Kapitel 1
Politisk information och budskap på nätet
Facebook minskar kraftigt som plattform för politiskt innehåll. Fler tar del av politik i poddar och på Tiktok. Var fjärde svensk följer politiker, influencers eller politiska experter på sociala medier.
I det här kapitlet undersöker vi vilka kanaler som svenskarna tycker är viktiga för att ta del av politiskt innehåll i form av information eller budskap och var de vanligtvis gör det.
Tv, radio och dagstidningar fortsätter att vara de kanaler som svenskarna själva tycker är viktigast för politisk information. Det är också där flest svenskar tar del av politiskt innehåll.
Samtidigt är sociala medier mycket viktiga plattformar för att ta del av politiskt innehåll, inte minst för den yngre delen av befolkningen. De sociala medieplattformarna möjliggör också en annan typ av innehåll. Där kan man bland annat följa politiker, influencers och enskilda experters egna kanaler, vilket mer än var fjärde svensk väljare gör.
I årets undersökning ser vi även att fler tar del av politiskt innehåll i poddar och på Tiktok. Samtidigt är det färre som tar del av politisk information och politiska budskap på Facebook, i tv och i nyhetstidningar.
Traditionella medier fortsätter att vara viktigast för att ta del av politisk information bland svenska väljare
80%
av svenskarna tycker att tv är en viktig informationskälla för politiskt innehåll
Tv, följt av radio och nyhetstidningar, är de kanaler som flest svenskar anser är viktiga källor för politisk information. De traditionella medierna är också de kanaler som når flest svenska väljare och som även når dem mest frekvent. Det finns däremot stora åldersskillnader, där unga svenskar i hög grad får politisk information från andra kanaler, i synnerhet sociala medier.
Varannan svensk tar del av politiskt innehåll på sociala medier
Sociala medier fortsätter att vara stora och viktiga plattformar för politisk information och politiska budskap. Hälften av alla svenskar tar del av politiskt innehåll på sociala medier, var fjärde gör det dagligen.
Sedan hösten 2025 är det inte längre tillåtet med betald annonsering av politiskt innehåll på de stora sociala medieplattformarna. Det påverkar både mängden och vilken typ av politiskt innehåll som visas. Andelen som tar del av politik i sociala medier har minskat något jämfört med år 2022. Plattformarna är däremot fortsatt stora kanaler för politiskt innehåll, inte minst bland unga.
Facebook minskar kraftigt som plattform för politiskt innehåll
Facebook är den plattform där andelen som tar del av politisk information och politiska budskap har minskat mest. Detta är både i jämförelse med traditionella kanaler (tv, radio och nyhetstidningar) och andra sociala medieplattformar. Inför valet år 2022 tog fler än 4 av 10 (43%) del av politiskt innehåll på Facebook jämfört med knappt 3 av 10 (29%) som gör det år 2026.
Det finns sannolikt flera orsaker till att Facebook har minskat i betydelse som kanal för politiskt innehåll. Andel svenskar som använder Facebook ofta (dagligen eller varje vecka) har minskat något sedan år 2022. Denna förändring är däremot relativt liten och kan inte på egen hand förklara varför färre tar del av politiskt innehåll på Facebook. Det tyder på att användarna också nås av en mindre mängd politiskt innehåll på plattformen än tidigare. Metas nya regler som förbjuder betald annonsering av politiskt innehåll på plattformen är troligen en viktig faktor i denna förändring. Det kan även finnas andra förklaringar, exempelvis ändrade algoritmer eller att politiska aktörer prioriterar andra kanaler.
EU:s förordning om politisk reklam
TTPA, EU:s förordning om politisk reklam började gälla den 10:e oktober 2025. Syftet är att öka transparensen kring politisk reklam. Enligt de nya reglerna måste det bland annat framgå att budskapet utgör politisk reklam, vem som står bakom budskapet och varför mottagaren får se reklamen.
Som en reaktion på förordningen har både Google och Meta, som äger bland annat Facebook och Instagram, stoppat all politisk annonsering på sina plattformar. Enligt Meta innebär det nya regelverket en orimlig nivå av komplexitet och juridisk osäkerhet för annonsörer och plattformar som är verksamma i EU. Du kan läsa mer om TTPA hos Mediemyndigheten.
Fler tar del av politiskt innehåll i poddar och på Tiktok
Samtidigt som Facebook minskat kraftigt som plattform för politiskt innehåll så har istället poddar och Tiktok ökat. Sett till hela befolkningen är förändringarna relativt små. Andelen som tar del av politiskt innehåll i poddar har ökat från 17 till 20 procent och på Tiktok har det ökat från 3 till 8 procent mellan år 2022 och 2026.
Bland de yngre väljarna är förändringarna däremot mycket stora. Bland 00-talister har andelen som tar del av politiskt innehåll på Tiktok ökat från 22 procent till 38 procent. Poddar har gjort en liknande förändring bland 00-talisterna, från 22 procent år 2022 till 30 procent år 2026.
De största skillnaderna sker däremot bland årets förstagångsväljare. Mer än dubbelt så många av årets förstagångsväljare (48%) tar del av politiskt innehåll på Tiktok jämfört med förstagångsväljarna år 2022 (23%). Andelen som tar del av politiskt innehåll i poddar har ökat från en sjättedel (17%) av 2022 års förstagångsväljare till 3 av 10 (31%) av årets förstagångsväljare.
I kapitel 4 – Var formas åsikterna? En djupdykning i tre väljargrupper kan du läsa mer om hur informationslandskapet ser ut för förstagångsväljarna och vilka kanaler och plattformar som bidrar till att forma deras åsikter.
Mer än var fjärde svensk följer politiker, influencers eller experter som pratar om politik och samhällsfrågor
Trots nya riktlinjer om politisk annonsering på de stora sociala medieplattformarna så är det politiska innehållet alltjämt närvarande för många svenskar. Hälften av svenskarna tar del av politiskt innehåll på sociala medier och fler än var fjärde följer politiker, influencers eller politiska experter som brukar prata om politik och samhällsfrågor.
Särskilt vanligt är detta bland yngre personer. Exempelvis följer nästan 4 av 10 (38%) födda på 00-talet personer som delar innehåll om politik och samhälle på sociala medier. Det är också framför allt svenskar med ett stort politiskt intresse som följer dessa, där andelen följare är nästan 4 av 10 (37%) jämfört med endast 1 av 10 bland personer med litet intresse för politik (9%).
Svenskarna tror att partiledardebatter i tv och valkompasser kommer att vara viktiga för dem inför valet 2026
Omkring hälften av svenskarna tror att partiledardebatter i tv kommer att vara viktiga källor när de ska bestämma sig för hur de ska rösta i höstens val 2026. Ungefär lika många tror att valkompasser kommer att vara viktiga källor.
Partiledardebatterna i tv är en av de informationskällor som har potential att nå många väljare, brett över generationerna. Det är nämligen en majoritet i nästan alla generationer som tror att partiledardebatterna kommer att vara viktiga inför deras val hösten 2026.
Många väljare, särskilt yngre personer, tänker också att valkompasserna kommer att vara viktiga inför deras beslut. Valkompasserna utmärker sig genom att de förväntas vara viktiga även för personer som inte är intresserade av politik. Många andra informationskällor når i högre grad ut till personer med ett stort politiskt intresse, men det finns inte några sådana skillnader när det gäller just valkompasser.
I den här delen undersöker vi vilka kanaler som är viktiga för politisk information bland svenskarna.
Tv, radio och nyhetstidningar upplevs fortsatt som de viktigaste kanalerna för politisk information
Fråga: Vilka av följande kanaler anser du är viktiga respektive oviktiga för dig som informationskällor, när det gäller att ta del av politisk information eller politiska budskap?
Viktiga och oviktiga kanaler för politisk information
Fråga: Vilka av följande kanaler anser du är viktiga för dig som informationskällor, när det gäller att ta del av politisk information eller politiska budskap?
Förändring i viktiga kanaler mellan år 2022 och 2026
Fråga: Vilka av följande kanaler anser du är oviktiga för dig som informationskällor, när det gäller att ta del av politisk information eller politiska budskap?
Förändring i oviktiga kanaler mellan år 2022 och 2026
Vilka kanaler för politisk information är viktiga för svenskarna år 2026?
Traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar har länge dominerat som informationskällor för politisk information. Trots att svenska väljare idag har stor tillgång till politisk information via sociala medier, poddar, digitala uppslagsverk och AI-tjänster så är de traditionella medierna alltjämt de källor svenskarna uppfattar som viktigast. Observera att nyhetstidningar omfattar både tryckta papperstidningar och tidningar på webben.
17%
av svenskarna tycker att poddar är en viktig informationskälla för politiskt innehåll
- Tv, radio och nyhetstidningar är fortsatt de informationskanaler som flest ser som viktiga för att ta del av politisk information.
- 8 av 10 anser att tv är en viktig informationskälla för politisk information och omkring 6 av 10 anser att dagstidningar och radio är viktiga.
- Kvällstidningar är fortsatt en vattendelare där omkring var tredje (32%) ser kvällstidningen som en viktig informationskälla medan nästan var fjärde (23%) istället ser det som en oviktig källa.
- Digitala uppslagsverk (exempelvis Wikipedia eller Nationalencyklopedin, ne.se) och andra nyhetstidningar eller samhällsmagasin sticker ut genom att de flesta varken ser dem som viktiga eller oviktiga källor för politisk information.
- Endast ett fåtal (3%) anser att AI-tjänster (exempelvis ChatGPT, Gemini, Copilot, My AI) är en viktig informationskälla för politisk information.
Vilka kanaler har blivit viktigare under åren 2022–2026?
Svenskarna värderar olika informationskällor för politisk information i stort sett likadant som år 2022. Däremot går det att se mer betydande förändringar när det gäller vilka kanaler som svenskarna faktiskt använder för att ta del av politiskt innehåll. Det går att läsa mer om vid diagram 1.3a–b.
Färre svenskar uppfattar dessa kanaler och plattformar som viktiga:
- En något mindre andel tycker att dagstidningar är viktiga för politisk information. Andelen har minskat från 62 procent år 2022 till 57 procent år 2026.
- Andelen personer som anser att Facebook är en viktig kanal för politisk information har minskat markant från 22 procent år 2022 till 15 procent år 2026. Det är även betydligt färre som tar del av politiskt innehåll på Facebook, vilket diagram 1.3a visar.
- Politiska partiers webbplatser minskar något i viktighet. År 2022 ansåg 26 procent att partiernas webbplatser var viktiga för politisk information jämfört med 23 procent som anser detsamma år 2026.
32%
av förstagångsväljarna tycker att Tiktok är en viktig kanal för politiskt innehåll
Fler svenskar uppfattar dessa kanaler och plattformar som viktiga:
- En något större andel tycker att radio är viktig för politisk information. Andelen ökar från 57 procent år 2022 till 60 procent år 2026.
- Kvällstidningar har ökat något och 32 procent anser att de är en viktig källa för politisk information, jämfört med 29 procent år 2022. Kvällstidningar har haft en stark digital närvaro och många svenskar har under perioden följt kvällstidningar på sociala medier för att läsa samhällsnyheter (se Svenskarna och internet 2024). Det kan vara en anledning till att fler uppfattar kvällstidningar som viktiga.
- Poddar har ökat i viktighet från 12 procent år 2022 till 17 procent år 2026. Poddar anses viktiga särskilt i den yngre halvan av befolkningen (upp till 45 år) jämfört med den äldre.*
- Tiktok har ökat, men från mycket låga nivåer. År 2022 ansåg 1 procent att Tiktok var en viktig kanal för politisk information och 2026 uppger 4 procent detsamma. Vi kan däremot se att Tiktok har ökat kraftigt inom vissa specifika målgrupper. Bland personer födda på 00-talet uppger exempelvis 20 procent att det är en viktig kanal för politisk information och Tiktok är viktig för var tredje förstagångsväljare (32%).* Tiktok uppfattas alltså som en viktig kanal för politiskt innehåll inom vissa begränsade målgrupper, medan plattformen i stort sett är oviktig för merparten av befolkningen. I kapitel 4 – Var formas åsikterna? En djupdykning i tre väljargrupper kan du läsa mer om hur det politiska informationslandskapet skiljer sig åt för tre olika väljargrupper, förstagångsväljare, föräldrar och pensionärer.
*) För mer information, se tabellbilaga
Här undersöker vi i vilka kanaler som svenskarna tar del av politisk information och politiska budskap.
Betydligt fler tar del av politisk information på tv än på sociala medier
Fråga: I vilka av följande kanaler har du tagit del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Var tar svenska väljare del av politisk information och budskap år 2026?
De flesta svenskar tar dagligen del av politisk information och politiska budskap. Traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar (på webben eller i pappersformat) har en särskilt stark ställning i det politiska informationslandskapet.
50%
har tagit del av politisk information eller budskap i sociala medier det senaste året
- Drygt 9 av 10 tar del av politisk information genom traditionella medier (tv, radio eller nyhetstidningar).
- Tv är den mest dominerande källan för politisk information (80%), följt av radio (61%) och dagstidningar (59%).
- Varannan svensk väljare tar del av politiskt innehåll på sociala medier och nästan var fjärde gör det dagligen (24%).
Vilka sociala medieplattformar använder svenskarna för att ta del av politiskt innehåll?
- Facebook och Instagram är de två sociala medieplattformar där flest tar del av politisk information och politiska budskap. På Facebook tar nästan 3 av 10 (29%) del av politiskt innehåll och var fjärde (25%) gör detsamma på Instagram. Andelen som tar del av politiskt innehåll på Facebook har däremot minskat kraftigt jämfört med år 2022. Det visar diagram 1.3a.
- Näst efter Facebook och Instagram kommer Youtube (16%), X/Twitter (10%) och sedan Tiktok (8%).
- Det är en mycket begränsad del av befolkningen som tar del av politiska budskap på Tiktok (8%) och det är nästan bara unga. Nära 4 av 10 födda på 00-talet (38%) tar del av politiskt innehåll på Tiktok och 2 av 10 (19%) gör det dagligen. Bland förstagångsväljare är andelen ännu större – nästan hälften (48%) tar del av politiskt innehåll på plattformen och fler än var fjärde (27%) gör det dagligen.
- Endast ett fåtal tar del av politisk information och politiska budskap på Reddit (5%) och Whatsapp (1%). Det är i stort sett bara 90- och 00-talister som använder Reddit för politiskt innehåll (cirka 1 av 7) medan Whatsapp bara används av någon enstaka procent för att ta del av politiskt innehåll, även bland de allra yngsta.*
Hur många svenskar tar del av politisk information från poddar, digitala uppslagsverk och AI-tjänster?
- Var femte svensk tar del av politiskt innehåll i poddar. Andelen är som störst bland 80-, 90- och 00-talister. I diagram 1.4a-c går det att läsa mer om hur många som lyssnar på politik i poddar i de olika generationerna.
- Omkring 1 av 10 har använt digitala uppslagsverk (exempelvis Wikipedia eller ne.se) under året för att ta del av politisk information. Skillnaden är stor åldersmässigt och det är vanligast bland unga. Var fjärde 00-talist har använt digitala uppslagsverk i detta syfte, men andelen minskar sedan successivt. Bland 90-talister har 15 procent använt digitala uppslagsverk för att ta del av politisk information och bland de allra äldsta, födda på 20-, 30- eller 40-talet, har bara 10 procent gjort detsamma.*
- Andelen personer som tar del av politisk information från AI-tjänster (exempelvis ChatGPT, Gemini, Copilot, My AI) är i nuläget liten, endast 4 procent. Det är däremot något fler, 11 procent, som har skrivit med AI-tjänster om politik eller samhällsfrågor.
I kapitel 2 – AI i det politiska informationslandskapet fördjupar vi oss i frågor som rör AI och politik. Vi tittar bland annat på hur många som har skrivit med AI-tjänster om politik och samhällsfrågor, om AI-tjänsterna upplevs balanserade och hur många svenskar som tycker att AI-tjänster bör regleras när det kommer till politiska frågor.
I kapitel 4 – Var formas åsikterna? En djupdykning i tre väljargrupper går det att läsa mer om hur förstagångsväljare, föräldrar och pensionärer tar del av politisk information och hur informationslandskapet skiljer sig åt mellan dessa väljargrupper.
*) För mer information, se tabellbilaga
Facebook minskar kraftigt som plattform för politisk information och politiska budskap
Fråga: I vilka av följande kanaler har du tagit del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Minskar mellan år 2022 och 2026
Fråga: I vilka av följande kanaler har du tagit del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Ligger stabilt eller ökar mellan år 2022 och 2026
Vilka kanaler för politiskt innehåll ökar eller minskar mellan år 2022 och 2026?
Traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar är fortsatt dominerande för hur svenskarna tar del av politiskt innehåll. Det finns däremot några betydande förändringar i hur svenskarna tar del av politiskt innehåll år 2026 jämfört med år 2022. Nedan beskrivs de mest centrala förändringarna.
De kanaler som minskat mest är:
- Facebook: Facebook är den plattform där andelen svenskar som tar del av politiskt innehåll har minskat mest. År 2022 uppgav 43 procent av svenskarna att de tog del av politiskt innehåll på Facebook jämfört med endast 29 procent år 2026. Minskningen beror sannolikt på flera faktorer. Dels har andelen som använder Facebook varje vecka eller dagligen minskat något jämfört med år 2022, men den förändringen är relativt liten (se Svenskarna och internet 2025). Det tyder på att det också handlar om att mindre politiskt innehåll når användarna. Sedan hösten 2025 är betald annonsering av politiskt innehåll inte längre tillåten på de stora sociala medieplattformarna. Det påverkar både mängden och typen av politiskt innehåll som visas. Eftersom Facebook länge varit en stor kanal för betald annonsering kan det möjligen ha haft särskilt stor effekt där. Mängden politiskt innehåll i plattformen kan även ha påverkats av förändringar i algoritmer eller att politiska aktörer i större utsträckning prioriterar andra plattformar. Utifrån undersökningen går det dock inte att avgöra vilka faktorer som ligger bakom förändringen eller hur stor betydelse de har haft.
- Nyhetstidningar: Många svenskar tar del av politiskt innehåll i nyhetstidningar (i pappersformat eller på webben). Denna andel har däremot minskat jämfört med år 2022. År 2022 tog 84 procent del av politisk information från nyhetstidningar jämfört med 77 procent år 2026. Det är framförallt dagstidningar och lokaltidningar som minskat, medan kvällstidningar endast tappat några procentenheter.
- Tv: Andelen svenskar som tar del av politiskt innehåll på tv har minskat från 86 till 80 procent mellan år 2022 och 2026. Även de som tar del av det varje vecka eller varje dag har minskat. År 2022 uppgav 55 procent att de tog del av politisk information på tv dagligen, vilket har minskat till 48 procent år 2026.
De kanaler som ökat mest är:
- Tiktok: Andelen som tar del av politiskt innehåll på Tiktok har ökat från 3 procent år 2022 till 8 procent år 2026. Sett till hela befolkningen är Tiktok fortfarande en liten plattform för politiskt innehåll, men hos unga är ökningen betydligt större. Bland 00-talister har andelen ökat från 22 procent till 38 procent. Ökningen är ännu mer påtaglig bland förstagångsväljare, där andelen som tar del av politiskt innehåll på Tiktok har mer än fördubblats – från 23 procent år 2022 till 48 procent bland 2026 års förstagångsväljare.*
- Poddar: År 2022 tog 17 procent av befolkningen del av politisk information och politiska budskap i poddar. År 2026 har andelen ökat till 20 procent, vilket är en signifikant ökning. Även här är förändringarna större bland unga. Bland 00-talister har andelen ökat från 22 procent år 2022 till 30 procent år 2026. Bland förstagångsväljarna ökar användningen från 17 procent som tog del av politiskt innehåll i poddar år 2022 till 31 procent år 2026.*
- Användningen av Tiktok och poddar har generellt ökat bland unga sedan år 2022, vilket delvis förklarar varför fler tar del av politiskt innehåll i dessa kanaler.
I kapitel 4 – Var formas åsikterna? En djupdykning i tre väljargupper kan du läsa mer om hur förstagångsväljarna tar del av politisk information och hur informationslandskapet skiljer sig åt mellan olika väljargrupper.
I Svenskarna och internet 2025 kan du läsa mer om hur den totala användningen av sociala medieplattformar och poddar ser ut, både i befolkningen som helhet och bland unga specifikt. LÄNK
*) För mer information, se tabellbilaga
Stora skillnader mellan hur svenskar i olika åldrar tar del av politisk information
Fråga: I vilka av följande kanaler brukar du ta del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Total andel som tar del av politisikt innehåll år 2026
Fråga: I vilka av följande kanaler brukar du ta del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Tar del av politiskt innehåll minst varje vecka
Fråga: I vilka av följande kanaler brukar du ta del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Tar del av politiskt innehåll varje dag
Hur tar man del av politisk information och politiska budskap i olika generationer?
Ålder är den faktor som tydligast skiljer svenskarna åt när det kommer till var man tar del av politisk information och politiska budskap.
Skillnaderna mellan yngre och äldre är särskilt påtagliga när man ser till mer frekvent användning, det vill säga var man tar del av politiskt innehåll varje vecka eller dagligen. Traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar når exempelvis brett över generationerna sett till den totala användningen. Däremot framträder betydligt större skillnader mellan åldrarna när man ser till den andel som tar del av politisk information i dessa kanaler varje vecka eller dagligen.
Nedan listas några av de främsta skillnaderna:
- Tv, radio och nyhetstidningar (dagstidningar, kvällstidningar eller lokaltidningar på webb eller i papperstidning) når brett över generationerna när det gäller politisk information. Personer födda på 70-talet eller tidigare tar del av politiskt innehåll i dessa kanaler betydligt oftare jämfört med de yngre generationerna. Exempelvis tar fler än 8 av 10 av de allra äldsta, födda på 20-, 30- eller 40-talet, del av politiskt innehåll dagligen på tv. Bland de yngsta, 00-talisterna, är motsvarande andel endast drygt 1 av 7.
- 00-talister är den generation där det är i särklass vanligast att ta del av politiskt innehåll i sociala medier. Redan bland 90-talister är andelen betydligt lägre, särskilt när det gäller att ta del av politiskt innehåll varje vecka eller dagligen.
- Poddar med politiskt innehåll når främst personer födda på 80-, 90- eller 00-talet. 80-talister är den generation som lyssnar mest frekvent, vilket nästan 2 av 10 gör minst varje vecka och 1 av 10 gör dagligen. Bland 90- och 00-talister lyssnar fler än 1 av 10 på poddar med politiskt innehåll minst varje vecka, varav 6 procent gör det dagligen.
- Det är relativt få som tar del av politisk information och politiska budskap via AI-tjänster (exempelvis ChatGPT, Gemini, Copilot, My AI). Störst andel användare finns bland 00-talisterna, där nästan 1 av 10 uppger att de gör det.
Fler män än kvinnor tar del av politisk information och politiska budskap på sociala medier
Fråga: I vilka av följande kanaler har du tagit del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Man år 2026
Fråga: I vilka av följande kanaler har du tagit del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Kvinna år 2026
Tar män och kvinnor del av politisk information och politiska budskap i olika kanaler?
Det finns fler likheter än skillnader mellan hur män och kvinnor tar del av politisk information och politiska budskap. För både kvinnor och män är tv, radio och nyhetstidningar de vanligaste källorna till politisk information. Samtidigt finns det vissa tydliga skillnader när det gäller specifika kanaler. Nedan listas några av de mest framträdande skillnaderna:
- En större andel män än kvinnor tar del av politik på plattformarna Youtube (22 procent jämfört med 9 procent), X/Twitter (15 procent jämfört med 4 procent) och Reddit (8 procent jämfört med 1 procent).
- Tv och Instagram är de två kanaler där en större andel kvinnor än män tar del av politiskt innehåll. Skillnaderna mellan könen är däremot relativt små. 82 procent av kvinnor tar del av politisk information via tv, jämfört med 77 procent av männen. För Instagram är motsvarande andel 27 procent bland kvinnor och 22 procent bland män.
Skillnaderna mellan könen hänger delvis samman med den generella användningen av plattformarna. Fler män än kvinnor använder exempelvis Youtube, X/Twitter och Reddit – vilket också innebär att fler män har möjlighet att ta del av politiskt innehåll där. På motsvarande sätt använder kvinnor i högre grad Instagram, vilket i sin tur gör det möjligt för fler kvinnor att ta del av politiskt innehåll på plattformen.
I Svenskarna och internet 2025 kan du läsa mer om hur den totala användningen av sociala medieplattformar ser ut bland män och kvinnor.
I den här delen undersöker vi hur många svenskar som följer enskilda politiker, politiska influencers eller experter på sociala medier.
Fler än 1 av 4 svenskar följer politiker, influencers eller politiska experter på sociala medier
Fråga: Följer du någon/några politiker, influencers eller enskilda experter som brukar prata om politik eller samhällsfrågor på sociala medier?
Fråga: Följer du någon/några politiker, influencers eller enskilda experter som brukar prata om politik eller samhällsfrågor på sociala medier?
Följer politiker, influencers eller enskilda experter (netto)
Drygt en fjärdedel av svenskarna följer politiker, influencers eller experter som brukar prata om politik och samhällsfrågor på sociala medier. Det är vanligast att följa politiker, vilket var femte gör. Var åttonde (12%) följer enskilda experter och 5 procent följer influencers som brukar prata om politik och samhällsfrågor.
27%
av svenskarna följer politiker, influencers eller politiska experter på sociala medier
Vilka är följarna?
- Det är vanligare att följa politiker, influencers eller enskilda experter bland unga. Bland 00-talister följer nästan 4 av 10 politiker, influencers eller enskilda experter som pratar om politik och samhällsfrågor på sociala medier.
- Utöver ålder påverkar även intresset för politik. Bland personer med ett stort politiskt intresse följer fler än var tredje (37%) personer som delar inlägg om politik eller samhällsfrågor jämfört med endast 1 av 10 (9%) bland de som har ett lågt politiskt intresse.*
- Lika stor andel män (27%) som kvinnor (26%) följer politiker, influencers eller experter som pratar om politik och samhällsfrågor.*
*) För mer information, se tabellbilaga
Ulf Kristersson och Magdalena Andersson är de politiker som flest svenskar följer
Fråga: Följer du någon/några politiker, influencers eller enskilda experter som brukar prata om politik eller samhällsfrågor på sociala medier? Om ja, vilken / vilka?
Vilka politiker, influencers eller experter som pratar om politik och samhällsfrågor följer svenskarna på sociala medier?
Totalt följer omkring en fjärdedel av svenskarna politiker, influencers eller experter som brukar prata om politik och samhällsfrågor på sociala medier (se diagram 1.6a). I undersökningen har dessa personer själva fått skriva vilka de följer. I ordmolnet visualiseras vilka politiker, influencers och politiska experter som nämns.
Det är ett mycket stort och brett antal namn som nämns av användarna. Vanligast är att följa politiker, framförallt partiledare som exempelvis Ulf Kristersson, Magdalena Andersson, Jimmy Åkesson, Ebba Busch och Nooshi Dadgostar. Några andra politiker som nämns av flera är Alice Bah Kuhnke, Jonas Sjöstedt, Markus Allard, Jan Emanuel och Hanif Bali.
Utöver politiker nämns även Marcus Oscarsson och Henrik Jönsson återkommande. Det är även flera som följer journalister, nyhetstidningar eller debattörer utan att direkt specificera vilka. Det finns också ett stort antal namn som bara nämns vid något enstaka tillfälle och därför inte syns i ordmolnet.
Vanligare att följa politiker, influencers eller politiska experter på sociala medier bland personer med åsikter klart till höger
Fråga: Följer du någon/några politiker, influencers eller enskilda experter som brukar prata om politik eller samhällsfrågor på sociala medier?
Är det vanligare att följa politiker, influencers eller enskilda experter om man har åsikter till höger eller vänster?
Personer som har politiska åsikter tydligt till höger eller vänster följer i högre grad politiker, influencers eller enskilda experter på sociala medier jämfört med andra. Andelen är särskilt hög bland personer med åsikter klart till höger, där 43 procent följer personer som delar politiskt innehåll.
Personer med tydliga politiska åsikter klart till höger eller klart till vänster har generellt också ett större politiskt intresse jämfört med de som inte har lika tydliga åsikter på en höger-vänster-skala. Detta är sannolikt en bidragande förklaring till att de i högre grad följer personer som delar politiskt innehåll på sociala medier. Samtidigt kan det även finnas ett omvänt samband, där följandet av personer med liknande åsikter bidrar till att förstärka den ideologiska uppfattningen. Hur detta samband ser ut framgår däremot inte i undersökningen.
I det här avsnittet undersöker vi vilka kanaler som är viktiga för att avgöra hur svenskarna ska rösta i valet 2026.
Hälften av svenskarna tror att partiledardebatter i tv och valkompasser kommer att vara viktiga för deras val hösten 2026
Fråga: Nästa höst 2026 är det val till riksdag, region och kommun. Tror du att något av följande kommer att vara viktigt för att du ska veta hur du ska rösta i de kommande valen? Om ja, vad? Du kan välja flera alternativ.
Vilka informationskällor tror svenskarna blir viktiga inför valet 2026?
I undersökningen har svenskarna fått svara på om de tror att några utvalda källor kommer att vara viktiga för hur de röstar i valet hösten 2026.
En majoritet av svenskarna tror att partiledardebatter i tv och valkompasser kommer att ha betydelse för hur de röstar hösten 2026. Andra informationskällor som sociala mediekonton, poddar, digitala uppslagsverk och AI-tjänster upplevs viktiga i en betydligt mer begränsad begränsad del av befolkningen som ofta har ett stort politiskt intresse.
50%
av svenskarna tror att valkompasser kommer att bli viktiga informationskällor inför valet 2026
- Mer än hälften av svenskarna (55%) tror att partiledardebatter i tv kommer att vara viktiga för att de ska veta hur de ska rösta i valet år 2026. Både yngre och äldre svenskar tror att partiledardebatter kommer att vara viktiga inför deras val i höst. Partiledardebatter har således potential att nå breda ålderskategorier inför valet.*
- Hälften av svenskarna (50%) tror att valkompasser kommer att vara viktiga, däribland en större andel kvinnor (56%) än män (44%). Valkompasser är också en av få källor där det politiska intresset inte spelar någon roll. Det är nämligen lika stor andel som tror att valkompasser kommer att vara viktiga inför deras val bland personer med lågt politiskt intresse som bland de med ett stort intresse.*
- Var sjätte (16%) tror att poddar med politiskt innehåll kommer bli viktiga för deras val. Nästan lika många tror detsamma om partiernas sociala mediekonton (14%). Poddar är viktiga främst för personer födda på 80-, 90- eller 00-talet medan partiernas sociala mediekonton är viktiga särskilt för de yngsta, vilket var fjärde 00-talist uppger.*
- 1 av 10 tror att enskilda politikers sociala mediekonton eller att träffa företrädare för politiska partier kommer att ha betydelse för deras val. Något fler män (12%) än kvinnor (8%) tror att politikers sociala mediekonton kommer att vara viktiga för dem. Det finns däremot ingen skillnad mellan män och kvinnor när det kommer till att träffa företrädare för politiska partier.*
- 7 procent tror att influencers, enskilda experters eller opinionsbildares sociala mediekonton kommer att vara viktiga inför deras beslut i valet 2026.
- Endast ett fåtal tror att AI-tjänster (5%) eller digitala uppslagsverk som exempelvis Wikipedia eller ne.se (4%) kommer att bli viktiga för deras partival hösten 2026.
I kapitel 4 – Var formas åsikterna? En djupdykning i tre väljargrupper kan du läsa mer om vad som väntas bli viktigt för olika väljargrupper. Vad skiljer och vad förenar dem när de tar del av politiska information och politiska budskap?
*) För mer information, se tabellbilaga
