61 artiklar från med ämnet "pensionärer"
I det här kapitlet visar vi hur många i befolkningen som använder internet och vilka det är som inte är internetanvändare idag. Vi undersöker hur många som använder e-legitimation och hur ofta. Hur har exempelvis användningen mobilt Bank-id utvecklats det senaste året och vilka behöver hjälp med installation? Vi tittar också närmare på andra e-tjänster […]
Diagram 2.11 nedan visar hur stor andel av internetanvändarna som i december 2021 instämde i fyra olika påståenden: Internet / sociala medier ger mig större möjlighet att: Ta del av politisk information Påverka samhällsfrågor Det övre diagrammet visar hur man ställer sig till internet i stort och det nedre visar motsvarande frågor för sociala medier. […]
Diagram 2.8 nedan visar på vilket sätt internetanvändarna har uttryckt politiska åsikter på nätet 2021, och hur det skiljer sig mellan förstagångsväljare och pensionärer. Det vanligaste sättet att uttrycka sina politiska åsikter på nätet är genom att dela eller skicka vidare inlägg i sociala medier, vilket 2 av 10 internetanvändare gjort under 2021. Det är […]
Diagram 2.4 visar åter hur de allra yngsta väljarna, 00-talister, har varit särskilt aktiva i att diskutera politik på nätet under 2021. Unga tar inte del av politiskt innehåll fullt lika frekvent som den äldre delen av befolkningen, vilket vi kan se i kapitel 1 – Politisk information och budskap på nätet. Trots det är […]
Diagram 1.10 visar hur förtroendet för det politiska innehållet i olika kanaler skiljer sig bland förstagångsväljare och internetanvändande pensionärer. Det övre diagrammet visar andel som anser att all eller det mesta av det politiska innehållet är pålitligt i respektive kanal. Det nedre diagrammet visar andel som anser att inget eller bara en liten del av […]
Under en vanlig vecka möter många, närmare 8 av 10 internetanvändare, olika typer av politiskt innehåll på nätet. Ordmolnet nedan visar vilken typ av information som är vanligast att mötas av där. Vanligast är att ta del av digitala nyhetsartiklar, följt av debattartiklar och analyser från politiska experter/kommentatorer på nätet. Omkring 1 av 4 möts […]
I det här kapitlet undersöker vi hur de politiska samtalen på nätet går till. Vem medverkar, var sker diskussionerna och vilka ämnen florerar? Vi ser att nära en tredjedel av internetanvändarna väljer att uttrycka sina politiska åsikter på nätet, exempelvis genom att dela inlägg på sociala medier, prata politik med sina vänner online eller delta […]
Välkommen till Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Denna delrapport handlar om internet som en politisk arena. Syftet med studien är att belysa den roll internet har både för att sprida politiskt innehåll och som plattform för politiskt engagemang. Vi vill med den här rapporten bidra med ökad kunskap om internetanvändarnas beteenden, attityder och agerande i […]
I det här kapitlet undersöker vi "myntets baksida". Internet har bidragit och skapat nya möjligheter för politiska engagemang bland medborgarna. Samtidigt har 2 av 10 undvikit det politiska samtalet på nätet på grund av ett hårt debattklimat. Inför riksdagsvalet 2022 finns även en utbredd oro för att desinformation kommer att användas i syfte att påverka […]
I det här kapitlet undersöker vi var på nätet internetanvändarna tar del av politiskt innehåll och vilka informationskällor som uppfattas som viktiga. Vi ser att traditionella medier fortsatt spelar en mycket viktig roll för konsumtionen av politiskt innehåll. Samtidigt är digitala kanaler viktiga för att nå ut till fler, inte minst den unga delen av […]
Hur bekanta är internetanvändarna som är 12 år eller äldre med begreppet digitalisering? Det visar det här diagrammet, fördelat på generation. Nästan 8 av 10 internetanvändare uppger att de känner till begreppet digitalisering väl, och nära hälften känner till det så pass väl att de kan förklara det för andra. Kännedomen är som högst bland […]
Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre hur bekanta de är med tio olika digitala begrepp som är vanligt förekommande i media, samhällsdebatten och vardagslivet. De har fått ange om de har hört talas om begreppet eller ej, och om de känner till det har de fått ange om de skulle kunna […]
Efter att ha frågat om hjälpbehovet för 26 olika digitala områden (se diagram 14.1), ställde vi följande fråga för att ta reda på vilka ytterligare digitala områden som internetanvändarna behöver hjälp med. "Vi har gått igenom många olika områden inom internetanvändning som man kan behöva hjälp med. Finns det för dig andra områden inom internetanvändning […]
I föregående diagram 14.3 såg vi en sammanställning av orsakerna till hjälpbehovet bland befolkningen för fem viktiga digitala områden. Dessa fem områden är utvalda för att de ger oss tillgång till digitala tjänster som har centrala funktioner i vår vardag i samhället: Installera mobilt Bank-id. Använda/legitimera mig med mobilt Bank-id. Använda en vårdapp, det vill […]
I de här två diagrammen jämför vi de äldsta, födda på 20- och 30-talet, med de yngsta myndiga, födda på 00-talet. Det är två grupper som i hög grad skiljer sig från varandra när det kommer till hjälpbehov och möjlighet att obehindrat på egen hand använda sig av de digitala områden som jämförs i detta […]
Att inte använda internet innebär idag att man hamnar i ett digitalt utanförskap. (Mer om internetanvändning i kapitel 1.) Att bara titta på andelen icke-användare jämfört mot internetanvändare kan dock ge en alltför svartvit bild av hur digital befolkningen är. Det finns även en gråzon av internetanvändare som inte kan använda olika digitala tjänster eller […]
I det här diagrammet jämför vi hur de som studerar, arbetar respektive är pensionärer har tränat fysiskt med hjälp av digitala träningspass de senaste 12 månaderna. De studerande har tränat fysiskt med ett digitalt träningspass mer än andra. 4 av 10 av de studerande har tränat hemma med hjälp av ett strömmande förinspelat fysiskt träningspass. […]
I det här diagrammet jämför vi hur studerande, arbetande och pensionärer har deltagit i olika sociala event de senaste 12 månaderna. De studerande har ägnat sig mer åt de flesta av de listade digitala sociala eventen, med tre undantag. Två av dessa undantag är digital AW (after work) med kompisar eller kollegor och digital dryckesprovning, […]
Det här diagrammet visar hur några livesända kulturevenemang har använts av de som studerar, arbetar och är pensionärer, vilket också speglar åldrar. De studerande har ägnat sig mest åt samtliga av de livesända kulturevenemangen i jämförelsen. De internetanvändande pensionärerna är de som varit minst aktiva med ett undantag – att ta del av en livesänd […]
I det här diagrammet jämför vi hur många under året som har använt respektive betalat för en prenumeration på dagstidning i pappersformat eller i digitalt format. Användningen av dagstidningar har under året varit betydligt högre än betalningsbenägenheten för en prenumeration. En tredjedel fler har läst en pappersdagstidning jämfört med om deras hushåll har betalat för […]
I detta diagram jämför vi hur många under året som har använt respektive betalat för digitala böcker, strömmande videotjänster samt strömmande musik- och poddtjänster. Något fler har använt än betalat för samtliga tre medietjänster – minst är skillnaden för strömmande videotjänster och störst för digitala böcker. Skillnaden mellan att ha använt en medietjänst eller att […]
I det här diagrammet ser vi vad de som använt Instagram de senaste 12 månaderna har nyttjat för tjänster där, fördelat på de som studerar, arbetar respektive är pensionärer. De som arbetar har använt Instagram mest av alla och de nyttjar Instagrams olika tjänster ungefär som genomsnittet (se diagram 8.4.2). Nästan lika många studerande nyttjar […]
Det här diagrammet visar vilka i befolkningen som behöver hjälp med att registrera ett konto på sociala medier. Utöver de som behöver hjälp visar diagrammet även andelen som inte har hört talas om tjänsten och den andel som inte använder internet. Tillsammans utgör de en grupp som idag inte kan registrera ett konto på egen […]
Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre om vad de tycker är lättast – att prata med vänner via chatt eller ansikte mot ansikte i verkliga livet. Resultatet ser vi i detta diagram. Majoriteten anser att prata med vänner ansikte mot ansikte i verkliga livet är lättare än att chatta med dem. […]
De här två diagrammen visar vilka i befolkningen som inte på egen hand kan genomföra ett videosamtal. Denna grupp består av tre kategorier; personer som behöver hjälp av någon annan, personer som inte känner till vad det är och de som inte använder internet alls. Sammantaget är det en grupp som riskerar ett utanförskap, inte […]
I det här diagrammet ska vi ta reda på i vilken utsträckning olika samhällsgrupper har haft videosamtal det senaste året, respektive varje vecka och varje dag. Vilka i vårt samhälle har haft videosamtal mer än andra de senaste 12 månaderna? Av de grupper vi jämför i det här diagrammet så är det gymnasieungdomarna som har […]
I detta diagram jämför vi de sju tjänster som mer än var tionde har nyttjat under det senaste året (se diagram 7.1) fördelat på de som studerar, arbetar och är pensionärer. Facebook Messenger är den tjänst som används mest av alla i jämförelsen men i synnerhet av de som arbetar där 3 av 4 nyttjar […]
I det här diagrammet ska vi jämföra användning av mobilt Bank-id respektive Swish fördelat på generationer. I de yngre generationerna använder nästan alla både mobilt Bank-id och Swish. Det dagliga användandet av mobilt Bank-id är som högst bland 80- och 90-talister. Användandegraden minskar med åldern vilket också hänger samman med internetanvändandet totalt sett. Bland 40-talisterna […]
Vi har tagit reda på vilka i befolkningen som e-handlar och vilka som har e-handlat för första gången de senaste tre åren. De som har börjat e-handla de senaste tre åren har vi låtit svara på om de började e-handla efter att pandemin bröt ut. Att e-handla är givetvis nära sammankopplat med internetanvändning totalt sett […]
E-handeln har blomstrat under pandemin. Av befolkningen 16 år eller äldre uppger 89 procent i år att de e-handlar. Om vi enbart ser till de som använder internet så svarar 94 procent av internetanvändarna att de e-handlar. Vilka e-handlar mer än andra? Tittar vi i tabellbilagan ser vi att fler stadsbor e-handlar än landsbygdsbor, och […]
I det här diagrammet jämför vi i vilken grad olika samhällsgrupper känner stor oro för bedrägeriförsök på nätet samt vilka som de facto har blivit utsatta för ett bedrägeri eller bedrägeriförsök på nätet. Sammantaget är andelen som har drabbats av ett bedrägeriförsök nästan lika stor som de som känner stor oro för att drabbas – […]
Vilken oro känner olika generationer för att bli utsatta för bedrägeriförsök på nätet? Det visar det här diagrammet. Totalt sett känner mer än 4 av 10 internetanvändare stor oro för att bli utsatta för bedrägeriförsök på nätet. Oron är störst i de äldre generationerna. Bland 20-, 30-, 40- och 50-talisterna känner mer än 5 av […]
Hur många delar inlägg på sociala medier för att uttrycka sin åsikt och vilka inlägg är det som delas? Det visar det här diagrammet. Mer än var tredje internetanvändare delar inlägg i sociala medier för att uttrycka sin åsikt. Vanligast är att dela vänners inlägg, vilket 2 av 10 gör. Därefter följer inlägg från kända […]
I det här diagrammet ska vi ta redan på vilken oro internetanvändarna som är 8 år och äldre känner för att det de läser på nätet inte är sant. 3 av 4 känner någon form av oro för att det de läser på nätet inte är sant, och för 1 av 4 är oron stor. […]
Digital källkritik innebär förmågan att kunna värdera om olika kunskapskällor i digitala kanaler är pålitliga eller inte. Det kan gälla text, men också bild, video och ljud. Vi har frågat internetanvändarna hur väl de känner till begreppet "Digital källkritik" vilket detta diagram visar, fördelat på generationer. Totalt sett uppger drygt 8 av 10 internetanvändare att […]
Två sätt att skydda sin digitala integritet kan vara att ändra sina inställningar för cookies (kakor) i sin webbläsare samt välja hur platsinformation delas på olika digitala enheter. De här två diagrammen, fördelat på olika bakgrundsvariabler, visar vilka som inte på egen hand kan ändra sina cookie- och platstjänstinställningar. Denna andel består av två kategorier; […]
I det här diagrammet ska vi titta närmare på fyra konkreta e-tjänstaktiviteter kopplade till vården – närmare bestämt om man har besökt respektive loggat in på webbplatsen 1177 Vårdguiden, om man har bokat tid på nätet för ett fysiskt läkarbesök samt om man har använt en vårdapp, det vill säga besökt en läkare digitalt via […]
Här tar vi reda på om befolkningen upplever att digitala samhällstjänster generellt sett underlättar eller försvårar för dem. Diagrammet visar på en 5-gradig skala de som har svarat att digitala samhällstjänster underlättar för dem (4+5) alternativt försvårar för dem (1+2). Därtill innehåller denna så kallade pyramidgraf också en rad olika samhällsgrupper för att tydliggöra vilka […]
Näthat är ett samlingsbegrepp för när någon kränker, trakasserar eller utsätter någon annan person för hot på internet, till exempel på sociala medier eller via e-post. Vi har frågat internetanvändarna vilken oro de känner för att bli utsatta för näthat eller kränkningar på nätet. Drygt 4 av 10 känner någon form av oro för att […]
Får skärmtiden på vår fritid oss att känna oss mer sociala eller mer utanför? En fjärdedel anser att skärmanvändandet ger känslan av att vara mer social medan 1 av 10 får känslan av att vara utanför. Övriga drygt 6 av 10 upplever inte att tiden framför skärmen påverkar känslan att vara social eller utanför. Mest […]
I detta diagram ser vi hur internetanvändandet är fördelat på olika sociodemografiska och socioekonomiska grupper i samhället. Ser vi till sysselsättning, som i mångt och mycket också speglar ålder, så framgår det att det främst är pensionärerna som använder internet mer sällan eller inte alls. Det är framförallt de äldsta i vårt samhälle som inte […]
I det här kapitlet tittar vi på saker som befolkningen i Sverige behöver hjälp med när det gäller digital teknik och nätet, och hur väl man känner till olika digitala begrepp. Vi låter också de som svarat på undersökningen komma till tals för att med egna ord svara på hur vi ska säkerställa att alla […]
I det här kapitlet tittar vi på användningen av olika digitala kommunikationstjänster för text och video under de senaste 12 månaderna. Vi ser bland annat… Att 2 av 3 internetanvändare har använt Facebook Messenger det senaste året Att molntjänsten Google Meet används av mer än hälften av ungdomar som går på högstadiet och gymnasiet Att […]
I det här kapitlet undersöker vi hur internetanvändningen i stort ser ut i Sverige, till exempel hur många som använder internet och hur ofta, hur man kopplar upp sig och vilka digitala enheter som används mest. Vi ser bland annat… Att 9 av 10 är på nätet varje dag Att var femte pensionär inte använder […]
2015 kan vi uppskatta antalet som inte har tillgång till internet till ungefär 650 000. Det är en minskning med 70 000 människor sedan förra året. Det är samma minskningstakt som under de senaste åren.
Sociala nätverk har blivit en naturlig del av vår vardag. 2016 är det nästan tre av fem internetanvändare (58 procent) som dagligen använder sociala nätverk. 77 procent uppger att de någon gång gör det. Detta avsnitt handlar både om generell användning och mer specifik användning av några vanliga tjänster. På sex år har andelen som […]
Lite drygt var sjunde internetanvändare äger ett eller flera domännamn för privat bruk. Det är mest vanligt att medelålders (36-55 år) äger domännamn. Men det är värt att notera att de nyblivna pensionärerna (66-75 år) äger domännamn i lika hög utsträckning som svenskarna över lag. Man kan äga privata domäner under flera olika toppdomäner. Vanligast […]
Två tredjedelar av befolkningen (16+ år) vet vad ett domännamn är. Bland 26-45 åringarna är det över 80 procent som känner till vad ett domännamn är. Kännedomen är lägst bland de äldsta, men bland de över 76 år är det ändå så mycket som var fjärde som känner till vad ett domännamn är. Det är […]
Det stora problemet för dagstidningen är emellertid ekonomin. En del av annonsmarknaden har flyttat över till internet och dessutom minskar antalet prenumeranter. Höjda prenumerationsavgifter har även fått en del av de allra trognaste prenumeranterna att tveka. De trognaste prenumeranterna hittar vi bland de äldsta som under hela sina liv haft en morgontidning. Här har andelen […]
Att söka efter information, googla och kolla fakta har blivit en del av internetanvändarens vardag. Det gäller alla, unga som gamla. Här ryms tidtabeller, tv-tablåer, annonser och säljerbjudanden, nyheter och offentlig information samt information om hälsa och politik.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
