna befolkningen i stort. Endast var fjärde (24%) barn och ungdom ser främst fördelar med ett förbud. Det är betydligt färre jämfört med den vuxna befolkningen i genomsnitt (53%) och i synnerhet föräldrar till barn i åldern 8–19 år (58%).
Många barn ser själva liknande risker och problem med sociala medier som deras föräldrar. Barnen lägger däremot större tonvikt vid den centrala roll som sociala medier har i deras liv för att hålla kontakt med vänner, roa sig och lära sig nya saker.
Många ser fördelar med legitimering, men nästan var tredje tror att det skulle påverka deras användning av sociala medier
Bland den vuxna befolkningen i åldern 18–84 år anser en majoritet (53%) att fördelarna för en nationell åldersgräns för sociala medier överstiger nackdelarna. Ungefär lika många (58%) ser också främst fördelar med att införa ett generellt krav på legitimering för att skapa eller använda sociala mediekonton. Samtidigt tror 3 av 10 att ett sådant krav skulle påverka deras eget användande av sociala medier.
Bland annat nämner flera att de skulle använda sociala medier mindre och minska sitt "slöscrollande". Det finns däremot också en oro för personlig integritet, minskad anonymitet och att känslig information ska delas med internationella plattformar.