.FILE 2G 3G 4G 5G
Inledning

Det digitala livets två sidor

7 min läsning

I Sverige år 2021 är det digitala livet lika vardagligt som det verkliga livet. Vi handlar, arbetar och umgås på nätet. Vi träffar romantiska partners på sociala medier och lär känna nya kompisar på spelplattformar. Men digitaliseringen har en baksida, då både trakasserier och bedrägerier följt med ut på internet. Även om många saknar kunskapen att använda nätets olika verktyg, är det också flera som aktivt väljer bort digitala tjänster därför att de känns osäkra.

I årets upplaga av undersökningen Svenskarna och internet framträder en tydlig bild av ett samhälle som till stora delar är digitaliserat, och där det uppkopplade livet för de flesta är en självklar del av både arbete, skola och fritid. Av hela befolkningen i Sverige ser vi att 9 av 10 använder internet varje dag, och att var femte som är i en relation idag träffade sin partner på nätet.

Vi bär också det digitala livet med oss, för nu är mobilen den uppkopplade enhet som används mest. Bland studerande har till exempel 100 procent en smart mobiltelefon som de använder regelbundet. Även i hemmet är nätet ständigt närvarande. 7 av 10 har andra uppkopplade prylar än mobil, dator och surfplatta hemma, till exempel en uppkopplad armbandsklocka eller smarta strömbrytare och lampor. Var sjätte har en röststyrd, uppkopplad högtalare.

Att vi är ett uppkopplat folk syns också tydligt i att 9 av 10 använder olika digitala samhällstjänster, till exempel hos Skatteverket, vården eller biblioteket. 6 av 10 har en digital brevlåda, och varannan använder e-tjänster för att resa med kollektivtrafiken.

Det är inte bara samhällstjänster vi utför på nätet. En majoritet av vuxna internetanvändare betalar för någon strömmande medietjänst, och mer än hälften har spelat digitala nöjesspel det senaste året. Nästan hälften av alla män svarar också att de har porrsurfat, och vi ser en stor skillnad mellan män och kvinnor vad gäller synen på nätporr. Fem gånger fler män än kvinnor är positiva till laglig pornografi på nätet.

Under ett år som präglats av coronapandemin har också en stor del av arbete och utbildning skett via nätet. Hälften av Sveriges yrkesverksamma har arbetat hemifrån det senaste året. Detta har fungerat bra och 9 av 10 som arbetat hemifrån vill fortsätta göra det när pandemin är helt över, men inte lika mycket. I genomsnitt vill heltidsarbetande jobba hemifrån 2,2 dagar i veckan.

Skolan däremot får ett sämre omdöme. Nästan alla elever på högstadiet och gymnasiet har haft distansundervisning under det senaste året, men en majoritet av dem föredrar fysiska lektioner. De flesta tycker också att lektioner på plats i skolan ger bättre lärande än distanslektioner – och det är en åsikt som också delas av elevernas föräldrar.

Unga på nätet

Många föräldrar anser att de har god kännedom om vad deras barn gör på nätet, men de flesta barn uppger att deras föräldrar inte känner till allt. Och på många sätt lever de unga ett eget digitalt liv, som skiljer sig från de äldre i fråga om vanor och användning. Vissa sociala medier används i stort sett enbart av yngre, till exempel Tiktok. Bland skolbarn följer 7 av 10 någon så kallad streamer, influencer eller youtuber på nätet, och det är inte ovanligt att umgås på digitala spelplattformar med kompisar som man aldrig har träffat i verkligheten. När unga konsumerar samhällsnyheter sker det framförallt på sociala medier, och nära hälften av de som är födda på 2010-talet har betalat för att köpa virtuella föremål eller valuta i spel.

Men de som är allra flitigast på att använda internet och dess olika tjänster är personer födda på 90-talet, alltså årtiondet när nätet slog igenom på allvar. Denna generation är den första som vuxit upp jämsides med nätet, och är de som mest av alla lyssnar på poddar, ser på strömmande videotjänster, använder sociala medier och e-handlar.

Okunskap ger utanförskap

Men mitt i denna digitalisering finns det ändå en del som inte använder internet överhuvudtaget, och det är nästan enbart äldre. Var femte pensionär använder inte internet alls, och bland de äldsta har inte ens hälften använt sig av samhällets olika e-tjänster. I en tid när digitala verktyg och tjänster blivit det normala i nästan alla samhällets institutioner, hamnar de som inte använder internet i ett utanförskap.

Men även bland de som använder internet finns en stor grupp som riskerar vad vi kallar för ett utvidgat utanförskap. Här finns de som saknar kunskaperna för att nyttja internets olika funktioner – en del av dem känner inte till flera samhällsviktiga digitala tjänster överhuvudtaget. Andra känner till, men kan inte använda tjänsterna utan hjälp. De flesta av dessa använder internet mer sällan än genomsnittet, men även bland de som är på nätet dagligen finns ett utbrett behov av hjälp med olika saker. Många har till exempel problem med att på egen hand installera mobilt Bank-id, en tjänst som är en nödvändighet för att identifiera sig på nätet och betala för olika saker online. Många kan heller inte ändra cookie-inställningarna i sin webbläsare, eller ställa in hur appar får använda och dela mobilens platsinformation.

I årets rapport ser vi också att många – särskilt äldre – inte känner till eller ens har hört talas om olika digitala begrepp som till exempel molntjänst och 5G. Bland Sveriges internetanvändare är det också många som visserligen har hört talas om dessa och andra digitala begrepp, men som inte känner till dem så bra att de skulle kunna förklara dem för andra. Att inte känna till uttryck som "casta" eller artificiell intelligens kanske inte påverkar ens liv särskilt mycket, men att inte förstå innebörden av till exempel cybersäkerhet och digital källkritik riskerar att göra livet på nätet mer riskfyllt.

Oro, brott och integritet

Att internet är fyllt av olika risker är också en del av digitaliseringens baksida. Oron för att bli drabbad av bedrägerier vid betalning på nätet är utbredd, liksom oron att utsättas för utpressningsförsök eller ta del av information som inte stämmer. En del av den oron verkar också vara berättigad, eftersom 4 av 10 uppger att de har blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet under det senaste året. Det är också 5 procent som har blivit utsatta för utpressning eller hot.

En annan källa till oro är att utsättas för näthat – något som mer än andra drabbar unga på högstadiet och gymnasiet, och personer med någon funktionsvariation. Bland dessa har runt var tionde blivit utsatt för näthat och kränkningar under det senaste året. Att de unga är mer utsatta på nätet visas också genom att var tionde gymnasieelev har fått stötande bilder skickade till sig från okända – här är unga kvinnor mer utsatta än unga män. Runt var fjärde elev på högstadiet och gymnasiet har dessutom utsatts för oönskade kontaktförsök på nätet.

En annan slags oro handlar om insamling av personlig data på nätet, och här är vi framförallt bekymrade över att myndigheter, såväl svenska som utländska, och storföretag som till exempel Google och Facebook ska samla in information om oss. En annan oro som 4 av 10 internetanvändare bär på är att någon ska komma åt våra digitala vårdjournaler och läsa dem.

Faktum är att 1 av 5 internetanvändare aktivt avstår från att använda digitala samhällstjänster eftersom de känns osäkra. Här handlar det alltså inte om att man saknar kännedom eller kunskaper för att använda tjänsten, utan att man gör ett medvetet val för att man saknar förtroende. Var tionde avstår från att använda e-tjänster av oro för att andra myndigheter ska ta del av deras personuppgifter, och var sjunde av oro för att hackare ska göra det.

Utbildning en nyckel till delaktighet

Sverige år 2021 är alltså ett land där digitala plattformar och tjänster erbjuder stora möjligheter, men där det finns en okunskap om hur tjänsterna fungerar, och en utbredd oro för vad som kan hända på nätet. De som besvarat frågorna till denna rapport har också fått tillfälle att lämna egna skriftliga kommentarer som vittnar om en frustration över krånglig teknik, svårbegripliga meddelanden från datorns system och en rädsla för att göra fel. Flera av de som svarat tycker att tillverkarna av enheterna och tjänsterna har ett ansvar att göra tekniken mer lätt att hantera. Andra menar att samhället måste göra mer för att utbilda och hjälpa de som inte på egen hand kan eller vill sätta sig in i det digitala livet. Några vill påskynda digitaliseringen ännu mer – andra att traditionella alternativ ska garanteras för de som inte vill vara på nätet.

Att så många väljer att inte använda olika digitala samhällstjänster trots att de kan visar tydligt att förtroendet för digitaliseringen saknas hos många. Tjänster måste byggas med fokus på säkerhet och integritet redan från början, och oron för att ens personliga information inte hanteras på ett ansvarsfullt sätt måste hörsammas. Det är ett ansvar som ligger både hos myndigheter, företag och andra tjänstetillverkare.

I slutändan är också utbildning avgörande, och kunskap om det digitala livet en viktig nyckel till delaktighet. Kunskap om sociala medier som Facebook, Twitter och Snapchat gör det enklare att bestämma hur mycket tid man vill spendera där. Kunskap om internet och dess funktioner är nödvändigt för att kunna bestämma vilka av ens bilder man vill dela i molnet, och hur det går till. Kunskap hjälper till att skydda mot falska nyheter, fejkade videor och bluffmejl.

Med ökad kunskap finns möjligheten för alla att nyttja digitaliseringens möjligheter, och för var och en att avgöra om en digital tjänst är säker eller inte. Genom kunskap kan man fatta ett informerat beslut om man vill vara en del av livet på nätet eller inte, och i vilken omfattning.

Om Internetstiftelsen och Svenskarna och internet

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Med den här undersökningen, Svenskarna och internet, vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas. Vi vill ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.

Mer information om undersökningen finns att läsa i Om Svenskarna och internet 2021 – Metodbeskrivning.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev får du läsa mer om undersökningen Svenskarna och internet som släpps 11 oktober, samt om andra satsningar från Internetstiftelsen som Internetkunskap.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev får du läsa mer om undersökningen Svenskarna och internet som släpps 11 oktober, samt om andra satsningar från Internetstiftelsen som Internetkunskap.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn