32 artiklar från med ämnet "Bank-id"
-
-
7 procent känner sig inte trygga vid betalning på nätet
Majoriteten, 80 procent, känner sig idag trygga och säkra vid betalning på internet, varav 31 procent känner sig helt och hållet trygga (skalsteg 5). Av de 7 procent som inte känner sig trygga uppger 2 procent att de inte alls (skalsteg 1) känner någon trygghet. Tryggheten ligger på samma nivå bland smartmobilanvändarna. Sannolikt har Mobilt […]
-
Allt fler äldre använder Mobilt BankID och Swish
Både användandet av Mobilt BankID och Swish har ökat och det är i synnerhet de som är äldre än 65 år som står för ökningen. Sedan år 2015 har användandet av Mobilt BankID bland 66+ år ökat kraftigt – från 11 procent till 61 procent. Samtidigt använder tio gånger så många av de äldsta Swish […]
-
Över 80 procent av befolkningen använder Mobilt BankID
Mobilt BankID är en elektronisk legitimation i smartmobiler som används via en app (mobilapplikation) som lanserades år 2011. Användningen av Mobilt BankID fortsätter att öka i befolkningen. Av Sveriges befolkning (16+ år) använder 84 procent Mobilt BankID, jämfört med 81 procent föregående år. Av smartmobilanvändarna nyttjar 94 procent Mobilt BankID. Sedan år 2014 har användandet […]
-
-
Hälften av svenskarna har en digital brevlåda
En digital brevlåda är en e-tjänst för e-meddelanden som funnits sedan år 2012 i Sverige. Den kräver inloggning med e-legitimation som exempelvis Mobilt BankID, och kan endast ta emot elektroniska meddelanden – det går inte att vidarebefordra dem. Det är två anledningar till att den digitala brevlådan är säkrare än vanlig e-post. I Sverige finns […]
-
Majoritet anser att digitala samhällstjänster underlättar
Hela 85 procent av Sveriges befolkning (16+ år) anser att digitala samhällstjänster underlättar för dem, varav 66 procent uppger att de underlättar mycket. Bland internetanvändarna anser 89 procent att de underlättar. En bidragande orsak kan vara att för många av samhällets e-tjänster går det att använda Mobilt BankID. Bland befolkningen anger 76 procent (internetanvändarna 79%) […]
-
Fler än 7 av 10 använder digitala samhällstjänster
Att en samhällstjänst är digital innebär kort och gott att den kan utföras på internet. Diagrammet visar nyttjande av ett antal utvalda e-tjänster totalt sett hos befolkningen (16+ år) i fallande ordning. Det är dock viktigt att ha i åtanke att vissa av tjänsterna nyttjas endast av en mindre andel, som Försäkringskassan, skolplattform och ansökan […]
-
Banktjänster och e-handel
Majoriteten av Sveriges befolkning använder sig av internetbank, Mobilt BankID och Swish. Både Mobilt BankID och Swish fortsätter att öka i antal användare. Främst sker ökningen bland de äldre då allt fler internetanvändare når de högre åldrarna. Föräldrar som använder sig av e-handelsappar och begagnatsajter tycker att detta är väl använd tid. Barnfamiljer är också […]
-
Digitala samhällstjänster
Sveriges regering har satt ett högt övergripande mål i digitaliseringspolitiken; Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I globala jämförelser betraktas redan Sverige som ett av världens ledande länder när det gäller digitalisering. Enligt OECD är Sverige exempelvis ledande i användningen av digital teknik och har mindre digitala klyftor än de […]
-
Var tionde född utanför Norden har blivit ombedd av obehörig att logga in med sitt bank-id
Personer födda utanför Norden drabbas i högre grad än internetanvändarna i stort av att någon obehörig bett dem logga in med sitt bank-id, detta har drabbat 10 procent av dem jämfört med 4 procent bland internetanvändarna i stort. Därtill har fler som är födda utanför Norden drabbats av att inte få en betald vara från en […]
-
Var fjärde med funktionsvariation utsatt för bedrägeriförsök på nätet
Var fjärde person med någon funktionsvariation har varit utsatt för bedrägeriförsök på nätet, alltså 25 procent. Det är betydligt fler än internetanvändarna i stort (18%). Personer med funktionsvariation drabbas också i något högre grad än internetanvändarna i stort av e-post med hot om utpressning, och att någon obehörig bett dem att logga in med sitt […]
-
Var femte studerande utsatt för bedrägeriförsök på nätet
Vi har frågat internetanvändarna om de blivit utsatta för sex stycken olika typer av bedrägeribrott på nätet. Den brottstyp som flest uppger sig ha utsatts för är bedrägeriförsök på nätet – detta har drabbat nära var femte internetanvändare. Därefter följer att mer än var sjunde har fått samtal från en falsk helpdesk om påstådda datorproblem. Därefter […]
-
E-handel och digitala betalningslösningar
De senaste åren har näthandel och digitala betalningslösningar ökat stadigt. 2019 använde 83 procent av Sveriges internetanvändare Swish, en betalningslösning från Sveriges sex största banker. Mobilt bank-id, som används för att legitimera sig online, användes av 89 procent av internetanvändarna 2019. I det här kapitlet ska vi jämföra hur den utvecklingen fortsatt fram till 2020, […]
-
-
De äldsta i störst behov av digital hjälp av alla
Ålder är den faktor som sticker ut mest av alla i behovet av digital hjälp. För att få överskådlighet har vi delat in de elva olika aktiviteterna i två kluster i varsitt diagram. Behovet av hjälp ökar i stort gradvis med åldern från 26 år. Det ligger i linje med andelen sällan/-ickeanvändare av internet - […]
-
De med funktionsvariation behöver i högre grad digital hjälp
De med en funktionsvariation/funktionsnedsättning behöver i högre grad digital hjälp. Andelen funktionsvarierade som är sällan-/ickeanvändare (17 procent) av internet är också mer än dubbelt så stor än befolkningen (6 procent) i stort. Runt 3 av 10 med funktionsvariation anger att de skulle be om digital hjälp med konto för strömningstjänst, överföra foton från mobil till […]
-
Höginkomsthushåll har i mycket låg grad behov av digital hjälp
Sett till hushållsinkomst så är de som anger att de bor i ett låginkomsthushåll (300’ SEK eller mindre) i mer behov av hjälp än de med högre inkomster. De använder också nätet i lägre utsträckning då andelen sällan-/ickeanvändare fördelar sig enligt följande på hushållsinkomst; låg (15 procent), medel (3 procent) och hög (1 procent). Störst […]
-
Utbildningsnivå ger mycket stor klyfta i behov digital hjälp
De som enbart har en grundskoleutbildning behöver i högre grad digital hjälp med samtliga aktiviteter och är likaså i högre utsträckning sällan-/ickeanvändare av internet. Utbildningsmässigt ser fördelningen för sällan-/ickeanvändare ut enligt följande; grundskola (21 procent), gymnasium (7 procent) och högskola (3 procent). Många med enbart grundskoleutbildning tillhör också de äldsta i vårt samhälle. Den aktivitet […]
-
Landsbygdsbor behöver mer digital hjälp än stadsbor
Boende på landsbygd har ett större behov av digital hjälp än stadsbor. Detta beror överlag på att fler landsbygdsbor (9 procent) är sällan-/ickeanvändare av internet än stadsbor (5 procent). Den aktivitet som skiljer stadsbor (14 procent) och landsortsbor (26 procent) mest åt på 12 procentenheter är behovet att be om hjälp med att skapa ett […]
-
Ensamstående i större behov av digital hjälp än de i en relation
De som är ensamstående/singlar är genomgående i större behov av hjälp med de listade aktiviteterna. Det bottnar sannolikt i att fler ensamstående är sällan-/ickeanvändare än de i en relation. Av de som lever i en relation anger endast 5 procent att de behöver hjälp med att betala räkningar på internetbank medan 13 procent av de […]
-
Nära 3 av 10 pensionärer behöver hjälp med att e-handla
Sett till sysselsättning så är pensionärer de som är i störst behov av digital hjälp. När vi tittar på fördelningen av icke-/sällanvändare sticker pensionärer (22 procent) ut i jämförelse med arbetande (3 procent) och studerande (2 procent). Sysselsättning hänger nära samman med ålder som vi ska titta närmare på längre fram i diagram 2.11. Av […]
-
Kvinnor ber oftare om digital hjälp än män
Kvinnor ber genomgående i högre grad om digital hjälp än män. Exempelvis anger runt var fjärde kvinna (23-25 procent) att de skulle behöva hjälp med att tanka över foton från mobil till dator, abonnera på en strömningstjänst och skapa ett eget e-postkonto. Endast 12-14 procent av männen svarar att de skulle be om hjälp med […]
-
Stort gap i behov av digital hjälp mellan de som använder internet dagligen och mer sällan eller inte alls
Detta diagram speglar befolkningen uppdelad på de dagliga internetanvändarna, sällananvändarna och ickeanvändarna, där de två sista grupperna har låga baser med höga felmarginaler. Det blir i denna graf tydligt hur stor skillnaden är mellan de som använder internet dagligen och de som inte använder internet alls. Störst skillnad mellan sällananvändarna och ickeanvändarna ligger i att […]
-
7 av 10 sällananvändare behöver hjälp med konto för strömningstjänst
Internetanvändarna utgörs sammantaget av dagliga användare respektive sällananvändare, alltså de som använder internet men inte dagligen. Skillnaden mellan dessa grupper är stora. De dagliga användarnas beteende ligger i stort i linje med befolkningen, medan hälften eller mer än hälften av sällananvändarna i hög utsträckning skulle behöva be om hjälp med de flesta av alternativen. Obs! […]
-
17 procent av befolkningen behöver hjälp med att installera mobilt bank-id
Skillnaden mellan befolkningen och internetanvändarna är mycket liten vad gäller att be om digital hjälp. Av de listade alternativen skulle flest be om hjälp med att tanka över foton från mobil till dator, vilket nästan var femte upplevde som en utmaning. Nästan lika många skulle be om hjälp med att abonnera på ett konto för […]
-
Att be om digital hjälp
Störst behov har av naturliga skäl de som använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls – sällan- och ickeanvändarna, i synnerhet de allra äldsta och de med lägst utbildning. Sett till utbildningsnivå är klyftan mycket stor mellan låg- och högutbildade. Exempelvis behöver 45 procent av de med enbart grundskoleutbildning hjälp med mobilt bank-id […]
-
Mobilt BankID
Frågan om användning av mobilt BankID ställs enbart till de deltagare som har smart mobil och som är 16 år eller äldre. I redovisningen nedan har andelarna räknats om så att det även framgår som andel av internetanvändare och som andel av befolkningen. Nästan 9 av 10 svenskar (88 %) som har en smart mobil […]
-
E-handel och banktjänster
Internetbank, mobilt BankID och Swish är tre tjänster som en stor del av befolkningen använder. Att göra bankärenden på internet görs av de allra flesta internetanvändare. 73 procent av befolkningen använder också mobilt BankID för att identifiera sig på nätet och användandet stiger för varje år. Betalappen Swish används av 66 procent av befolkningen. E-handel […]
-
Fler dåliga sidor idag än för åtta år sedan
De bra sidorna hos internet som lyfts fram idag omnämndes också för åtta år sedan i Svenskarna och internet 2008. Det är möjligheten att söka information och kunskap, sköta bankärenden, e-handla och underhålla kontakter. Men det är många fler idag som tar upp internets dåliga sidor. Det gäller framför allt problem med innehållet, falsk information […]
-
Det bästa med internet
Det bästa med internet är all information som erbjuds och finns tillgängligt, tycker två av tre (61 %) internetanvändare. För en majoritet av svenskar har internet även blivit den viktigaste källan till information. Tillgängligheten, snabbheten och att man kan hitta det man vill är det som uppskattas mest med informationen på internet. En del av […]
-
E-handel, betaltjänster och delningsekonomi
Nio av tio internetanvändare har någon gång e-handlat, särskilt i yngre åldrar där nästan alla gör det regelbundet. Fler och fler, nu mer än hälften, säljer även saker på nätet. Användandet av internetbank ligger stabilt runt 90 procent. Andelen som besöker banken via datorn minskar något, medan bank i mobil nästan fördubblats under de senaste […]
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
Svenskarna och internet är en undersökning som genomförs av Internetstiftelsen. Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.
