.FILE
Kapitel 5

Under pandemin känner sig fler övervakade och oroade över att få sin personliga integritet kränkt på nätet

17 min läsning

Vi har frågat om internetanvändarna känner sig övervakade på nätet och om de oroar sig över att myndigheter och stora företag inkräktar på deras integritet. Vi har också frågat om de kan avgöra om information på nätet är sann eller falsk och om de har utsatts för olika typer av nätbedrägerier.

Övervakningskameror

Under 2019 kände sig nära hälften av svenska internetanvändare övervakade på nätet. Nästan lika stor var oron över att stora företag som Facebook och Google inkräktar på den personliga integriteten online. Oron för myndigheter är lägre, men även här växer den.

I det här kapitlet undersöker vi hur oron för myndigheter och stora företag utvecklats under coronaåret 2020, samt i vilken mån svenska internetanvändare känner sig övervakade på internet. Vi jämför 2019 med årets första kvartal (Q1) och årets tredje kvartal (Q3).

Vi ska också titta på två närliggande områden, nämligen källkritik och nätbedrägerier. Vi undersöker hur svenska internetanvändare upplever sin egen förmåga till källkritik, alltså att avgöra om information på internet är sann eller falsk. Slutligen tittar vi på i vilken omfattning internetanvändarna har blivit utsatta för olika typer av nätbedrägerier i Q3.

Under pandemin känner sig fler oroade över att få sin integritet kränkt av storföretag på nätet

I denna del tittar vi på den digitala integriteten ur tre olika perspektiv. Vi har frågat de myndiga internetanvändarna om de känner sig övervakade på internet, och om de är oroliga över att dels myndigheter och dels stora företag så som Facebook och Google, inkräktar på deras personliga integritet på nätet.

Diagram 5.1 Andel av internetanvändarna (18+ år), Instämmandegrad i tre påståenden: Jag känner mig övervakad på internet/ Jag är oroad att myndigheterna inkräktar på min personliga integritet på internet/ Jag är oroad att stora företag som Google och Facebook inkräktar på min personliga integritet på internet, Skala 1-5 1=Instämmer inte alls, 5=Instämmer helt, år 2020 Q1–Q3.

Det framgår att vi har börjat känna oss mer övervakade på nätet under pandemin, vilket nästan hälften av internetanvändarna gör i Q3. Över hälften är också oroade över storföretagens inkräktande på den personliga integriteten. Myndigheters inkräktande på ens personliga integritet är det däremot endast 18 procent som oroar sig över, och 51 procent som inte oroar sig. Den oron har dock också ökat något under pandemin.

Vilka demografiska och socioekonomiska faktorer är det då som påverkar vår upplevda digitala integritet? Det ska vi titta närmare på i kommande diagram.

Känslan av att vara övervakad på nätet har vuxit under pandemin

50%
av de arbetande känner sig övervakade på internet

Om vi delar upp internetanvändarna utifrån sysselsättning, vilket också till stor del speglar ålder, kan vi se stora skillnader i hur oron för den digitala integriteten har ändrats bland studerande, arbetare och pensionärer.

De arbetandes oro har under pandemin ökat från Q1 till Q3 på samtliga tre undersökta områden. Största ökningen bland arbetarna är oron för storföretag som Google och Facebook, vilken ökat stadigt sedan 2019 och gått från 52 procent i Q1 till 57 procent i Q3. De studerandes oro för storföretagen ökade stort mellan 2019 och 2020 Q1 men ligger kvar på samma nivå (53%) i Q3.

Diagram 5.2 Andel av internetanvändarna (18+ år), Digital integritet – Instämmandegrad i tre påståenden: Jag känner mig övervakad på internet / Jag är oroad att myndigheterna inkräktar på min personliga integritet på internet / Jag är oroad att stora företag som Google och Facebook inkräktar på min personliga integritet på internet, Skala 1–5 1=Instämmer inte alls, 5=Instämmer helt, Sysselsättning, år 2020 Q1–Q3.

Internetanvändarna 18+ år

Studerar

Arbetar

Pensionär

De internetanvändande pensionärerna är betydligt mindre oroliga för både myndigheter och storföretag än de arbetande och de studerande. För storföretagen ligger pensionärerna kvar på ungefär samma nivå från Q1 till Q3, där endast en dryg tredjedel är oroliga. När det gäller oro för myndigheters inkräktande på nätet minskade pensionärernas oro från 2019 till 2020 Q1, och endast 1 av 10 pensionärer är oroliga för myndigheters inkräktande under Q3.

Vad gäller känslan av att vara övervakad på nätet har den minskat något mellan 2019 och 2020 Q1 hos alla tre grupper (studerande, arbetande och pensionärer). Under pandemin har den däremot ökat något igen – i synnerhet bland de studerande (51%) och de arbetande (50%). Därefter är det ett större glapp till pensionärerna, där bara 33 procent känner sig övervakade i Q3.

De arbetande internetanvändarna oroar sig alltså mest. Hur ser då den digitala oron ut för de som arbetar i privat respektive offentlig sektor? Och skiljer det sig åt mellan yrkesrollerna arbetare och tjänstemän? Det ska vi titta på i nästa diagram 5.3.

Betydligt högre oro för den digitala integriteten bland de i privat sektor än de i offentlig sektor

Nu ska vi fördjupa oss ytterligare och dela upp de arbetande internetanvändarna i yrkesroll (arbetare / tjänsteman) och sektor (privat / offentlig).

En kvinna står upp och arbetar vid sin dator på sitt hemmakontor.

När vi jämför yrkesrollerna tjänsteman och arbetare i årets tredje kvartal (Q3) kan vi se att tjänstemännen oroar sig mer över storföretagens inkräktande på nätet än arbetarna gör – 62 respektive 51 procent. Jämfört med internetanvändarna i stort (52%) är tjänstemännen mer oroade.

Ser vi på oron över myndigheters inkräktande är det istället arbetarna som är mer oroade än tjänstemännen – 23 respektive 17 procent. Jämfört med internetanvändarna i stort (18%) är arbetarna mer oroade. Känslan av att vara övervakad på nätet är i Q3 något högre hos tjänstemän (54%) än bland internetanvändare i stort (47%).

Under pandemin har arbetarnas oro för myndigheters inkräktande ökat mer än tjänstemännens, medan tjänstemännens oro för övervakning på nätet och storföretagens inkräktande har ökat mer än arbetarnas.

Diagram 5.3 Andel av internetanvändarna (18+ år), Instämmandegrad i tre påståenden: Jag känner mig övervakad på internet / Jag är oroad att myndigheterna inkräktar på min personliga integritet på internet / Jag är oroad att stora företag som Google och Facebook inkräktar på min personliga integritet på internet, Skala 1–5 1=Instämmer inte alls, 5=Instämmer helt, Yrkesroll / Sektor, år 2020 Q1–Q3.

Arbetare

Tjänsteman

Offentlig sektor

Privat sektor

Vi kan också konstatera att de som jobbar i offentlig sektor känner sig övervakade på nätet i lika hög grad som internetanvändarna i stort (47%), medan de i privat sektor känner sig övervakade i högre grad (55%).

Oron för myndigheter är större i privat sektor (23%) än bland internetanvändarna (18%), men lägre i offentlig sektor (15%). Personer som jobbar i offentlig sektor är alltså mindre oroade över myndigheters inkräktande, eventuellt för att det i många fall är deras egen arbetsplats och arbetsgivare. Oron för storföretag är lika utbredd i offentlig sektor som bland internetanvändarna i stort (52%), men större i privat sektor (61%).

Under pandemin har oron för myndigheters inkräktande ökat mer bland personer som jobbar i offentlig sektor än bland de som jobbar i privat sektor. Samtidigt har känslan av att vara övervakad på nätet, och oron för storföretags inkräktande ökat mer bland personer som jobbar i privat sektor än för de i offentlig sektor.

Hur har då den digital integriteten online påverkats hos de som har arbetat hemifrån, och hos de som studerat på distans? Det visar nästa diagram 5.4.

Nära 2 av 3 som arbetat hemifrån under pandemin är oroliga för att storföretag kränker den personliga integriteten

Av de som under pandemin har arbetat hemifrån är 64 procent oroliga för storföretagens inkräktande på den personliga integriteten, vilket är mycket mer än hos de myndiga internetanvändarna i stort (52%). De känner sig också i högre grad övervakade på nätet än många andra samhällsgrupper, vilket även gäller de som studerat på distans.

Diagram 5.4 Andel av internetanvändarna (18+ år), Instämmandegrad i tre påståenden: Jag känner mig övervakad på internet / Jag är oroad att myndigheterna inkräktar på min personliga integritet på internet / Jag är oroad att stora företag som Google och Facebook inkräktar på min personliga integritet på internet, Skala 1–5 1=Instämmer inte alls, 5=Instämmer helt, Arbetat hemifrån / Studerat på distans, år 2020 Q3.

De som har gått en utbildning på distans känner sig också mer oroade över storföretagen – 58 procent oroar sig. De är dessutom mer oroade över myndigheters inkräktande på nätet (21%) än både de som arbetat hemifrån (19%) och internetanvändarna i stort (18%). Mer om arbete hemifrån finns att läsa i kapitel 2: Arbeta hemifrån.

I nästa diagram 5.5 ska vi ta reda på hur oron för den digitala integriteten på nätet skiljer sig åt mellan män och kvinnor.

Män mer oroliga än kvinnor över att få sin digitala integritet kränkt på nätet

Männens oro över sin digitala integritet har ökat under pandemin. Oro för myndigheters inkräktande har gått upp från 20 procent i Q1 till 23 procent i Q3. Här är det stor skillnad mot kvinnorna som ligger på 13 procent både i Q1 och Q3.

Diagram 5.5 Andel av internetanvändarna (18+ år), Jag känner mig övervakad på internet / Jag är oroad att myndigheterna inkräktar på min personliga integritet på internet / Jag är oroad att stora företag som Google och Facebook inkräktar på min personliga integritet på internet, Oroad (4+5) i 5-gradig instämmandeskala 5=Instämmer helt, 1=Instämmer inte alls, Kön, år 2019, 2020 Q1–Q3.

Man

Kvinna

Männens oro är också betydligt större än kvinnornas när det gäller storföretagens inkräktande på den personliga integriteten. Den ligger på 56 procent i Q3, medan kvinnorna ligger på 48 procent. Samma mönster ser vi när det gäller känslan att vara övervakad på nätet där männens oro har ökat 5 procentenheter under pandemin till 49 procent och kvinnornas bara 2 procentenheter till 44 procent.

Det finns flera grupper som kan vara intressanta att titta närmare på vad gäller den digitala integriteten, som till exempel olika hushållsinkomster, utbildningsnivå och personer med funktionsvariation. För dessa hänvisar vi till tabellbilagan.

I nästa diagram 5.6 ska vi undersöka en annan viktig fråga som blivit allt mer aktualiserad under pandemin, nämligen förmågan till källkritik.

Det har under pandemin blivit svårare för internetanvändarna att avgöra om information på nätet är sann eller falsk

51%
av internetanvändarna kan avgöra om information på nätet är sann eller falsk

Källkritik, det vill säga att kritiskt kunna granska och bedöma trovärdigheten i det som skrivs på nätet, är en viktig kunskap både för den egna världsbilden och för att undvika att falsk information får fäste och sprids i vårt samhälle. Här frågar vi internetanvändarna hur de själva bedömer sin förmåga att avgöra vad som är sant och falskt av den information som finns på internet.

Den upplevda källkritiska förmågan ökade hos internetanvändarna från 2019 (52%) till 2020 Q1 (56%), men coronapandemin tycks ha knuffat tillbaka den igen. Endast 51 procent i Q3 anger att de kan avgöra om information på nätet är sann eller falsk – en minskning på 5 procentenheter från årets första kvartal.

Diagram 5.6 Andel av internetanvändarna (16+ år), Källkritik – kan avgöra om information på internet är sann eller falsk, år 2019–2020 Q1 och 2020 Q3.

Internetanvändarna 16+ år

Studerar

Arbetar

Pensionär

Störst självförtroende inom källkritik har de studerande, alltså främst de yngre, där cirka två tredjedelar (65%) anger att de kan göra den bedömningen. Det källkritiska självförtroendet har dock sjunkit en del hos dessa unga från Q1 (71%).

27%
av de internetanvändande pensionärerna kan skilja sann information från falsk på nätet

Mest osäkra känner sig pensionärerna, där endast drygt var fjärde (27%) känner att de kan skilja sann information från falsk i Q3 2020. De internetanvändande pensionärerna har dock gjort en stor källkritisk resa sedan 2019. Då var det fler som angav att de inte kunde avgöra vad som var sant eller falskt på nätet än som kunde det. Detta vände stort i Q1 2020, då 34 procent svarade att de kan avgöra och 25 procent svarade att de inte kan avgöra. Båda posterna har sedan minskat under pandemin

Hur har pandemin påverkat den källkritiska förmågan hos olika demografiska och socioekonomiska grupper? Finns det några som sticker ut eller några som påverkats mer? Detta kommer vi att rikta strålkastarljuset mot i nästa diagram 5.7.

Lågutbildade har svårare för källkritik än andra

Olika grupper i samhället har olika svårt att avgöra om information på nätet är sann eller falsk. Vi ska här titta närmare på några grupper som sticker ut när det gäller uppfattningen om sin egen förmåga till källkritik, jämfört med internetanvändarna i stort (51%). Vi ska också se om några grupper förändrat sitt källkritiska självförtroende mer än andra under pandemin.

Diagram 5.7 Andel av internetanvändarna (16+ år), Kan avgöra om information på internet är sann eller falsk, år 2020 Q1–Q3.

Lägst upplevd källkritisk förmåga har i jämförelse de med endast grundskoleutbildning (38%), där siffran dessutom minskat med 5 procentenheter sedan Q1. Personer med en funktionsvariation (43%) och personer i låginkomsthushåll (48%) ligger också under genomsnittet. Här ska vi återigen komma ihåg att dessa olika grupper till stor del överlappar varandra, och kan bestå av samma människor.

Några som i Q3 bedömer sig ha större källkritisk förmåga än internetanvändarna i stort (51%) är personer som bor i höginkomsthushåll (58%), högskoleutbildade (55%) och utlandsfödda (53%). Alla dessa tre grupper har dock tappat stort när det gäller den upplevda källkritiska förmågan under pandemin.

Nu ska vi vända blicken från källkritik för att i kommande diagram titta på i vilken grad Sveriges internetanvändare har utsatts för nätbedrägerier av olika slag.

Var femte studerande utsatt för bedrägeriförsök på nätet

Vi har frågat internetanvändarna om de blivit utsatta för sex stycken olika typer av bedrägeribrott på nätet. Den brottstyp som flest uppger sig ha utsatts för är bedrägeriförsök på nätet – detta har drabbat nära var femte internetanvändare. Därefter följer att mer än var sjunde har fått samtal från en falsk helpdesk om påstådda datorproblem. Därefter har mer än var tionde fått e-post med hot om utpressning. Runt 4–5 procent av internetanvändarna har också blivit utsatta för att någon obehörig har använt deras kontokortsuppgifter eller bett dem logga in med bank-id, eller att de betalat för en produkt på en begagnatsajt som de sedan inte fått.

Diagram 5.8 Andel av internetanvändare (16+ år), Någon gång blivit utsatt för olika typer av nätbedrägerier, 1. Utsatt för bedrägeriförsök på internet / 2. Fått samtal från en falsk kundsupport/helpdesk om problem med din dator / 3. Fått e-post med hot om utpressning / 4. Blivit utsatt för att någon obehörig har använt dina kredit- och/eller kontokortsuppgifter / 5. Köpt eller betalat för en vara på begagnatsajt som du inte fått / 6. Blivit kontaktad av någon obehörig som bett dig att logga in med ditt bank-id, Sysselsättning, år 2020 Q3.

Internetanvändarna 16+ år

Studerar

Arbetar

Pensionär

Sett till sysselsättning är de studerande – som till stor del är yngre – mer utsatta för bedrägeriförsök på nätet, på 20 procent följt av de arbetande på 18 procent. Bland pensionärerna svarar 14 procent att de utsatts.

En kvinna sitter i en soffa och skriver på sin laptop i knäet.

Samtal från en falsk helpdesk om datorproblem har 18 procent av de arbetande utsatts för, vilket är högre grad än pensionärerna (15%) och de studerande (12%). Av de arbetande har också 14 procent fått e-post med hot om utpressning – det är högre grad än studerande (8%) och pensionärer (8%).

De studerande (6%) drabbas däremot oftare av att betala för en vara på en begagnatsajt som de sen inte får. Motsvarande siffra för de arbetande är 4 procent och för pensionärer 2 procent.

Tilläggas bör att bedrägeribrott generellt kan fluktuera över tid beroende på dels aktivitet bland brottsaktörer och dels anmälningsbenägenheten för olika brott. Mer om bedrägeribrott finns hos Brottsförebyggande rådet (Brå) vars statistik givetvis inrymmer fler än de sex bedrägeribrott på nätet vi har frågat om.

Män mer utsatta än kvinnor för flera nätbedrägerier

När vi fördelar på kön ser vi att en större andel män än kvinnor är utsatta för över hälften av de sex bedrägerityper vi undersökt. 2 av 5 män drabbas av bedrägeriförsök på nätet, och har fått samtal från falsk helpdesk om datorproblem jämfört med drygt 1 av 5 kvinnor. Det är även stor skillnad mellan könen när det gäller att få e-post med hot om utpressning, där 16 procent av männen drabbats jämfört med 8 procent av kvinnorna.

Diagram 5.9 Andel av internetanvändare (16+ år), Någon gång blivit utsatt för olika typer av nätbedrägerier, Kön, år 2020 Q3.

Var fjärde med funktionsvariation utsatt för bedrägeriförsök på nätet

Var fjärde person med någon funktionsvariation har varit utsatt för bedrägeriförsök på nätet, alltså 25 procent. Det är betydligt fler än internetanvändarna i stort (18%). Personer med funktionsvariation drabbas också i något högre grad än internetanvändarna i stort av e-post med hot om utpressning, och att någon obehörig bett dem att logga in med sitt bank-id eller använt deras kortuppgifter.

Diagram 5.10 Andel av internetanvändare (16+ år), Någon gång blivit utsatt för olika typer av nätbedrägerier, Funktionsvarierade / Födda utanför Norden, år 2020 Q3.

Var tionde född utanför Norden har blivit ombedd av obehörig att logga in med sitt bank-id

Personer födda utanför Norden drabbas i högre grad än internetanvändarna i stort av att någon obehörig bett dem logga in med sitt bank-id, detta har drabbat 10 procent av dem jämfört med 4 procent bland internetanvändarna i stort. Därtill har fler som är födda utanför Norden drabbats av att inte få en betald vara från en begagnatsajt, och att någon obehörig använt deras kortuppgifter.

Diagram 5.11 Andel av internetanvändare (16+ år), Någon gång blivit utsatt för olika typer av nätbedräger, Födda utanför Norden, år 2020 Q3.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn