79 artiklar från med ämnet "sysselsättning"
I det här diagrammet jämför vi hur studerande, arbetande och pensionärer har deltagit i olika sociala event de senaste 12 månaderna. De studerande har ägnat sig mer åt de flesta av de listade digitala sociala eventen, med tre undantag. Två av dessa undantag är digital AW (after work) med kompisar eller kollegor och digital dryckesprovning, […]
Hur många vill arbeta hemifrån digitalt minst någon gång varje vecka när pandemin är helt över? Det ser vi i det här diagrammet. Mer än hälften, nära 6 av 10, av alla som arbetar vill arbeta hemifrån när pandemin är helt över. De som har arbetat hemifrån det senaste året tycks ha fått mersmak på […]
Vi har frågat de som har arbetat hemifrån under de senaste 12 månaderna om de upplever att det digitala distansarbetet har fungerat bra eller dåligt. Svaret finner vi i det här diagrammet. Majoriteten av de som har arbetat hemifrån har en positiv upplevelse av det digitala distansarbetet. Totalt sett uppger mer än 8 av 10 […]
I det här diagrammet visar vi hur många arbetsdagar per vecka som de heltidsarbetande har arbetat hemifrån under pandemiåret. 4 av 10 av de heltidsarbetande som har arbetat hemifrån har arbetat all sin arbetstid på distans. Tittar vi tabellbilagan så ser vi att de heltidsarbetande som arbetat hemifrån all sin arbetstid i högre grad arbetar […]
Detta diagram visar andelen som har arbetat hemifrån minst någon dag varje vecka respektive all sin arbetstid under de senaste 12 månaderna. Undersökningen genomfördes i april 2021 vilket täcker in pandemiåret och dess restriktioner. Totalt sett har 5 av 10 av de yrkesverksamma arbetat hemifrån under pandemin och 2 av 10 har arbetat hemifrån all […]
Bedrägeribrott innebär att en gärningsperson lurar någon att göra något, eller att inte göra något som denne annars skulle ha gjort. Det medför att gärningspersonen tjänar ekonomiskt på det och leder till ekonomisk skada för den som blir lurad. Vi har frågat internetanvändarna vilken oro de känner för att bli utsatta för bedrägeriförsök på nätet. […]
Vi har frågat internetanvändarna vilken oro de känner för så kallade deepfakes, det vill säga manipulerade bilder, filmer eller ljud som sprids på internet som desinformation. Det kan till exempel vara ett filmklipp där en känd person verkar säga en viss sak, men det är ett montage där bild och ljud är så pass manipulerade […]
I det här diagrammet ska vi ta redan på vilken oro internetanvändarna som är 8 år och äldre känner för att det de läser på nätet inte är sant. 3 av 4 känner någon form av oro för att det de läser på nätet inte är sant, och för 1 av 4 är oron stor. […]
Två sätt att skydda sin digitala integritet kan vara att ändra sina inställningar för cookies (kakor) i sin webbläsare samt välja hur platsinformation delas på olika digitala enheter. De här två diagrammen, fördelat på olika bakgrundsvariabler, visar vilka som inte på egen hand kan ändra sina cookie- och platstjänstinställningar. Denna andel består av två kategorier; […]
Vilka är det som känner stor oro för att utländska myndigheter eller storföretag, som Google och Facebook, samlar in och använder personlig data om oss och vår internetanvändning? Det visar det här diagrammet. 4 av 10 känner stor oro för att storföretag som Google och Facebook samlar in och använder deras personliga digitala data, och […]
Nu ska vi ta reda på vilka av oss som känner stor oro för att svenska myndigheter samlar in och använder personlig data om oss och vår internetanvändning, samt över att våra digitala vårdjournaler kan läsas av obehöriga. 4 av 10 känner stor oro för att få sina digitala vårdjournaler lästa av obehöriga och 3 […]
Vi har frågat internetanvändarna vilken eventuell oro de känner för sin digitala integritet på nätet. Diagrammet visar oro inom fyra olika områden; att storföretag som Google och Facebook samlar in och använder personlig data om oss och vår internetanvändning, att svenska respektive utländska myndigheter samlar in och använder personlig data om oss och vår internetanvändning samt att våra digitala vårdjournaler kan läsas av obehöriga. Av […]
Vi har frågat internetanvändarna om de avstår från att använda några digitala samhällstjänster för att de inte upplevs säkra att använda. Detta diagram visar hur olika grupper i samhället har svarat på den frågan. Totalt sett avstår 1 av 5 internetanvändare från att använda e-tjänster för att de känns osäkra. Det står också klart att […]
Näthat är ett samlingsbegrepp för när någon kränker, trakasserar eller utsätter någon annan person för hot på internet, till exempel på sociala medier eller via e-post. Vi har frågat internetanvändarna vilken oro de känner för att bli utsatta för näthat eller kränkningar på nätet. Drygt 4 av 10 känner någon form av oro för att […]
Hur kopplar vi i huvudsak upp oss i våra hem när vi surfar för privat bruk? Det finner vi svaret på i detta diagram. Det visar att två tredjedelar i huvudsak använder fiber som internetanslutning i hemmet, en femtedel mobilt bredband, 7 procent kabel-tv och 5 procent ADSL. Något att ha i åtanke är att […]
Får skärmtiden på vår fritid oss att känna oss mer sociala eller mer utanför? En fjärdedel anser att skärmanvändandet ger känslan av att vara mer social medan 1 av 10 får känslan av att vara utanför. Övriga drygt 6 av 10 upplever inte att tiden framför skärmen påverkar känslan att vara social eller utanför. Mest […]
Internetanvändningen kan begränsas av de enheter vi använder. I detta diagram undersöker vi tre olika aspekter; för lite surf i mobilen (alltså mängd mobildata), en för gammal mobiltelefon där vi inte kan använda samhällsviktiga e-tjänster som exempelvis mobilt Bank-id samt en för gammal dator som gör att vi inte kan ta del av olika aktiviteter […]
Det här diagrammet visar vilka digitala enheter vi som är ute på nätet använder regelbundet. Den smarta mobilen är den enhet som används mest av i princip alla internetanvändare. Drygt 9 av 10 använder en smartmobil (smartphone) regelbundet, 8 av 10 en dator och knappt 4 av 10 en surfplatta. Sett till sysselsättning, som även […]
I det här kapitlet tittar vi på hur yrkesverksamma i Sverige har arbetat på distans det senaste året, och hur distansundervisning i skolorna har fungerat. Vi ser bland annat… Att hälften av Sveriges yrkesverksamma har arbetat hemifrån det senaste året Att 9 av 10 som arbetat hemifrån vill fortsätta med det när pandemin är helt […]
Tittar vi på vad internetanvändarna använt för olika källor för nyheter om coronaviruset ser vi stora skillnader utifrån sysselsättning (som till stor del också speglar ålder). Pensionärerna har ett tydligt förstahandsval i tv:n, vilka 90 procent ser som sin huvudsakliga källa för nyheter om coronaviruset. Långt efter kommer radiokanal på andra plats med 26 procent, […]
När vi tittar på frågan om att ta del av pornografi online under pandemin står det klart att detta är något i synnerhet män som studerar ägnar sig åt – det vill säga i huvudsak de yngre männen. Drygt 3 av 4 av de studerande männen svarar att de tagit del av pornografi online under pandemin, […]
Det är inte bara arbetsplatserna och skolorna som fått ställa om under coronapandemin; även kultursektorn tvingades anpassa sig till publikbegränsningar och en situation där de flesta utövare rekommenderades stanna hemma. Många familjetillställningar och andra sociala sammankomster fick också ske via mobiltelefonen eller webbkameran. I det här kapitlet undersöker vi vad Sveriges internetanvändare har ägnat sig […]
I detta diagram ska vi fördela internetanvändarnas användning av videosamtal utifrån olika grupperingar så som kön, sysselsättning, hushållsinkomst och civilstånd. De som haft videosamtal i högst grad både i Q1 och Q3 är tjänstemän, de som bor i höginkomsthushåll och de med hemmaboende barn under 18 år. Det är dock ingen av dessa grupper som […]
Nu ska vi titta på vilka olika tjänster som används för att chatta, alltså skicka direktmeddelanden i realtid till en person eller i en grupp. Vi ska också fördela detta på sysselsättning, vilket vi påminner om till stor del speglar internetanvändarnas ålder. Frågan tillåter att flera olika tjänster anges som svar. Vi ska också understryka […]
Ser vi till de tre samtals- och kommunikationstjänsterna vi mätte för första gången i kvartal 3 2020 kan vi konstatera stora skillnader i nyttjandegrad sett till sysselsättning (som till stor del också speglar ålder). Zoom är mest använt hos de studerande, där 6 av 10 svarar att de använder tjänsten, jämfört med 3 av 10 […]
Kort sammanfattat så används Linkedin jämförelsevis mest av tjänstemän, högutbildade, personer som bor i höginkomsthushåll samt personer som jobbar i privat sektor. 2 av 3 tjänstemän (65%) svarar i Q3 att de använder Linkedin minst någon gång, vilket är en stor skillnad mot arbetarna där motsvarande siffra är 22 procent. Båda grupperna har ökat sin […]
Linkedin är ett socialt nätverk med fokus på arbetslivet, och nätverkande mellan arbetssökande och företag. Nära hälften av de arbetande internetanvändarna i Q3 använder Linkedin, vilket innebär en ökning med 4 procentenheter under pandemin. De arbetssökande utgörs av en liten bas med högre felmarginal men de tenderar ha minskat sin närvaro på Linkedin under pandemin. […]
Om vi delar upp internetanvändarna utifrån sysselsättning, vilket också till stor del speglar ålder, kan vi se stora skillnader i hur oron för den digitala integriteten har ändrats bland studerande, arbetare och pensionärer. De arbetandes oro har under pandemin ökat från Q1 till Q3 på samtliga tre undersökta områden. Största ökningen bland arbetarna är oron […]
Under 2019 kände sig nära hälften av svenska internetanvändare övervakade på nätet. Nästan lika stor var oron över att stora företag som Facebook och Google inkräktar på den personliga integriteten online. Oron för myndigheter är lägre, men även här växer den. I det här kapitlet undersöker vi hur oron för myndigheter och stora företag utvecklats […]
Under ett år präglat av risk för smittspridning och behov av isolering kan man lätt tänka sig att användningen av digitala vårdtjänster skulle skjuta i höjden. Som vi ska se är svaret inte entydigt så enkelt, även om användningen av olika e-tjänster för vård är generellt hög bland Sveriges internetanvändare. Användningen av flera olika e-vårdtjänster […]
De senaste åren har näthandel och digitala betalningslösningar ökat stadigt. 2019 använde 83 procent av Sveriges internetanvändare Swish, en betalningslösning från Sveriges sex största banker. Mobilt bank-id, som används för att legitimera sig online, användes av 89 procent av internetanvändarna 2019. I det här kapitlet ska vi jämföra hur den utvecklingen fortsatt fram till 2020, […]
En fråga som påverkar arbete hemifrån är hur företag och arbetsplatser ska hantera sin känsliga information. Nära 3 av 4 (73%) av de som arbetat hemifrån svarar att deras arbetsgivare stöttat dem att upprätthålla informationssäkerheten under distansarbetet. Bara 13 procent svarar att deras arbetsgivare inte stöttat dem, och praktiskt taget lika många (14%) svarar att […]
Att en majoritet är nöjda med att arbeta hemifrån visas också genom att 9 av 10 (89%) av de som gjort det under pandemin vill fortsätta med hemarbete efter pandemin, åtminstone någon gång då och då. Nära 5 av 10 (45%) vill fortsätta att arbeta hemifrån minst hälften av sin arbetstid, och fler än 1 […]
Att arbeta hemifrån under pandemin har för många blivit synonymt med konferenser och möten via video. Av de som arbetat hemifrån har drygt 9 av 10 haft videokonferensmöten under pandemin, varav drygt 1 av 10 (14%) för första gången. 7 av 10 svarar att de haft det mer ofta än tidigare. Färre än 1 av […]
Av de som arbetat hemifrån digitalt under pandemin svarar 8 av 10 att de kunnat genomföra majoriteten av sina arbetsuppgifter hemifrån, och 5 av 10 svarar att de kunnat genomföra praktiskt taget alla. Det är bara drygt 1 av 10 som svarar att de kunnat genomföra ungefär hälften av sina arbetsuppgifter hemifrån. 5 procent anger […]
De internetanvändare som arbetat hemifrån under pandemin tycker överlag att det har fungerat bra. Drygt 8 av 10 (83%) svarar att det har fungerat bra, varav nära 4 av 10 (38%) att det har fungerat mycket bra. Färre än 1 av 10 tycker att arbetet hemifrån har fungerat dåligt, och endast 2 procent svarar att […]
I några grupper har mer än hälften arbetat hemifrån under pandemin, nämligen tjänstemän, de som bor i höginkomsthushåll, de som är högskoleutbildade, de som bor i en storstad och de som har hemmaboende barn. Tjänstemännen tillhör de som redan före pandemin arbetade hemifrån i högre utsträckning än genomsnittet. Andelen som arbetar hemma har nu ökat […]
I dessa diagram ska vi jämföra två grupper arbetande som jobbat hemifrån under pandemin. Dels de som redan innan pandemin arbetat hemifrån, minst någon gång, och dels de som inte gjort det tidigare och alltså inte har någon erfarenhet av det. De som har tidigare erfarenhet av hemarbete utgör ungefär en fjärdedel av de arbetande […]
Totalt sett är det bara 2 procent av de arbetande som svarar att de arbetade hemifrån på heltid eller majoriteten av sin tid innan pandemin. Under pandemin har den andelen ökat till hela 23 procent, alltså mer än en tiofaldig ökning. Innan pandemin bröt ut var det 5 procent som arbetade hemifrån ungefär hälften av […]
När coronaviruset fick stor spridning världen över valde många länder att genomföra en mer eller mindre total nedstängning av samhället. I Sverige vidtogs inte sådana åtgärder, men befolkningen uppmanades till social distansering och flera andra begränsningar för att bromsa smittspridningen genomfördes. Folkhälsomyndigheten gick ut med rekommendationen att arbetsgivare skulle uppmana sina anställda att om möjligt […]
Sett till sysselsättning är det i synnerhet de studerande (37%) som ändrat inställning till digital skärmtid under pandemin. De har gjort det i högre grad än både arbetande (20%) och pensionärer (12%). De studerande är också de som är mest negativa till skärmtid, nämligen 30 procent. Pensionärerna däremot är de som i störst utsträckning uppger […]
Coronapandemin har påverkat det mesta i våra liv, och den digitala sfären har blivit allt viktigare för både socialt umgänge, arbete och studier. I årets rapport fokuserar vi enbart på de som är internetanvändare – vilket är de allra flesta svenskar. Vi kan konstatera att dessa blivit ännu några fler från årets första kvartal till det […]
Sysselsättning speglar överlag ålder och vad gäller kanal för samhällsinformation är likheterna större vid brådskande information än för allmän. Vid brådskande information är de första valen för alla tre grupperna sms och e-post. På nummer tre för pensionärerna landar nyheter på tv, för de arbetande digital brevlåda och för de studerande är det, kanske något […]
Ser vi till topp tre nedbrutet på sysselsättning, som i mångt och mycket speglar ålder, så är det fortfarande familj och vänner vi först och främst tar hjälp av. Skillnaderna i sig är föga förvånande; de unga studerande frågar sina föräldrar i första hand, de som arbetar frågar sin partner och pensionärerna ber sina barn […]
Svenskar frågar i första hand sin partner eller sina barn om digital hjälp. Bland befolkningen så skulle 3 av 10 be sin partner eller sina barn och drygt 2 av 10 en vän om hjälp med något på internet. Av sällan-/ickeanvändare som i hög grad tillhör den äldre befolkningen skulle 5 av 10 fråga sina […]
Sett till sysselsättning så är pensionärer de som är i störst behov av digital hjälp. När vi tittar på fördelningen av icke-/sällanvändare sticker pensionärer (22 procent) ut i jämförelse med arbetande (3 procent) och studerande (2 procent). Sysselsättning hänger nära samman med ålder som vi ska titta närmare på längre fram i diagram 2.11. Av […]
Den grupp som lever i eller riskerar att hamna i digitalt utanförskap, de som är sällan- och ickeanvändare av internet föredrar post i brevlådan. Den digitala brevlådan är mest populär hos de 26-35 år, de högutbildade och/eller de i höginkomsthushåll - och inte alls hos den äldre befolkningen. Vi har alltså frågat svenska folket vilken […]
Störst behov har av naturliga skäl de som använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls – sällan- och ickeanvändarna, i synnerhet de allra äldsta och de med lägst utbildning. Sett till utbildningsnivå är klyftan mycket stor mellan låg- och högutbildade. Exempelvis behöver 45 procent av de med enbart grundskoleutbildning hjälp med mobilt bank-id […]
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.