Näthat
Hela 44 procent av svenskarna har sett politiker utsättas för näthat och 7 procent har själva drabbats av näthat. Ungdomar och personer med en funktionsnedsättning drabbas av näthat mer än andra.
82 artiklar från med ämnet "Ungdomar"
-
-
Samhällsnyheter på nätet
Drygt hälften av svenskarna följer rikstäckande nyhetsmedier på sociala medier och nästan lika många tar del av samhällsnyheter på sociala medier som de annars inte hade tagit del av.
-
Sociala medier
Tillväxttakten på sociala medier går långsamt och nyare tjänster har haft svårt att etablera sig bland svenskarna under året. Sociala medier upplevs stjäla för mycket av vår tid, men hjälper oss samtidigt att hålla kontakten med nära och kära.
-
Barnen och internet
Många föräldrar har god kännedom om var deras barn befinner sig genom att följa platsdata från barnens mobiltelefon. De har däremot ofta en mycket begränsad insyn när barn utsätts för näthat, kränkningar eller får så kallade nudes (nakenbilder) skickade till sig.
-
Sociala medier
Twitter och Tiktok ökar medan Facebook minskar. Be Real används av 6 procent av befolkningen. Youtube är männens favorit och Instagram kvinnornas. Svenskar umgås mest på Snapchat men barn hänger med kompisar i Roblox.
-
Böcker och poddar
Var tredje har inte läst eller lyssnat på en bok år 2023. Jämfört med tidigare år konsumerar varken fler eller färre böcker men de som läser pappersböcker kompletterar i högre grad med ljudböcker och e-böcker. Fler lyssnar också på poddar.
-
Samhällsnyheter i traditionella och digitala medier
Tv är den mest använda kanalen för samhällsnyheter, utom bland de unga som främst tar del av nyheter på sociala medier. Kvinnor följer Magdalena Andersson för samhällsnyheter, män följer Ulf Kristersson och barn Therese Lindgren.
-
Näthat och kränkningar
Hälften av befolkningen avstår från att uttrycka sina åsikter på nätet av rädsla för näthat. 6 procent som är 16 år eller äldre har drabbats av näthat, kränkningar eller negativa kommentarer under det senaste året.
-
Webbläsare och Wikipedia
Den mest populära webbläsaren är Google Chrome. Fler använder Wikipedia än NE.se men endast var femte litar på att innehållet på Wikipedia i huvudsak är sant. Unga män bidrar med eget material till Wikipedia mer än andra.
-
Barnen och internet
I det här kapitlet tar vi reda på hur barn i åldern 8–19 år upplever sin tillvaro på internet – allt från hur det kan berika dem till hur utsatta de ibland kan vara. Upplever barnen att nätet är lärorikt? Gör tid på nätet barnen för stillasittande? Kan barn känna sig utanför om de inte […]
-
Facebook är den vanligaste platsen för att uttrycka politiska åsikter på nätet, förutom bland de yngsta väljarna
Vi bad de internetanvändare som brukar diskutera politiska frågor på nätet att lista vilka platser på nätet där de har diskuterat eller delat sina politiska åsikter under 2021. Ordmolnet nedan visar var de politiska diskussionerna vanligen äger rum. Facebook är den plats på nätet där flest nämner att de har uttryckt sina politiska åsikter. Facebook […]
-
Drygt 4 av 10 unga tar del av politiskt innehåll på sociala medier på daglig basis
Diagram 1.6 visar andelen internetanvändare som tar del av politisk information eller politiska budskap i följande fyra medieslag: Tv, nyhetstidningar, radio och sociala medier. Notera att nyhetstidningar inkluderar dags-, kvälls- och lokaltidningar både på webben och i pappersformat. Skillnaderna är stora mellan hur olika generationer tar del av politisk information och innehåll. Tv är den […]
-
Cybersäkerhet är ett okänt begrepp för var femte gymnasielev och var tredje högstadieelev
Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre hur bekanta de är med tio olika digitala begrepp som är vanligt förekommande i media, samhällsdebatten och vardagslivet. De har fått ange om de har hört talas om begreppet eller ej, och om de känner till det har de fått ange om de skulle kunna […]
-
90-talister har god kännedom om digitala begrepp
Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre hur bekanta de är med tio olika digitala begrepp som är vanligt förekommande i media, samhällsdebatten och vardagslivet. I de här två diagrammen ser vi hur många som känner till begreppen väl fördelat på generation. 90-talisterna sticker ut genom att mer än andra känna till […]
-
De äldsta behöver ofta hjälp med att installera mobilt Bank-id och genomföra ett videosamtal
I de här två diagrammen jämför vi de äldsta, födda på 20- och 30-talet, med de yngsta myndiga, födda på 00-talet. Det är två grupper som i hög grad skiljer sig från varandra när det kommer till hjälpbehov och möjlighet att obehindrat på egen hand använda sig av de digitala områden som jämförs i detta […]
-
Inte ens hälften av de på högstadiet och gymnasiet har läst pappersböcker det senaste året
I det här diagrammet jämför vi hur de internetanvändande barnen och ungdomarna på olika skolstadium har konsumerat de olika medietjänsterna under året. Strömmande videotjänster och strömmande musik- och poddtjänster är de två medieslag som konsumerats i högst grad av skolbarnen under året, med ett undantag – lågstadieeleverna. Barn på lågstadiet har tittat på tv-kanalernas playtjänster […]
-
1 av 10 har använt Twitch det senaste året
I vilka åldrar har Twitch använts mest de senaste 12 månaderna? Det visar det här diagrammet. Twitch är ett socialt medium med en videotjänst som främst används för att livesända datorspel och chatta. 1 av 10 av internetanvändarna 8 år eller äldre har använt Twitch det senaste året och endast 2 procent har varit där […]
-
4 av 10 tiktokanvändare har postat en egen video det senaste året
Hur många tiktokanvändare har postat en egen video på Tiktok de senaste 12 månaderna? Det visar det här diagrammet, fördelat på både kön och skolstadium. Totalt sett har 4 av 10 tiktokanvändare 8 år eller äldre postat en egen video på Tiktok. Betydligt fler kvinnor än män har postat videoklipp på Tiktok. Eller ska vi […]
-
2 av 10 har använt Tiktok det senaste året
I vilka åldrar har Tiktok, ett socialt medium avsedd för att skapa och dela videor och livesändningar, använts mest såväl totalt sett som dagligen de senaste 12 månaderna? Det visar det här diagrammet. 2 av 10 av internetanvändarna 8 år eller äldre har använt Tiktok det senaste året och 1 av 10 har varit där […]
-
Nästan 4 av 10 har använt Snapchat det senaste året
I vilka åldrar har Snapchat använts mest såväl totalt sett som dagligen de senaste 12 månaderna? Det visar det här diagrammet. Nästan 4 av 10 av internetanvändarna 8 år eller äldre har använt Snapchat det senaste året och nära fjärde har varit där dagligen. Tittar vi istället på målgruppen 16 år eller äldre minskar andelen […]
-
90-talister har använt Facebook och Instagram mest av alla under året
I de här två diagrammen jämför vi hur olika generationer har använt Youtube, Facebook, Instagram, Snapchat och Tiktok det senaste året respektive dagligen. Under avsnittet för respektive tjänst kommer dessa och andra tjänster redovisas separat med jämförelse på generation. Facebook är den tjänst som har använts mest av alla någon gång under året av internetanvändarna […]
-
Tiktok används mest av de som går på högstadiet
Med dessa fyra diagram ska vi jämföra användandet av olika sociala medier mellan barn i de olika skolstadierna. Användningen av sociala medier är hög i samtliga skolåldrar. Närmare 9 av 10 lågstadiebarn har använt sociala medier de senaste 12 månaderna, och från mellanstadiet och uppåt har mer eller mindre samtliga varit användare. Högstadieeleverna är de […]
-
Snapchat används mer än sms för chatt av de på högstadiet och gymnasiet
Det här diagrammet visar vilka tjänster som högstadie- och gymnasieungdomar har chattat på. I princip alla som är på högstadiet och gymnasiet chattar. Den chattjänst som de använder mest av alla är Snapchat. Mer än 8 av 10 av dem använder Snapchat för chatt, och Snapchat går till och med om sms som den tjänst […]
-
Att prata med vänner via chatt eller i verkliga livet är lika lätt för 12–15-åringar
Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre om vad de tycker är lättast – att prata med vänner via chatt eller ansikte mot ansikte i verkliga livet. Resultatet ser vi i detta diagram. Majoriteten anser att prata med vänner ansikte mot ansikte i verkliga livet är lättare än att chatta med dem. […]
-
Gymnasieungdomar har videosamtal oftare än andra
I det här diagrammet ska vi ta reda på i vilken utsträckning olika samhällsgrupper har haft videosamtal det senaste året, respektive varje vecka och varje dag. Vilka i vårt samhälle har haft videosamtal mer än andra de senaste 12 månaderna? Av de grupper vi jämför i det här diagrammet så är det gymnasieungdomarna som har […]
-
Google Meet har använts av mer än hälften på högstadiet och gymnasiet det senaste året
I det här diagrammet redovisar vi hur högstadie- och gymnasieungdomar använder sju olika digitala kommunikationstjänster. Bland allmänheten är Facebook Messenger den mest använda digitala kommunikationstjänsten i vår jämförelse (diagram 7.2). Bland högstadie- och gymnasieungdomar ligger Facebook Messenger inte på första plats. Det kan eventuellt hänga samman med att deras föräldrar, i synnerhet till de yngre […]
-
Var femte internetanvändande pensionär har använt Zoom och Skype under det senaste året
I detta diagram jämför vi de sju tjänster som mer än var tionde har nyttjat under det senaste året (se diagram 7.1) fördelat på de som studerar, arbetar och är pensionärer. Facebook Messenger är den tjänst som används mest av alla i jämförelsen men i synnerhet av de som arbetar där 3 av 4 nyttjar […]
-
Hälften av högstadie- och gymnasieeleverna har använt privat dator för distansstudier
Vilka digitala enheter som tillhör hushållet har elever i högstadiet och gymnasiet använt för distansstudier? Det svarar föräldrarna på i det här diagrammet. Den privata digitala enhet som barnen använder mest för distansstudier är sin egen smartmobil vilket nära 3 av 4 föräldrar uppger. Drygt hälften av barnen använder också en privat dator, antingen sin […]
-
6 procent av högstadie- och gymnasieeleverna har inte fått en digital enhet av skolan för distansstudier
Har eleverna på högstadiet och gymnasiet fått en dator eller surfplatta från skolan för sina distansstudier? Det låter vi föräldrarna svara på i det här diagrammet. I drygt nio fall av tio har skolan givit sina elever digital utrustning för distanslektioner i form av en dator eller en surfplatta. Dock har 6 procent av högstadie- […]
-
Pojkar föredrar fysiska lektioner i högre grad än flickor
Skiljer det sig åt mellan pojkar och flickor vad gäller preferens av lektionsform, det vill säga fysiska lektioner i klassrum eller distanslektioner? Det har vi låtit både högstadie- och gymnasieföräldrar samt elever svara på och resultatet visar vi i detta diagram. Merparten av såväl pojkar som flickor på högstadiet och gymnasiet liksom föräldrarna anser att […]
-
Fysiska lektioner ger bättre lärande än distanslektioner
Vilken lektionsform – fysiska i klassrum eller på distans – ger bäst lärande? Det har vi låtit både föräldrar och högstadie- och gymnasielever svara på. Resultatet ser vi i detta diagram. Såväl högstadie- och gymnasieelever som föräldrar anser att fysiska lektioner ger bäst lärande. Högstadieeleverna har tydligare preferenser av båda slagen, där 7 av 10 […]
-
Fysiska lektioner föredras framför distanslektioner
Vi har frågat både föräldrar och elever på högstadiet och gymnasiet om vilken undervisning som föredras – den på distans eller den fysiska i ett klassrum. Det visar det här diagrammet. Såväl föräldrar som högstadie- och gymnasieelever svarar att fysiska lektioner är att föredra. Mest positiva är gymnasieföräldrarna där 3 av 4 anger att deras […]
-
Nästan alla högstadie- och gymnasielever har haft distanslektioner under pandemin
Vi har frågat högstadie- och gymnasieelever om de har haft skollektioner på distans under pandemiåret. Det visar det här diagrammet. Nästan alla – 92 procent – av högstadie- och gymnasieleverna uppger att de har haft lektioner på distans de senaste 12 månaderna. Delar vi upp svaren är det 91 procent av högstadieeleverna och 95 procent […]
-
Var tionde högstadieelev ångrar bilder de lagt ut på sig själv
Vi har frågat de som är på nätet om de själva har gjort något som de ångrar. De fyra områden vi undersökt är om man har lagt upp en bild av sig själv på nätet som man ångrat efteråt, om man skrivit inlägg med åsikter om något i samhället som man efteråt ångrat att man […]
-
Mer än 1 av 10 högstadieelever har fått stötande bilder från okända
I det här diagrammet ska vi visa hur många som under de senaste 12 månaderna känt sig utsatta på nätet för följande; att samtalstonen i chattar varit stötande eller obehaglig, att de har fått stötande eller obehagliga bilder skickade till sig av personer de inte känner respektive känner, samt att vänner eller bekanta delat bilder […]
-
1 av 10 på högstadiet har blivit utsatt för näthat
Det här diagrammet redovisar vilka som har blivit utsatta för näthat de senaste 12 månaderna, i jämförelse med de som känner stor oro för att bli utsatta. Totalt sett bland internetanvändarna 12 år eller äldre har 4 procent blivit utsatta för näthat. Två grupper sticker ut som mer drabbade än andra – de yngsta, det […]
-
Nära 1 av 5 har svårt att avgöra om information på nätet är sann eller falsk
Hur lätt eller svårt anser internetanvändare det är att avgöra om information på nätet som vi ser, hör eller läser är sann eller falsk? Det visar det här diagrammet fördelat på generation. Nära 2 av 5 internetanvändare tycker det är lätt att avgöra om information på nätet är sann eller falsk, och närmare 1 av […]
-
En fjärdedel känner stor oro för att det de läser på nätet inte är sant
I det här diagrammet ska vi ta redan på vilken oro internetanvändarna som är 8 år och äldre känner för att det de läser på nätet inte är sant. 3 av 4 känner någon form av oro för att det de läser på nätet inte är sant, och för 1 av 4 är oron stor. […]
-
Skärmtid får var fjärde att känna sig mer social
Får skärmtiden på vår fritid oss att känna oss mer sociala eller mer utanför? En fjärdedel anser att skärmanvändandet ger känslan av att vara mer social medan 1 av 10 får känslan av att vara utanför. Övriga drygt 6 av 10 upplever inte att tiden framför skärmen påverkar känslan att vara social eller utanför. Mest […]
-
Föräldrar och barn på nätet
I det här kapitlet tittar vi på barnens internetanvändning, och ställer frågor till föräldrar och barn om huruvida det finns regler hemma för internetanvändandet. Dessutom frågar vi föräldrar och barn om föräldrarna känner till vad deras barn gör på nätet. Vi ser bland annat… Att i princip alla barn mellan 8–19 år använder internet Att […]
-
Digitala kommunikationstjänster
I det här kapitlet tittar vi på användningen av olika digitala kommunikationstjänster för text och video under de senaste 12 månaderna. Vi ser bland annat… Att 2 av 3 internetanvändare har använt Facebook Messenger det senaste året Att molntjänsten Google Meet används av mer än hälften av ungdomar som går på högstadiet och gymnasiet Att […]
-
Näthat och nätbrott
I det här kapitlet undersöker vi begreppen näthat – alltså när någon kränker, hotar eller trakasserar en annan person online, och nätbrott – alltså olika typer av bedrägerier som till exempel bluffmejl eller att få sina kontouppgifter stulna. Vi ser bland annat… Att mer än var tionde internetanvändare känner stor oro för att bli utsatt […]
-
Lösenord och konton
I genomsnitt har svensken 10 olika konton för privat bruk där det behövs lösenord för att komma in. Yngre personer har fler konton än äldre. Drygt en tredjedel (36%) av alla internetanvändare har oftast samma lösenord på flera ställen för privat bruk. Lika stor andel (36%) har aldrig eller sällan samma lösenord på flera […]
-
22 procent tittar på sidor med sexuellt innehåll
22 procent av alla internetanvändare tittar någon gång på sidor med sexuellt innehåll. 12 procent gör det regelbundet, det vill säga varje månad eller oftare. Andelen som tittar har legat på ungefär samma nivå de senaste åren, 2011 var det 19 procent som tittade. Kön och ålder spelar stor roll. Det är vanligare bland män […]
-
Tiden på sociala nätverk ökar
För fem år sedan, 2010, var det hälften av internetanvändarna (53%) som använde sociala nätverk. Numera är det över tre fjärdedelar (76%) som använder sociala nätverk. För några år sedan var det så gott som alla som använde sociala nätverk som även använde Facebook. Numera finns ett stort antal sociala nätverk och det är inte […]
-
Sammanfattande index
Sammanfattar vi de tre frågorna i ett index som kan variera från 0 (om man svarat aldrig (0) på de tre frågorna) till 9 poäng (om man svarat mycket ofta (3) på de tre frågorna) finner vi att det har skett förskjutningar i svarsfördelningarna mellan 2009 och 2015. Men det rör inte de extrema svaren […]
-
Endast 17 procent har försökt begränsa sin användning
Det har inte heller skett stora förändringar i den andel som tycker att de använder internet för mycket och därför försökt begränsa sin användning av internet utan att lyckas. 82 procent av internetanvändarna idag har aldrig tänkt på detta jämfört med 90 procent för sex år sedan. Då var det 3 procent av alla användare […]
-
4 procent känner sig ofta oroliga och deppiga utan internet
Frågan om man känner sig deppig och orolig utan internet pekar mer mot ett beroende, liksom frågan om man försökt begränsa sin användning utan att lyckas. Andelen som svarar mycket ofta på dessa frågor är liten och den har inte ökat under senare år när internetanvändningen har intensifierats. 4 procent känner sig ofta eller mycket […]
-
Internetberoendet har inte ökat
Användningstiden har under de senaste sju åren ökat med 50 procent från 8,8 timmar i veckan i hemmet 2007 till 12,9 timmar 2015 och andelen som använder internet flera gånger om dagen i hemmet har ökat från 6 procent 2007 till 45 procent 2015. Nästan hälften (46%) av ungdomarna i åldern 16-25 år tycker idag […]
-
Bredbandskollens användare
Bredbandskollen är en tjänst där man kan mäta sin bredbandshastighet. Bredbandskollen finns för mätningar via webbläsare och via app i Iphone och Android. En tredjedel (34 procent) av internetanvändarna har någon gång använt Bredbandskollen. 12 procent av internetanvändarna använder tjänsten regelbundet, varje månad eller oftare. Det är en ökning med 9 procentenheter sedan 2011, då […]
sida 1 av 2
Nästa sida
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.