Kapitel 3
Det politiska samtalet på nätet
3 av 10 har diskuterat någon politisk fråga på nätet under året, men bara ett fåtal räknar med att påverka andra. Ett hårt samtalsklimat begränsar politisk diskussion och engagemang. Trots det anmäler knappt var tionde inlägg med hårda ord, hat eller hot.
Det här kapitlet fokuserar på det politiska samtalet på nätet och hur samtalsklimatet har förändrats sedan valåret 2022. Vi undersöker vilka som medverkar, vad som diskuteras och om fler eller färre deltar i diskussionerna. Vi belyser också samtalets baksida och vad som kan hindra ett öppet samtal. Hur vanligt är det att utsättas för hat och hot när man uttrycker politiska åsikter på nätet? Hur många avstår från att delta för att slippa bli utsatta? Och leder ett hårt samtalsklimat till att fler avstår från att engagera sig politiskt?
En orolig omvärld påverkar vilka ämnen som diskuteras på nätet
3 av 10 svenskar har diskuterat någon politisk sakfråga under det senaste året. Det är lika stor andel som inför valet år 2022.
Invandring, integration, lag, ordning och brottsbekämpning är fortsatt de politiska sakfrågor som diskuteras mest på nätet. Samtidigt märks den oroliga omvärlden i samtalen. Försvars- och säkerhetspolitik har blivit ett betydligt vanligare diskussionsämne jämfört med år 2022. Det är även en större andel som diskuterar utrikespolitik samt jobb och sysselsättning. Här ska man observera att datainsamlingen till Svenskarna och internet Valspecial 2022 genomfördes vid årsskiftet 2021–2022, före den fullskaliga invasionen av Ukraina.
Vem lyssnar när svenskarna diskuterar?
Trots att 3 av 10 svenskar har diskuterat någon politisk sakfråga på nätet under det senaste året så är det få – endast 5 procent – som uppger att de försökt påverka andra att ändra sina åsikter. Andelen har dessutom minskat något jämfört med år 2022, då 8 procent svarade detsamma. Det tyder på att syftet med att diskutera politik på nätet sällan är att övertyga andra.
Varför uttrycker då svenskarna politiska åsikter på nätet? Ett av de vanligaste sätten att uttrycka sina politiska åsikter är genom att dela eller skicka vidare inlägg på sociala medier, något som 17 procent har gjort under året. Det kan tyda på att vissa ser ett värde i att visa eller markera sina politiska ståndpunkter, även om de inte nödvändigtvis förväntar sig att påverka andras åsikter.
12%
av de som har diskuterat politik på nätet under året har blivit utsatta för hat eller hot
Drygt 1 av 10 som diskuterar politik på nätet har blivit utsatta för hat eller hot under året
Politiska diskussioner på nätet är inte alltid konstruktiva. Många svenskar vittnar om ett hårt samtalsklimat på nätet som både kan begränsa och avskräcka människor från att delta i politiska diskussioner.
Drygt var femte (22%) har avstått från att uttrycka sina politiska åsikter på nätet på grund av samtalsklimatet. Totalt uppger 8 procent av svenskarna att de har blivit utsatta för hård kritik, hat eller hot när de har diskuterat politik på nätet under det senaste året. Av dessa har 4 procent blivit utsatta för grövre påhopp i form av hat eller hot. Bland dem som faktiskt har deltagit i politiska diskussioner på nätet är andelen betydligt högre. I denna grupp har totalt 2 av 10 blivit utsatta för hård kritik, hat eller hot. Av dessa har fler än 1 av 10 (12%) blivit utsatta för hat eller hot.
Ett hårt samtalsklimat drabbar både personer med åsikter till höger och till vänster, men på olika sätt
Personer med politiska åsikter både till vänster och till höger drabbas av ett hårt samtalsklimat på nätet. Andelen som har blivit utsatta för hård kritik, hat eller hot är lika stor bland de som står klart till vänster som bland de som står klart till höger – drygt 1 av 10 under det senaste året.
Samtidigt finns det andra skillnader mellan grupperna:
- Det är främst personer med åsikter klart till vänster (22%) som anmäler inlägg för hårda ord, hat eller hot på sociala medieplattformar.
- En större andel personer som står klart till höger (29%) jämfört med dem som står klart till vänster (21%) har avstått från att uttrycka eller diskutera politiska åsikter för att undvika hård kritik, hat eller hot.
- En större andel personer med åsikter klart till vänster (25%), jämfört med dem som står klart till höger (14%) har avstått från att engagera sig politiskt under året på grund av samtalsklimatet på nätet.
I den här delen undersöker vi hur det politiska intresset ser ut bland svenskarna.
Drygt hälften av svenskarna har ett stort intresse för politik
Fråga: Hur allmänt politiskt intresserad är du?
Fråga: Hur allmänt politiskt intresserad är du?
Hur stort politiskt intresse har svenskarna?
51%
av svenskarna har ett stort politiskt intresse
Det är betydligt vanligare att delta i politiska diskussioner på nätet om intresset för politik är stort, det visar diagram 3.2. För att få en djupare förståelse över vilka som deltar i det politiska samtalet på nätet är det därför också viktigt att förstå hur stort intresset är i olika delar av befolkningen.
- Totalt har drygt hälften av svenskarna ett stort intresse för politik (51%).
- Andelen politiskt intresserade är som störst bland äldre personer, sedan sjunker intresset bland personer födda på 80- och 90-talet för att sedan öka igen bland 00-talister.
- Det politiska intresset skiljer sig också åt mellan män och kvinnor. Bland män uppger 6 av 10 att de har ett stort intresse för politik jämfört med drygt 4 av 10 kvinnor. Män har generellt något större politiskt intresse i samtliga generationer, även om skillnaderna är olika stora i olika åldrar.
I den här delen tittar vi på hur vanligt det är bland svenskarna att diskutera politik på nätet och vilka frågor som diskuteras.
3 av 10 har diskuterat någon politisk sakfråga på nätet under de senaste 12 månaderna
Fråga: Vilka politiska sakfrågor har du diskuterat på nätet under de senaste 12 månaderna? Andel som har diskuterat politisk sakfråga (netto)
Vilka diskuterar politik på nätet?
- 3 av 10 svenskar har diskuterat någon politisk sakfråga på nätet under de senaste 12 månaderna. Denna andel har inte förändrats sedan år 2022, då lika många (30%) hade gjort detsamma.
- En större andel män (35%) än kvinnor (25%) har diskuterat politik på nätet under det senaste året.
- Det är också vanligare bland personer med ett stort politiskt intresse (37%) att diskutera politiska sakfrågor på nätet jämfört med personer med lågt intresse (20%).
- Unga diskuterar i högre grad än äldre personer politik på nätet. Bland annat har nästan hälften av förstagångsväljarna (47%) diskuterat någon politisk sakfråga på nätet under det senaste året jämfört med 3 av 10 föräldrar (29%) och var fjärde pensionär (25%). I kapitel 4 – Var formas åsikterna? En djupdykning i tre väljargrupper går det att läsa mer om hur dessa tre väljargrupper diskuterar politik på nätet.
Personer som står klart till höger eller klart till vänster diskuterar oftare politik på nätet
Fråga: Vilka politiska sakfrågor har du diskuterat på nätet under de senaste 12 månaderna? Andel som har diskuterat politisk sakfråga (netto)
Vilka politiska åsikter har de som diskuterar politik på nätet?
Personer som diskuterar politik på nätet finns både till höger och till vänster på den politiska skalan. Det är däremot betydligt vanligare att diskutera politik på nätet bland personer som står klart till vänster eller klart till höger jämfört med de som inte har en lika tydlig åsikt på höger-vänster-skalan.
- 4 av 10 (40%) av dem som står klart till höger har diskuterat någon politisk sakfråga på nätet under året. Nästan lika många (35%) med åsikter klart till vänster har gjort detsamma. Skillnaden mellan grupperna ligger inom felmarginalen.
- Bland personer med åsikter något till höger eller något till vänster diskuterar en betydligt mindre andel politik på nätet. I dessa grupper har omkring en fjärdedel diskuterat någon politisk sakfråga på nätet under året.
Fler diskuterar försvars- och säkerhetspolitik, utrikespolitik samt jobb och sysselsättning jämfört med år 2022
Fråga: Vilka politiska sakfrågor har du diskuterat på nätet under de senaste 12 månaderna?
Vilka ämnen diskuterar svenskarna mest på nätet?
- Svenskarna diskuterar många olika politiska sakfrågor på nätet. Invandring och integration är de politiska sakfrågor som flest svenskar har diskuterat på nätet under året, vilket omkring var sjätte har gjort (18%). Ungefär lika många har diskuterat lag, ordning och brottsbekämpning (16%).
- Omkring var sjunde svensk har diskuterat försvars- och säkerhetspolitik (14%), sjukvårdsfrågor (14%) eller frågor om skola, utbildning och barnomsorg (13%).
- Drygt 1 av 10 har diskuterat miljö och klimat, energipolitik, skatter och skattefördelning, landets ekonomi eller jobb och sysselsättning.
Diskuterar svenskarna andra ämnen inför valet 2026 än inför valet 2022?
Svenskarna diskuterar ungefär samma ämnen inför valet år 2026 som de gjorde inför valet år 2022. Det finns dock några ämnen som sticker ut.
Det har blivit vanligare att diskutera:
- Försvars- och säkerhetspolitik
- Utrikespolitik
- Jobb och sysselsättning
Det har blivit något mindre vanligt att diskutera:
- Miljö och klimat
- Energipolitik
- Pensioner
Män och kvinnor väljer delvis olika ämnen när de diskuterar politiska sakfrågor på nätet
Fråga: Vilka politiska sakfrågor har du diskuterat på nätet under de senaste 12 månaderna?
Politiska diskussionsämnen på nätet bland de som har diskuterat politik
Diskuterar män och kvinnor olika politiska sakfrågor på nätet?
Män och kvinnor skiljer sig delvis åt i vilka ämnen de diskuterar på nätet. Överlag är det fler män än kvinnor som diskuterar politik på nätet (se diagram 3.2), män har också generellt diskuterat de flesta politiska sakfrågor i högre grad än kvinnor. Om vi däremot enbart ser till den grupp som faktiskt har diskuterat politiska sakfrågor på nätet, så framträder flera tydliga skillnader i vilka ämnen män respektive kvinnor väljer att ta upp.
Jämfört med kvinnor så har män i särskilt hög grad diskuterat energipolitik, försvars- och säkerhetspolitik, lag, ordning och brottsbekämpning. Det finns även flera andra ämnen som män diskuterar i högre utsträckning än kvinnor, exempelvis invandring och integration, skatter och skattefördelning, landets ekonomi, pensioner, trafik och infrastruktur samt integritetsfrågor.
Kvinnor som diskuterar politik på nätet har å sin sida tagit upp ämnen som jämställdhet, sjukvårdsfrågor samt skola, utbildning och barnomsorg i betydligt högre grad än män.
37%
av kvinnor som diskuterat politik på nätet har tagit upp jämställdhet
De tre vanligaste ämnena bland män som diskuterar politik på nätet är:
- Invandring och integration
- Lag, ordning och brottsbekämpning
- Försvars- och säkerhetspolitik
De tre vanligaste ämnena bland kvinnor som diskuterar politik på nätet är:
- Sjukvårdsfrågor
- Invandring och integration
- Skola, utbildning och barnomsorg
I det här avsnittet undersöker vi på vilka sätt och med vilka svenskarna brukar diskutera politiska frågor på nätet.
Färre delar politiska inlägg på sociala medier och diskuterar politik på nätet med personer de känner
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna gjort något av följande på nätet?
Hur diskuterar svenskarna politik på nätet år 2026?
- Det vanligaste sättet att uttrycka sina politiska åsikter på nätet är genom att dela eller skicka vidare inlägg i sociala medier, vilket omkring var sjätte svensk har gjort under det senaste året.
- Det är betydligt vanligare att diskutera politik på nätet med någon man känner (13%) än med personer man inte känner (7%).
- Det är ungefär lika vanligt att diskutera politik i öppna grupper på nätet (6%) som i slutna grupper där endast medlemmar kan läsa och skriva inlägg (5%).
- Endast 3 procent av svenskarna har diskuterat politik på nätet med någon företrädare för ett politiskt parti.
13%
har diskuterat politik på nätet med någon de känner
Har svenskarnas sätt att diskutera politik på nätet förändrats mellan år 2022 och 2026?
Totalt uppger 3 av 10 svenskar att de har diskuterat någon politisk sakfråga på nätet under året och denna andel har inte förändrats jämfört med år 2022 (se diagram 3.2). Svenskarna använder också i stort sett samma tillvägagångssätt för att diskutera och uttrycka sina politiska åsikter på nätet. Samtidigt finns det förändringar jämfört med år 2022 som kan tyda på en trend där svenskarna inte lika öppet delar sina politiska åsikter på nätet som förut.
- En mindre andel svenskar har delat politiska åsikter på sociala medier år 2026 (17%) jämfört med år 2022 (21%).
- Färre diskuterar politik på nätet med personer man känner (17% år 2022 jämfört med 13% år 2026). Det är även en något mindre andel som har diskuterat politik med personer de inte känner (7%) jämfört med år 2022 (10%).
- Andelen personer som diskuterar politik i öppna forum har minskat från 9 procent år 2022 till 6 procent år 2026.
- Det finns även tendenser till minskning när det gäller den andel som diskuterar politik i slutna forum (endast tillgängliga för medlemmar) och andelen som diskuterar politik på nätet med företrädare för ett politiskt parti, även om dessa förändringar är relativt små.
Mer vanligt att personer som står klart till vänster delar politiska inlägg i sociala medier
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna gjort något av följande på nätet?
Påverkar politisk åskådning hur man uttrycker sina åsikter på nätet?
Politisk åskådning spelar viss roll för hur man väljer att uttrycka sina politiska åsikter på nätet.
- Personer som står klart till vänster delar eller skickar vidare politiska inlägg i sociala medier i högre utsträckning än personer som står klart till höger: 36 procent jämfört med 22 procent.
- Det är också vanligare bland personer med åsikter klart till vänster att diskutera politik på nätet med någon de känner (24%) jämfört med personer som står klart till höger (14%).
- I övrigt är skillnaderna mellan de som står klart till vänster och de som står klart till höger små när det gäller hur man diskuterar och delar politiska åsikter på nätet.
Färre försöker påverka andra på nätet att ändra sina politiska åsikter
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna gjort något av följande på nätet?
Hur vanligt är det att försöka påverka andra eller att själv påverkas av åsikter på nätet?
7%
har ändrat åsikt efter att ha diskuterat politik på nätet
- Trots att 3 av 10 har diskuterat någon politisk sakfråga under året (se diagram 3.2), så är det endast ett fåtal (5%) som har försökt påverka andras åsikter. Andelen har dessutom minskat jämfört med år 2022 då 8 procent uppgav detsamma.
- Det är ungefär lika vanligt att försöka påverka andras åsikter (5%) som det är att ändra sina egna åsikter efter diskussioner på nätet (7%).
- Det är en något större andel män än kvinnor som har försökt påverka andras åsikter (6 procent jämfört med 3 procent) och som har ändrat sina egna åsikter efter diskussioner på nätet (9 procent jämfört med 4 procent).* Skillnaderna är däremot relativt små och förklaras troligen delvis av att män också i högre grad än kvinnor deltar i det politiska samtalet på nätet, se diagram 3.2.
*) För mer information, se tabellbilaga
I den här delen tittar vi på i vilken utsträckning ett hårt samtalsklimat påverkar det politiska samtalet på internet.
Av dem som diskuterat politik på nätet har drygt var tionde blivit utsatt för hat eller hot
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hård kritik, hat eller hot när du delat eller uttryckt politisk åsikt?
Hur många har blivit utsatta för hård kritik, hat eller hot när de har uttryckt politiska åsikter på nätet?
- Totalt har 8 procent av svenskarna blivit utsatta för hård kritik, hat eller hot när de har delat eller uttryckt politiska åsikter på nätet under det senaste året. Denna andel har inte ökat nämnvärt jämfört med år 2022, då 7 procent uppgav detsamma.
- Andelen utsatta är däremot betydligt högre om man bara ser till den grupp som har diskuterat politik på nätet. Bland dem har drygt 2 av 10 (22%) blivit utsatta för någon typ av hård kritik, hat eller hot när de uttryckt eller delat politiska frågor under året, varav fler än 1 av 10 har blivit utsatta för grövre påhopp som hat eller hot (12%).
- Dubbelt så många män (10%) som kvinnor (5%) har blivit utsatta för hård kritik, hat eller hot när de delat eller uttryckt politiska åsikter. Det beror troligen delvis på att män också i högre grad än kvinnor diskuterar politik på nätet, se diagram 3.2.
- Bland förstagångsväljare är det särskilt vanligt att bli utsatt för hård kritik, hat eller hot på grund av politiska åsikter (13%). Återigen hänger det sannolikt samman med att förstagångsväljarna också deltar i det politiska samtalet på nätet i betydligt högre grad än äldre. Trots det har de inte blivit utsatta för grövre påhopp som hat eller hot mer än andra, men de drabbas desto mer av hård kritik.
I kapitel 4 – Var formas åsikterna? En djupdykning i tre väljargrupper går det att läsa mer om hur förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll och deltar i det politiska samtalet på nätet.
Lika många till vänster som till höger har blivit utsatta för hat eller hot när de uttryckt sina politiska åsikter på nätet
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hård kritik, hat eller hot när du delat eller uttryckt politisk åsikt?
Påverkar politisk åsikt hur utsatt man är för hård kritik, hat eller hot på nätet?
Ungefär lika många uppger att de har blivit utsatta för hård kritik, hat eller hot i samband med att de uttryck politiska åsikter oavsett om deras åsikter lutar åt höger eller vänster. Andelen är däremot något högre bland personer som står klart till vänster eller klart till höger jämfört med de som inte har en lika tydlig åsikt på höger-vänster-skalan. En möjlig förklaring till det är att dessa personer också deltar i politiska diskussioner i högre grad och därför har större risk att bli utsatta se (diagram 3.3).
- Andelen som har blivit utsatta för hård kritik, hat eller hot när de delat eller uttryckt politiska åsikter är ungefär lika stor bland personer med åsikter klart till vänster (11%) som de med åsikter klart till höger (12%).
- Bland personer med åsikter något till vänster (7%) eller något till höger (5%) är andelen som blivit utsatta mindre.
Allt färre förstagångsväljare anmäler politiska inlägg för hårda ord, hat eller hot
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna anmält något politiskt inlägg på en social plattform på grund av hårda ord, hat eller hot?
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna anmält något politiskt inlägg på en social plattform på grund av hårda ord, hat eller hot?
Vilka anmäler politiska inlägg för hårda ord, hat eller hot?
- Totalt har 8 procent av svenskarna anmält något politiskt inlägg på grund av innehåll med hårda ord, hat eller hot under det senaste året.
- Det är ungefär lika stor andel kvinnor (6%) som män (8%) som anmäler politiska inlägg på grund av hårda ord, hat eller hot. Skillnaden ligger inom felmarginalen.
- Förstagångsväljare anmäler i betydligt högre grad politiska inlägg på grund av hårda ord, hat eller hot jämfört med äldre personer. Jämfört med 2022 års förstagångsväljare är det däremot betydligt färre (13 procent år 2026 jämfört med 23 procent år 2022). Trots detta är andelen förstagångsväljare som själva har blivit utsatta för hård kritik, hat eller hot när de diskuterat politiska frågor i stort sett oförändrad (13 procent år 2026 jämfört med 12 procent år 2022).
- Det är främst personer med politiska åsikter klart åt vänster (22%) som anmäler politiska åsikter på grund av hårda ord, hat eller hot.
Drygt var femte svensk har avstått från att uttrycka sina åsikter på nätet för att undvika hård kritik, hat eller hot
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna avstått från att dela/uttrycka politiska åsikter på nätet för att undvika hård kritik, hat eller hot?
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna avstått från att dela eller uttrycka din politiska åsikt på internet för att undvika hat, hot eller hård kritik?
Hur många har avstått från att uttrycka sina politiska åsikter på nätet för att undvika hård kritik, hat eller hot?
19%
har avstått från att engagera sig politiskt på grund av samtalsklimatet på nätet
- Drygt 1 av 5 svenskar har under året avstått från att dela eller uttrycka sina politiska åsikter på nätet för att undvika hård kritik, hat eller hot. Denna andel har inte förändrats nämnvärt jämfört med år 2022.
- Det är ungefär lika många män (22%) som kvinnor (21%) som har avstått från att uttrycka politiska åsikter på nätet för att undvika hård kritik, hat eller hot.
- Det är vanligare att personer som har diskuterat någon politisk sakfråga också har avstått från att uttrycka sina åsikter för att undvika hård kritik, hat eller hot. Detta tyder på att många i första hand begränsar sin medverkan i politiska diskussioner på nätet snarare än att avstå från dem helt.
- En större andel förstagångsväljare har avstått från att uttrycka sina politiska åsikter jämfört med pensionärer (24 procent jämfört med 13 procent). Samtidigt deltar också förstagångsväljarna i högre grad än pensionärerna i det politiska samtalet, vilket tyder på att de i första hand begränsar sig i politiska diskussioner snarare än att avstå från dem helt. Andelen förstagångsväljare som har avstått från att uttrycka sig politiskt för att undvika hård kritik, hat eller hot har inte förändrats nämnvärt sedan år 2022. Skillnaden ligger inom felmarginalen. I kapitel 4 – Var formas åsikterna? En djupdykning i tre väljargrupper kan du läsa mer om hur många förstagångsväljare och pensionärer som deltar i det politiska samtalet på nätet.
- Bland personer som har politiska åsikter klart till höger har en större andel (29%) avstått från politiska diskussioner under året för att undvika hård kritik, hat eller hot.
Nära 2 av 10 har avstått att engagera sig politiskt på grund av samtalsklimatet på nätet
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna avstått från att engagera dig politiskt på grund av samtalsklimatet på nätet?
Fråga: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna avstått från att engagera dig politiskt på grund av samtalsklimatet på nätet?
Hur många svenskar har avstått från att engagera sig politiskt på grund av samtalsklimatet på nätet?
- Nästan 2 av 10 svenskar uppger att de har avstått från att engagera sig politiskt på grund av samtalsklimatet på nätet. Det är ungefär lika stor andel män (20%) som kvinnor (18%).
- Förstagångsväljare uppger i högre grad än genomsnittet att de har undvikit att engagera sig på grund av samtalsklimatet (25%). Skillnaden är särskilt stor när man jämför med pensionärer, där endast var tionde (10%) svarar detsamma.
- Bland personer som har politiska åsikter klart till vänster svarar en betydligt större andel (25%) att de har avstått från att engagera sig politiskt på grund av samtalsklimatet på nätet jämfört med personer med åsikter klart till höger (14%).
Har svenskarna givande diskussioner med meningsmotståndare? Det tar vi reda på här.
Flera svenskar lyfter debatter som ett givande sätt att ta del av meningsmotståndares åsikter
Hur vill svenskarna ta del av politiska åsikter från sina meningsmotståndare? Vi bad svenskarna att med egna ord beskriva hur de själva tycker att det är mest givande att ta del åsikter från sina politiska meningsmotståndare. Det är en mycket stor variation av svar vilket tyder på att frågan tolkas olika av olika människor. Här sammanfattas några av de svar som kommit upp.
Ett återkommande tema är att flera svenskar gillar debattformatet och tycker att det är ett givande sätt att ta del av sina politiska meningsmotståndares åsikter. Det handlar bland annat om partiledardebatter, intervjuer och debatter i traditionella medier som tv, radio och dagstidningar. Flera lyfter också värdet av att ta del av andras åsikter i längre och mer fördjupande format, till exempel i modererade samtal, intervjuer eller poddar. Vissa betonar också att avsändaren spelar roll, där neutrala och seriösa medier efterfrågas.
7%
har diskuterat politik på nätet med någon de inte känner
Bland de som istället besvarat frågan utifrån hur de själva helst diskuterar politik så går åsikterna isär om man föredrar diskussioner i den fysiska världen eller digitalt. Vissa tycker att diskussioner där man ser och möter den andra personen är att föredra, bland annat för att man upplever att det ökar förståelsen för varandra och minskar risken för missförstånd. Andra tycker att sociala medier och kommentarsfält på sociala medier ger en bra bild över människors åsikter och ståndpunkter i olika frågor. Flera upplever dock att diskussionerna på sociala medier lätt spårar ur och därmed inte blir ett givande sätt att förstå andras åsikter.
Svaren visar också att det finns olika stort intresse av att ta del av andras politiska åsikter. En del anser att det är mycket värdefullt att ta del av meningsmotståndares perspektiv medan andra faktiskt helst slipper.
Många svenskar gillar debattformatet, vissa betonar också vikten av avsändaren
"I diskussioner med oliktänkande individer och i debatter i media som partiledardebatter på tv."
Kvinna, 20 år
"Ledarsidor och debattsidorna i dagstidningar."
Man, 38 år
"Organiserad debatt på tv/i verkligheten, eller att någon med de värderingarna berättar om dem i verkligheten."
Kvinna, 17 år
"Politiska debatter. Jag anser att alla politiska inlägg på sociala medier spårar ut med otrevliga kommentarer och fördömanden."
Kvinna, 39 år
"Intervjuer, debatter, debattartiklar. Så länge det sker i miljöer som inte är upptrissade utan mer kanske "normala" där båda parter respekterar varandra."
Kvinna, 25 år
"I debatter i traditionella seriösa medier (SVT, SR, Dagstidningar, Lokaltidningar) samt diskussion med vänner."
Man, 63 år
"Prata med personer med annan uppfattning, eller höra människor med andra åsikter i public service eller annan media som strävar efter att vara opartisk. Jag skulle absolut inte söka mig till meningsmotståndares sociala medier eller egna kanaler."
Man, 20 år
Flera föredrar längre format i samtal, intervjuer eller poddar
"Genom poddar där vederbörande får möjlighet att utveckla sina åsikter och ställningstagande utan att ständigt avbrytas, kommenteras och på olika sätt vinklas av intervjuaren."
Man, 74 år
"I tidning eller radio eller möjligtvis intervjuer med enskilda politiker där de ställs mot väggen och ges tid och intervjuaren är skicklig på att få fram svaren. Trots mitt stora politiska intresse är jag sååå vansinnigt trött på partiledardebatter där politikerna beter sig illa och bara ska få fram sina talepunkter utan att svara på frågan så man som väljare inte få något svar. Det är botten alltså. Skäms på dagens partiledare."
Kvinna, 55 år
"I fördjupande intervjuer/samtal i radio/tv med enskilda partiföreträdare."
Man, 49 år
"I poddformat då de får längre tid att utveckla och ge sin vinkel och bakgrund till den. Uppskattar bra samtal med personer som inte håller med varandra."
Man, 21 år
Sociala medier eller "IRL" ? Här går åsikterna isär
"Diskussionsformat som tex reddit, fördelen med textformat är att det inte går att tala i munnen på varandra."
Kvinna, 31 år
"Läsa om dom på Facebook i kommentarsfält. Brukar vara andra som ifrågasätter och då får man ta del av folks resonemang. Sen kan jag tänka mig att poddar också är bra och djupdyker lite. Även såklart debattprogram på TV, men de får ju inte djupdyka i så mycket känns det som. Politiker är ändå svåra att få en åsikt ifrån, alla framträder ju som de har rätt."
Kvinna, 27 år
"Dagstidningar och inlägg på Facebook."
Man, 61 år
"På något socialt medium där det finns rum för diskussion med dem som inte delar mina åsikter."
Kvinna, 17 år
"Streamade politiska debatter eller debatter mellan åsiktsmotståndare i podcasts/youtube."
Man, 33 år
"Öga mot öga. I sociala sammanhang. Absolut INTE på nätet."
Kvinna, 56 år
"Ansikte mot ansikte i en civiliserad/vänskaplig ton där man kan diskutera saken."
Kvinna, 20 år
"Det är absolut mest givande att ta del av dessa åsikter i konversation eller diskussion med personen du inte delar åsikter med. Detta i verkligheten och inte på nätet."
Man, 20 år
"I en ömsesidig diskussion där man kan resonera med varandra."
Man, 19 år
"Samtal med vänner och bekanta, artiklar/ledarsidor i dagstidningar."
Man, 30 år
Det är inte alla svenskar som vill höra andras åsikter...
"Troligen aldrig, de flesta är rätt envisa och tänker ändå inte ändra sig."
Kvinna, 17 år
"Ingen ändrar sina åsikter bara för att jag säger det, och jag ändrar inte mina åsikter för att någon annan säger det. Sådana diskussioner leder ofta till osämja."
Man, 60 år
"Det är sällan givande. Mest irriterande."
Kvinna, 63 år
"Finns inga bra sammanhang för åsikter längre."
Kvinna, 45 år
...medan andra ser det som både intressant och viktigt att diskutera politik med meningsmotståndare
"I alla sammanhang är det givande att både ge och ta emot åsikter. Jag är inte sämre än att jag kan ändra mig om jag märker att jag har fel."
Man, 46 år
"Väldigt viktigt. Det fostrar förståelse att se varför folk röstar som de gör och tycker som de tycker. Att ha samtal som kommer från nyfikenhet utan att döma ger både parter bättre insikt. Att ta del av åsikter och verkligen förstå de som strider emot ens egna leder till att man antingen ändrar sig för att man inser att man hade fel eller att man stärks i sin övertygelse om att man har rätt. Båda resultat är bra eftersom man gick in i opinionsdeltagandet öppensinnat."
Kvinna, 17 år
"Tycker det är alltid givande då man brukar ha olika åsikter och ställningstaganden för olika anledningar."
Man, 24 år
"Jag tycker alltid det är intressant att diskutera med kunniga, insatta människor, som kommit till andra slutsatser än jag. Både i form av föredrag, men naturligtvis ännu intressantare om man får chans att diskutera/interagera."
Man, 60 år
