175 artiklar från med ämnet "sociala medier"
Denna bilaga visar innehåll från rapporten Svenskarna och internet 2025, kapitel 3 – Sociala medier. För att underlätta läsning om barn och ungdomars användning av sociala medier inkluderar vi en sammanfattning av det avsnittet här.
De flesta föräldrar vill vidta åtgärder för att skydda sitt barn på nätet, men alla vet inte hur. För att få igång en öppen dialog om faror på nätet så umgås de med barnen framför skärmen och läser böcker tillsammans om hur internet fungerar.
De flesta föräldrar oroar sig för att inte kunna skydda sitt barn i den digitala världen. Den största källan till oro är innehåll på nätet som barnet kan må dåligt av. Oron är mer utbredd bland högskoleutbildade och bland mammor.
Allt färre nätdejtar och dejten googlas inför en träff IRL. Att få kontakt offline är mer populärt än online. De i par oroar sig för mikrootrohet och kollar sin partners mobil. Man följer både sin partners platsdata i mobilen och sina ex på sociala medier.
Användningen av X/Twitter minskar år 2025. Unga män slutar göra egna inlägg på sociala medier. Mellanstadiebarn hänger med kompisar de inte känner utanför nätet på Roblox. Användningen av sociala medier minskar på lågstadiet.
De flesta barn har en skärm i sängen vid läggdags. Det vanligaste är att barnen kollar sina sociala medier innan de somnar. Pappersboken används mest i sängen av barn i lågstadieåldern medan skärmen dominerar bland ungdomar vid sovdags.
Föräldrar anser att källkritik är den viktigaste digitala kompetensen i skolundervisningen. Ämnen som digital beteendekunskap, digital hälsa och digital samhällskunskap saknas.
Hela 44 procent av svenskarna har sett politiker utsättas för näthat och 7 procent har själva drabbats av näthat. Ungdomar och personer med en funktionsnedsättning drabbas av näthat mer än andra.
Tillväxttakten på sociala medier går långsamt och nyare tjänster har haft svårt att etablera sig bland svenskarna under året. Sociala medier upplevs stjäla för mycket av vår tid, men hjälper oss samtidigt att hålla kontakten med nära och kära.
Twitter och Tiktok ökar medan Facebook minskar. Be Real används av 6 procent av befolkningen. Youtube är männens favorit och Instagram kvinnornas. Svenskar umgås mest på Snapchat men barn hänger med kompisar i Roblox.
Majoriteten av svenskarna anser att brottsbekämpande åtgärder på nätet är viktigare än att skydda medborgarnas personliga integritet. De som värnar mest om sin integritet på nätet är unga män.
Svenskarna vill inte ha riktad nätreklam, men tycker att polisen ska få ta del av privata konversationer online vid brottsmisstanke. Vi oroar oss för filterbubblor och näthat, men hyllar digitala böcker och tror på digitaliseringens positiva klimatpåverkan. Det här är det digitala Sverige år 2023.
Det här kapitlet visar hur många som använder sociala medier, vilka plattformar som används och hur användningen har utvecklats under åren 2021–2022. Vi undersöker även vad användarna gör på de olika plattformarna och hur många som själva lägger upp eget material i form av text, bilder, videoklipp eller liknande. Kapitlet visar vilka som brukar följa […]
I det här kapitlet tar vi reda på hur barn i åldern 8–19 år upplever sin tillvaro på internet – allt från hur det kan berika dem till hur utsatta de ibland kan vara. Upplever barnen att nätet är lärorikt? Gör tid på nätet barnen för stillasittande? Kan barn känna sig utanför om de inte […]
I undersökningen har deltagarna fått svara på hur de tror att internet kan användas för att väcka politiskt engagemang och få fler att vilja bli delaktiga i det politiska samtalet. Fritextsvaren vittnar om en delad bild av politikens roll på nätet på flera plan. Skillnaderna ligger bland annat i synen på internets potential att främja […]
Vilken roll och ansvar sociala medier bör ta för det politiska innehållet på sina plattformar är en tydlig vattendelare bland internetanvändarna. I undersökningen har deltagarna fått svara på hur de tror att internet kan användas för att väcka politiskt engagemang och få fler att vilja bli delaktiga i det politiska samtalet. Några av fritextsvaren exemplifierar […]
Diagram 4.3 nedan visar hur internetanvändarna ställer sig till sociala mediers ansvar att hantera politiska inlägg som bedöms innehålla kränkningar, hat eller hot. Internetanvändarna har tagit ställning till två alternativ: Alternativ A) Sociala medieplattformar borde få ta bort politiska inlägg som de bedömer innehåller kränkningar, hat eller hot Alternativ B) Sociala medieplattformar borde inte få […]
Diagram 4.2 nedan visar hur internetanvändarna ställer sig till sociala mediers ansvar att hantera politiska inlägg som bedöms innehålla vilseledande eller falsk information. Internetanvändarna har tagit ställning till följande alternativ: Alternativ A) Sociala medieplattformar borde få ta bort politiska inlägg som de bedömer är vilseledande eller falska Alternativ B) Sociala medieplattformar borde inte få bedöma […]
Diagram 4.1 nedan visar hur internetanvändarna ställer sig till två påståenden som rör vilket ansvar sociala medierna bör ta för det politiska innehållet på sina plattformar. Internetanvändarna har tagit ställning till följande alternativ: Alternativ A) Sociala medieplattformar borde få bedöma och ta bort politiska inlägg som… Alternativ B) Sociala medieplattformar borde inte få bedöma och […]
Det politiska debattklimatet på nätet är en återkommande fråga i samhällsdebatten. Men vad tror egentligen internetanvändarna bäst främjar ett öppet politiskt samtal på nätet och hur kan vi skapa en digital miljö där fler känner tilltro till innehållet och där fler vill delta i samhällsdebatten? I det här kapitlet undersöker vi hur internetanvändarna ställer sig […]
Diagram 3.6 visar utifrån olika bakgrundsvariabler vilka som har valt bort att följa någon eller avstått från att använda en social plattform på grund av innehåll med hårda ord, hat eller hot kopplat till politiska åsikter. Omkring 1 av 7 har valt bort att följa någon på grund av att de politiska inläggen innehåller hårda […]
Diagram 3.4 visar andelen som avstått från att dela eller uttrycka politiska åsikter på nätet för att undvika hård kritik, hat eller hot utifrån olika bakgrundsvariabler. Bland personer som har diskuterat någon politisk fråga på nätet under de senaste 12 månaderna har närmare 4 av 10 även avstått från att uttrycka en del av sina […]
Diagram 2.11 nedan visar hur stor andel av internetanvändarna som i december 2021 instämde i fyra olika påståenden: Internet / sociala medier ger mig större möjlighet att: Ta del av politisk information Påverka samhällsfrågor Det övre diagrammet visar hur man ställer sig till internet i stort och det nedre visar motsvarande frågor för sociala medier. […]
Diagram 2.10 visar andelen som under 2021 har försökt påverka andras politiska åsikter och andelen som själva ändrat sina åsikter genom att ta del av politiska diskussioner på nätet. Det övre diagrammet visar internetanvändare i stort, samt skillnader mellan förstagångsväljarna och internetanvändande pensionärer. Det nedre diagrammet visar hur det skiljer sig mellan män och kvinnor. […]
Diagram 2.9 nedan visar hur stor andel bland män och kvinnor som har uttryckt politiska åsikter på nätet under 2021. Kvinnor och män delar politiska inlägg på sociala medier i ungefär lika hög utsträckning. Däremot har en större andel män än kvinnor diskuterat politik på nätet både med personer de känner och okända. Nästan dubbelt […]
Diagram 2.8 nedan visar på vilket sätt internetanvändarna har uttryckt politiska åsikter på nätet 2021, och hur det skiljer sig mellan förstagångsväljare och pensionärer. Det vanligaste sättet att uttrycka sina politiska åsikter på nätet är genom att dela eller skicka vidare inlägg i sociala medier, vilket 2 av 10 internetanvändare gjort under 2021. Det är […]
Vi bad de internetanvändare som brukar diskutera politiska frågor på nätet att lista vilka platser på nätet där de har diskuterat eller delat sina politiska åsikter under 2021. Ordmolnet nedan visar var de politiska diskussionerna vanligen äger rum. Facebook är den plats på nätet där flest nämner att de har uttryckt sina politiska åsikter. Facebook […]
Diagram 1.10 visar hur förtroendet för det politiska innehållet i olika kanaler skiljer sig bland förstagångsväljare och internetanvändande pensionärer. Det övre diagrammet visar andel som anser att all eller det mesta av det politiska innehållet är pålitligt i respektive kanal. Det nedre diagrammet visar andel som anser att inget eller bara en liten del av […]
Diagram 1.9 visar internetanvändarnas förtroende för det politiska innehållet i olika kanaler och källor. Diagrammet visar en sammanslagning av de som anser att inget eller en liten del av det politiska innehållet är pålitligt (röd stapel) och andelen som anser att allt eller en stor del av innehållet är pålitligt (grön stapel). En majoritet av […]
Diagram 1.7 visar vilka kanaler som förstagångsväljarna använder för att ta del av politiskt innehåll och hur användningen av de olika medieplattformarna skiljer sig mellan olika generationer. Det övre diagrammet visar hur ofta förstagångsväljarna har tagit del av politisk information eller politiska budskap i olika kanaler år 2021 - under helåret, på veckobasis och på […]
Sociala medier är för många en frekvent använd distributionskanal för politiskt innehåll, inte minst bland de yngre väljarna. Ordmolnet nedan visar vilken typ av politiskt innehåll som internetanvändarna mötts av på sociala medier under en genomsnittlig vecka under 2021. Vanligast är att internetanvändarna möter artiklar och nyhetsinslag från olika traditionella mediekanaler (till exempel SVT, DN, […]
Diagram 1.6 visar andelen internetanvändare som tar del av politisk information eller politiska budskap i följande fyra medieslag: Tv, nyhetstidningar, radio och sociala medier. Notera att nyhetstidningar inkluderar dags-, kvälls- och lokaltidningar både på webben och i pappersformat. Skillnaderna är stora mellan hur olika generationer tar del av politisk information och innehåll. Tv är den […]
I diagram 1.4 ser vi att traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar är den viktigaste källan för politisk information för såväl unga som gamla. För förstagångsväljarna är dock sociala medier en betydligt mer viktig källa än för övriga. Tabellen nedan visar hur stor andel som anser att olika sociala medier är viktiga informationskällor för […]
Diagram 1.3 visar vilka informationskällor som internetanvändarna anser som viktiga respektive oviktiga för att ta del av politisk information. Tv, radio och nyhetstidningar (i pappersformat eller på webben) är fortsatt de kanaler som flest ser som viktiga informationskanaler för politisk information. Omkring 6 av 10 anser att dagstidningar och radio är viktiga informationskällor och drygt […]
I det här kapitlet undersöker vi hur de politiska samtalen på nätet går till. Vem medverkar, var sker diskussionerna och vilka ämnen florerar? Vi ser att nära en tredjedel av internetanvändarna väljer att uttrycka sina politiska åsikter på nätet, exempelvis genom att dela inlägg på sociala medier, prata politik med sina vänner online eller delta […]
Hård kritik, hat eller hot påverkar inte bara de som blivit utsatta. Ett hårt debattklimat drabbar långt fler och det påverkar viljan att delta i det politiska samtalet på nätet negativt. Diagram 3.3. nedan visar hur stor andel av internetanvändarna som har avstått från att följa eller själva medverka i det politiska samtalet på nätet […]
Välkommen till Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Denna delrapport handlar om internet som en politisk arena. Syftet med studien är att belysa den roll internet har både för att sprida politiskt innehåll och som plattform för politiskt engagemang. Vi vill med den här rapporten bidra med ökad kunskap om internetanvändarnas beteenden, attityder och agerande i […]
I det här kapitlet undersöker vi "myntets baksida". Internet har bidragit och skapat nya möjligheter för politiska engagemang bland medborgarna. Samtidigt har 2 av 10 undvikit det politiska samtalet på nätet på grund av ett hårt debattklimat. Inför riksdagsvalet 2022 finns även en utbredd oro för att desinformation kommer att användas i syfte att påverka […]
I det här kapitlet undersöker vi var på nätet internetanvändarna tar del av politiskt innehåll och vilka informationskällor som uppfattas som viktiga. Vi ser att traditionella medier fortsatt spelar en mycket viktig roll för konsumtionen av politiskt innehåll. Samtidigt är digitala kanaler viktiga för att nå ut till fler, inte minst den unga delen av […]
Vi har frågat både föräldrar och barn om det finns regler för vilka barnet får chatta eller prata med på nätet, i synnerhet om de får chatta med okända eller ej. Lågstadieföräldrar och barn har ungefär samma syn på om det finns regler kring vilka barnen får prata med på nätet. 6 av 10 av […]
Får barnen ha öppna eller stängda konton på sociala medier? Vi har frågat både föräldrar och barn om det finns regler kring detta vilket det här diagrammet visar. Det är framförallt barn på mellanstadiet som har regler för om konton på sociala medier ska vara öppna eller stängda. I alla fall enligt mellanstadieföräldrarna varav hälften […]
Har barn regler kring vilka sociala medier de får använda? Det ska vi undersöka närmare i detta diagram, både från föräldrar och barns perspektiv, fördelat på olika skolåldrar. Fler föräldrar än barn anser att de har satt upp regler för vilka sociala medier som får användas. Det är i synnerhet låg- och mellanstadiebarn som har […]
Skiljer sig regler för internetanvändning åt mellan pojkar och flickor? Det visar följande två diagram från både föräldrars och barns perspektiv. Föräldrar ger i högre grad pojkar än flickor regler för internetanvändning. Pojkar får enligt föräldrarna mer ofta regler om skärmtid och vilka spel som får spelas. Föräldrarna ger däremot i större uträckning flickorna regler […]
Vi har frågat de som träffade sin nuvarande partner via sociala medier vilken tjänst de möttes på. Svaret finner vi i det här så kallade ordmolnet. Större text visar att fler har angivit just denna tjänst. Majoriteten av de som mötte sin nuvarande partner på sociala medier gjorde det på Facebook. Mer än dubbelt så […]
De här två diagrammen visar var de som är i en relation idag träffade sin nuvarande partner. Det första cirkeldiagrammet visar de som är i en relation totalt sett och det andra de som är i en relation och träffade sin nuvarande partner på nätet. Var femte internetanvändare som är i en relation idag träffade […]
Vilka sociala medier har de som nätdejtat de senaste 12 månaderna använt för dejting? Det visar det här ordmolnet. Större text visar att fler har angivit just denna sajt eller app. Det sociala medium som flest har nätdejtat på det senaste året är Facebook. Facebook har sedan år 2019 en egen dejtingtjänst kallad Facebook Dejting, […]
Vilka platser och tjänster på nätet har de som nätdejtar använt för dejting de senaste 12 månaderna? Det visar det här diagrammet. Nästan alla som nätdejtar – hela 93 procent – använder en dejtingsajt eller dejtingapp för nätdejting. På andra plats kommer sociala medier som var femte som nätdejtar använder sig av för dejting. Endast […]
Vilka är det som har nätdejtat de senaste 12 månaderna? Det visar det här diagrammet för internetanvändare som är 16 år och äldre och för de som är singlar. Singlarna är även fördelade på kön och generation. Totalt sett bland internetanvändarna har 10 procent ägnat sig åt nätdejting det senaste året. Bland singlarna har 26 […]
Vilken form av digitala, fysiska träningspass har de som är på nätet använt sig av under de senaste 12 månaderna? Det visar det här diagrammet. 2 av 10 har tränat hemma med hjälp av ett förinspelat fysiskt träningspass och 1 av 10 har tagit del av en livesändning på nätet av ett träningspass. 2 procent […]
Hur konsumeras digitala nyheter om vad som händer i samhället och runtom i världen bland skolbarn och skolungdomar? Det visar det här diagrammet. På lågstadiet konsumerar drygt 4 av 10 digitala samhällsnyheter och de främsta nyhetskällorna är tv-kanalernas webbplatser och appar samt sociala medier. Det sociala medium som använts mest för nyheter är Youtube. På […]
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.