Från partiledardebatter till Tiktok, från nyhetsflöden till AI. Inför valet 2026 formas väljarnas åsikter i ett digitalt landskap som förändras snabbare än någonsin. Här får du en bild av hur vi tar del av politik – och vad det betyder för demokratin.
Ett nytt informationslandskap inför valet
Det är valår i Sverige. Men under de senaste åren har världen förändrats – och det har också internet. Nya plattformar har vuxit fram, gamla har tappat i betydelse och generativ AI har blivit en del av vardagen. Samtidigt har frågor om desinformation och påverkan blivit allt mer centrala.
I det här landskapet ska väljare orientera sig, ta ställning och fatta sitt beslut.
Snabba insikter
- Traditionella medier är fortfarande viktigast för politisk information.
- Sociala medier når hälften av svenskarna med politiskt innehåll, men vilka plattformar som används har förändras snabbt.
- Tiktok och poddar växer för politiskt innehåll, medan Facebook tappar i betydelse.
- AI väcker både oro och nyfikenhet i valrörelsen.
Läs hela rapporten Svenskarna och internet: Valspecial 2026
Se lanseringen av rapporten på Youtube
Där möter vi politiken
När svenskarna själva får svara på var de tar del av politisk information är svaret fortfarande tydligt: traditionella medier spelar en avgörande roll. Tv, radio och nyhetstidningar är fortsatt de viktigaste källorna – och dessutom de som når flest.
Men bilden är inte entydig. För yngre väljare ser verkligheten annorlunda ut – där konkurrerar sociala medier om uppmärksamheten.
Politiska poddar har också blivit en viktig kanal. Var femte svensk tar del av politiskt innehåll i poddar. Andelen är som störst bland personer födda på 80-, 90- och 00-talet.
Fråga: Vilka av följande kanaler anser du är viktiga respektive oviktiga för dig som informationskällor, när det gäller att ta del av politisk information eller politiska budskap?
Viktiga och oviktiga kanaler för politisk information
- 8 av 10 svenska väljare tycker att tv är en viktig kanal för politisk information. Omkring 6 av 10 svenskar tycker att dagstidningar och radio är viktiga kanaler.
- Kvällstidningar är en vattendelare! Omkring var tredje svensk tycker att det är en viktig informationskälla medan nästan var fjärde tycker att den är oviktig.
- Endast tre procent av svenskarna tycker att AI-tjänster som ChatGPT är en viktig källa för politisk information.
Ett flöde som aldrig står still
Sociala medier är idag en självklar del av hur vi tar del av politik. Hälften av svenskarna möter politiskt innehåll där. Många gör det dessutom varje dag.
Men vilka plattformar som spelar roll förändras snabbt. Facebook har tidigare varit en central arena, men tappar nu stort i betydelse. Samtidigt växer andra format fram. Korta videor, längre samtal i poddar och innehåll som rör sig mellan underhållning och politik formar ett nytt sätt att ta till sig samhällsfrågor.
Varannan svensk väljare tar del av politiskt innehåll på sociala medier och nästan var fjärde gör det dagligen.
Närmare 3 av 10 svenskar tar del av politiskt innehåll på Facebook. Plattformen har minskat kraftigt jämfört med valåret 2022.
Nästan bara unga tar del av politisk information på Tiktok, men bland förstagångsväljare gör nära hälften det.
När avsändaren inte längre är en redaktion
I det nya landskapet är det inte bara medier som sätter agendan. En stor del av det politiska innehållet kommer från individer – politiker, influencers och experter som kommunicerar direkt med sina följare. Mer än var fjärde svensk följer sådana konton.
Detta skapar nya möjligheter till insyn och närhet. Men det förändrar också villkoren för hur information presenteras, sprids och tolkas på nätet.
Nya regler för politisk annonsering i EU har fått Meta och Google att förbjuda betalda politiska budskap på sina plattformar. Det påverkar vilken typ av politisk information som når väljarna på sociala medier. Du kan läsa mer om de nya reglerna i den här artikeln från Internetstiftelsen.
AI – ett nytt lager i informationsflödet
Samtidigt har den nya tekniken AI snabbt blivit en del av vardagen. För vissa innebär det nya sätt att förstå och ta till sig politik. För andra väcker det frågor. Vad är sant? Vad är manipulerat? Och hur påverkas valrörelsen när innehåll kan skapas och spridas i en helt ny skala?
Kommer AI användas för att påverka valet?
Fråga: Tror du att AI kommer att användas för att ta fram falska bilder eller videoklipp i syfte att påverka valutgången i Sverige hösten 2026?
- 1 av 10 har skrivit med AI-tjänster om politik och samhällsfrågor under det senaste året
- 8 av 10 svenskar tycker att AI-genererat material med politiskt innehåll tydligt bör märkas upp. Fler än 4 av 10 tycker att det är svårt att avgöra om inlägg eller videoklipp med politiska budskap är AI-genererade
- Nästan alla svenskar räknar med att man kommer använda AI i syfte att påverka valutgången hösten 2026
Många svenskar uttrycker en oro för AI-genererad desinformation – men ser också möjligheter i tekniken.
"Jag tog mina fem tydligaste värderingar och min location på gal-tan skalan och bad AI matchat mig till det parti som står närmast mina värderingar."
Kvinna, 22 år
Hårt och svårt att diskutera politik på nätet
Trots att 3 av 10 svenskar har diskuterat någon politisk sakfråga på nätet under det senaste året så är det få som uppger att de försökt påverka andra att ändra sina åsikter. Det tyder på att syftet med att diskutera politik på nätet sällan är att övertyga andra.
Många svenskar vittnar om ett hårt samtalsklimat på nätet som både kan begränsa och avskräcka människor från att delta i politiska diskussioner. Drygt var femte har avstått från att uttrycka sina politiska åsikter på nätet av oro för hård kritik, hat eller hot.
Olika väljare – olika informationsvärldar
Det finns stora skillnader i hur olika grupper tar del av politik. De unga förstagångsväljarna rör sig i hög grad i sociala medier, på Tiktok och i poddar. Föräldrar med hemmaboende barn kombinerar ofta olika typer av källor. Pensionärerna lutar sig i större utsträckning mot traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar.
Det innebär att politiska budskap når fram på olika sätt – beroende på vem du är.
Förstagångsväljare
- Röstar för första gången år 2026.
- Är 17–21 år gamla, några fyller 18 i år innan valdagen.
- Huvudsakligen studenter, omkring en femtedel förvärvsarbetar.
Föräldrar
- Har minst ett hemmaboende barn under 18 år i hushållet.
- De flesta är 36–55 år gamla.
- Nästan samtliga förvärvsarbetar.
Pensionärer
- Personer som är 65 år eller äldre.
- Nästan alla har pension som huvudsaklig sysselsättning.
- Några procent förvärvsarbetar i någon utsträckning.
Vill du veta mer?
Ta del av hela rapporten för en fördjupad analys av hur internet formar väljare och valrörelsen 2026.
Politisk information och budskap på nätet
Facebook minskar kraftigt som plattform för politiskt innehåll. Fler tar del av politik i poddar och på Tiktok. Var fjärde svensk följer politiker, influencers eller politiska experter på sociala medier.
Här kan du läsa hela kapitel 1.
AI i det politiska informationslandskapet
1 av 10 svenskar har skrivit med AI-tjänster om politik eller samhällsfrågor. Nästan alla svenskar tror att man kommer använda AI för att ta fram falska bilder eller videoklipp i syfte att påverka valutgången hösten 2026.
Här kan du läsa hela kapitel 2.
Det politiska samtalet på nätet
3 av 10 har diskuterat någon politisk fråga på nätet under året, men bara ett fåtal räknar med att påverka andra. Ett hårt samtalsklimat begränsar politisk diskussion och engagemang.
Här kan du läsa hela kapitel 3.
Var formas åsikterna? En djupdykning i tre väljargrupper
Hälften av förstagångsväljarna tar dagligen del av politiskt innehåll i sociala medier. Föräldrar har lägre politiskt intresse och pensionärer tar huvudsakligen del av politiskt innehåll i traditionella medier.
Här kan du läsa hela kapitel 4.
Om undersökningen
Datainsamlingen är genomförd av Novus på uppdrag av Internetstiftelsen, baserad på svar från 2 417 personer i Sverige mellan december 2025 och januari 2026.
