.FILE
Om årets rapport

Fakta om Svenskarna och internet 2020

6 min läsning

Välkommen till rapporten Svenskarna och internet 2020, årets studie av svenska folkets internetvanor, hur användningen av internet utvecklas och digitaliseringen av samhället. Här ska vi kort presentera viktig information om hur årets rapport är genomförd och varför.

Två mätningar

Årets upplaga av Svenskarna och internet är baserad på två mätningar – en i kvartal 1 (Q1), det vill säga från januari till sista mars, och en i kvartal 3 (Q3), närmare bestämt från mitten av augusti till sista september. Detta är första gången någonsin som Svenskarna och internet baseras på två mätningar under ett år.

Anledningen är, givetvis, coronapandemin. Redan när vi i april fick resultatet från den första mätningen i Q1 började det i samhället talas om "chockdigitalisering" som ett resultat av pandemin. Det här valde vi att betrakta som ett ”guldläge”, eftersom vi hade tillgång till data över hur internetanvändningen i Sverige såg ut precis innan och alldeles i början av pandemin. Genom att göra en kompletterande mätning i Q3 kunde vi uttala oss om digitaliseringseffekten mellan årets första och tredje kvartal. Därmed kan vi erbjuda en högaktuell rapport som unikt fångar in och visar många av pandemins digitaliseringseffekter år 2020.

Kvartal 1 (Q1)

Årets första mätning är alltså genomförd i Q1, från januari till och med mars. I Sverige blev alla som hade möjlighet rekommenderade att arbeta hemifrån från och med den 16 mars. Från och med 18 mars rekommenderades alla Sveriges gymnasieskolor, kommunala vuxenutbildningar, yrkeshögskolor, högskolor och universitet att gå över till distansundervisning. Vad innebär det för vår undersökning genomförd i kvartal 1? Jo, att cirka tre fjärdedelar av intervjuerna från undersökningen i Q1 är från före den 16 mars och cirka en fjärdedel efter.

Vår rapport är i sin helhet representativ på kön, ålder och geografi. Tittar vi enbart på den sista fjärdedelen, som var insamlad efter den 16 mars, är den inte representativ i sig. Den består endast av de sista intervjuerna som samlades in i de kvoter som behövde fyllas upp. Det innebär att vissa grupper är underrepresenterade och andra överrepresenterade, och därmed kan vi inte i den lilla delen uttala oss statistiskt korrekt om någon coronaeffekt. Likaså kan vi inte heller uttala oss separat om intervjuerna före den 16 mars då vissa grupper är underrepresenterade i den datan. Däremot kan vi uttala oss om hur det såg ut i kvartal 1 som helhet, alltså både före och precis i början av pandemin.

Undersökningsresultatet från första mätningen kan alltså inrymma svar där pandemin har påverkat oss. Vi ser dock att denna påverkan är relativt begränsad, eftersom cirka 75 procent av svaren är insamlade före 16 mars, och det tar tid att ändra vissa vanor och beteenden. Ett undantag är dock vårdens digitala tjänster, som sannolikt påverkats tidigare än den 16 mars. Det började talas om coronaviruset tidigt i Q1, och Sverige fick sitt första bekräftade fall av covid-19 redan 31 januari. Många internetanvändare har troligtvis redan i januari exempelvis börjat söka efter sjukdomssymptom på nätet.

Kvartal 3 (Q3)

För undersökningen i kvartal 3 påbörjade vi genomförandet av intervjuer direkt efter semesterperioden i mitten av augusti. Mätningen pågick i sex veckor fram till sista september. I mätningen för Q3 ställde vi till största delen samma frågor som i Q1 inom en rad olika områden för att kunna jämföra, men vi lade också till ett antal nya frågor, och frågeblock från 2019, som blivit relevanta i och med coronapandemin. Vi lade till exempel till nya frågor om arbete hemifrån, distansundervisning och digitala beteenden.

Fokus i årets rapport är vad som skett med digitaliseringen under pandemin, mellan kvartal 1 och kvartal 3. I rapporten har vi dock även tagit med mätvärden från 2019 där det är möjligt och relevant för jämförelse. Det är viktigt att ha i åtanke att mellan 2019 och 2020 Q1 har det gått 12 månader mellan mättillfällena, medan det mellan Q1 och Q3 2020 endast har gått hälften så lång tid. Att det kan finnas en liten effekt i resultaten på grund av att den ena av årets mätningar är genomförd vintertid och den andra under sensommar och tidig höst kan vi heller inte utesluta, men bedömer den som marginell.

Målgrupp: Internetanvändarna 16+ år

Då vi i Q3 specifikt skulle fånga upp digitaliseringens effekt och hade en kortare fältperiod, valde vi att endast vända oss till internetanvändarna 16+ år. Detta innebär att rapporten Svenskarna och Internet 2020 är baserad på Internetanvändarna 16+ år. Dessa utgör enligt vår mätning i Q1 96 procent av Sveriges befolkning. I mätningen i Q3 har vi dessutom fångat upp vilka som sedan pandemin bröt ut blivit nya internetanvändare.

Det är också viktigt att understryka att våra undersökningar endast har besvarats av den svensktalande delen av befolkningen, och alltså inte omfattar medborgare som ännu inte behärskar svenska. Undersökningen omfattar heller inte personer som exempelvis har demens eller andra åkommor eller läs- och talsvårigheter som hindrar dem från att besvara undersökningen.

I undersökningen i Q1 ställde vi liksom tidigare år även frågor till de som är icke-användare av internet, vilka motsvarade knappt 4 procent av svenska folket 16 år eller äldre. Svaren för de frågor där icke-användarna var inkluderade presenterade vi i en separat delrapport redan i juni 2020: Svenskarna och internet – Digitalt utanförskap 2020.

I Q1 ställde vi också frågor till barn 12–15 år som kräver målsmans godkännande, vilket vi inte hade möjlighet att göra i Q3. Under 2021 kommer vi däremot att göra motsvarande undersökning, och då använda siffrorna från 2020 Q1 som jämförande värden. Av kvalitets- och resursskäl släpper vi inte denna ännu obearbetade data innan dess. Undantaget är en del av kapitel 7: Sociala medier, där vi i en specialtabell redovisar hur barn 12–15 år använder olika sociala medier 2020 Q1.

Urval och metod

Urvalsförfarandet för detsamma för båda mätningarna i Q1 och Q3. Det består av ett slumpmässigt urval ur befolkningsregistret från 16 år utan övre åldersgräns. Urvalet har beställts via SPAR och Marknadsinformation i Sverige av undersökningsföretaget Origo Group som Internetstiftelsen anlitat för datainsamlingen. SPAR är statens personadressregister som handhas av Skatteverket. Det är ett offentligt register som omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige, både svenska och utländska medborgare.

Viktigt att poängtera är att befolkningen i allmänhetsundersökningar som denna är den svensktalande befolkningen som är förmögna att svara på en undersökning antingen via telefon eller webb. Det innebär att vi inte får med de svenska medborgare som (ännu) inte behärskar det svenska språket, och inte de som lider av demens, har läs- och talsvårigheter eller av andra skäl inte kan svara eller nås.

Urvalet har dimensionerats så att svaren erhålls jämnt fördelat över fältperioden, samt så att svarsunderlaget erhåller högsta möjliga representativitet med avseende på ålder och kön och god spridning på geografi. Det innebär att det är en och samma urvalsram för varje enskild studie.

Inledningsvis skickades en inbjudan ut via post med personliga inloggningsuppgifter till en webbenkät. Påminnelser har sedan skickats via sms löpande under fältperioden till alla som fått brev men ej besvarat undersökningen.

I Q1 skedde även parallellt med påminnelser via sms en telefonuppföljning bland de som inte besvarat enkäten. Detta för att även fånga upp icke-användarna av internet. Respondenter som kontaktats via telefon har givits möjlighet att svara på frågorna muntligt via telefon. Att det kan finnas en liten effekt i resultaten på grund av att den ena av årets mätningar också innehåller telefonintervjuer, även med internetanvändare, kan vi inte utesluta.

I Q1 intervjuades även yngre än 16 år vilka då rekryterades genom att deras föräldrar fått brev eller blivit uppringda och då gett sitt medgivande till intervju. Urvalsförfarandet är detsamma som för de 16 år eller äldre.

Utfall

Nedan visas fördelning av svaren för Q1 respektive Q3 per åldersgrupp för internetanvändarna 16 + år uti från utfall. Mål per åldersgrupp hade för totalurvalet i Q1 satts utifrån svenska folkets åldersfördelning från SCB.

Svenskarna och internet 2020 Q1Svenskarna och internet 2020 Q3
ÅlderAntalProcentAntalProcent
16-25 år36713,7%45215,9%
26-35 år50919,1%58220,5%
36-45 år42515,9%40614,3%
46-55 år47417,8%52818,6%
56-65 år41515,5%35812,6%
66-75 år31511,8%33511,8%
76+ år1656,2%1836,4%
Totalt2 670100%2 844100%

I Q1 bestod totalurvalet för de vuxna, 16 år och äldre, av 10 365 varav 875 hade ej nåbara telefonnummer vilket ger 9 462 i storurval. 3 110 personer ville eller kunde inte vara med, 163 personer hade språkproblem och ytterligare 28 var ej kvalificerade. Antalet genomförda vuxenintervjuer 16+ år uppgår till N=2 727 varav N=2670 med internetanvändare. Det ger en svarsprocent på 29 procent beräknat på storurvalet. (Intervjuerna med ungdomar mellan 11 och 15 år, där föräldrarnas samtycke först behöver inhämtas, gav en svarsprocent på 20 procent.)

I Q3 bestod totalurvalet av 14 856 personer varav 268 hade felaktiga adresser (postreturer) vilket ger 14 588 i storurval. 38 personer meddelade att de inte ville eller kunde vara med på grund av sjukdom, språkproblem eller liknande hinder. Antalet inkomna svar på enkäten uppgår till 2 844. Det ger en svarsprocent på 20 procent beräknat på storurvalet.

Obs! Eftersom insamlingsmetoden avser kvotuppfyllnad där bearbetningen av olika respondentgrupper avbryts när en representativ kvot är uppfylld blir svarsfrekvensen dock ett mindre relevant mått för resultatens tillförlitlighet.

Författare

Svenskarna och internet 2020 är skriven av Jenny Andersson, Insight Manager, och Jakob Bäck, Digital Content Specialist, på Internetstiftelsen. Diagrammen är framtagna av Therese Ernbrandt, Project Manager, på Internetstiftelsen.

Upphovsrätt

Texten och bilderna i Svenskarna och internet 2020 skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons, Erkännande 4.0 Internationell.

Graferna i rapporten tillhandahålls med Creative Commons licensen CC0 1.0 Universiell.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn