Kapitel 4
Var formas åsikterna? En djupdykning i väljargrupper
Hälften av förstagångsväljarna tar dagligen del av politiskt innehåll i sociala medier. Föräldrar har lägre politiskt intresse men följer trots det ofta politikers sociala mediekonton. Pensionärer tar huvudsakligen del av politiskt innehåll i traditionella medier.
Detta kapitel belyser hur olika det politiska informationslandskapet ser ut för tre olika väljargrupper; förstagångsväljare, föräldrar och pensionärer. Dessa tre väljargrupper skiljer sig i hög grad från varandra när det kommer till hur man tar del av politisk information, vilken roll digitala kanaler spelar och i vilken grad de själva medverkar i det politiska samtalet på nätet.
Väljargrupperna vi tittar på består av följande personer:
Förstagångsväljare
Röstar för första gången i valet 2026 och består därmed av personer i åldern 17–21 år (samtliga fyller 18 år innan valdagen). De nytillkomna väljarna är huvudsakligen studenter, men omkring en femtedel arbetar som huvudsaklig sysselsättning. Enligt SCB utgör förstagångsväljarna närmare 7 procent av den röstberättigade delen av befolkningen. Andelen unga under 30 år väntas vara några mindre i år än vid valet 2022, men just gruppen förstagångsväljare beräknas däremot utgöra en något större andel av de röstberättigade (källa: SCB).
Föräldrar
Definieras i detta sammanhang som personer med minst ett hemmaboende barn under 18 år i hushållet. Det är huvudsakligen personer i åldersspannet 26–55 år, där merparten är 36–55 år (69%). Nästan samtliga arbetar som huvudsaklig sysselsättning.
Pensionärer
Består av personer som är i pensionsåldern (65 år eller äldre). Nästan alla har pension som huvudsaklig sysselsättning, men det finns några procent som fortfarande arbetar i någon utsträckning. Andelen pensionärer beräknas öka i den röstberättigade delen av befolkningen i höstens val. SCB uppskattar att personer som är 65 år eller äldre kommer att utgöra närmare 29 procent. Mer specifikt är det de som är 80 år eller äldre som ökar, medan yngre pensionärer i åldern 65–79 år snarare minskar något som andel röstberättigade (källa: SCB).
Information om de röstberättigade i valet 2026 finns på SCB: Fler äldre och förstagångsväljare får rösta 2026.
Förstagångsväljare använder många olika kanaler för politiskt innehåll, men sociala medier används mest frekvent
Förstagångsväljarna särskiljer sig på många olika sätt jämfört med de två andra väljargrupperna, föräldrar och pensionärer. Förstagångsväljarna tar del av politisk information och politiska budskap i ett stort antal kanaler. De flesta tar del av politisk information i traditionella medier (tv, radio eller nyhetstidningar) från gång till annan. Observera att nyhetstidningar här omfattar dagstidningar, kvällstidningar och lokaltidningar både på webben och i pappersformat.
Sociala medier spelar däremot en särskilt central roll eftersom det är där majoriteten av förstagångsväljarna dagligen tar del av politiskt innehåll. Instagram, Tiktok och Youtube är de sociala medieplattformar där flest förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll, vilket nästan hälften gör.
Förstagångsväljarna är också pionjärer när det gäller att skriva med AI-tjänster om politik och samhällsfrågor, vilket var fjärde har gjort under året jämfört med endast var tionde bland befolkningen som helhet.
Det finns några ytterligare faktorer som särskilt utmärker hur förstagångsväljare tar del av och själva deltar i politiska samtal på nätet:
- Förstagångsväljarna är i stort sett ensamma med att ta del av politiskt innehåll på Tiktok. Detta skiljer dem inte bara från äldre väljare, utan utmärker också specifikt årets nytillkomna väljare. Det är nämligen mer än dubbelt så många av 2026 års förstagångsväljare som tar del av politiskt innehåll på Tiktok (48%) jämfört med inte ens var fjärde (23%) av förstagångsväljarna år 2022. Skillnaden verkar dels bero på att Tiktok överlag används i högre grad i denna grupp, dels på att en större andel av användarna faktiskt tar del av politiskt innehåll i plattformen.
- Fler än 6 av 10 förstagångsväljare tror att valkompasser (65%) och partiledardebatter i tv (60%) kommer att vara viktiga för dem inför valet 2026. Dessa åsikter delar de även med många äldre väljare.
- Förstagångsväljarnas åsikter tycks vara särskilt formbara av politiska diskussioner på nätet. Fler än 2 av 10 (22%) har ändrat sin åsikt efter politiska diskussioner på nätet jämfört med endast 7 procent i hela befolkningen. Denna andel är dessutom väsentligt större än bland 2022 års förstagångsväljare, där knappt var sjunde svarade detsamma (13%). Förstagångsväljare är också mer aktiva när det gäller att diskutera politiska frågor på nätet jämfört med äldre väljare, vilket nästan varannan (47%) har gjort under året.
Läs mer om var förstagångsväljarnas åsikter formas.
Föräldrars medievanor liknar ett tvärsnitt av befolkningen när de tar del av politik
Väljargruppen "föräldrar" är åldersmässigt mitt i livet. Omkring 9 av 10 är 26–55 år, men merparten är i åldrarna 36–55 år. Detta speglar till stor del deras medievanor när det kommer till att ta del av politisk information och innehåll. Föräldrar tillhör den grupp som mest liknar ett tvärsnitt av befolkningen. Det politiska intresset är däremot generellt lägre jämfört med både yngre och äldre väljare, vilket får vissa effekter på i vilken mån de tar del av politik på nätet.
Traditionella medier (tv, radio eller nyhetstidningar tryckta och på webben) används av de flesta föräldrar och en majoritet tar även dagligen del av politisk information i dessa kanaler. Nästan 6 av 10 tar också del av politiskt innehåll i sociala medier, men inte alls lika ofta som förstagångsväljarna. En fjärdedel tar del av politiskt innehåll dagligen på sociala medier och då främst på Facebook följt av Instagram.
Föräldrarna utmärks även av:
- Facebook är den största sociala medieplattformen för politiskt innehåll. Trots att Facebook har minskat som kanal för politiskt innehåll i alla åldrar sedan föregående valår, är plattformen fortsatt stor bland föräldrar (37%) i jämförelse med både yngre och äldre väljare.
- Var fjärde förälder (24%) tar del av politiskt innehåll i poddar. Andelen är inte lika stor som bland förstagångsväljare (31%) men större än befolkningen i genomsnitt (20%) och väsentligt större än bland pensionärer (7%).
Ett sätt att ta del av politiskt innehåll på sociala medier är genom att följa politiker, influencers eller experter som brukar prata om politik och samhällsfrågor i sociala medier. Det gör nästan var tredje (31%) förälder. Detta är även en av få vanor där det verkar spela roll om man har barn som bor hemma. Det är nämligen en större andel föräldrar med hemmaboende barn som följer sociala mediekonton med politiskt innehåll (31%) än personer i liknande åldersgrupp utan barn i hemmet, där var fjärde svarar detsamma. I övrigt är skillnaderna små mellan föräldrar med barn hemma och andra väljare i motsvarande ålder. Det tyder på att i huvudsak ålder, snarare än föräldraskapet i sig, förklarar hur denna väljargrupp tar del av politik på nätet.
Läs mer om var föräldrarnas åsikter formas.
Pensionärer tar ofta del av politiskt innehåll, företrädesvis från tv, radio eller nyhetstidningar
Väljargruppen pensionärer är stora konsumenter av politik – nästan alla tar dagligen del av politisk information och politiskt innehåll. Till skillnad från förstagångsväljare och föräldrar så kommer den dagliga politiska informationen nästan uteslutande från traditionella medier som tv, radio eller nyhetstidningar i pappersformat eller på webben (91%). Endast 13 procent tar dagligen del av politiskt innehåll i sociala medier och totalt uppger var fjärde att de gör det då och då (25%). Plattformarna spelar alltså en betydligt mindre roll för pensionärer än för yngre väljare.
Samtidigt är det en förhållandevis stor andel pensionärer (21%) som följer politiker, influencers eller experter som pratar om politik och samhällsfrågor i sociala medier.
Pensionärer diskuterar politik på nätet i lägre grad än yngre väljare. Var fjärde pensionär (25%) har diskuterat någon politisk sakfråga under året jämfört med nästan hälften av förstagångsväljarna (47%). Samtidigt är pensionärer en mycket stor väljargrupp. De utgör omkring 29 procent av den röstberättigade delen av befolkningen, medan förstagångsväljare utgör knappt 7 procent (SCB: Fler äldre och förstagångsväljare får rösta 2026). Det innebär att pensionärer, trots lägre andel som diskuterar, ändå står för en relativt stor del av rösterna i de politiska samtalen på nätet.
Sammantaget tyder det på att sociala medier har betydelse för åtminstone en begränsad del av pensionärerna, även om traditionella medier helt klart är de dominerande källorna.
Pensionärerna utmärker sig även genom att:
- Fler än 6 av 10 pensionärer tror att partiledardebatter i tv kommer att bli viktiga inför deras val hösten 2026.
- Jämförelsevis få pensionärer tror att valkompasser kommer att ha stor betydelse för dem. Var tredje pensionär (33%) tror att valkompasser kommer att vara viktiga för dem jämfört med varannan förälder (56%) och nästan två tredjedelar av förstagångsväljarna (65%).
- Nästintill inga pensionärer har börjat använda AI-tjänster för politik eller samhällsfrågor, endast ett par procent har testat någon gång under året.
Läs mer om var pensionärernas åsikter formas.
Finns det några gemensamma plattformar bland väljargrupperna?
Trots att de tre väljargrupperna (förstagångsväljare, föräldrar och pensionärer) skiljer sig åt ur många aspekter när det kommer till att ta del av politiskt innehåll på nätet, så finns det även några gemensamma nämnare. Nedan listas de kanaler och källor som når merparten av väljarna inom alla tre väljargrupper:
- Tv och nyhetstidningar når en stor del av väljarna med politisk information, även om förstagångsväljarna tar del av politiskt innehåll i dessa kanaler betydligt mer sällan än äldre väljare.
- Även radio når många väljare, också de yngsta. Återigen tar förstagångsväljarna del av politiskt innehåll i radio mer sällan än äldre, men trots det tar hälften av de nya väljarna del av politiskt innehåll i radio i någon mån.
- I samtliga tre väljargrupper tror en majoritet att partiledardebatter i tv kommer att bli viktiga för dem inför valet år 2026. Partiledardebatterna har på så vis potential att nå både unga och gamla, åtminstone när väljarna själva får förutspå vad som kommer bli viktigt inför deras val.
I den här delen tittar vi närmare på hur Sveriges förstagångsväljare tar del av politisk information.
Tiktok och Instagram är där flest förstagångsväljare dagligen tar del av politiskt innehåll
Fråga: I vilka av följande kanaler har du tagit del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Förstagångsväljare
Fråga: I vilka av följande kanaler har du tagit del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Förändring bland förstagångsväljare år 2022 och 2026
Var tar förstagångsväljarna del av politisk information och politiska budskap år 2026?
Förstagångsväljarna skiljer sig på många sätt åt från äldre väljare när det kommer till att ta del av politisk information och politiska budskap.
Förstagångsväljare
- Röstar för första gången år 2026.
- Är 17–21 år gamla, några fyller 18 i år innan valdagen.
- Huvudsakligen studenter, omkring en femtedel förvärvsarbetar.
- Förstagångsväljarna tar del av politiskt innehåll i många olika kanaler. De använder allt från tv, radio och nyhetstidningar till sociala medier, poddar och digitala uppslagsverk. Förstagångsväljarna använder visserligen inte de traditionella medierna lika ofta som äldre väljare, men de flesta använder alltjämt dessa medier åtminstone någon gång ibland.
- Totalt sett tar förstagångsväljarna del av politiskt innehåll i traditionella medier i lika hög utsträckning som i sociala medier. Sociala medieplattformar når däremot fler förstagångsväljare dagligen med politiskt innehåll.
- Förstagångsväljarna är nästintill ensamma om att ta del av politiskt innehåll på Tiktok. Redan bland personer i åldern 26–35 år har andelen sjunkit till 10 procent, jämfört med nästan hälften av förstagångsväljarna (48%).*
- Förstagångsväljarna använder i betydligt högre utsträckning de politiska partiernas egna webbplatser jämfört med äldre personer. Även digitala uppslagsverk (exempelvis Wikipedia eller Nationalencyklopedin, ne.se) används mest av förstagångsväljare för att ta del av politisk information. En möjlig förklaring till det är att dessa kanaler används i skolarbeten, då en mycket stor del av förstagångsväljarna är studenter.
Hur ser då användningen ut bland förstagångsväljare?
- Fler än 8 av 10 (85%) förstagångsväljare tar del av politisk information i traditionella medier (tv, radio och nyhetstidningar på webben eller i pappersformat). Flest tar del av politisk information på tv (74%) följt av dagstidningar (58%).
- Instagram (61%), Tiktok (48%) och Youtube (44%) är de sociala medieplattformar där flest förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll.
- Instagram och Tiktok är kanaler där flest förstagångsväljare dagligen tar del av politiskt innehåll. Mer än var fjärde (27%) tar del av politiskt innehåll på Instagram varje dag och lika många (27%) gör det på Tiktok.
- Utöver sociala medier är även poddar en stor kanal för politiskt innehåll. Nästan var tredje förstagångsväljare (31%) tar del av politiskt innehåll i poddar. Det är en betydligt större andel jämfört med befolkningen i stort (20%) och pensionärer i synnerhet (7%).*
- Drygt 4 av 10 (44%) förstagångsväljare tar del av politisk information från partiernas egna webbplatser.
- Var tredje förstagångsväljare använder digitala uppslagsverk (33%), vilket är en betydligt större andel jämfört med befolkningen i stort, där endast var tionde (11%) gör detsamma.*
48%
av förstagångsväljarna har tagit del av politiskt innehåll på Tiktok det senaste året
Skiljer sig årets förstagångsväljare mot 2022 års förstagångsväljare?
Årets förstagångsväljare (2026) skiljer sig på flera sätt från 2022 års förstagångsväljare. Nedan listas de mest väsentliga skillnaderna mellan de två årskullarna av förstagångsväljare:
- Andelen som tar del av politiskt innehåll på Tiktok är mer än dubbelt så hög bland årets förstagångsväljare (48%) jämfört med förstagångsväljarna år 2022 (23%).
- Andelen som tar del av politiskt innehåll i poddar har ökat, från 17 procent bland förstagångsväljarna år 2022 till 31 procent bland årets förstagångsväljare.
- Facebook minskar markant från 4 av 10 (40%) bland förstagångsväljarna år 2022 till 2 av 10 (21%) som tar del av politiskt innehåll på plattformen bland förstagångsväljarna år 2026.
- Andelen som tar del av politiskt innehåll i tv minskar från 88 procent år 2022 till 74 procent bland årets förstagångsväljare.
- Nyhetstidningar (i pappersformat eller på webb) minskar bland förstagångsväljarna. År 2022 tog nästan 8 av 10 förstagångsväljare del av politisk information i nyhetstidningar, jämfört med knappt 7 av 10 av 2026 års nya väljare. Minskningen gäller nästan enbart dagstidningar medan lokaltidningar och kvällstidningar förhåller sig i stort sett stabilt.
I kapitel 1 – Politisk information och budskap på nätet kan du läsa mer om hur svenskarna tar del av politiskt innehåll på nätet.
*) För mer information, se tabellbilaga
Nästan 4 av 10 förstagångsväljare följer politiker, politiska influencers och experter på sociala medier
Fråga: Följer du någon/några politiker, influencers eller enskilda experter som brukar prata om politik eller samhällsfrågor på sociala medier? Om ja, vilken / vilka?
Hur många förstagångsväljare följer sociala mediekonton med politiskt innehåll år 2026?
Ett vanligt sätt för förstagångsväljarna att ta del av politisk information och politiska budskap på nätet är genom att följa sociala mediekonton med politiskt innehåll. Nästan 4 av 10 förstagångsväljare följer politiker, influencers eller enskilda experter som pratar om politik och samhällsfrågor.
Förstagångsväljare
- Röstar för första gången år 2026.
- Är 17–21 år gamla, några fyller 18 i år innan valdagen.
- Huvudsakligen studenter, omkring en femtedel förvärvsarbetar.
Förstagångsväljarna följer i högre grad personer som lägger upp politiskt innehåll på sociala medier än äldre väljare. De är däremot inte ensamma. Exempelvis följer 3 av 10 föräldrar och 2 av 10 pensionärer sociala mediekonton med politiker, influencers eller experter som delar inlägg om politik och samhällsfrågor (se diagram 4.9 och 4.14).
Förstagångsväljarna har själva fått skriva vilka personer de följer som delar politiskt innehåll. Det är en mycket stor spridning av konton. Vanligast är att följa partiledare eller politiker, men flera förstagångsväljare följer även olika typer av opinionsbildare.
Ulf Kristersson, följt av Magdalena Andersson, är de namn som nämns flest gånger. De nämns också av flest svenskar totalt sett.
37%
av förstagångsväljarna följer någon politiker, influencer eller politisk expert i sociala medier
Nooshi Dadgostar är ett av de namn som återkommer mest bland de yngsta väljarna, men är mindre förekommande bland äldre väljare. Andra namn som nämns i särskilt hög grad bland förstagångsväljarna är Nick Alinia, Alice Bah Kuhnke och Greta Thunberg.
Jimmy Åkesson och Ebba Busch är andra namn förstagångsväljarna följer, men det gör också många äldre väljare.
I kapitel 1 – Politisk information och budskap på nätet kan du läsa mer om vilka politiker, influencers och experter som brukar prata om politik och samhällsfrågor som svenskarna följer.
Förstagångsväljarna leder användandet av AI-tjänster för politik och samhällsfrågor
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna skrivit med någon AI-tjänst om politik eller samhällsfrågor (t.ex ChatGPT, Gemini, Copilot, My AI)?
Hur många förstagångsväljare har skrivit med AI-tjänster om politik och samhällsfrågor?
Ett nytt sätt för årets förstagångsväljare att ta del av politisk information och politiska budskap är genom att skriva med AI-tjänster om politik och samhällsfrågor (exempelvis ChatGPT, Gemini, Copilot, My AI).
Förstagångsväljare
- Röstar för första gången år 2026.
- Är 17–21 år gamla, några fyller 18 i år innan valdagen.
- Huvudsakligen studenter, omkring en femtedel förvärvsarbetar.
Unga är generellt föregångare när det gäller att använda AI-tjänster och de använder dem i många olika syften, inte minst till skoluppgifter (se Svenskarna och internet 2025). Förstagångsväljarna visar sig också ligga i framkant när det kommer till att skriva med AI-tjänster om politik och samhällsfrågor. Det är nämligen mer än dubbelt så vanligt bland förstagångsväljare (25%) som hos befolkningen i stort, där endast 11 procent gör detsamma.*
Vilka politik- och samhällsfrågor skriver förstagångsväljarna med AI-tjänster om?
Förstagångsväljarna har med egna ord fått beskriva vilka politiska ämnen de har skrivit med AI-tjänster om. En stor del av de nya väljarna är studenter och har använt tjänsterna i samband med skolarbeten.
Ett annat användningsområde som återkommer bland förstagångsväljarna är att de har bett AI-tjänster sammanfatta eller lyfta fram politiska partiers åsikter i olika sakfrågor.
I kapitel 2 – AI i det politiska informationslandskapet, diagram 2.3 kan du ta del av hur användarna med egna ord beskriver vilka politik- och samhällsfrågor som de har skrivit med AI-tjänster om.
Förstagångsväljarna värdesätter många olika källor inför valet 2026
Fråga: Nästa höst 2026 är det val till riksdag, region och kommun. Tror du att något av följande kommer att vara viktigt för att du ska veta hur du ska rösta i de kommande valen? Om ja, vad? Du kan välja flera alternativ.
Vilka informationskällor tror förstagångsväljarna kommer bli viktiga inför deras val hösten 2026?
Förstagångsväljarna kommer under hösten 2026 att rösta för första gången till riksdag, kommun och region. I undersökningen har de fått svara på om de tror att några utvalda källor kommer att vara viktiga för dem inför deras partival hösten 2026. Många källor kan tänkas bli viktiga för denna grupp av nya väljare, åtminstone om man ser till vad de själva tror att de kommer att lägga vikt vid.
Förstagångsväljare
- Röstar för första gången år 2026.
- Är 17–21 år gamla, några fyller 18 i år innan valdagen.
- Huvudsakligen studenter, omkring en femtedel förvärvsarbetar.
En majoritet av förstagångsväljare tror att valkompasser och partiledardebatter i tv kommer att bli viktiga inför deras val av partier. Förstagångsväljarna tror i särskilt hög grad att valkompasser kommer att ha betydelse för deras val (65%). Detta i synnerhet jämfört med pensionärer där endast var tredje (33%) uppger detsamma (se diagram 4.15).
Det finns även många andra typer av källor som förstagångsväljarna lägger större betydelse vid än andra. Nedan listas några exempel där förstagångsväljarna särskilt sticker ut:
- Nästan 3 av 10 förstagångsväljare tror att politiska partiers sociala mediekonton (29%) kommer att vara viktiga inför valet 2026 och omkring var fjärde tror detsamma om poddar (24%).
- Var femte förstagångsväljare tror att influencers, enskilda experter eller opinionsbildares sociala mediekonton (20%) kommer att vara viktiga.
- Nästan lika många tror att enskilda politikers sociala mediekonton (19%) eller att träffa företrädare för politiska partier exempelvis på stan eller vid dörrknackning (18%) kommer att bli viktigt inför deras val hösten 2026.
Du kan läsa mer om vad svenskarna tror kommer att vara viktigt inför valet 2026 i kapitel 1 – Politisk information och politiska budskap på nätet, diagram 1.9.
Varannan förstagångsväljare diskuterar politik på nätet
Fråga: Vilka politiska sakfrågor har du diskuterat på nätet under de senaste 12 månaderna? Andel som har diskuterat politisk fråga (netto)
Förstagångsväljare
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna gjort något av följande på nätet?
Förstagångsväljare
Diskuterar förstagångsväljarna politik på nätet?
Många förstagångsväljare diskuterar politik på nätet. Nästan varannan har diskuterat någon politisk sakfråga under året (47%), jämfört med 3 av 10 (30%) hos befolkningen totalt sett. Förstagångsväljarna är på så vis en av de grupper där det är vanligast att delta i det politiska samtalet på nätet.
Hur brukar då förstagångsväljarna göra när de diskuterar eller uttrycker sina politiska åsikter på nätet?
13%
av förstagångsväljarna diskuterar politik i slutna grupper där endast medlemmar kan gå in och läsa
- Drygt en tredjedel av förstagångsväljarna har uttryckt politiska åsikter genom att dela inlägg i sociala medier.
- Nära 3 av 10 förstagångsväljare har diskuterat politik med någon de känner på nätet. Det är däremot mindre vanligt att diskutera politik med personer man inte känner, vilket bara omkring var sjätte har gjort under det senaste året.
- Bland förstagångsväljarna är det något vanligare att diskutera politik i slutna grupper där endast medlemmar kan gå in och läsa eller skriva inlägg (13%) jämfört med att göra det i öppna grupper (10%).
- Relativt få förstagångsväljare har diskuterat politik med någon företrädare för ett politiskt parti (5%).
Vilka ämnen diskuterar förstagångsväljarna på nätet?
Förstagångsväljarna diskuterar många olika politiska ämnen på nätet, sannolikt till följd av att det är en så pass stor del av de nya väljarna som deltar i diskussionerna. De frågor som diskuteras är:
I kapitel 3 – Det politiska samtalet på nätet kan du läsa mer om hur svenskarna diskuterar politik på nätet, vilka ämnen som diskuteras, vilka som medverkar och vilka som avstår från det politiska samtalet på nätet.
*) För mer information, se tabellbilaga
Politiska diskussioner på nätet påverkar förstagångsväljare mer än andra
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna gjort något av följande?
Hur många förstagångsväljare försöker påverka eller har själva påverkats av andras åsikter på nätet?
Trots att nästan hälften av förstagångsväljarna har diskuterat någon politisk sakfråga på nätet under året (se diagram 4.5a), så är det inte ens var sjunde (13%) som uppger att de försökt påverka andras åsikter på nätet.
Förstagångsväljare
- Röstar för första gången år 2026.
- Är 17–21 år gamla, några fyller 18 i år innan valdagen.
- Huvudsakligen studenter, omkring en femtedel förvärvsarbetar.
Många förstagångsväljare påverkas däremot själva av de diskussioner de tar del av. Drygt var femte (22%) ny väljare uppger att de har ändrat sina åsikter efter att ha tagit del av politiska diskussioner på nätet. Denna andel har dessutom ökat markant jämfört med förstagångsväljarna år 2022 där 13 procent svarade detsamma.
Ser vi till den totala befolkningen så uppger endast 7 procent att de har ändrat sina åsikter till följd av diskussioner på nätet. Förstagångsväljarna tycks alltså vara särskilt formbara i sina åsikter när de tar del av eller själva deltar i det politiska samtalet på nätet.
I kapitel 3 – Det politiska samtalet på nätet kan du läsa mer om hur många svenskar som diskuterar politik på nätet, vilka ämnen de diskuterar, vilka som avstår från att diskutera och mycket mer.
I den här delen tittar vi närmare på hur väljargruppen föräldrar tar del av politisk information.
Lägre politiskt intresse bland föräldrar jämfört med andra väljargrupper
Fråga: Hur allmänt politiskt intresserad är du?
Skiljer sig det politiska intresset åt bland olika väljargrupper?
Väljargruppen "föräldrar" har generellt något lägre politiskt intresse än både äldre och yngre väljare. Möjligen beror det på att föräldrarna tillhör en kategori av väljare som åldersmässigt är "mitt-i-livet" där mycket annat pockar på uppmärksamheten.
Föräldrar
- Har minst ett hemmaboende barn under 18 år i hushållet.
- De flesta är 36–55 år gamla.
- Nästan samtliga förvärvsarbetar.
- Knappt hälften av föräldrarna (46%) har ett stort intresse för politik, medan fler än var femte (22%) inte är intresserade av politik.
- Bland pensionärer och förstagångsväljare är det politiska intresset större. Nästan 6 av 10 pensionärer (58%) och förstagångsväljare (56%) har ett stort politiskt intresse. Andelen med lågt intresse är jämförelsevis få – 1 av 10 bland pensionärer och drygt 1 av 7 bland förstagångsväljare.
Personer med ett stort politiskt intresse tenderar att både ta del av mer politisk information och själva delta i det politiska samtalet i högre grad än andra. Många föräldrar är däremot aktiva både genom att följa politiker, influencers och politiska experter (diagram 4.9) och att själva diskutera politiska sakfrågor på nätet (diagram 4.12a), trots ett lägre intresse än andra väljargrupper.
Föräldrarna lyssnar mer på poddar med politiskt innehåll än genomsnittet i befolkningen
Fråga: I vilka av följande kanaler har du tagit del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Föräldrar
Var tar föräldrarna del av politisk information och politiska budskap år 2026?
Väljargruppen "föräldrar" använder, likt de flesta väljare, många olika kanaler för att ta del av politisk information och politiska budskap. Nästan samtliga föräldrar använder traditionella medier (tv, radio eller nyhetstidningar på webben eller i pappersformat) för att ta del politisk information, men en majoritet (59%) använder även sociala medier.
Föräldrarna liknar i mycket hög grad genomsnittet av befolkningen när det kommer till var och hur ofta de tar del av politiskt innehåll i olika kanaler. Det finns däremot ett par saker som särskilt utmärker denna väljargrupp:
24%
av föräldrar tar del av politiskt innehåll genom poddar
- Facebook är stark bland föräldrarna. Andelen som använder Facebook för att ta del av politiskt innehåll har minskat mycket kraftigt bland svenskarna, från 43 procent år 2022 till 29 procent år 2026. I väljargruppen föräldrar fortsätter Facebook däremot att vara en av de mest använda kanalerna för att ta del av politisk information och politiska budskap. Totalt tar nästan 4 av 10 (37%) föräldrar del av politiskt innehåll på Facebook.
- Nära var fjärde förälder lyssnar på poddar med politiskt innehåll. Det är en något mindre andel än bland förstagångsväljare (31%), men större än befolkningen i genomsnitt (20%) och väsentligt större än bland pensionärer (7%). Föräldrar med ett stort politiskt intresse använder i särskilt hög grad poddar för att ta del av politiskt innehåll (36%).
I kapitel 1 – Politisk information och budskap på nätet kan du läsa mer om hur svenskarna tar del av politiskt innehåll på nätet.
Var tredje förälder följer politiker, influencers och politiska experter på sociala medier
Fråga: Följer du någon/några politiker, influencers eller enskilda experter som brukar prata om politik eller samhällsfrågor på sociala medier?
Föräldrar
- Har minst ett hemmaboende barn under 18 år i hushållet.
- De flesta är 36–55 år gamla.
- Nästan samtliga förvärvsarbetar.
Hur många föräldrar följer sociala mediekonton med politiskt innehåll år 2026?
Trots att väljargruppen "föräldrar" generellt har något lägre intresse för politik än vad förstagångsväljare och pensionärer har, så väljer många att följa sociala mediekonton med politiskt innehåll.
- Totalt följer 3 av 10 föräldrar politiker, influencers eller experter som brukar prata om politik och samhällsfrågor på nätet. Vanligast är att följa politiker, vilket omkring var fjärde gör.
- Andelen är ännu större bland föräldrar med ett stort politiskt intresse. I denna grupp följer fler än 4 av 10 personer som delar politiskt innehåll på sociala medier.
Att ha barn i hushållet tycks dessutom bidra till att fler följer denna typ av sociala mediekonton. Det är nämligen vanligare att följa politiker, influencers eller experter som delar politiskt innehåll i sociala medier bland föräldrar med hemmaboende barn (31%) jämfört med personer i liknande ålder utan barn i hemmet där omkring var fjärde svarar detsamma. Dessa två grupper är i övrigt mycket lika varandra när det kommer till att ta del av politik och själva delta i det politiska samtalet på nätet.
Var sjunde förälder har testat AI-tjänster för politik och samhällsfrågor
Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna skrivit med någon AI-tjänst om politik eller samhällsfrågor (t.ex ChatGPT, Gemini, Copilot, My AI)?
Hur många föräldrar har skrivit med AI-tjänster om politik och samhällsfrågor?
I väljargruppen "föräldrar" har var sjunde (14%) skrivit med AI-tjänster om politik och samhällsfrågor. Det är en något större andel jämfört med befolkningen (11%) i stort, men i jämförelse med förstagångsväljarna (25%) så ligger föräldrarna en bra bit efter.*
De flesta föräldrar har bara testat vid något enstaka tillfälle under året att skriva med AI-tjänster om politik och samhällsfrågor (9%), endast ett fåtal (5%) har gjort det flera gånger. För de allra flesta föräldrar har därför AI-tjänster än så länge en mycket begränsad eller helt obefintlig roll i politiska frågor.
Valkompasser och partiledardebatter förväntas bli viktiga inför valet 2026 bland föräldrarna
Fråga: Nästa höst 2026 är det val till riksdag, region och kommun. Tror du att något av följande kommer att vara viktigt för att du ska veta hur du ska rösta i de kommande valen? Om ja, vad? Du kan välja flera alternativ.
I undersökningen har svenskarna fått svara på om de tror att några utvalda källor kommer att vara viktiga för dem inför deras partival inför valet 2026. Väljargruppen "föräldrar" särskiljer sig i stort sett inte alls från befolkningen totalt sett när det kommer till vilka källor man tror kommer bli viktiga inför höstens val.
Föräldrar
- Har minst ett hemmaboende barn under 18 år i hushållet.
- De flesta är 36–55 år gamla.
- Nästan samtliga förvärvsarbetar.
- En majoritet av föräldrarna tror att valkompasser och partiledardebatter i tv kommer att vara viktiga för dem.
- Omkring var sjätte förälder (18%) tror även att poddar om politik och samhällsfrågor kommer att vara av betydelse för deras val.
- Drygt var sjunde förälder (15%) tror att politiska partiers sociala mediekonton kommer att bli viktiga för dem och nästan lika många (13%) tror detsamma om enskilda politikers sociala mediekonton.
Du kan läsa mer om vad svenskarna tror kommer att bli viktigt inför valet 2026 i kapitel 1 – Politisk information och politiska budskap på nätet, diagram 1.9.
Nästan 3 av 10 föräldrar har diskuterat någon politisk sakfråga på nätet under året
Fråga: Vilka politiska sakfrågor har du diskuterat på nätet under de senaste 12 månaderna? Andel som har diskuterat politisk fråga (netto)
Föräldrar
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna gjort något av följande på nätet?
Föräldrar
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna gjort något av följande?
Föräldrar
Diskuterar föräldrar politik på nätet?
Väljargruppen "föräldrar" diskuterar politik i ungefär samma utsträckning som svenskar i genomsnitt. Nästan 3 av 10 har diskuterat någon politisk sakfråga under året. Det vanligaste sättet för föräldrarna att uttrycka sina politiska åsikter digitalt är genom att dela eller skicka vidare inlägg i sociala medier, vilket omkring var sjätte har gjort. Det är betydligt vanligare bland föräldrarna att diskutera politik med personer de känner (13%) än personer de inte känner.
13%
av föräldrarna har diskuterat skola, utbildning och barnomsorg på nätet
Endast 7 procent uppger att de har ändrat sina åsikter efter att ha deltagit i politiska diskussioner på nätet. Ännu färre (5%) säger att de har försökt påverka andras åsikter. Det tyder på att de politiska diskussionerna på nätet i första hand fungerar som ett sätt att uttrycka sina redan befintliga uppfattningar snarare än att ompröva dem.
Vilka ämnen diskuterar föräldrar på nätet?
Några av de ämnen som diskuteras mest bland föräldrarna är invandring och integration (16%), lag, ordning och brottsbekämpning (16%), försvars- och säkerhetspolitik (14%) samt skola, utbildning och barnomsorg (13%). Jämfört med andra som diskuterar politik på nätet, så är det något vanligare att föräldrar tar upp energipolitik eller lokalpolitiska frågor.*
I kapitel 3 – Det politiska samtalet på nätet kan du läsa mer om vilka ämnen som diskuteras och vilka som avstår från att delta i det politiska samtalet på nätet.
I den här delen tittar vi närmare på hur väljargruppen pensionärer tar del av politisk information.
Pensionärerna tar huvudsakligen del av politik via traditionella medier
Fråga: I vilka av följande kanaler har du tagit del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Pensionärer
Var tar pensionärerna del av politisk information och politiska budskap år 2026?
Pensionärer
- Personer som är 65 år eller äldre.
- Nästan alla har pension som huvudsaklig sysselsättning.
- Några procent förvärvsarbetar i någon utsträckning.
Pensionärerna kan nästan beskrivas som en motsats till hur förstagångsväljarna tar del av politiskt innehåll på nätet. Nästan alla pensionärer tar del av politisk information och politiska budskap dagligen. De är på så vis den väljargrupp som tar del av politik mest frekvent jämfört med de yngre väljarna. Föräldrar och förstagångsväljare tar däremot del av politiskt innehåll i en betydligt större variation av kanaler, medan pensionärer huvudsakligen håller sig till de traditionella medierna (tv, radio eller nyhetstidningar på webben eller i pappersformat).
Hur tar då pensionärer del av politiskt innehåll?
- Nästan alla pensionärer (91%) tar dagligen del politisk information i traditionella medier (tv, radio och nyhetstidningar), där tv är det medium som används i särklass mest (81%).
- Var fjärde pensionär tar del av politisk information och politiska budskap på sociala medier. Drygt var åttonde (13%) av de äldre tar dagligen del av politiskt innehåll på sociala medier.
- Facebook är den sociala medieplattform där flest pensionärer tar del av politiskt innehåll. Knappt 2 av 10 pensionärer har tagit del av politiskt innehåll på Facebook och mindre än 1 av 10 gör det dagligen.
- Övriga sociala medieplattformar används nästintill inte alls för att ta del av politiskt innehåll bland pensionärer.
- Drygt var tionde pensionär (12%) tar del av politisk information från partiernas egna webbplatser.
- Få pensionärer tar del av politiskt innehåll i digitala uppslagsverk (8%) eller via poddar (7%).
I kapitel 1 – Politisk information och budskap på nätet kan du läsa mer om hur svenskarna tar del av politiskt innehåll på nätet.
*) För mer information, se tabellbilaga
Trots låg digital närvaro, så följer var femte pensionär politiska sociala mediekonton
Fråga: Följer du någon/några politiker, influencers eller enskilda experter som brukar prata om politik eller samhällsfrågor på sociala medier?
Hur många pensionärer följer sociala mediekonton med politiskt innehåll år 2026?
21%
av pensionärerna följer någon politiker, influencer eller politisk expert i sociala medier
Endast en fjärdedel av pensionärerna tar del av politiskt innehåll i sociala medier (se diagram 4.13). Trots det följer nästan lika många (drygt var femte) politiker, influencers eller experter som brukar prata om politik och samhällsfrågor på sociala medier.
Pensionärerna tar främst del av politisk information i traditionella medier, vilket också visar sig bland de personer som pensionärerna väljer att följa. Pensionärerna följer nämligen huvudsakligen partiledare och andra politiker, men även journalister, nyhetstidningar, debattörer och ledarskribenter är återkommande.
I kapitel 1 – Politisk information och budskap på nätet, se diagram 1.7 kan du läsa mer om vilka politiker, influencers och experter som brukar prata om politik och samhällsfrågor som svenskarna följer.
Partiledardebatterna i tv väntas bli viktiga för pensionärerna
Fråga: Nästa höst 2026 är det val till riksdag, region och kommun. Tror du att något av följande kommer att vara viktigt för att du ska veta hur du ska rösta i de kommande valen? Om ja, vad? Du kan välja flera alternativ.
Vilka informationskällor tror pensionärerna kommer bli viktiga inför deras val i höst 2026?
I undersökningen har svenskarna fått svara på om de tror att några utvalda källor kommer att vara viktiga för dem inför deras partival hösten 2026.
Pensionärer
- Personer som är 65 år eller äldre.
- Nästan alla har pension som huvudsaklig sysselsättning,
- Några procent förvärvsarbetar i någon utsträckning.
Partiledardebatter i tv upplevs viktiga för en majoritet av pensionärerna inför valet 2026. Till skillnad från förstagångsväljarna så lägger de äldre väljarna inte alls någon större vikt vid många andra källor som exempelvis poddar, sociala mediekonton eller att träffa företrädare för politiska partier.
- Drygt 6 av 10 pensionärer tror att partiledardebatter i tv kommer att bli viktiga för dem inför valet 2026.
- Var tredje pensionär tror att valkompasser kommer att ha betydelse för deras val, vilket är en betydligt mindre andel jämfört med yngre väljare. Mer än hälften av föräldrarna (56%) och nästan 2 av 3 förstagångsväljare (65%) tror att valkompasser kommer att bli viktiga inför deras val hösten 2026 (se diagram 4.11 och 4.4).
- Var tionde pensionär tror att partiernas sociala mediekonton kommer att vara viktiga för dem. Något färre lägger vikt vid att träffa företrädare för ett politiskt parti exempelvis på stan eller vid dörrknackning (8%), poddar (7%) eller enskilda politikers sociala mediekonton (7%).
- Endast ett fåtal pensionärer tror att digitala uppslagsverk (4%), influencers eller opinionsbildares sociala mediekonton (3%) eller AI-tjänster (2%) kommer att ha stor betydelse för deras val.
Du kan läsa mer om vad svenskarna tror kommer att vara viktigt inför valet 2026 i kapitel 1 – Politisk information och politiska budskap på nätet, diagram 1.9.
Få pensionärer påverkas av politiska diskussioner på nätet
Fråga: Vilka politiska sakfrågor har du diskuterat på nätet under de senaste 12 månaderna? Andel som har diskuterat politisk fråga (netto)
Pensionärer
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna gjort något av följande på nätet?
Pensionärer
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna gjort något av följande?
Pensionärer
Diskuterar pensionärer politik på nätet?
Pensionärer diskuterar politik på nätet i lägre grad än vad yngre väljare gör. Trots det har var fjärde pensionär diskuterat någon politisk fråga på nätet under det senaste året. Det vanligaste sättet för pensionärer att uttrycka sina politiska åsikter digitalt är genom att dela eller skicka vidare inlägg i sociala medier, vilket drygt 1 av 8 har gjort.
13%
av pensionärerna har utryckt politisk åsikt genom att dela eller skicka vidare inlägg i sociala medier
Politiska diskussioner tycks ha en begränsad påverkan på pensionärernas åsikter. Endast 3 procent uppger att de har försökt påverka andras åsikter och ännu färre (2%) uppger att de själva har ändrat sina åsikter efter att ha tagit del av politiska diskussioner på nätet. Det tyder på att politiska diskussioner spelar en mindre roll för att forma pensionärernas åsikter jämfört med förstagångsväljarna (se diagram 4.6).
Pensionärerna är samtidigt en mycket stor väljargrupp. Enligt SCB beräknas personer som är 65 år eller äldre utgöra närmare 29 procent av den röstberättigade delen av befolkningen (SCB: Fler äldre och förstagångsväljare får rösta 2026). Det innebär att pensionärerna, trots att en mindre andel deltar i de politiska diskussionerna, ändå står för en relativt stor del av rösterna i det politiska samtalet på nätet.
Vilka ämnen diskuterar pensionärerna på nätet?
De ämnen som diskuteras mest bland pensionärerna är invandring och integration (14%), lag, ordning och brottsbekämpning (13%) och sjukvårdsfrågor (13%). Två andra återkommande ämnen är pensioner (12%) och äldreomsorg (12%), som också diskuteras i särskilt hög grad just bland de äldre väljarna.*
Här tar vi reda på vilka gemensamma plattformar som når väljargrupperna förstagångsväljare, föräldrar och pensionärer.
Politisk information når såväl unga som gamla via tv och nyhetstidningar
Fråga: I vilka av följande kanaler har du tagit del av politisk information eller politiska budskap under de senaste 12 månaderna?
Finns det några gemensamma plattformar för politiskt innehåll bland väljargrupperna?
Det finns mycket som särskiljer de tre väljargrupperna förstagångsväljare, föräldrar och pensionärer när det kommer till hur de tar del av politiskt innehåll. Sociala medier, poddar och digitala uppslagsverk (exempelvis Wikipedia eller ne.se) når främst yngre väljare, medan pensionärer nästan enbart inhämtar sin information från traditionella medier (tv, radio och nyhetstidningar på webben eller i pappersformat).
Det finns däremot några gemensamma kanaler som alla väljargrupper använder i någon mån. Nedan listas de viktigaste gemensamma nämnarna:
- Tv når de flesta med politisk information, även unga väljare. Förstagångsväljare tar visserligen del av politisk information på tv betydligt mer sällan än äldre, men trots det så tar de flesta förstagångsväljare del av politisk information på tv i någon mån (74%).
- Nyhetstidningar når merparten av väljarna med politisk information. Återigen tar inte förstagångsväljarna del av politisk information från nyhetstidningar lika frekvent som äldre väljare, men trots det tar nästan hälften av förstagångsväljarna del av politiskt innehåll i nyhetstidningar varje vecka (47%), se diagram 4.1a. Observera att nyhetstidningar omfattar dagstidningar, kvällstidningar och lokaltidningar både i pappersformat och på webben.
- Även radio når en stor del av väljarna, också många yngre. Hälften av förstagångsväljarna, 6 av 10 föräldrar och nästan 7 av 10 pensionärer tar del av politisk information och politiska budskap i radio.
Väljargrupper
Partiledardebatter i tv förväntas bli viktiga bland både förstagångsväljare, föräldrar och pensionärer
Fråga: Nästa höst 2026 är det val till riksdag, region och kommun. Tror du att något av följande kommer att vara viktigt för att du ska veta hur du ska rösta i de kommande valen? Om ja, vad? Du kan välja flera alternativ.
Finns det några informationskällor som anses viktiga inför valet 2026 bland samtliga väljargrupper?
I undersökningen har väljarna själva fått uppge om de tror att några olika informationskällor kommer att bli viktiga för dem inför valet 2026. Här utmärker sig partiledardebatter genom att en majoritet i samtliga tre väljargrupper förväntar sig att det kommer ha stor betydelse för deras beslut i valet 2026.
Många tror även att valkompasser kommer att vara viktiga inför deras val. Men det finns trots det stora åldersskillnader. Valkompasser väntas bli viktiga för en majoritet av både föräldrar och förstagångsväljare, men betydligt färre pensionärer tror att valkompasserna kommer ha en betydande roll för deras val.
En betydligt mer begränsad del av befolkningen tror att källor som poddar, sociala mediekonton och digitala uppslagsverk kommer att bli viktiga inför deras val hösten 2026. Det är framförallt de yngsta väljarna som tror att denna typ av källor kommer att vara betydande för dem.
