.FILE 2G 3G 4G 5G
Kapitel 2

Inte ens hälften av de äldsta använder digitala samhällstjänster

39 min läsning

I Sverige använder 9 av 10 olika digitala samhällstjänster för pension, sjukvård, kollektivtrafik och annat. De som står utanför är framförallt de äldsta, varav många har ett stort behov av hjälp med de digitala tjänsterna.

I det här kapitlet undersöker vi hur befolkningen använder olika typer av digitala samhällstjänster. Vi tittar bland annat på hur användningen ser ut i olika generationer, och vilka orosmoment som finns kring e-tjänsterna. Vi ser bland annat…

  • Att 9 av 10 använder olika digitala samhällstjänster
  • Att inte ens hälften av de äldsta använt en digital samhällstjänst
  • Att 6 av 10 av de äldsta inte kan logga in på 1177 på egen hand
  • Att endast en tredjedel av de äldsta anser att e-tjänster underlättar
  • Att 1 av 5 avstår från att använda e-tjänster för att de känns osäkra
Äldre person som får hjälp att använda mobilt Bank-id på sin mobiltelefon.

9 av 10 använder samhällets e-tjänster år 2021

Idag kan man utföra många samhällstjänster över internet, så kallade e-tjänster. Bland befolkningen 18 år eller äldre har 9 av 10 använt någon digital samhällstjänst de senaste 12 månaderna.

Diagram 2.1 Bas: Samtliga 18+ år, Har använt digitala samhällstjänster under de senaste 12 månaderna, År 2021 (Studie 1)

90 procent av befolkningen har alltså använt e-tjänster, men hur ser det då ut bland internetanvändarna? Svaret är att nästan alla som är på nätet har använt e-tjänster det senaste året – hela 96 procent! De 4 procent internetanvändare som inte har använt e-tjänster under året finns i huvudsak bland de äldsta i vårt samhälle. Längre fram, i diagram 2.3, kommer vi att undersöka hur olika generationer har nyttjat e-tjänster under det senaste året.

90%
har använt digitala samhällstjänster det senaste året.

Hur går det då för utvecklingen av e-tjänster och digitaliseringen av myndighetssverige? Det är en komplex fråga att besvara men sett till den senaste OECD-mätningen Digital Goverment Index 2019 som släpptes hösten 2020 så har Sverige halkat efter. Vi fick till och med sämst betyg av alla länder som ingår i OECD för styrning och strategier av digital förvaltning.

Kopplat till detta har kritiska röster hörts i media, till exempel i tidskriften Computer Sweden från mars 2021 Digitaliseringen kan inte vara beroende av myndigheternas goda vilja.

För att stödja, samordna och följa upp digitalisering inom svensk offentlig förvaltning grundades DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, år 2018. DIGG har kommenterat Sveriges resultat i OECD:s mätning.

DIGG deltar även i en annan internationell mätning och drar utifrån det senaste resultatet slutsatsen att "Sveriges digitala förvaltning är bra men flera andra är bättre". Mer om DIGG:s arbete finns också att ta del av på deras webbplats.

Det finns också mer att läsa om digitala samhällstjänster på Riksdagens webbplats, till exempel den offentliga utredningen E-tjänster för ett enklare och öppnare samhälle. I denna presenteras visionen om en 24-timmarsmyndighet där ”e-tjänster är en av hörnstenarna och syftar till att uppfylla medborgarnas och företagens förväntan om en kundorienterad verksamhet som är resultatinriktad och ger valmöjligheter.”.

Nu är det dags att i diagram 2.2 ta reda på vilka e-tjänster vi använder.

8 av 10 använder e-vårdtjänster år 2021

Vilka digitala samhällstjänster har vi använt de senaste 12 månaderna? Det visar det här diagrammet. Vi har listat ett antal e-tjänster som används av allmänheten, men även givit möjlighet att skriva in eventuella andra digitala samhällstjänster som nyttjats under året.

Diagram 2.2 Bas: Samtliga 18+ år, Idag kan man utföra många samhällstjänster över internet, så kallade e-tjänster. Har du under de senaste 12 månaderna använt någon av följande e-tjänster? (E-vårdtjänster/e-tjänster för sjukvården (logga in på 1177.se, digitala vårdbesök, söka info vid sjukdom online etc.) / Skatteverkets e-tjänster (t ex deklaration, personbevis, flyttanmälan) / Digital brevlåda (t ex Kivra, Digimail, E-boks, Min myndighetspost) / E-tjänst för pension (t ex kontrollera framtida pension och göra pensionsval online) / E-tjänst för kollektivtrafik/tåg/allmänna transportmedel (t ex planera resa online eller köpa e-biljett) / E-tjänst för bibliotek (t ex låna en digital bok) / Annan digital samhällstjänst – Vänligen ange vilken / Ej använt digitala samhällstjänster senaste 12 månaderna), År 2021 (Studie 1)

På delad första plats ligger Skatteverkets e-tjänster och sjukvårdens e-tjänster som 8 av 10 har använt – med en marginell ledning för Skatteverket. Därefter följer digitala brevlådor som hela 6 av 10 har använt under de senaste 12 månaderna. Sedan kommer kollektivtrafik, tåg och allmänna transportmedel. Resandet är en sektor som blivit hårt drabbad av pandemin och dess restriktioner. Endast hälften har under de senaste 12 månaderna använt e-tjänster för att resa. På plats fyra har vi e-tjänster för pension, som färre än hälften har nyttjat under året. På femte plats finner vi bibliotekens e-tjänster som var femte har använt de senaste 12 månaderna.

81%
har använt Skatteverkets e-tjänster det senaste året.

Vilka är det då som nyttjar de olika e-tjänsterna? Det redovisar vi i kommande diagram, men först ska vi blicka lite bakåt.

År 2019 ställde vi frågor om digitala samhällstjänster men inte med samma frågeformulering eller svarsalternativ, därav är de inte fullt jämförbara med årets frågor. Årets fråga avser exempelvis användning de senaste 12 månaderna men någon sådan avgränsning fanns inte år 2019. Om vi ändå, med viss försiktighet, gör en jämförelse så tenderar e-vårdtjänster att ha ökat mest. Sannolikt har pandemin varit en stor bidragande faktor. Även Skatteverkets e-tjänster och andelen som använder en digital brevlåda ser ut att ha ökat. E-tjänster för pension ligger i princip på samma nivå. De enda som ser ut att ha minskat stort är e-tjänster för kollektivtrafiken, vilket pandemin med all sannolikhet också är skyldig till. Vill du läsa mer om vår mätning av digitala samhällstjänster år 2019 kan du göra det i Svenskarna och internet 2019.

(Notera att basen är 16+ år i redovisningen 2019 och 18+ år 2021.)

År 2020 vände vi oss till internetanvändarna både i kvartal 1 och kvartal 3 och ställde frågor om användandet av sjukvårdens e-tjänster. Även här är frågorna inte fullt jämförbara i formulering eller svarsalternativ, men också här skönjer vi en ökning. Sannolikt har pandemins framfart under hösten med test vid minsta symptom och vaccineringen som påbörjades vid årsskiftet haft sin effekt. År 2021 anger 84 procent av internetanvändarna 18+ år att de använt sjukvårdens e-tjänster de senaste 12 månaderna. År 2020 svarade 78 procent i Q1 och 74 procent i Q3 av internetanvändarna 18+ år att de sammantaget använt olika e-vårdtjänster. Mer finns att läsa i Svenskarna och internet 2020.

(Notera att basen är 16+ år i redovisningen 2020 och 18+ år 2021.)

Sist men inte minst ska vi ta en snabbtitt på den lilla procent som har svarat att de använder en annan digital samhällstjänst. Av dessa anger knappt tio personer att de under de senaste 12 månaderna har använt e-tjänster för Försäkringskassan och e-tjänster för bank. Färre än en handfull personer uppger e-tjänster för parkering, skola, Arbetsförmedlingen och Transportstyrelsen. Det kan givetvis vara andra i undersökningen som nyttjat dessa e-tjänster men inte kommit på dem spontant. Likaså finns det med hög sannolikhet fler e-tjänster som nyttjats men som man inte har dragit sig till minnes.

Inte ens hälften av de äldsta har använt samhällets e-tjänster

Vilka generationer har använt sig av en digital samhällstjänst de senaste 12 månaderna? Det ser vi i det här diagrammet. Nyttjandet av e-tjänster är givetvis nära sammankopplat med internetanvändning totalt sett, vilket detta diagram också speglar. Mer om internetanvändning i olika generationer finns att läsa om i diagram 1.3.

Diagram 2.3 Bas: Samtliga 18+ år, Idag kan man utföra många samhällstjänster över internet, så kallade e-tjänster. Har du under de senaste 12 månaderna använt någon av följande e-tjänster? (E-vårdtjänster/e-tjänster för sjukvården (logga in på 1177.se, digitala vårdbesök, söka info vid sjukdom online etc.) / Skatteverkets e-tjänster (t ex deklaration, personbevis, flyttanmälan) / Digital brevlåda (t ex Kivra, Digimail, E-boks, Min Myndighetspost) / E-tjänst för pension (t ex kontrollera framtida pension och göra pensionsval online) / E-tjänst för kollektivtrafiken/tåg/allmänna transportmedel (t ex planera resa online eller köpa e-biljett) E-tjänst för bibliotek (t ex låna en digital bok), År 2021 (Studie 1) *) Med basen 18+ år blir 00-talisterna något färre med högre felmarginaler

E-tjänster är till för alla och en viktig demokratifråga. De som inte använder internet, samt de som inte kunnat eller velat hänga med i den snabbt framrusande digitaliseringen av tjänster, riskerar ett utanförskap i samhället. Det står klart att det är våra äldsta som drabbas värst. Inte ens hälften av de som är födda på 1920- och 30-talet har använt e-tjänster de senaste 12 månaderna. Av 40-talisterna är det 3 av 10 som inte har använt e-tjänster, och av 50-talisterna har 1 av 10 inte nyttjat dem. Därefter i följande generationer är nyttjandegraden jämn och hög liksom internetanvändandet.

Vilka e-tjänster har respektive generation använt de senaste 12 månaderna? Det visar nästa diagram 2.4.

80- och 90-talister har använt e-vårdtjänster mest av alla

I det här diagrammet ser vi vilka e-tjänster som respektive generation har använt under det senaste året. Kort summerat ligger de yngsta 00-talisterna i topp när det gäller nyttjandet av e-tjänster för kollektivtrafik och allmänna transportmedel, samt bibliotekstjänster. 80- och 90-talisterna toppar användandet av Skatteverkets e-tjänster, e-vårdtjänster och digital brevlåda. För digitala pensionstjänster ligger 50- och 60-talisterna i topp.

Diagram 2.4 Bas: Samtliga 18+ år, Idag kan man utföra många samhällstjänster över internet, så kallade e-tjänster. Har du under de senaste 12 månaderna använt någon av följande e-tjänster? (E-vårdtjänster/e-tjänster för sjukvården (logga in på 1177.se, digitala vårdbesök, söka info vid sjukdom online etc.) / Skatteverkets e-tjänster (t ex deklaration, personbevis, flyttanmälan) / Digital brevlåda (t ex Kivra, Digimail, E-boks, Min myndighetspost) / E-tjänst för pension (t ex kontrollera framtida pension och göra pensionsval online) / E-tjänst för kollektivtrafiken/tåg/allmänna transportmedel (t ex planera resa online eller köpa e-biljett) E-tjänst för bibliotek (t ex låna en digital bok), År 2021 (Studie 1) *) Med basen 18+ år blir 00-talisterna något färre med högre felmarginaler

Ålder är den variabel som har allra störst påverkan på om vi nyttjar digitala samhällstjänster eller ej. Åldern är också en faktor när vi analyserar hur nyttjandet ser ut i andra samhällsgrupper. Om vi tittar specifikt på några av de grupper som har lägre internetanvändande (se diagram 1.4) så använder de e-tjänster i förhållande till genomsnittet enligt följande. Olika samhällsgrupper går att finna i tabellbilagan.

  • Personer som bor på landsbygden använder samtliga e-tjänster mindre än genomsnittet, med undantag av e-vårdtjänster som inte avviker signifikant
  • Personer med enbart en grundskoleutbildning använder samtliga e-tjänster mindre än genomsnittet
  • Personer i låginkomsthushåll använder samtliga e-tjänster mindre än genomsnittet, med undantag av e-tjänster för bibliotek som inte avviker signifikant
  • Personer med en funktionsvariation använder samtliga e-tjänster mindre än genomsnittet, med undantag av e-tjänster för bibliotek som inte avviker signifikant
  • Personer födda utanför Sverige ligger ungefär som genomsnittet på samtliga e-tjänster, utom på e-vårdtjänster (66%) där de ligger betydligt lägre

En grupp där användandet skiljer sig åt utan direkt påverkan av ålder är mellan män och kvinnor. För varje tjänst ska vi nu kort summera generation, kön och några andra utvalda demografiska eller sociodemografiska variabler som sticker ut i användandet av respektive tjänst. Det mesta av denna data går att finna i tabellbilagan. Ha i åtanke att det i huvudsak är de äldre som inte använder e-tjänster, och att de ingår när de svarande delas in utifrån andra bakgrundsfaktorer än ålder.

Skatteverkets e-tjänster (t ex deklaration, personbevis, flyttanmälan) har under de senaste 12 månaderna använts av…

  • … 8 av 10 totalt sett
  • … 60-, 70-, 80-, 90-talister i högre grad, allra mest av 80- och 90-talister
  • … endast drygt var tredje 20–30-talist
  • … färre än 6 av 10 pensionärer
  • … fler män (84%) än kvinnor (79%)
  • … signifikant färre i låginkomsthushåll, enbart grundskoleutbildade, boende på landsbygden och/eller funktionsvarierade

E-vårdtjänster/e-tjänster för sjukvården (logga in på 1177.se, digitala vårdbesök, söka info vid sjukdom online etc.) har under de senaste 12 månaderna använts av…

  • … 8 av 10 totalt sett
  • … 70-, 80-, 90- och 00-talister i högre grad, allra mest av 80- och 90-talister
  • … endast var tredje 20–30-talist
  • … knappt 6 av 10 pensionärer
  • … fler kvinnor (81%) än män (76%)
  • … endast två tredjedelar av de födda utanför Sverige
  • … signifikant färre i låginkomsthushåll, enbart grundskoleutbildade och/eller funktionsvarierade

Digital brevlåda (t ex Kivra, Digimail, E-boks, Min Myndighetspost) har under de senaste 12 månaderna använts av…

  • … 6 av 10 totalt sett
  • … 60-, 70-, 80-, 90-talister i högre grad, allra mest av 80- och 90-talister
  • … endast var sjunde 20-/30-talist
  • … en tredjedel av pensionärerna
  • … 3 av 4 arbetande
  • … ungefär lika många män som kvinnor
  • … signifikant färre i låginkomsthushåll, enbart grundskoleutbildade, boende på landsbygden och/eller funktionsvarierade

E-tjänst för kollektivtrafiken/tåg/allmänna transportmedel (t ex planera resa online eller köpa e-biljett) har under de senaste 12 månaderna använts av…

  • … 5 av 10 totalt sett
  • … 70-, 80-, 90- och 00-talister i högre grad, allra mest av 00-talisterna följt av 90-talisterna
  • … endast var sjätte 20-/30-talist
  • … var fjärde pensionär
  • … 8 av 10 studerande
  • … fler kvinnor (52%) än män (47%)
  • … signifikant färre i låginkomsthushåll, enbart grundskoleutbildade, boende på landsbygden och/eller funktionsvarierade

E-tjänst för pension (t ex kontrollera framtida pension och göra pensionsval online) har under de senaste 12 månaderna använts av…

  • … knappt 5 av 10 totalt sett
  • … 50-, 60-, 70-, 80-talister i högre grad, allra mest av 50- och 60-talister
  • … endast 7 procent av 20-/30-talisterna
  • … 3 av 10 pensionärer
  • … 6 av 10 arbetande
  • … 3 av 10 studerande
  • … fler män (49%) än kvinnor (43%)
  • … signifikant färre i låginkomsthushåll, enbart grundskoleutbildade, boende på landsbygden och/eller funktionsvarierade

E-tjänst för bibliotek (t ex låna en digital bok) har under de senaste 12 månaderna använts av…

  • … nära 2 av 10 totalt sett
  • … 70-, 80-, 90- och 00-talister i högre grad, allra mest av 00- och 90-talister
  • … 1 av 10 av 20-/30-talisterna (9%)
  • … 1 av 10 pensionärer (12%)
  • … 4 av 10 studerande
  • … fler kvinnor (21%) än män (15%)
  • … signifikant färre med enbart grundskoleutbildning och/eller boende på landsbygden

Vi har också undersökt hjälpbehov för flera olika e-tjänstaktiviteter. Exempelvis anger 8 procent att de behöver hjälp med att skaffa en digital brevlåda och 6 procent att de har behov av hjälp när de ska logga in på ett bibliotek och låna en digital bok. Mer om vilka som behöver hjälp med detta och annat finns att läsa i kapitel 14 Digitala hjälpbehov och begrepp. Redan i detta kapitel ska vi emellertid titta närmare på både användning av och hjälpbehovet av specifika aktiviteter för olika konkreta e-vårdtjänster och e-tjänster för resande. Innan dess ska vi dock ta reda på om svenska folket tycker att e-tjänster underlättar eller försvårar för dem. Häng med till nästa diagram 2.5.

Endast en tredjedel av de äldsta anser att e-tjänster underlättar för dem

Här tar vi reda på om befolkningen upplever att digitala samhällstjänster generellt sett underlättar eller försvårar för dem. Diagrammet visar på en 5-gradig skala de som har svarat att digitala samhällstjänster underlättar för dem (4+5) alternativt försvårar för dem (1+2). Därtill innehåller denna så kallade pyramidgraf också en rad olika samhällsgrupper för att tydliggöra vilka skillnader som finns. 

Diagram 2.5 Bas: Samtliga 18+ år, Anser du att digitala samhällstjänster/e-tjänster generellt sett underlättar eller försvårar för dig? Skala 1–5 där 1=Underlättar inte alls/försvårar och 5=Underlättar mycket, År 2021 (Studie 1)

Totalt sett i befolkningen upplever 3 av 4 att digitala samhällstjänster underlättar för dem. Endast 7 procent svarar att e-tjänster försvårar. Åldersfaktorn har en avgörande betydelse. Inte ens hälften av pensionärerna anser att e-tjänsterna underlättar och fler än 1 av 10 tycker att de försvårar. Bland pensionärerna är skillnaden stor mellan de två åldersgrupperna. Endast en tredjedel av de äldsta, 76 år eller äldre, anser att e-tjänsterna underlättar medan mer än hälften av de i åldern 66–75 år tycker att digitala samhällstjänster gör livet lättare för dem. Gapet mellan pensionärerna och de studerande (som till stor del är unga) är stort. Hela 9 av 10 studerande anser att e-tjänster underlättar för dem – mest av alla i jämförelsen.

37%
av nya internetanvändare tycker att e-tjänster försvårar.

Två grupper som i hög grad anser att e-tjänster försvårar för dem är sällananvändarna, alltså de som använder internet men inte dagligen samt de nya användarna, det vill säga de som blivit internetanvändare de senaste tre åren. Dessa grupper är av förklarliga skäl mer ovana internetanvändare vilket medför fler trösklar att ta sig över. Betydligt fler sällananvändare och nya användare anser att e-tjänster försvårar jämfört med underlättar.

Om vi rangordnar de grupper vi jämfört där minst 1 av 10 anser att e-tjänster försvårar för dem, blir listan som följer. Ha i åtanke att detta ofta är grupper med många äldre och att de till stor del överlappar varandra.

E-tjänster försvårar

  • Sällananvändare 43%
  • Nya användare 37%
  • 76+ år 16%
  • Enbart grundskoleutbildning 15%
  • Pensionär 13%
  • Låginkomsthushåll 11%
  • Född utanför Sverige 11%
  • 66–75 år 11%
  • Funktionsvariation 10%
  • Boende på landsbygd 10%

I nästa diagram 2.6 ska vi ta reda på vilka som har använt ett antal konkreta e-tjänstaktiviteter kopplat till vården, och om de behöver hjälp med dem.

Var tredje har någon gång använt en vårdapp

I det här diagrammet ska vi titta närmare på fyra konkreta e-tjänstaktiviteter kopplade till vården – närmare bestämt om man har besökt respektive loggat in på webbplatsen 1177 Vårdguiden, om man har bokat tid på nätet för ett fysiskt läkarbesök samt om man har använt en vårdapp, det vill säga besökt en läkare digitalt via ett videosamtal. Vi har både frågat om man har gjort det som efterfrågas, och om man kan göra det på egen hand eller behöver hjälp.

Diagram 2.6 Bas: Samtliga 18+ år, Vad av följande har du gjort eller skulle du kunna göra på egen hand eller med hjälp av någon annan? (Besöka webbplatsen 1177 Vårdguiden för att läsa om hälsa, sjukdomar och var du kan hitta vård / Logga in på 1177 Vårdguiden för att se recept, provsvar, journaler, inbokade läkartider etc. / Boka tid på nätet för ett fysiskt läkarbesök / Använda en vårdapp, dvs besöka en läkare digitalt via videosamtal), Behöver hjälp = Har gjort men endast med hjälp / Har inte gjort och skulle behöva hjälp respektive Har gjort = Har gjort utan hjälp / Har gjort men endast med hjälp, År 2021 (Studie 1)

Fler än 8 av 10 har någon gång besökt webbplatsen 1177, och loggat in på den. Nära 6 av 10 har bokat en tid på nätet för ett fysiskt läkarbesök och drygt hälften så många, en tredjedel, har någon gång använt en vårdapp för ett digitalt läkarbesök.

18%
av pensionärerna behöver hjälp med att använda en vårdapp.

Pensionärerna har använt dessa e-tjänster för vård i betydligt lägre utsträckning än de arbetande och de studerande. Drygt 6 av 10 pensionärer har någon gång besökt webbplatsen 1177 och loggat in där. Bara 4 av 10 av pensionärerna har bokat en tid på nätet för ett fysiskt läkarbesök, och endast drygt 1 av 10 (13%) har någon gång använt en vårdapp för ett digitalt läkarbesök.

Lägger vi på hjälpbehovet på dessa fyra e-tjänstaktiviteter är det framförallt vårdapp för digitalt läkarbesök som sticker ut. Totalt sett i befolkningen behöver 7 procent hjälp med att använda en vårdapp, men bland pensionärerna är det hela 18 procent som anger ett hjälpbehov – till och med fler än de som de facto har använt tjänsten (13%). Det är tydligt att det till största delen är de äldsta som behöver hjälp med att använda dessa e-tjänster. Vi kommer att gå igenom de olika generationerna i nästa diagram 2.7 men först ska vi ta en kort tillbakablick.

Föregående år frågade vi internetanvändarna om de använt vårdappar. Frågan var annorlunda ställd och därmed inte fullt jämförbar. Om vi ändå med viss försiktighet gör en jämförelse med år 2020, kvartal 3, så svarade 21 procent av internetanvändarna 18 år eller äldre att de någon gång använt vårdappar. Årets siffra är 36 procent bland internetanvändare 18 år eller äldre, vilket högst sannolikt vittnar om en ökning. En trolig orsak till denna uppgång kan i så fall vara pandemins härjningar under höst och vinter.

6 av 10 av de äldsta kan inte logga in på 1177 på egen hand

Det här diagrammet visar utifrån generation, vilka som inte på egen hand loggar in på 1177 Vårdguiden eller använder vårdappar för digitala läkarbesök. Denna grupp består av tre kategorier; personer som behöver hjälp av någon annan för att använda respektive tjänst, personer som saknar kännedom om tjänsten och de som inte använder internet alls. Tillsammans utgör de en grupp som inte använder tjänsterna på egen hand och som riskerar att hamna utanför när fler och fler vårdfunktioner blir digitala.

Diagram 2.7 Bas: Samtliga 18+ år, Vad av följande har du gjort eller skulle du kunna göra på egen hand eller med hjälp av någon annan? (Logga in på 1177 Vårdguiden för att se recept, provsvar, journaler, inbokade läkartider etc. / Använda en vårdapp, dvs besöka en läkare digitalt via videosamtal), År 2021 (Studie 1)

Bland befolkningen loggar var tionde inte in på 1177 Vårdguiden på egen hand och något fler, var sjätte, kan inte använda en vårdapp obehindrat. Gapet mellan de yngsta och de äldsta är stort. Hos de yngsta är problemet så gott som obefintligt medan mer än hälften av de äldsta inte obehindrat använder dessa e-tjänster. 6 av 10 av de som är födda på 1920- och 30-talet loggar inte in på 1177 själva och 7 av 10 har inte möjlighet att på egen hand använda en vårdapp.

Vårdapparna förblir en större utmaning även ner i åldrarna. 4 av 10 av de som är födda på 40-talet kan inte på egen hand använda e-tjänsten, drygt 2 av 10 av 50-talisterna och drygt 1 av 10 av 60-talisterna. Även 5 procent av 70-talisterna använder inte obehindrat en vårdapp för ett digitalt läkarbesök på egen hand.

I kapitel 14 Digitala hjälpbehov och begrepp kommer vi att redovisa hjälpbehovet och utanförskapet hos olika samhällsgrupper både för dessa e-vårdtjänster och andra aktiviteter vi har för oss på nätet. I nästa diagram 2.8 ska vi ta reda på vad hjälpbehovet bottnar i. De som behöver hjälp med inloggning på 1177, samt att använda en vårdapp, ska få berätta varför.

3 av 10 behöver hjälp med vårdappar på grund av för krånglig teknik

Vi har frågat de som behöver hjälp med att logga in på 1177 Vårdguiden respektive använda en vårdapp om orsakerna bakom hjälpbehovet. De har fått ange så många svar de vill och har även haft möjlighet att skriva in en annan anledning.

Diagram 2.8 Bas: I behov av hjälp 18+ år, Av vilken eller vilka anledningar skulle du behöva hjälp med att: (Logga in på 1177 Vårdguiden för att se recept, provsvar, journaler, inbokade läkartider etc. / Använda en vårdapp, dvs. besöka en läkare digitalt via videosamtal), År 2021 (Studie 1)

Totalt sett i befolkningen 18 år eller äldre anger 3 procent att de behöver hjälp med att logga in på 1177 Vårdguiden, och 7 procent att de behöver hjälp med att använda en vårdapp (se diagram 2.7). Fler än 4 av 10 av dessa svarar att orsaken till att de behöver hjälp helt enkelt är att de inte vet hur man gör. För inloggning på 1177 anser en dryg tredjedel att tekniken är så krånglig att de behöver hjälp, men vid användning av vårdapp är det något färre, 3 av 10, som har det som orsak. För båda uppgifterna är en tredjedel så pass oroliga för att något ska bli fel att de har behov av hjälp och var femte svarar att de är osäkra på hur de personliga uppgifterna används.

Att sakna Bank-id, eller ha någon annan som gör uppgiften åt sig, är vanligare när det gäller 1177. Att inte ha ork eller lust, eller att det är för tidsödande, anser däremot fler som behöver hjälp med en vårdapp.

De få personer som har angivit ett annat svar för vårdapp har framför allt svarat att de inte klarar av tid framför en skärm och att det fysiska besöket inte går att ersätta med ett digitalt. För 1177 har ett par personer angivit synsvårigheter, och en uppger sig också vara en "stolt bakåtsträvare".

Osäkerheten kring hur de personliga uppgifterna används vid e-tjänster ska vi följa upp i ett kommande avsnitt; Säkerhetsaspekten kring e-tjänster, men först ska vi titta närmare på hjälpbehovet för några specifika e-tjänster för resande.

7 av 10 har betalat parkeringsavgift med en app

I det här diagrammet ska vi analysera tre konkreta e-tjänstaktiviteter för resande – närmare bestämt att söka resetidtabeller på nätet, att resa med hjälp av en digital biljett i mobiltelefonen samt att betala parkeringsavgift via en app istället för en parkeringsautomat. Vi har både frågat om man har gjort det som efterfrågas, och om man kan göra det på egen hand eller behöver hjälp. Ha i åtanke att resultatet är på befolkningsnivå och att resvanor liksom tillgången till ett fordon att parkera kan variera i olika grupper.

Diagram 2.9 Bas: Samtliga 18+ år, Vad av följande har du gjort eller skulle du kunna göra på egen hand eller med hjälp av någon annan? (Söka resetidtabeller på nätet / Resa med hjälp av en digital biljett i mobiltelefonen / Betala parkeringsavgift via en app istället för p-automat), Behöver hjälp = Har gjort men endast med hjälp / Har inte gjort och skulle behöva hjälp respektive Har gjort = Har gjort utan hjälp / Har gjort men endast med hjälp, År 2021 (Studie 1)

Drygt 8 av 10 i befolkningen har någon gång sökt efter en resetidtabell på nätet, och 7 av 10 har rest med en digital biljett i mobilen. I princip alla studerande, som ofta är unga, har sökt efter digitala resetidtabeller samt rest med digitala biljetter i mobilen. Bland de arbetande har drygt 9 av 10 sökt efter tidtabeller och fler än 8 av 10 har rest med en mobilbiljett. Pensionärerna är inte lika pigga på dessa digitala reseaktiviteter; inte ens 6 av 10 har sökt efter tidtabeller och endast drygt en tredjedel har någon gång rest med en digital biljett i mobilen.

70%
har betalat parkeringsavgiften med en app.

En app för att betala en parkeringsavgift har 7 av 10 någon gång använt. 7 av 10 av de studerande har någon gång använt en parkeringsapp i detta syfte, och fler än 8 av 10 av de som arbetar har gjort detsamma men inte ens hälften av pensionärerna.

Ser vi till hjälpbehovet är det i synnerhet pensionärerna som flaggar för att de behöver hjälp – 1 av 10 behöver hjälp med tidtabeller på nätet och nära 2 av 10 med att resa med en biljett i mobilen samt att betala med en parkeringsapp. I nästa diagram 2.10 ska vi titta vidare på de två sistnämna e-tjänstaktiviteterna fördelat på generationer.

7 av 10 av de äldsta kan inte resa med en digital biljett i mobilen på egen hand

Det här diagrammet visar utifrån generation, vilka som inte på egen hand reser med en biljett i mobilen eller betalar parkeringsavgift med en app. Denna grupp består av tre kategorier; personer som behöver hjälp för att använda respektive tjänst, personer som saknar kännedom om tjänsten och de som inte använder internet alls. Tillsammans utgör de en grupp som inte använder tjänsterna på egen hand och som riskerar möta problem när resandet kräver alltmer digitala funktioner. Ha i åtanke att resultatet är på befolkningsnivå och att resvanor liksom tillgången till ett fordon att parkera kan variera i olika åldersgrupper.

Diagram 2.10 Bas: Samtliga 18+ år, Vad av följande har du gjort eller skulle du kunna göra på egen hand eller med hjälp av någon annan? (Resa med hjälp av en digital biljett i mobiltelefonen / Betala parkeringsavgift via en app istället för p-automat), År 2021 (Studie 1)

Var sjätte i befolkningen använder inte på egen hand en digital mobilbiljett vid resor eller betalar parkeringsavgift via app. De som i högst grad självständigt använder dessa e-tjänster är 80-talisterna, följt av 90- och 00-talisterna. Redan bland 70-talisterna börjar hjälpbehovet att öka, om än bara till en nivå på 6 procent som inte använder respektive e-tjänst på egen hand. Denna andel stiger sedan till fler än 1 av 10 av 60-talisterna, 2 av 10 av 50-talisterna, runt 4 av 10 av 40-talisterna och slutligen hela 7 av 10 av 1920- och 30-talisterna. Det är våra äldsta som i högst grad hamnar utanför och som har svårt att självständigt nyttja tjänsterna.

Nu ska vi i nästa avsnitt gå över till säkerhetsaspekten med e-tjänster.

1 av 5 avstår från att använda e-tjänster för att de känns osäkra

Vi har frågat internetanvändarna om de avstår från att använda några digitala samhällstjänster för att de inte upplevs säkra att använda. Detta diagram visar hur olika grupper i samhället har svarat på den frågan.

Diagram 2.11 Bas: Internetanvändare 18+ år, Avstår från att använda digitala samhällstjänster för att de inte är säkra att använda, År 2021 (Studie 1)

Totalt sett avstår 1 av 5 internetanvändare från att använda e-tjänster för att de känns osäkra. Det står också klart att de som inte är på nätet varje dag, det vill säga sällananvändarna, också upplever e-tjänster som mer osäkra. Nästan hälften av sällananvändarna avstår från att använda e-tjänster på grund av osäkerhet vilket är mer än dubbelt så många som genomsnittet. Sannolikt är de också mer ovana och även nybörjare i högre grad, vilket medför en större osäkerhet.

20%
av internetanvändarna avstår från att använda e-tjänster för att de känns osäkra.

Sett till sysselsättning, som i mångt och mycket speglar ålder, är det i huvudsak pensionärerna (3 av 10) som avstår från att använda e-tjänster till skillnad från de studerande (1 av 10). En grupp som i högre grad än andra känner oro är de med en funktionsvariation, varav 2 av 5 avstår från att använda e-tjänster. Andra grupper som sticker ut är de med enbart en grundskoleutbildning, boende i låginkomsthushåll och ensamstående/singlar. Flera av dessa grupper kommer vi att titta närmare på i diagram 2.13 men först ska vi i diagram 2.12 undersöka hur olika generationer oroar sig för e-tjänsternas säkerhet och mer konkret för vad.

En fjärdedel av de äldsta avstår från att använda e-tjänster av oro för hackare

I det här diagrammet redovisas orsaker till att digitala samhällstjänster kan upplevas så pass osäkra att vi avstår från att använda dem. Flera svar har kunnat anges och det har även varit möjligt att skriva in en annan anledning.

Diagrammet visar oro för risken att personuppgifter delas med eller förs vidare till andra myndigheter, risken för att appar i mobilen kan innebära att myndigheter kan följa fysisk förflyttning, risken att någon anställd inom en myndighet kan ta del av personuppgifter för andra syften än att utföra sitt arbete samt risken för intrång där till exempel "hackare", kriminella eller andra obehöriga kan komma åt personliga uppgifter som finns hos myndigheter.

Diagram 2.12 Bas: Internetanvändare 18+ år, Avstår du från att använda några digitala samhällstjänster för att du inte tycker att de är säkra att använda? (Ja, för risken att mina personuppgifter delas med eller förs vidare till andra myndigheter / Ja, för risken att appar i mobilen kan innebära att myndigheter kan följa hur jag fysiskt förflyttar mig / Ja, för risken att någon anställd inom en myndighet tar del av mina personuppgifter för andra syften än att utföra sitt arbete / Ja, för risken för olagligt intrång där t ex "hackare", kriminella eller andra obehöriga kan komma åt mina personliga uppgifter som finns hos myndigheter), år 2021 (Studie 1) Obs! Skala 50%

Det som oroar mest är risken för att hackare ska komma åt personuppgifter. Var sjunde anger att just det gör dem så osäkra att de avstår från att använda e-tjänster. De äldre oroar sig betydligt mer för hackare än yngre. En fjärdedel av internetanvändarna födda på 1920- och 30-talet avstår från att använda e-tjänster på grund av oro för hackare.

1 av 10 svenskar avstår från att använda e-tjänster för att de oroar sig över att andra myndigheter ska ta del av deras personuppgifter. 50-talisterna oroar sig i högre grad än andra för detta, följt av 40-talisterna. Minst oroliga för att deras personuppgifter ska hamna hos andra myndigheter är de yngsta födda på 90- och 00-talet.

6 procent väljer att avstå från att använda e-tjänster av rädsla för att myndigheter ska kunna följa deras fysiska förflyttning. Mest av alla oroar sig 70- och 80-talisterna för att myndigheter ska kunna se var de befinner sig. De äldsta är knappt oroliga för detta alls – endast 2 procent av de internetanvändande 1920- och 30-talisterna uttrycker oro för det.

5 procent avstår från att använda e-tjänster på grund av risken för att någon anställd på en myndighet kan ta del av deras personuppgifter i andra syften än för sina arbetsuppgifter. Mest oroade av alla är 50-talisterna för detta, och minst oro känner 1920- och 30-talisterna.

Endast 1 procent har skrivit in en egen anledning. Några enstaka svarade att en källa till osäkerhet är att appar (ej specificerade) på mobilen kan komma åt enhetens alla funktioner. Någon säger att finns "gott om exempel där personlig info läckt eller felhanterats" och en annan hävdar att "svenska e-tjänster är notoriskt ökända för låg säkerhet". En vill påminna oss om "Transportstyrelsen-gate" och en konspiratorisk röst menar att osäkerheten kring e-tjänster bottnar i "det planerade kontrollsamhälle enligt FN:s Agenda 2030".

Som vi kunde se i föregående diagram 2.11 så oroar sig män mer än kvinnor och det gäller samtliga listade orsaker. Nästan dubbelt så många män som kvinnor avstår från att använda e-tjänster av oro för att appar möjliggör att myndigheter följer deras fysiska förflyttning, och att anställda på myndigheter ska ta del av deras personuppgifter av andra skäl än för sitt arbete. I nästa diagram 2.13 ska vi följa upp några av de samhällsgrupper som generellt sett oroar sig mer än andra (i diagram 2.11).

Funktionsvarierade avstår i högre grad än andra från att använda e-tjänster för att de känns osäkra

Vi har frågat om orsakerna bakom oron som gör att en del avstår från att använda e-tjänster. Vissa grupper oroar sig mer än andra (se diagram 2.11) och ett urval av de grupperna finns redovisade i det här diagrammet.

Sammantaget visar grafen oro för risken för att personuppgifter delas med eller förs vidare till andra myndigheter, risken för att appar i mobilen kan innebära att myndigheter kan följa fysisk förflyttning, risken för att någon anställd inom en myndighet kan ta del av personuppgifter för andra syften än att utföra sitt arbete samt risken för olagligt intrång där till exempel "hackare", kriminella eller andra obehöriga kan komma åt personliga uppgifter som finns hos myndigheter.

Diagram 2.13 Bas: Internetanvändare 18+ år, Avstår du från att använda några digitala samhällstjänster för att du inte tycker att de är säkra att använda? (Ja, för risken att mina personuppgifter delas med eller förs vidare till andra myndigheter / Ja, för risken att appar i mobilen kan innebära att myndigheter kan följa hur jag fysiskt förflyttar mig / Ja, för risken att någon anställd inom en myndighet tar del av mina personuppgifter för andra syften än att utföra sitt arbete / Ja, för risken för olagligt intrång där t ex ”hackare”, kriminella eller andra obehöriga kan komma åt mina personliga uppgifter som finns hos myndigheter år), År 2021 (Studie 1)

De som inte använder internet varje dag, de så kallade sällananvändarna, oroar sig mer än dubbelt så mycket än genomsnittet för samtliga fyra risker. Sannolikt är de mer ovana och mer ofta nybörjare, vilket gör dem mer osäkra. En tredjedel av sällananvändarna känner oro för hackare. En fjärdedel av sällananvändarna känner så stor oro över att andra myndigheter ska kunna ta del av deras personuppgifter att de avstår från att använda e-tjänster, vilket är nästan tre gånger så många som genomsnittet.

Jämfört med genomsnittet känner även dubbelt så många funktionsvarierade så stor oro för tre av fyra av de listade orsakerna att de väljer att avstå från att använda e-tjänster. De funktionsvarierade oroar sig mest av alla i jämförelsen för att appar ska blotta för myndigheter var de fysiskt befinner sig, samt att någon anställd på en myndighet ska ta del av deras personuppgifter i annat syfte än för sitt arbete.

De som är 76 år eller äldre oroar sig endast mer än genomsnittet för att hackare ska komma åt deras personuppgifter. Mer om fördelning på generationer i föregående diagram 2.12. Nu är det dags att ta reda på om befolkningen vill kunna rösta digitalt.

Den e-tjänst som flest önskar sig är att kunna rösta digitalt

Vi har frågat om det finns några samhällstjänster som vi svenskar skulle vilja kunna utföra digitalt men som det ännu inte finns digitala alternativ till. Det verkar vara en fråga som inte är helt enkel att spontant besvara. De flesta internetanvändarna svarar att de inte vet (49%), mindre än hälften (45%) säger nej och endast 6 procent anger ett svar. Detta så kallade "ordmoln" visar en kortfattad summering av de öppna svaren. Storleken på orden ger en bild av hur vanligt förekommande de är.

Diagram 2.14 Bas: Internetanvändare 18+ år, Finns det några samhällstjänster som du skulle vilja kunna utföra digitalt men som det ännu inte finns digitala alternativ till?, År 2021 (Studie 1)

Det framgår tydligt att de flesta spontant vill kunna rösta digitalt. Cirka en tredjedel av de 6 procent som angivit ett svar har sagt "rösta". Efter denna fråga i formuläret har vi också ställt en konkret fråga om man skulle vilja ha möjlighet att rösta digitalt och det resultatet visar nästa diagram 2.15. Först ska vi titta närmare på några av de andra öppna svaren i denna fråga.

I flera fall erbjuder omnämnda aktörer redan e-tjänster, som till exempel Försäkringskassan och 1177 Vårdguiden. I dessa fall kan det handla om ytterligare e-tjänster eller e-tjänster man vill ska fungera bättre. Till exempel vill man kunna ladda upp egna filer, bilder och intyg till nämnda aktörer istället för att skicka dem fysiskt per post.

Efter att rösta digitalt handlar flest svar om vården. Utöver 1177 Vårdguiden hittar vi i ordmolnet tidsbokning på vårdcentral, vaccinregister, tandvård, blodgrupp och blodgivarcentralen. Tidsbokning på vårdcentraler är den e-vårdtjänst som flest spontant efterfrågar. Svaren kan också avse mer konkreta e-tjänster som att kunna "Koppla hjärtrytm och frekvens till ett larmsystem" vilket en 67-årig kvinna önskar sig.

De flesta svar om e-vård handlar dock om att man vill kunna ta del av HELA sina journaler från ALLA vårdaktörer vilket regionerna idag inte upplevs kunna leverera. Exempelvis fattas uppgifter på 1177, så som information från vårdgivare som inte är anslutna till 1177, vilken blodgrupp man har, vilka vaccin man har tagit och när. Ett digitalt vaccinregister är ett önskemål från flera vilket med stor sannolikhet blivit mer aktuellt i kölvattnet av pandemin. Såhär lyder några av rösterna bakom svaren:

"Kompletta, sammanlagda sjukvårds- och hälsojournaler för mig och min son."
– Kvinna, 40 år

"Ännu fler vårdkontakter, inte bara de knutna till 1177."
– Kvinna, 26 år

"Kan inte läsa mina vaccinationer på 1177 i vår region. Även uppgift om min blodgrupp borde finnas på 1177."
– Man, 76 år

"Korrespondens från vården skickas fortfarande på papper trots att det finns kivra, 1177 och alltid öppet appen. Kommunikation med vårdcentralen."
– Kvinna, 57 år

"Mer utvecklad tjänst för tandvård med personlig profil, betalningsalternativ etc."
– Man, 26 år

Några svar flaggar också upp att man som vårdnadshavare eller vårdgivare saknar möjlighet att kunna få en form av fullmakt för Bank-id. Ett par kvinnor uttrycker sig enligt följande om saken i fråga.

"Att som Undersköterska/assistent inom SoL och LSS hjälpa personer att handla med mobilt bankID i deras namn på Internet."
– Kvinna, 32 år

"Jag saknar att kunna identifiera mig som vårdnadshavare för mina barn på alla plattformar som stödjer Bank-ID."
– Kvinna, 36 år

Som ett alternativ till fullmakt föreslår en 53-årig kvinna ett digitalt familje-id.

"Digitalt familjeid - Där abonnemang står på 1 person men man vill att samma abonnemang ska fungera med mobilt bankid för andra i familjen."

Trafiken omnämns också på flera olika sätt. Ett par personer vill spontant ha bilpooler som en digital samhällstjänst. Både kollektivtrafiken och parkeringsappar kommer också upp. Det handlar i synnerhet om EN samlad app som gäller i alla regioner och för alla aktörer som är verksamma, istället för en mängd olika appar som idag.

"Samma app för all kollektivtrafik, parkeringsavgift så man slipper ha flera appar."
– Man, 56 år

"En samlingsportal för alla de olika parkeringsappar där man på ETT ställe registrerar sina kortuppgifter och övriga uppgifter för betalning av parkering."
– Kvinna, 61 år

Skolan finns också med i ordmolnet. De svaren handlar i mångt och mycket om att man istället för att skriva på "lappar" vill kunna signera digitalt, fylla i kontaktuppgifter digitalt och ha samma system/app för olika skolor istället för flera olika. En 39-årig man vill också "Kunna logga in mina barn på skolan och kunna godkänna om någon annan ska hämta dom. Kunna få en varning om sexdömda personer eller pedofiler bor i närheten".

Kulturen är också på tapeten. Biblioteken omnämns av en 72-årig man som vill kunna se "Samtliga av mig lånade böcker på biblioteket". Några vill kunna ha en e-tjänst för digitala museibesök och en kreativ 30-årig man vill ha en digital konsertupplevelse "Att gå på konsert digitalt skulle vara bra. Ifall man hade VR-glasögon och det fanns en kamera vilken glasögonen var kopplade till".

Summa summarum går det i flera av dessa svar att skönja ett missnöje med befintliga e-tjänster för till exempel vård, trafik och skola. Missnöjet handlar om att tjänsterna tycks vara bristfälliga eller sluta fungera vid kommun- eller regiongränsen, att nya inloggningar och flera appar behövs, eller att man helt enkelt inte kan ta del av de uppgifter man behöver.

Nu ska vi i diagram 2.15 ta reda på hur många som faktiskt vill kunna rösta digitalt.

Mer än hälften vill kunna rösta på internet istället för i vallokal

På en konkret fråga om man vill kunna rösta på internet istället för att besöka en vallokal svarar drygt hälften (53%) av i befolkningen ja. En tredjedel svarar nej och färre än 1 av 10 har ännu inte kunnat ta ställning i frågan. Ser vi enbart till de som är internetanvändare ökar andelen som vill kunna rösta digitalt till 57 procent.

Diagram 2.15 Bas: Samtliga 18+ år, Skulle du vilja ha möjlighet att rösta via internet istället för att besöka en vallokal?, År 2021 (Studie 1)

År 2018 inför valet ställde vi samma fråga och då angav 51 procent att de ville kunna rösta digitalt. En liten ökning på tre år har alltså skett. Här är länken till redovisningen av frågan år 2018.

53%
vill kunna rösta via internet.

Vilka i befolkningen är det då som år 2021 vill rösta digitalt? Här nedanför redovisar vi hur olika grupper svarat på frågan och hur de skiljer sig åt. Resultatet mer i detalj för dessa och andra grupper återfinns i tabellbilagan.

  • Höginkomsttagare vill i högre utsträckning kunna rösta digitalt än låginkomsttagare
  • Stadsbor, i synnerhet storstadsbor, vill i högre utsträckning kunna rösta digitalt än de på landsbygden
  • Funktionsvarierade vill kunna rösta digitalt i lägre utsträckning än befolkningen i stort
  • Nya internetanvändare och sällanvändare vill kunna rösta digitalt i lägre utsträckning än befolkningen i stort
  • Studerande och pensionärer vill i lägre utsträckning kunna rösta digitalt än de som arbetar

Den sistnämnda punkten visar på något intressant – att det alltså inte är de unga, som generellt är de mest digitala, som vill kunna rösta digitalt. Låt oss titta på fördelningen över generationer i nästa diagram 2.16.

De yngsta och äldsta mest tveksamma till att rösta digitalt

Det här diagrammet visar hur många som vill kunna rösta på internet istället för i vallokal, fördelat på generationer.

Diagram 2.16 Bas: Samtliga 18+ år, Skulle du vilja ha möjlighet att rösta via internet istället för att besöka en vallokal?, År 2021 (Studie 1)

60-talisterna är de som allra helst vill kunna rösta digitalt, varav två tredjedelar föredrar internet framför en vallokal. Bland de äldsta 20- och 30-talisterna vill knappt 3 av 10 kunna rösta digitalt, vilket till stor del är sammankopplat med att använda internet överhuvudtaget, vilket färre än 6 av 10 i denna åldersgrupp gör. Mer om internetanvändande i olika generationer finns i diagram 1.3

Det intressanta är att de yngsta, som tillhör de mest digitala i vårt samhälle, verkar föredra vallokalen före internet. Kan det vara så att första gången man får rösta så kan det kännas stort och fint att få besöka en vallokal och uppleva röstningsbås, avprickning, kuverthantering och allt vad en vallokal innebär? När man sedan varit med om det i ett antal val så blir man mer härdad och inser den eventuella tidsbesparingen och besvärsfriheten med att rösta på internet istället? En annan möjlig förklaring är att de yngsta tillhör en grupp som är mycket digital och av den anledningen upplever att det finns tekniska begränsningar som kan riskera att göra digitala val mindre säkra. Detta är endast spekulationer då vi inte ställt några följdfrågor att luta oss mot i denna mätning. Nästa år i en kommande rapport kanske vi kan ge er svaret. 

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn