.FILE 2G 3G 4G 5G
Om årets rapport

Om Svenskarna och internet 2021 – Metodbeskrivning

6 min läsning

Välkommen till rapporten Svenskarna och internet 2021, årets studie om svenska folkets användning av internet och utvecklingen av digitaliseringen i samhället. Med undersökningen vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. Vi vill ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund. Här ska vi kort presentera viktig information om hur årets rapport är genomförd.

Bakgrund

Svenskarna och internet är den svenska delen av World Internet Project (WIP), ett internationellt forskningsprojekt som följer internets spridning och användning runt om i världen. Antalet deltagande länder ökar för varje år och nu har projektet ett trettiotal medlemsländer. Varje partner i respektive land finansierar sin egen verksamhet i projektet. De nationella urvalen är representativa urval av befolkningen. I frågepaketen finns flera gemensamma frågor för alla länder, de så kallade Common Questions. Dessa är formulerade likadant i varje land för att skapa jämförbara resultat.

Den svenska studien startade år 2000 då World Internet Institute började samla in data om hur den svenska befolkningen använder informations- och kommunikationsteknik samt hur detta påverkar enskilda individer, familjer och samhället. Sedan år 2010 är Internetstiftelsen huvudman för studien.

Årets rapport omfattar mer data någonsin tidigare. I år har vi nästan dubblerat antalet frågor och delat upp studien i flera delstudier – alla redovisade i denna undersökningsrapport. Vilken studie vår data är hämtad ifrån framgår sist i diagramförklaringstexten ovanför respektive diagram i rapporten. Frågeformulär och samtliga tabellbilagor finns att hitta här.

Information om metod och urval för respektive studie finns under avsnittet "Metod och urval" nedan.

Ändrade frågeformuleringar

I Svenskarna och internet har vi följt utvecklingen av internetanvändning och digitalisering i samhället under mer än 20 års tid. Vid jämna mellanrum behöver vi se över utförande, frågeuppställningar och frågeformuleringar för att fortsätta att följa aktuell och relevant data.

I årets rapport har vissa frågeuppställningar och frågeformuleringar ändrats. Det berör i första hand så kallade "frekvensfrågor" där vi frågar om hur ofta något har använts, exempelvis sociala medier. Dessa frågor avgränsas nu i tid och avser användning under de senaste 12 månaderna. Syftet med avgränsningen är att enbart ringa in aktuell användning och därmed exkludera eventuell användning som skett mer än ett år tillbaka i tiden.

Denna förändring är nödvändig i takt med att alltfler tjänster är så pass väletablerade och att andelen som någonsin varit användare med tiden blir alltför stor och att frågeställningen därmed riskerar att tappa relevans över tid. De nya uppdateringarna säkerställer att undersökningsresultatet framåt fortsätter att vara aktuellt och relevant.

Förändringarna innebär dock att de berörda frågorna blir svårare eller inte möjliga att jämföra med data bakåt i tiden. Samtliga frågor som ändrats är noterade i texten tillsammans med tillhörande diagram.

Metod och urval

Resultatet från Svenskarna och internet är i år baserat på följande sex delundersökningar.

  1. Internetpenetrationsstudie
  2. Studie 1
  3. Studie 2
  4. Barnen och internet (BOI)
  5. Föräldrar och internet (FOI)
  6. Omnibus

För samtliga studier har Internetstiftelsen anlitat undersökningsföretaget Novus för datainsamling. Majoriteten av vår data är insamlad i Studie 1 och Studie 2.

1. Internetpenetrationsstudie

Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga internetpenetrationen bland den svenska allmänheten. För detta ändamål har frågan om man använder internet eller ej ställts via telefon baserat på ett slumpmässigt obundet och riksrepresentativt urval.

Urvalet för denna undersökning kommer från Statens personadressregister, Spar, som är ett offentligt register som omfattar alla personer som är folkbokförda i Sverige, både svenska och utländska medborgare. Intervjuerna genomfördes under perioden 22 mars–11 april 2021 med en svarsfrekvens på 41 procent bland de som har telefonnummersatts.

Totalt har det genomförts 2 403 telefonintervjuer inom ramen för Novus veckovisa telefonomnibuss som genomförs av Novus samarbetspartner PFM Research AB. Telefonnummersättning görs bland alla personer med fasta och mobila telefonnummer och registret uppdateras regelbundet mot bland annat folkbokföringsregistret. Träffprocenten ligger på 90 procent och Nix-nummer sorteras ej bort. Telefonintervjuerna har genomförts 5 dagar i veckan, måndag–torsdag och söndag och totalt gjordes upp till 8 kontaktförsök.

2. Studie 1

För denna studie användes primärt Novus webbpanel, även kallad Sverigepanelen, för datainsamling. Novus Sverigepanel består av cirka 50 000 aktiva medlemmar i huvudsak åldern 18–89 år, men även i viss mån 90+ år, spridda över hela landet.

Inför undersökningen drog Novus ett stratifierat urval ur sin webbpanel i målgruppen allmänheten 16+ år. Totalt genomfördes 2 885 intervjuer med under perioden 1–14 april 2021. Deltagarfrekvensen uppgick till 64 procent.

I de 2 885 intervjuerna ingår även 70 kompletterande telefonintervjuer med sällananvändare, det vill säga de som inte använder internet dagligen. Detta för att det i internetpenetrationsstudien (se ovan) framgår att andelen sällananvändare är något underrepresenterade i webbpanelen och ska ligga på cirka 4–5 procent. Gruppen sällananvändare består nästan uteslutande av personer i åldern 65 år eller äldre. Dessa kompletterande telefonintervjuer genomfördes med målgruppen under perioden 8–19 april 2021.

Resultaten i samtliga studier är viktade mot kända populationstal (enligt SCB) med avseende på kön, ålder, utbildning, geografi (NUTS2), parti i valet 2018. De tre dataseten - internetanvändarna (Novus webbpanel), sällananvändare (CATI) och icke-användare (CATI) har därtill slagits samman och därefter viktats mot rikets population (enligt SCB) och internetanvändningsfrekvens (enligt internetpenetrationsstudien, se ovan). Detta för att korrekt spegla rikets sammansättning utifrån demografi och internetanvändning, både på totalnivå och för internetanvändarna.

Rekryteringen till Novus webbpanel sker med obundna slumpmässiga urval bland allmänheten främst via telefonintervjuer men även genom sms-inbjudan eller postalt utskick. Novus vårdar sin webbpanel genom så kallad Panel Management. Det innebär bland annat att Novus ser till att respondenterna inte kan delta i för många undersökningar under en kort period, och inte heller i flera liknande undersökningar.

Notera att befolkningen i allmänhetsundersökningar som denna är den svensktalande befolkningen som är förmögna att svara på en undersökning antingen via telefon eller webb. Det innebär att man inte får med de som (ännu) inte behärskar det svenska språket, de som lider av demens, har läs- och talsvårigheter eller av andra skäl inte kan svara eller nås.

3. Studie 2

Metoden är densamma som för Studie 1 (se ovan). Denna del har dessutom omfattat en delstudie kallad Barnen och Internet (BOI). Se mer om BOI under punkt 4 nedan.

  • Totalt i Studie 2 genomfördes 3 939 intervjuer fördelade enligt:
  • 3 128 intervjuer med allmänheten 16+ år
  • 731 kompletterande intervjuer med barn/ungdomar 8–19 år (se punkt 4 nedan)
  • 80 kompletterande intervjuer med sällananvändare

Intervjuerna med målgruppen allmänheten 16+ år genomfördes under perioden 20 april–1 maj 2021. Deltagarfrekvensen uppgick till 58 procent.

Precis som i Studie 1 så kompletterades studien med målgruppen sällananvändare, det vill säga de som inte använder internet dagligen. (För mer info, se Studie 1 ovan). Totalt genomfördes 80 kompletterande intervjuer under perioden 27 april–7 maj 2021.

4. Barnen och internet (BOI), 8–19 år

Barnen har rekryterats bland slumpmässigt utvalda föräldrar i Novus Sverigepanel (se Studie 1). Novus har skickat ut undersökningen till föräldrarna som godkänt att deras barn deltar och föräldrarna har sedan vidarebefordrat webbenkäten till sitt barn.

Totalt genomfördes 731 kompletterande intervjuer med målgruppen 8–19 år under perioden 26 april–6 maj 2021. Novus kontaktade 2 930 slumpmässigt utvalda föräldrar i Novus Sverigepanel och frågade om vi fick intervjua deras barn. Om de hade flera barn i målgruppen frågade Novus efter det barn som senast fyllde år. 731 barn besvarade undersökningen vilket innebär att 25 procent av de tillfrågade föräldrarna godkände att Novus intervjuade deras barn samt att barnet också accepterade att delta. Sammanslaget med de 45 intervjuer som genomfördes inom ramen för Studie 2 (se punkt 3 ovan) med 16-19 år så uppgår det totalt antalet intervjuer med 8-19 år till 776.

5. Föräldrar och internet (FOI)

Föräldrar till barn i målgruppen 8–19 år har valts ut slumpmässigt ur Novus Sverigepanel (se mer om metoden under Studie 1). I det fall föräldern haft flera barn i målgruppen har de ombetts besvara undersökningen utifrån det barn som senast fyllde år. Totalt genomfördes 625 intervjuer under perioden 24 april–5 maj 2021. Deltagarfrekvensen uppgick till 55 procent.

6. Omnibus

Som ett tillägg till Studie 1 så ställdes även en fritextfråga i Novus Sverigebuss i vecka 15, år 2021. Totalt sett genomfördes 1 000 intervjuer med en deltagarfrekvens på 58 procent.

Om Novus Group International

Novus Group International är ett analys- och undersökningsföretag som grundades 2006 och har sitt huvudkontor i Stockholm. Bolaget är noterat på Spotlight Stock Market. De är medlem i Esomar –European Society for Opinion and Market Research – och följer branschens anvisningar om god undersökningsetik. 

För undersökningens delar som avser telefonintervjuer har Novus samarbetat med PFM Research i Sverige AB. Företaget grundades 1999 och har sitt säte i Halmstad. De är också medlemmar i Esomar och följer branschens anvisningar om god undersökningsetik.

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Författare

Svenskarna och internet 2021 är skriven av Jenny Andersson, Insight Manager, med hjälp av Freja Blomdahl, Insight Manager och Jakob Bäck, Digital Content Specialist, på Internetstiftelsen. Diagrammen är framtagna av Therese Ernbrandt, Project Manager, på Internetstiftelsen och Jack Nordström.

Upphovsrätt

Texten och bilderna i Svenskarna och internet 2021 skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons, Erkännande 4.0 Internationell.

Graferna i rapporten tillhandahålls med Creative Commons licensen CC0 1.0 Universiell.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev får du läsa mer om undersökningen Svenskarna och internet som släpps 11 oktober, samt om andra satsningar från Internetstiftelsen som Internetkunskap.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev får du läsa mer om undersökningen Svenskarna och internet som släpps 11 oktober, samt om andra satsningar från Internetstiftelsen som Internetkunskap.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn