.FILE
Kapitel 3

Färre nyttjar vårdens e-tjänster i kvartal 3 än i kvartal 1, förutom de allra äldsta som tvärtom ökar sitt användande

9 min läsning

Vi har frågat Sveriges internetanvändare i vilken grad de använt olika digitala vårdtjänster, i årets första respektive tredje kvartal.

Under ett år präglat av risk för smittspridning och behov av isolering kan man lätt tänka sig att användningen av digitala vårdtjänster skulle skjuta i höjden. Som vi ska se är svaret inte entydigt så enkelt, även om användningen av olika e-tjänster för vård är generellt hög bland Sveriges internetanvändare. Användningen av flera olika e-vårdtjänster har minskat mellan våra mättillfällen, med vissa undantag som till exempel att få provsvar online. En grupp som däremot ökat sin användning överlag är pensionärer, och äldre på 76+ år är den enda åldersgrupp som markant ökat sin användning under pandemin.

1177 på en padda med information om covid19

Här bör tilläggas att vår datainsamling för 2020 Q1 inte kan ge en detaljerad och heltäckande bild vad gäller användningen av e-vårdtjänster före pandemin. Vår insamlingsperiod för kvartalet innefattar förutom januari och februari också hela mars månad. Många sökte också information om det nya coronaviruset redan årets första månader. Digitala vårdtjänster påverkades rimligen långt tidigare än andra digitala tjänster, vilket gör det svårt att veta i vilken utsträckning resultaten från första kvartalet 2020 är påverkade av pandemins första veckor. Detta gäller särskilt eftersom antalet operationer och behandlingar ett normalt år brukar minska under sommarhalvåret, till stor del på grund av semestrar.

Trots att coronapandemin varit i allas tankar under året ska vi också komma ihåg att förekomsten av många andra sjukdomar har minskat som en effekt av bättre handhygien och social distansering. Hit räknas exempelvis säsongerna för influensa och vinterkräksjuka, som båda avslutades ovanligt tidigt i 2020 enligt Folkhälsomyndigheten. En annan aspekt är att många under pandemin, i synnerhet under våren 2020, avvaktat med att söka vård för ej akuta ärenden. Detta både för att undvika att själv bli smittad och för att inte belasta sjukvården. Enligt Socialstyrelsen har specialistvården genomfört 90 000 färre operationer och andra behandlingar mellan mars och augusti 2020 jämfört med året innan, skriver Dagens Industri.

I kvartal 3 har nyttjandet av digitala vårdtjänster överlag minskat

Under årets första kvartal (Q1) låg nyttjandet av digitala vårdtjänster bland internetanvändarna på 77 procent, och i Q3 hade det sjunkit till 73 procent. Den tjänst som används mest är kanske inte helt förvånande att "söka information online vid sjukdom". Detta nyttjade runt hälften i Q1 (53%), och något färre i Q3 (46%). Vi ska däremot komma ihåg att detta inte ger en heltäckande bild av pandemin, eftersom många säkerligen sökte information om covid-19 och andra sjukdomar redan i januari och februari.

Diagram 3.1 Andel av internetanvändarna (16+ år), Använt någon e-tjänst inom sjukvården, år 2020 Q1–Q3.

Den e-tjänst som under året tappat mest, 8 procentenheter, är att boka tid online för ett fysiskt vårdbesök. Bakgrunden till detta skulle kunna vara att många under pandemin avvaktat med att söka fysisk vård som inte är akut. Detta kan i synnerhet gälla personer som tillhör någon riskgrupp, av rädsla för att bli smittade.

73%
av internetanvändarna använder digitala vårdtjänster

Två e-vårdtjänster som ändå ökat något under pandemin är att få provsvar online, och att använda vårdappar som ersätter fysiska läkarbesök. Sannolikt hänger detta ihop med att ett stort antal människor beställt provtagning för covid-19, och att många som undviker fysiska läkarbesök istället testar en digital vårdapp.

Vilka som använder vårdappar kommer vi att titta närmare på i diagram 3.6, men först ska vi se vilka det är som har nyttjat e-tjänsterna generellt i högre och lägre grad.

Pensionärer har nyttjat digitala vårdtjänster i högre utsträckning under pandemin

Av de demografiska och socioekonomiska grupper vi tittar på har de allra flesta minskat sitt användande av digitala vårdtjänster i kvartal 3. Några grupper har däremot ökat sin användning, nämligen pensionärer, personer med en funktionsvariation och personer som bor i ett låginkomsthushåll (det vill säga med en hushållsinkomst på 300 000 kronor eller lägre). Det är värt att komma ihåg att dessa grupper överlappar varandra, och att det alltså kan handla om samma personer till stor del.

Diagram 3.2 Andel av internetanvändarna (16+ år), Använt någon e-tjänst inom sjukvården, Bakgrundsprofil, år 2020 Q1–Q3.

Den största minskningen i användandet av digitala vårdtjänster har skett i storstäderna, bland tjänstemän och de som bor i ett höginkomsthushåll. Dessa grupper var också bland de flitigaste användarna av digitala vårdtjänster i Q1, och ligger fortfarande relativt högt i Q3.

Det är också en viss skillnad i nyttjandegrad mellan män och kvinnor, och det kommer vi att undersöka lite längre fram i diagram 3.5.

Pensionärer är alltså en av grupperna som sticker ut genom att ha ökat sin användning av e-tjänster inom sjukvården. Som vi såg i kapitel 1: Internetanvändande och digital skärmtid är pensionärer också en grupp som blivit mer digitala generellt sett under året. I nästa diagram 3.3 ska vi titta närmare på användning av digitala vårdtjänster i olika åldersgrupper.

De allra äldsta använder digitala vårdtjänster i högre utsträckning i kvartal 3 än i kvartal 1

Yngre internetanvändare, alltså personer i åldern 16–25 år, använder digitala vårdtjänster i lika hög grad i Q1 som i Q3. Därefter har alla åldersgrupper mellan 26–65 år minskat sitt nyttjande. Sannolikt har många avvaktat att söka vård för ärenden som inte är akuta, dels för att sjukvården varit hårt belastad under året och dels av oro för att bli smittade.

Diagram 3.3 Andel av internetanvändarna (16+ år), Använt någon e-tjänst inom sjukvården, Ålder, år 2020 Q1–Q3.

För de äldre internetanvändarna ser det annorlunda ut. De yngre pensionärerna i åldern 66–75 år ligger kvar på i princip samma nivå från Q1 till Q3. De allra äldsta på 76+ år har däremot markant ökat sitt nyttjande av e-vårdtjänster. De går upp med 8 procentenheter från 59 procent i Q1 till 67 procent i Q3. Här ska vi komma ihåg att alla äldre över 70 år tillhört en riskgrupp på grund av åldern, och att äldre ofta kan ha ett högre vårdbehov.

Vilka digitala vårdtjänster är det då som dessa äldsta har börjat nyttja? Det ska vi titta på i nästa diagram 3.4.

Nära 7 av 10 internetanvändare som är 76+ år har nyttjat någon e-vårdtjänst under pandemin

De internetanvändare som är 76 år eller äldre har ökat sitt nyttjande av nästan alla de digitala vårdtjänster vi listar. Störst är ökningen när det gäller att se recept online, vilket gått upp med 7 procentenheter till 38 procent i Q3. Det är fler än internetanvändarna sammantaget (35%).

Diagram 3.4 Andel av internetanvändarna 76+ år, Använt någon e-tjänst inom sjukvården, år 2020 Q1–Q3.

Den enda tjänst har som tappat i nyttjandegrad bland de äldsta är vårdappar som ersätter läkarbesök.

Vilka är det då som är de största användarna av digitala vårdappar som ersätter läkarbesök? Det ska vi titta på i diagram 3.6, men först ska vi granska skillnader i användning mellan män och kvinnor.

Kvinnor mer flitiga än män på att nyttja vårdens e-tjänster

Kvinnor använder vårdens digitala tjänster i högre grad än män, och det gäller såväl i Q1 som i Q3. Under pandemin har dock männens nyttjande av vårdtjänsterna minskat med bara 2 procentenheter, medan kvinnornas har minskat med hela 6 procentenheter.

Diagram 3.5 Andel av internetanvändarna (16+ år), Använt e-tjänster inom sjukvården, Kön, år 2020 Q1–Q3.

Mobil letar efter hälsoappen

Den tjänst där det är störst skillnad mellan män och kvinnor i Q3 är att ta del av journal online. Det har endast 28 procent av männen gjort i jämförelse med 42 procent av kvinnorna – en skillnad på 14 procentenheter.

Låginkomsthushåll har börjat nyttja vårdappar som ersätter läkarbesök i högre utsträckning under pandemin

Till skillnad från andra digitala vårdtjänster har nyttjandet av vårdappar som ersätter ett fysiskt läkarbesök ökat i kvartal 3. Undantaget är som vi sett i diagram 3.4 hos de allra äldsta på 76+ år. De flitigaste användarna av vårdappar under året är de som bor i storstäder och de med hemmaboende barn, där en tredjedel använt sig av denna e-vårdtjänst. Båda dessa grupper låg också högt i användandet i Q1.

Diagram 3.6 Andel av internetanvändarna (16+ år), Använt vårdapp för att ersätta fysiskt läkarbesök Q1 vs Q3, Bakgrundsprofil, år 2020 Q1–Q3.

Personer som bor i höginkomsthushåll har också haft en hög nyttjandegrad både i Q1 och Q3. Den grupp som har ökat sin användning mest under pandemin är dock de som bor i låginkomsthushåll. Här har användningen gått upp från 14 procent i Q1 till 19 procent i Q3 – en ökning med 5 procentenheter.

I Svenskarna och internet 2019 kunde vi se att det var signifikant färre i låginkomsthushåll som använde vårdappar för läkarbesök. Användningen är fortfarande lägre än hos internetanvändare överlag, men det verkar som att coronaeffekten nu fått dessa hushåll att börja komma ikapp i användningen av dessa appar.

Missa inte årets rapport!

Missa inte årets rapport!

Snart är det dags för årets släpp av Svenskarna och internet. Missa inte detta – skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för att ta del av rapporten först av alla!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Missa inte årets rapport!

Missa inte årets rapport!

Snart är det dags för årets släpp av Svenskarna och internet. Missa inte detta – skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för att ta del av rapporten först av alla!

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn