.FILE
Inledning

Att växa upp med internet

7 min läsning

I Sverige år 2019 är internet en naturlig del av tillvaron, och de allra flesta barn blir tidigt internetanvändare. Åtta av tio förskolebarn använder nätet även om det sker mest i hemmet. I takt med att barnet växer blir det vanligare att få egna enheter som mobiltelefon, och allt mer internetanvändning sker i skolan.

Barnen och internet, som är en delrapport av Svenskarna och internet, ger en bild av en barndom där det digitala livet börjar tidigt och snabbt blir en viktig del av barnens vardag. Förskola, skola och föräldrar behöver hålla jämna steg med denna digitala barndom för att förstå vilka kunskaper och färdigheter som behövs för att navigera sig genom livet. Allt för att alla barn ska kunna medverka fullt ut i ett digitalt samhälle – både som unga och senare som vuxna medborgare.

Förskolan

När barnen går i förskolan (0–5 år) är de flesta internetanvändare. Nära åtta av tio barn i förskoleåldern använder internet och det är i hemmet som barnen för första gången möter nätet. Kanske redan i barnvagnen när en förälder låter barnet titta på Babblarna i mobilen eller när de tillsammans med syskonen tittar på Bolibompa på surfplattan.

77%
av förskolebarnen använder internet.

Förskolebarnen använder internet främst för att titta på tv eller video. Det är ovanligt att de har en egen mobil, istället använder de föräldrarnas eller familjens surfplatta. Förutom att titta på filmklipp använder sju av tio pedagogiska program och lär sig saker via internet. Hälften använder också nätet för att spela spel.

Det är främst i hemmet som förskolebarn använder internet eftersom datortätheten i förskolan är så låg enligt Skolverkets uppföljning utav den nationella digitaliseringsstrategin. Föräldrarna har därför ett stort ansvar för vardagsanvändningen – det är viktigt att barnen får sina första kunskaper om internets möjligheter hemma.

Den 1 juli 2019 började förskolans nya läroplan Lpfö 18 att gälla. I den finns förskolans uppdrag att utveckla barnens digitala kompetens med som en del. Syftet är att alla barn ska få adekvat digital kompetens, alltså kunskaper som gör att de senare kan medverka på ett bra sätt i det digitala livet.

Lågstadiet

Drygt hälften av barnen får sin första egna mobiltelefon någon gång under lågstadiet (6–10 år). Det kan vara i första klass för att man ska kunna ringa en förälder när man ska gå hem till en kompis efter skolan. Lågstadiebarnen fortsätter dock att koppla upp sig via både surfplatta och mobil.

Barnen på lågstadiet använder internet främst för att titta på tv och video. Men det är också i den här åldern som de börjar forma sin en egen identitet via internet. Detta gör de bland annat genom att kommunicera med text- och bildmeddelanden, vilket sex av tio gör i den här åldern. På lågstadiet besöker tre av tio barn också sociala nätverk. Eftersom åldersgränsen för de flesta sociala medier är tretton år kan det vara föräldrarnas sociala medier, men det är troligt att en del barn i åldern 6–10 år också har egna konton.

54%
av barnen på lågstadiet har en egen mobiltelefon.

När barnen får sin första egna mobil blir det föräldrarnas ansvar att lära dem hur, när och var de ska använda den. Där ingår också att samtala om de möjligheter och risker som internet kan innebära. Precis som föräldrar lär sina barn hantera trafiken eller hemnyckeln bör de också lära dem hantera internet.

Skolan påverkar också hur barnen använder nätet. Två av tre på lågstadiet gör skolarbeten via internet. I skolans uppdrag ingår att utveckla elevernas digitala kompetens – de ska lära sig använda och förstå digitala enheter, få en kritisk medvetenhet, förstå digitaliseringens påverkan på individ och samhälle samt lära sig skapa med hjälp av digitala verktyg. Men i åldern 6–10 år är användningen av internet i skolan relativt liten – bara hälften av barnen använder internet för skolarbeten.

Mellanstadiet

När barnen går på mellanstadiet (11-13 år) har nästan alla en egen mobil. Samtidigt är det i den här åldern som användningen av dator ökar. Sex av tio (63 procent) har en egen dator och de flesta använder internet för att titta på film/video och lyssna på musik.

Nästan åtta av tio, 77 procent, av barnen på mellanstadiet använder sociala medier för att bygga en digital identitet. Bildbaserade sociala medier är mest populära i den här åldern. De mest använda apparna är Snapchat, en bildbaserad chattapp, och Instagram, en bilddelningsapp. När barnen kommunicerar via nätet görs det via chatt och genom att ringa. Det är alltså i mobilen som de har sin digitala verklighet och identitet. Barnen på mellanstadiet anser också att internet är mycket viktigare för studierna än privatlivet.

77%
av mellanstadiebarnen använder sociala nätverk.

Barn i åldern 11-13 år får hjälp av sina föräldrar att skapa konton på olika tjänster. Majoriteten av föräldrarna upplever också att de har koll på sina barns digitala liv, vilka tjänster de använder och vilka de kommunicerar med. Samtidigt är det nästan två av tio mellanstadiebarn som utsätts för kränkningar på nätet. Sju av tio (72 procent) får undervisning i hur de ska skydda sig mot kränkningar på nätet, men långt ifrån alla, bara 47 procent, uppger att de vet hur de ska skydda sig. Här har skolan och föräldrar ett stort ansvar att lära barnen att navigera genom det digitala livet. När knappt hälften vet hur de ska skydda sig mot kränkningar finns det fortfarande mycket att göra.

För barnen på mellanstadiet är internet dagligen en del av undervisningen. Nästan inga använder den egna mobilen i skolarbetet, vilket troligen beror på att skolan har mobilförbud.

I skolans arbete ingår att ge barnen undervisning i digital kompetens, som till exempel digital källkritik och programmering. Men att barnen fått undervisning om något betyder inte att de automatiskt också fått färdigheter. När det kommer till digital källkritik är det knappt fyra av tio som uppger att de kan värdera information på sociala medier. Här behöver skolan göra mer för att förbereda barnen på att hantera den digitala vardagen.

Högstadiet

Internetanvändningen i högstadieåldern (14-16 år) består av mer av det som barnen började göra redan på mellanstadiet; mer av sociala medier, mer kommunikation, mer mediekonsumtion och mer skolarbete på internet. Det finns dock ett undantag; de spelar lite mindre.

Nästan alla barn i högstadiet använder datorn, även om de föredrar den egna mobilen. Användningen av surfplattan minskar. I takt med att barnen blir äldre använder de fler olika tjänster, men de gör det också oftare . Mest används internet för att titta på film/video (på Youtube) och lyssna på musik (på Spotify). Hälften lyssnar också på poddar.

När man är tonåring är kompisar viktiga och barnen använder naturligtvis internet för att kommunicera – genom att chatta, ringa eller skicka e-post. Nio av tio på högstadiet finns på sociala medier. Främst används Snapchat och Instagram, men många blir i den här åldern även Facebookanvändare.

42%
av högstadiebarnen har fått undervisning om säkra lösenord.

Högstadiebarnens föräldrar är mindre insatta i sina barns digitala liv. De har mindre koll på vad barnen gör på nätet och vilka de kommunicerar med. Samtidigt uppger nästan tre av tio av barnen att de utsatts för kränkningar. Fler, drygt sju av tio, säger att de vet hur de ska göra om de utsätts för kränkningar. Antingen har de lärt sig det i skolan – 77 procent säger att de får undervisning – eller genom egna erfarenheter.

På högstadiet är internet en naturlig del av undervisningen, och sju av tio barn använder dagligen nätet för att göra skolarbete. Mobilen används mindre i skolan, jämfört med tidigare års undersökningar. Det tyder på mobilförbud, men också på att skolan erbjuder barnen digitala enheter som de använder i skolarbetet. I skolan får barnen undervisning i digital kompetens, framförallt i digital källkritik och programmering. Med ökad ålder kommer också mer färdigheter – sju av tio på högstadiet kan till exempel avgöra om information de möter är sann eller falsk.

När det kommer till säkerhetsfrågor är barnen inte lika väl förberedda. Bara fyra av tio på högstadiet har fått utbildning om säkra lösenord. Sex av tio uppger att de fått undervisning i säker användning. Frågan är om skolan och hemmet inte behöver göra en gemensam insats för att barnen inte ska bli lurade eller utsätta sig för risker? För skolans del kan det handla om att göra en progressionsplan kring när man ska arbeta med olika aspekter av digital kompetens.

Gymnasiet

I gymnasieåldern (17-19 år) använder barnen internet på nästan samma sätt som vuxna, vilket inte är så konstigt med tanke på att de snart ska ge sig ut i ett liv där nätet är en naturlig del av både vardag och arbetsliv. En skillnad som vi dock ser är att ungdomar i gymnasieåldern lite oftare utsätts för kränkningar och hat på nätet än vad vuxna gör. Deras vanor på sociala medier skiljer sig också en del från den vuxna befolkningens.

90%
av gymnasiebarnen använder Facebook.

I princip alla gymnasieungdomar använder både mobil och dator. Mest används mobilen, men 84 procent använder datorn dagligen. Liksom yngre barn tittar 17-19-åringarna på video/film (Youtube) och lyssnar på musik (Spotify). Fler än hälften läser bloggar och dagstidningar digitalt.

Bildbaserade sociala medier som Snapchat och Instagram är mest populärt bland 17-19-åringar, men i gymnasieåldern är nästan alla Facebookanvändare och över hälften använder Twitter. De kommunicerar främst via chatt, e-post och samtal via internet. För dem är internet viktigare för studierna än för privatlivet och de använder dagligen nätet för att plugga.

Sammanfattning

Digital kompetens är inte något man kan lära sig en gång och sedan vara färdig; det är en kunskap som ständigt behöver utvecklas, förfinas och förbättras. Vi ser i rapporten att det kan vara viktigt att barnen i förskolan får möjlighet att öka sin digitala kompetens och ges tillfälle att använda internet till mer än att konsumera tv och video. Barnen på lågstadiet behöver öka sina färdigheter i att hantera en mobil. När barnen går på mellanstadiet och har en egen mobil behöver både skolan och hemmet ge barnen kunskaper kring säkerhet och säker användning. På högstadiet när barnen är självständiga och alltmer aktiva i sociala medier behöver de veta hur de kan värdera information de möter på nätet.

Den digitala kompetens som barnen får med sig från hemmet och skolan kommer att vara grunden för deras framtida liv. Därför behöver både skolan och hemmet lära barn hur man är en medmänniska på internet, så att färre utsätts för kränkningar. Det är också viktigt att lärare och föräldrar tar sitt ansvar och ger barnen de färdigheter och kunskaper de behöver för att möta de möjligheter och utmaningar som kommer med digitaliseringen. Möjligheter och utmaningar som vi idag kanske inte ens kan föreställa oss.

Lektioner i digital kompetens för hela grundskolan

Elever i klassrum med datorer.

digitalalektioner.se erbjuder Internetstiftelsen en mängd olika kostnadsfria lektioner att använda för dig som arbetar som klass- eller ämneslärare och ska undervisa i digital kompetens och programmering i grundskolan och gymnasiet.