.FILE
Inledning

Det digitala livet under coronapandemin 

5 min läsning

I Sverige år 2020 har digitaliseringen fått visa vad den går för, och internet har varit en ovärderlig hjälp under pandemin. Tack vare nätet har vi kunnat hålla kontakten under social distansering, handla mat och uppleva kulturella evenemang utan smittorisk. Vi har jobbat och studerat på distans, men det digitala livet har inte varit lika för alla.

Under år 2020 har coronaviruset påverkat alla aspekter av våra liv. För att bromsa smittspridningen har sociala evenemang ställts in, affärer har begränsat antalet besökare, sommarfestivaler har tagit paus och bröllopsfester skjutits på framtiden. Arbetsplatser har skickat hem sina anställda och många skolor har på kort tid övergått till distansundervisning, och äldreboenden har infört besöksförbud. Vi har blivit uppmanade att begränsa våra sociala kontakter, och inte alls träffa äldre familjemedlemmar och andra som tillhör en riskgrupp.

För många svenskar har internet då varit ett sätt att behålla kontakten med nära och kära, liksom en möjlighet att handla mat utan att behöva gå till livsmedelsbutiken. Jobbmöten och lektioner har skett via videosamtal över nätet, operaföreställningar och konserter i webbläsaren och samspråk mellan kollegor via chatt. Digitaliseringen av samhället är inget nytt, men under pandemin har de digitala verktygen och internets möjligheter verkligen satts på prov.

En unik undersökning i en unik tid

Årets upplaga av Svenskarna och internet är därför speciell. I vanliga fall följer vi svenskarnas internetanvändande och samhällets digitalisering över ett år, där intervjuer utförs i årets första kvartal. I år har vi för första gången någonsin kompletterat undersökningen med ännu en datainsamling, i årets tredje kvartal. Det gör att vi kan jämföra hur situationen såg ut precis före och i början av coronapandemin med läget efter sommaren. Detta har gett oss en unik möjlighet att mäta vilken effekt som pandemin har på svenskarnas digitala liv.

Många av frågorna i undersökningen har besvarats vid tre mätpunkter, nämligen 2019 som jämförs med 2020 Q1 (kvartal 1) och 2020 Q3 (kvartal 3). Vi har dessutom ställt en del nya frågor i kvartal 3, som blivit aktuella i och med pandemin. Bland annat undersöker vi hur svenska internetanvändare upplevt att arbeta hemifrån och att ha distansundervisning över nätet. Vi ställer också frågor om olika sociala aktiviteter, och vilka digitala beteenden man vill ta med sig efter att pandemin är över.

För första gången har vi i år också begränsat vår undersökning till Sveriges internetanvändare. I årets första kvartal ställde vi frågor också till den del av befolkningen som inte använder internet, och dessa lyfte vi i en särskild delrapport som släpptes tidigare i år. Resultaten från kvartal 1 visade att 96 procent av Sveriges befolkning använder internet, och i den här rapporten kan vi konstatera att ännu fler har blivit internetanvändare under pandemin.

Pensionärerna tar plats i det digitala

Under året har media pratat om en chockdigitalisering av samhället som en följd av coronapandemin. När vi tittar på resultaten från vår undersökning kan vi se att det på många sätt har skett en snabb och omfattande digitalisering, där många internetanvändare börjat använda digitala tjänster mer frekvent än tidigare, eller testat dem för första gången.

68%
av de internetanvändande pensionärerna har nyttjat en digital vårdtjänst

Framförallt äldre har tagit klivet ut på internet, och börjat använda sociala medier mer än tidigare, e-handlat och haft videosamtal med släktingar och vänner. Pensionärerna har också använt digitala vårdtjänster mer under pandemin, och det gäller särskilt de allra äldsta. Av de internetanvändare som är 76 år eller äldre har nära 7 av 10 nyttjat någon digital vårdtjänst.

Vi kan också se att de äldre känner sig mer sociala av den ökade skärmtiden, och att de överlag är positivt inställda till digitaliseringens möjligheter.

Att arbeta hemma fungerar bra, tycker de flesta

Att arbeta hemifrån heltid har mer än tiofaldigats under pandemin, och en stor majoritet av de hemarbetande svenskarna tycker att det har fungerat bra. De flesta som arbetat hemifrån under pandemin vill fortsätta göra det även i framtiden, åtminstone en del av sin arbetstid.

Vi kan se att det främst är tjänstemännen som haft möjlighet att arbeta hemifrån under pandemin, medan arbetare i högre grad har fortsatt att åka till jobbet, och därmed också behållit fler av sina gamla shoppingvanor.

Videosamtal har varit ett avgörande verktyg för hemarbetaren, och många av dem har också deltagit i en digital after work med kompisar eller kollegor.

Studerande mindre nöjda med distansundervisning

De studerande i vår undersökning är till största delen unga mellan 16 och 25 år. När vi tar del av deras svar kan vi se att distansundervisning inte har fungerat lika bra som distansarbete. Var tredje studerande tycker att distansundervisning innebär en högre arbetsbörda, och en majoritet av de som studerar på högskola föredrar undervisning i ett fysiskt klassrum. Många gymnasieelever tycker att det egna lärandet blir lidande av distansundervisning, och att det har blivit lättare att fuska på prov.

Studerande har dessutom blivit mer negativa till den ökade användningen av digitala skärmar under pandemin. De känner sig utanför socialt när skärmtiden ökar, och tycker i större utsträckning att både de själva och deras närstående spenderar för mycket tid framför skärmen på fritiden.

Internet har hållit måttet

Sammantaget ser vi här bilden av ett Sverige där digitaliseringen har satts på prov, och till stora delar hållit måttet. Internet har under pandemin inneburit möjligheter, även om det digitala livet inte varit lika för alla. Vi kan se att framförallt de yngre har ett socialt behov som möten via Zoom och chattappar inte har kunnat tillfredsställa. De äldre – åtminstone de som använder internet – har varit mer positiva och på många områden kommit ikapp de yngre åldersgrupperna. Bland de arbetande har internet gjort att hemarbete kunnat fungera, om än inte för alla.

Fler höjdpunkter från rapporten

I Svenskarna och internet 2020 tar vi också en titt på hur användningen av olika digitala tjänster ser ut, och hur svenskarnas beteende på nätet har förändrats. I stora drag följer utvecklingen en tidigare trend, men i många fall har den påskyndats under pandemin.

Digitala medietjänster fortsätter att växa, och traditionella medier så som tv, radio och pappersdagstidningar minskar. Tv-kanalernas olika playtjänster har nu gått om det traditionella tv-tittandet, och även allt fler äldre använder strömmande videotjänster. För att lyssna är strömmande musiktjänster som Spotify mest populärt, men också poddlyssnandet fortsätter att öka.

89%
av internetanvändarna använder sociala medier

Användningen av sociala medier som exempelvis Facebook, Instagram, Snapchat och Tiktok har ökat, och nu nyttjar nära 9 av 10 internetanvändare sociala medier. Även den dagliga användningen har ökat stadigt under pandemin.

Samtidigt kan vi se att allt fler internetanvändare känner sig övervakade på internet, och likaså ökar oron för att den digitala integriteten ska kränkas av storföretag eller myndigheter. Det har också under pandemin blivit svårare att avgöra om information på nätet är sann eller falsk.

Sociala aktiviteter online har blivit mer aktuellt. Många har via nätet haft en digital familjeträff, medan betydligt färre har deltagit digitalt på ett bröllop, dop eller annan högtid. Däremot har många använt internet för att uppleva kulturevenemang som sänds live.

Under pandemin har också näthandeln ökat – dels för att många har börjat handla mer frekvent, men också för att många testat att handla mat och andra varor på nätet för första gången. När vi frågar om vilka beteenden som internetanvändarna vill ta med sig efter pandemin är näthandeln just ett sådant. Många – särskilt de äldre – vill också fortsätta ta del av livesända kulturevenemang på internet.

Om Internetstiftelsen och Svenskarna och internet

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Med den här undersökningen, Svenskarna och internet, vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. Vi vill ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

Mer information om undersökningen finns att läsa i Fakta om Svenskarna och internet.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn