Samhällsnyheter på nätet
Drygt hälften av svenskarna följer rikstäckande nyhetsmedier på sociala medier och nästan lika många tar del av samhällsnyheter på sociala medier som de annars inte hade tagit del av.
44 artiklar från med ämnet "källkritik"
-
-
Samhällsnyheter i traditionella och digitala medier
Tv är den mest använda kanalen för samhällsnyheter, utom bland de unga som främst tar del av nyheter på sociala medier. Kvinnor följer Magdalena Andersson för samhällsnyheter, män följer Ulf Kristersson och barn Therese Lindgren.
-
En majoritet tycker att sociala medier bör få ta bort politiska inlägg som de anser innehåller desinformation eller kränkningar
Diagram 4.1 nedan visar hur internetanvändarna ställer sig till två påståenden som rör vilket ansvar sociala medierna bör ta för det politiska innehållet på sina plattformar. Internetanvändarna har tagit ställning till följande alternativ: Alternativ A) Sociala medieplattformar borde få bedöma och ta bort politiska inlägg som… Alternativ B) Sociala medieplattformar borde inte få bedöma och […]
-
Mer än hälften känner stor oro för att desinformation kommer användas för att påverka valutgången hösten 2022
I diagram 3.7 ser vi dels hur många som känner oro för att utländska stater och myndigheter ska använda internet för att påverka valutgången hösten 2022, samt dels hur många som känner oro för att falsk eller vilseledande information på nätet kommer att användas för att påverka valutgången hösten 2022. Observera att undersökningen genomfördes i […]
-
2 av 3 mellanstadieföräldrar har satt upp regler för vilka deras barn får kommunicera med på nätet
Vi har frågat både föräldrar och barn om det finns regler för vilka barnet får chatta eller prata med på nätet, i synnerhet om de får chatta med okända eller ej. Lågstadieföräldrar och barn har ungefär samma syn på om det finns regler kring vilka barnen får prata med på nätet. 6 av 10 av […]
-
7 av 10 har börjat läsa något på nätet som de sedan upptäcker är en annons
Det här diagrammet visar hur många internetanvändare som börjar läsa ett inlägg på sociala medier eller en artikel på nätet som de sedan upptäcker är en annons. Sammantaget har drygt 7 av 10 börjat läsa antingen en artikel på nätet eller ett inlägg i sociala medier som de sedan upptäckt är en annons. För nära […]
-
Nära 1 av 5 har svårt att avgöra om information på nätet är sann eller falsk
Hur lätt eller svårt anser internetanvändare det är att avgöra om information på nätet som vi ser, hör eller läser är sann eller falsk? Det visar det här diagrammet fördelat på generation. Nära 2 av 5 internetanvändare tycker det är lätt att avgöra om information på nätet är sann eller falsk, och närmare 1 av […]
-
En tredjedel känner stor oro för deepfakes på nätet
Vi har frågat internetanvändarna vilken oro de känner för så kallade deepfakes, det vill säga manipulerade bilder, filmer eller ljud som sprids på internet som desinformation. Det kan till exempel vara ett filmklipp där en känd person verkar säga en viss sak, men det är ett montage där bild och ljud är så pass manipulerade […]
-
1 av 5 skolelever känner stor oro för att det de läser på nätet inte är sant
Hur oroliga är skoleleverna för att det de läser på nätet inte är sant? Det visar det här diagrammet. Totalt sett känner nära två tredjedelar av skoleleverna mellan 8–19 år någon form av oro för att det som de läser på nätet inte är sant. För 1 av 5 är oron stor. De yngsta eleverna oroar […]
-
2 av 5 av de äldsta har aldrig hört talas om digital källkritik
Digital källkritik innebär förmågan att kunna värdera om olika kunskapskällor i digitala kanaler är pålitliga eller inte. Det kan gälla text, men också bild, video och ljud. Vi har frågat internetanvändarna hur väl de känner till begreppet "Digital källkritik" vilket detta diagram visar, fördelat på generationer. Totalt sett uppger drygt 8 av 10 internetanvändare att […]
-
Digital integritet och digital källkritik
I det här kapitlet undersöker vi två olika begrepp när det gäller livet på internet. Det är dels digital integritet – alltså rätten till privatliv och hur personuppgifter används på nätet, och dels digital källkritik – hur man värderar digitala källor och identifierar falsk information på internet. Vi ser bland annat… Att hälften av internetanvändarna […]
-
6 av 10 gymnasieelever vet hur de ska skydda sig mot kränkningar på nätet
Majoriteten av gymnasieeleverna – 71 procent – upplever att de kan installera och lägga till program på en dator de har tillgång till, och 67 procent upplever att de kan värdera information i sociala medier. Något färre, men fortfarande mer än hälften (59%) svarar att de vet hur de kan skydda sig mot kränkningar på nätet. […]
-
Lågutbildade har svårare för källkritik än andra
Olika grupper i samhället har olika svårt att avgöra om information på nätet är sann eller falsk. Vi ska här titta närmare på några grupper som sticker ut när det gäller uppfattningen om sin egen förmåga till källkritik, jämfört med internetanvändarna i stort (51%). Vi ska också se om några grupper förändrat sitt källkritiska självförtroende […]
-
Det har under pandemin blivit svårare för internetanvändarna att avgöra om information på nätet är sann eller falsk
Källkritik, det vill säga att kritiskt kunna granska och bedöma trovärdigheten i det som skrivs på nätet, är en viktig kunskap både för den egna världsbilden och för att undvika att falsk information får fäste och sprids i vårt samhälle. Här frågar vi internetanvändarna hur de själva bedömer sin förmåga att avgöra vad som är […]
-
Digital integritet och nätbedrägerier
Under 2019 kände sig nära hälften av svenska internetanvändare övervakade på nätet. Nästan lika stor var oron över att stora företag som Facebook och Google inkräktar på den personliga integriteten online. Oron för myndigheter är lägre, men även här växer den. I det här kapitlet undersöker vi hur oron för myndigheter och stora företag utvecklats […]
-
-
Skolans roll är avgörande
Med utbildning kommer ökad färdighet. Skolan är mycket viktig för barnens förmåga och kunskaper kring att värdera information. Om barn får utbildning i att värdera information ökar deras förmåga. Av de barn som kan värdera information har 68 procent fått utbildning. Det är alltså fler barn med utbildning som kan värdera information. Träning ger färdighet.
-
Att kunna värdera information i sociala medier
Det är viktigt att barn lär sig värdera information i sociala medier, eftersom de är mycket aktiva på sociala plattformar. I år säger 53 procent att de kan värdera information i sociala medier, vilket är en minskning från 2018. Vi ser att två av tre (68 procent) på högstadiet säger sig kunna värdera information i […]
-
Att kunna värdera om informationen är sann eller falsk
Generellt sett säger svenska barn att de fått undervisning i digital källkritik. Men det är bara tre av fem (60 procent) som anser att de kan värdera om information som de tar del av är sann eller falsk. Med ökad ålder och troligen mer undervisning och erfarenhet blir barnen säkrare. På mellanstadiet är det knappt […]
-
Skolbarnens digitala kompetens
Den 1 juli 2018 skrevs digital kompetens in i läroplanen, vilket gör att det är intressant att följa upp och fråga barnen om de får undervisning i olika aspekter om den digitala vardagen. I vår undersökning blir det tydligt att en majoritet av barnen i åldern 11-16 år får undervisning i digital kompetens. Det vanligaste […]
-
-
Sammanfattning
Barnen och internet, som är en delrapport av Svenskarna och internet, ger en bild av en barndom där det digitala livet börjar tidigt och snabbt blir en viktig del av barnens vardag. Förskola, skola och föräldrar behöver hålla jämna steg med denna digitala barndom för att förstå vilka kunskaper och färdigheter som behövs för att […]
-
Färre lägger ut bilder, skriver eller delar andras inlägg på Facebook
Messenger är den av Facebooks tjänster som flest nyttjar. De senaste tre åren har användandet legat på 81 procent bland Facebookanvändarna. Grupper och evenemang ligger ungefär på samma nivå som förra året, medan att skriva och dela andras inlägg samt lägga ut bilder minskar. De i åldern 16–35 år använder framförallt Messenger samt evenemang och […]
-
Något färre kontrollerar avsändare eller innehållets trovärdighet
Vilka kontroller är det då vi gör innan vi delar andras innehåll i sociala medier? Vi har tittat närmare på tre olika – att kontrollera trovärdigheten, att kontrollera avsändare och att söka information som bekräftar innehåll – och mer än 7 av 10 gör någon form av kontroll. De flesta kontrollerar att innehållet verkar trovärdigt […]
-
De över 55 år har minskat sitt delande av andras innehåll
De yngsta 12–25 år (60%) är den mest frekventa åldersgruppen på att dela andras innehåll. Minskningen märks i alla åldersgrupper men den har i synnerhet skett bland de äldre än 55 år. Sett till kön är överlag kvinnor (56%) flitigare på att dela andras innehåll i sociala media än män (43%). Vi ser även att […]
-
Allt färre delar andras innehåll i sociala medier
Förra året angav 59 procent att de delade eller skickade vidare andras innehåll i sociala media vilket sjunkit med hela 10 procentenheter till 49 procent i år. Användningen av sociala media totalt sett har inte minskat (för mer information se kapitel 7). Låt oss titta närmare på i vilka åldrar det delas och vilka som […]
-
Var tredje lär sig om källkritik via tidningsartiklar
Var tredje uppger att de har fått utbildning/information om hur man värderar information på internet via en webb- eller tidningsartikel. Utöver skola och arbete så spelar således media en viktig roll för detta ändamål. I synnerhet tenderar de som är 36–55 år (40%) att läsa webb- och tidningsartiklar i ämnet. Av naturliga skäl anger de […]
-
Knappt 4 av 10 internetanvändare har fått utbildning i källkritik
Drygt en tredjedel av internetanvändarna har fått utbildning/information om hur de ska värdera information på nätet (37%). Det är en stor övervikt bland de unga där cirka två tredjedelar av de som är 12–25 år har fått utbildning/information. Bland de äldre än 65 år har endast 10 procent fått någon utbildning/information om hur man värderar […]
-
Äldre litar mer på informationen på nätet än yngre
Bara 1 procent tror att all information på internet är pålitlig och lika många att ingen information alls går att lita på. Totalt sett tror 80 procent att minst hälften går att lita på varav 43 procent tror det mesta och 36 procent endast hälften. Drygt var tionde, 13 procent, tror att det endast är […]
-
Sökkällor och källkritik
Praktiskt taget alla söker information på nätet, såväl yngre som äldre, och likaså använder närmast alla Google. Majoriteten använder också Wikipedia som sökkälla numera, i synnerhet de som studerar. Färre än hälften litar på majoriteten av informationen på internet. Äldre är mer tillitsfulla än yngre. Det är också övervägande de unga som har fått utbildning […]
-
Män mer självsäkra på hur söktjänster fungerar
Fler män än kvinnor uppger att de förstår hur internettjänster som Facebook och Google styr vad som visas individuellt. 59 procent anger svarsalternativ fyra eller fem på en femgradig skala. Motsvarande siffra för kvinnorna är 42 procent. Män i åldersgruppen 26–35 år ligger högst. Här uppger 79 procent av männen att de förstår hur internettjänster […]
-
Skolan utbildar flest i källkritik
Skolan är det vanligaste sättet att få utbildning i att värdera information på internet (63 %). Det är naturligtvis vanligare att de yngre har fått den utbildningen i skolan än äldre. 96 procent av 12–15-åringarna och 93 procent av 15–25-åringarna har fått det. På samma sätt är det vanligare att de äldre som har fått […]
-
Två av tre unga har fått utbildning i källkritik
Var tredje internetanvändare har fått utbildning i att värdera information på nätet (34 %) Det är en minskning sedan förra året då 38 procent svarade att de fått utbildning. Det är en stor övervikt av unga bland de som fått utbildning i att värdera information. 63 procent av 12–15-åringarna och 65 procent av 16–25-åringarna har […]
-
Söka och värdera information
85 procent använder Wikipedia Fler än fyra femtedelar av svenskarna använder Wikipedia. Två femtedelar gör det varje vecka. Bland 12–15 åringar använder varannan Wikipedia regelbundet varje vecka. Över hälften av de svenska internetanvändarna googlar varje dag. Självförtroendet när vi söker har däremot minskat. Kanske betyder det att vi under det senaste året blivit mer skeptiska […]
-
Röster från väljare
I samband med denna rapport har Internetstiftelsen ställt frågor till svenskarna om deras syn på internet som arena för politiskt engagemang och diskussion. Personerna i videoklippen medverkar inte i undersökningen. Du hittar även alla klipp samlade i den här spellistan på Youtube.
-
Pålitlighet på Facebook
Få litar på politisk information på Facebook Bara 12 procent av Facebookanvändarna anser att det mesta eller all politisk information som de tar del av på Facebook är pålitlig. Motsvarande siffra för all information på internet bland internetanvändarna i stort är 40 procent. Det är få som anser att all eller det mesta av den […]
-
Källkritik
Förtroendet minskar för information på nätet 40 procent anser att ”det mesta” på internet är pålitligt jämfört med 44 procent 2017. Varannan, 50 procent anger att de kan bedöma om information på internet är sann eller falsk. Yngre är mer skeptiska än äldre till information på internet. De anser även att de är bättre på […]
-
Källkritik
Bara var tredje vuxen har fått någon form av utbildning eller information om hur de kan göra för att värdera information på internet. Och här finns en kraftig omvänd trend kopplad till ålder: Ju yngre du är, desto större chans att du fått utbildning och information om källkritik. Bland personer i åldern 16–25 är det […]
-
Att värna den personliga integriteten
Att själv kontrollera vem som får ta del av den information som man laddar upp på nätet är en aspekt av personlig integritet online. Jag vet hur jag ändrar inställning för vilka som kan ta del av mitt innehåll är en av frågorna i årets upplaga av Svenskarna och internet. Precis som med källkritiken upplever […]
-
Att hitta det man letar efter
Hur lätt det är att hitta det man letar efter på nätet är en annan aspekt av digital kompetens. Och precis som källkritiken är förmågan att söka efter information en del av kursplanen för både samhällskunskapen och svenskan i grundskolan. En av frågorna i årets upplaga av Svenskarna och internet handlar om just detta: Jag […]
-
Att lära sig källkritik
Det tycks alltså finnas ett samband mellan en självupplevd god källkritisk förmåga och förhållningssättet till den information man hittar på nätet. Hur ser det då ut med utbildning i och information om hur man kan värdera information på nätet? I Svenskarna och internet är frågan Har du fått utbildning/information om hur du värderar information på […]
-
Det sämsta med internet
Även om internet har många goda egenskaper finns det saker som användarna tycker är dåliga. Internet har en baksida. Det gäller framför allt innehållet (44 %), men också säkerheten (24 %). Tekniken kan vara mindre pålitlig (7 %) och användningen svår (5 %). Internet har också en del negativa effekter (14 %). 12 procent nämner […]
-
Det bästa med internet
Det bästa med internet är all information som erbjuds och finns tillgängligt, tycker två av tre (61 %) internetanvändare. För en majoritet av svenskar har internet även blivit den viktigaste källan till information. Tillgängligheten, snabbheten och att man kan hitta det man vill är det som uppskattas mest med informationen på internet. En del av […]
-
Bra och dåligt med internet
Internet är på många sätt en mycket bra teknik, enligt internetanvändarnas egna bedömningar. Här erbjuds mycket information, man kan hålla kontakt med familj och vänner samt handla och sköta bankärenden. Men samtidigt finns det brister. Inte bara kriminalitet och bristande säkerhet utan själva innehållet på internet har dåliga egenskaper. Bristande källkritik, falsk information och rent […]
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.