.FILE 2G 3G 4G 5G
Kapitel 6

Arbete hemifrån får toppbetyg, men distansundervisning får underkänt

19 min läsning

I Sverige har distansarbete fungerat bra, och de allra flesta som jobbat hemma det senaste året vill fortsätta med det några dagar i veckan. Men skolans digitala distansundervisning ratas av både elever och föräldrar.

I det här kapitlet tittar vi på hur yrkesverksamma i Sverige har arbetat på distans det senaste året, och hur distansundervisning i skolorna har fungerat. Vi ser bland annat…

  • Att hälften av Sveriges yrkesverksamma har arbetat hemifrån det senaste året
  • Att 9 av 10 som arbetat hemifrån vill fortsätta med det när pandemin är helt över – men inte lika mycket
  • Att heltidsarbetande som arbetat hemifrån vill fortsätta med det 2,2 dagar i veckan
  • Att en majoritet av både högstadie- och gymnasieelever och deras föräldrar föredrar fysiska lektioner för undervisning
  • Att de flesta elever på högstadiet och gymnasiet anser att fysiska lektioner ger bättre lärande
Kvinna som har ett videomöte på sin dator.

Hälften av de yrkesverksamma har arbetat hemifrån det senaste året

Hur många har arbetat hemifrån digitalt under de senaste 12 månaderna? Det visar det här diagrammet, även fördelat på de som arbetar heltid respektive deltid.

Diagram 6.1 Bas: Arbetar heltid/deltid, Under de senaste 12 månaderna, hur många dagar/hur mycket per vecka har du i genomsnitt arbetat hemifrån digitalt? Har i genomsnitt arbetat hemifrån minst varje vecka de senaste 12 månaderna (april 2020-april 2021), År 2021 (Studie 1)

Totalt sett har hälften av de som är yrkesverksamma arbetat hemifrån digitalt varje vecka under det senaste pandemiåret. Var femte har arbetat hemifrån all sin arbetstid.

Heltidsarbetande har arbetat hemifrån digitalt i högre utsträckning är de deltidsarbetande. Dubbelt så många heltidsarbetande har också arbetat hemifrån all sin arbetstid jämfört mot de som arbetar deltid.

I vilken utsträckning har olika yrkesroller och samhällsgrupper arbetat digitalt på distans? Det ska vi ta reda på i nästa diagram 6.2.

3 av 4 tjänstemän har arbetat hemifrån det senaste året

Detta diagram visar andelen som har arbetat hemifrån minst någon dag varje vecka respektive all sin arbetstid under de senaste 12 månaderna. Undersökningen genomfördes i april 2021 vilket täcker in pandemiåret och dess restriktioner.

Diagram 6.2 Bas: Arbetar heltid/deltid, Under de senaste 12 månaderna, hur många dagar/hur mycket per vecka har du i genomsnitt arbetat hemifrån digitalt? Har i genomsnitt arbetat hemifrån minst varje vecka de senaste 12 månaderna (april 2020-april 2021), År 2021 (Studie 1)

Totalt sett har 5 av 10 av de yrkesverksamma arbetat hemifrån under pandemin och 2 av 10 har arbetat hemifrån all sin arbetstid. Att kunna arbeta hemifrån hänger givetvis ihop med i vilken mån arbetsuppgifter kan utföras på distans eller ej. Detta blir tydligt när vi jämför tjänstemän och arbetare. Tjänstemännen har arbetat hemifrån mest av alla i jämförelsen och arbetarna minst av alla.

20%
av de som arbetar har jobbat hemifrån all arbetstid under det senaste året.

De som har arbetat hemifrån i något högre utsträckning än genomsnittet är tjänstemän, storstadsbor, högskoleutbildade, de i höginkomsthushåll, de som har hemmaboende barn och de som är i en relation.

Ser vi till de som har arbetat hemifrån all sin arbetstid förändras bilden något. Det är fortfarande fler tjänstemän, storstadsbor, högskoleutbildade och boende i höginkomsthushåll. Därutöver tillkommer att fler av de som jobbat hemifrån heltid återfinns i privat sektor.

De som har arbetat hemifrån i lägre utsträckning än genomsnittet är arbetare, de som enbart har en gymnasieutbildning, de i låginkomsthushåll, landsbygdsbor, singlar och de 16–29-åringar som arbetar. Dessa grupper tillsammans med de i offentlig sektor är också de som i lägst grad har arbetat hemifrån all arbetstid.

Många av ovan nämnda yrkes- och samhällsgrupper överlappar delvis varandra vilket kan vara bra att ha i åtanke. Nu ska vi titta på dessa grupper igen men då ta reda på vilka som vill fortsätta att arbeta hemifrån efter rekommendationerna kring hemarbete under pandemin har upphört. Häng med till diagram 6.3.

9 av 10 som har arbetat hemifrån vill fortsätta med det när pandemin är helt över

Hur många vill arbeta hemifrån digitalt minst någon gång varje vecka när pandemin är helt över? Det ser vi i det här diagrammet.

Diagram 6.3 Bas: Arbetar heltid/deltid, Andel som vill fortsätta att arbeta hemifrån när pandemin är helt över, År 2021 (Studie 1) *) Obs! Låg bas på de som har arbetat hemifrån vilket ger högre felmarginaler

Andel som vill fortsätta arbeta hemifrån när pandemin är helt över

Mer än hälften, nära 6 av 10, av alla som arbetar vill arbeta hemifrån när pandemin är helt över. De som har arbetat hemifrån det senaste året tycks ha fått mersmak på det digitala distansarbetet då hela 9 av 10 vill fortsätta att arbeta hemifrån.

Det står klart att arbete hemifrån är här för att stanna om de som arbetar få bestämma. Bland alla de yrkes- och samhällsgrupper som har arbetat hemifrån i jämförelsen vill minst 8 av 10 fortsätta att arbeta hemifrån någon dag per vecka. De som vill fortsätta att arbeta hemifrån i något högre grad än andra är tjänstemän, högskoleutbildade, de i höginkomsthushåll, storstadsbor och de med hemmaboende barn.

De som är något mindre positiva till distansarbete är de yngre 16–29-åringarna, singlarna, landsbygdsbor, arbetare, gymnasieutbildade och de i låginkomsthushåll. Ha i åtanke att dessa grupper delvis överlappar varandra.

Men hur stor andel av sin arbetstid vill dessa grupper arbeta hemifrån? Lika stor andel som de har arbetat hemifrån under pandemin? Det ska vi visa i nästa diagram 6.4.

De som har arbetat hemifrån vill fortsätta att distansarbeta – men inte lika mycket

Det här diagrammet visar genomsnittlig andel arbetad tid hemifrån per vecka under pandemin i jämförelse med genomsnittlig andel önskad arbetstid hemifrån per vecka efter att pandemin är helt över.

Diagram 6.4 Bas: Arbetar heltid/deltid och har arbetat hemifrån, Genomsnittlig andel arbetad tid hemifrån per vecka de senaste 12 månaderna / Genomsnittlig andel önskad tid hemifrån per vecka efter pandemin, År 2021 (Studie 1) *) Obs! Låg bas vilket ger högre felmarginaler

Genomsnittlig andel arbetad tid hemifrån per vecka de senaste 12 månaderna / Genomsnittlig andel önskad tid hemifrån per vecka efter pandemin

Det är tydligt att de som har arbetat hemifrån under pandemin vill fortsätta göra det även efter pandemin – men inte i lika hög utsträckning. Totalt sett har de som arbetat hemifrån lagt majoriteten – hela 69 procent – av sin arbetstid på distans. När pandemin är helt över uppger de dock att de endast skulle vilja jobba uppemot hälften – 45 procent – av sin arbetstid hemifrån.

Några som har lagt mer arbetstid hemifrån än andra i jämförelsen är de i privat sektor och storstadsbor. De vill också ha en något större andel arbetstid hemifrån efter pandemin, det vill även personer som är i en relation.

De som vill arbeta en mindre andel arbetstid hemifrån än genomsnittet när pandemin är över är framför allt de unga 16–29 år och de som är singlar/ensamstående. Två grupper som till stor del överlappar varandra. De yngre är ofta nya på sina jobb vilket gjort distansarbetet mer utmanande för dem, då de kan behöva hjälp och stöd i större utsträckning än de som är mer varma i kläderna i sin yrkesroll. Många singlar har också saknat det sociala sammanhanget med kollegorna mer än andra.

För de som vill veta mer om hur unga singlar upplevt distansarbete och social distansering under pandemin kan vi rekommendera denna artikel i Dagens Nyheter.

Pappa sitter med sin son framför datorn och jobbar.

Nu ska vi sätta fokus på enbart de heltidsarbetande där vi kan se faktiskt andel arbetsdagar de har arbetat hemifrån (diagram 6.5) och likaså hur många arbetsdagar de i snitt vill arbeta hemifrån (diagram 6.6) när pandemin är över.

Av heltidsarbetande som har arbetat hemifrån har 4 av 10 arbetat all tid på distans

I det här diagrammet visar vi hur många arbetsdagar per vecka som de heltidsarbetande har arbetat hemifrån under pandemiåret.

Diagram 6.5 Bas: Har arbetat hemifrån och arbetar heltid, Genomsnittlig andel arbetad tid hemifrån per vecka de senaste 12 månaderna, År 2021 (Studie 1)

4 av 10 av de heltidsarbetande som har arbetat hemifrån har arbetat all sin arbetstid på distans.

Tittar vi tabellbilagan så ser vi att de heltidsarbetande som arbetat hemifrån all sin arbetstid i högre grad arbetar i privat sektor, är tjänstemän, högskoleutbildade, bor i höginkomsthushåll och/eller är storstadsbor. I Stockholm har var tredje heltidsarbetande arbetat hemifrån all sin arbetstid under pandemin.

Hur många dagar i veckan önskar då de heltidsarbetande att arbeta hemifrån när pandemin är helt över? Det ser vi i nästa diagram 6.6.

Heltidsarbetande som arbetat hemifrån vill fortsätta med det 2,2 dagar i veckan

Vi har frågat de heltidsarbetande som har arbetat hemifrån det senaste året om hur många dagar per vecka de skulle vilja arbeta hemifrån när pandemin är helt över. Det ser vi i det här diagrammet – fördelat på andel veckodagar de har arbetat hemifrån de senaste 12 månaderna.

Diagram 6.6 Bas: Har arbetat hemifrån och arbetar heltid, När pandemin är helt över och om du fick välja helt fritt, hur många arbetsdagar per vecka skulle du vilja arbeta hemifrån digitalt?, År 2021 (Studie 1)

Antal dagar man i genomsnitt vill arbeta hemifrån

I genomsnitt vill de heltidsarbetande som har arbetat hemifrån under pandemiåret fortsätta att arbeta hemifrån lite mer än två dagar i veckan, närmare bestämt 2,2 dagar, när pandemin är helt över. De som har arbetat hemifrån fem dagar i veckan vill efter pandemin arbeta tre dagar hemifrån och två dagar på sin arbetsplats.

Tittar vi tabellbilagan på de heltidsarbetande så ser vi några samhällsgrupper som skulle vilja arbeta hemifrån något mer än genomsnittet när pandemin är över. Dessa är tjänstemän, de i privat sektor, storstadsbor, de högskoleutbildade, de i höginkomsthushåll och de i en relation. Detta är grupper som delvis överlappar varandra.

Hur har då det digitala distansarbetet fungerat? Det ser vi i nästa diagram 6.7.

Mer än 8 av 10 tycker att digitalt distansarbete har fungerat bra

Vi har frågat de som har arbetat hemifrån under de senaste 12 månaderna om de upplever att det digitala distansarbetet har fungerat bra eller dåligt. Svaret finner vi i det här diagrammet.

Diagram 6.7 Bas: Arbetar heltid/deltid och har arbetat hemifrån, Hur upplever du att ditt digitala distansarbete hemifrån fungerar?, Skala 1–5 1= Mycket dåligt, 5= Mycket bra, År 2021 (Studie 1) *) Obs! Låg bas vilket ger högre felmarginaler

84%
av de som arbetar tycker att distansarbete fungerar bra.

Majoriteten av de som har arbetat hemifrån har en positiv upplevelse av det digitala distansarbetet. Totalt sett uppger mer än 8 av 10 att det har fungerat bra att arbeta hemifrån och bara 7 procent svarar att det har fungerat dåligt.

Mest nöjda av alla i jämförelsen är de i höginkomsthushåll, tjänstemän och de med hemmaboende barn.

Något mindre nöjda är de som är singlar, de yngre 16–29 år som arbetar, de i arbetaryrken och de som arbetar deltid. Drygt 1 av 10 singlar tycker att digitalt distansarbete har fungerat dåligt vilket är mer än alla andra i jämförelsen.

Nu ska vi i diagram 6.8 ta reda på hur olika arbetsrelaterade aktiviteter har fungerat digitalt.

Helt digitala möten och konferenser fungerar bättre än hybrid

Hur har olika arbetsrelaterade aktiviteter fungerat digitalt? Det har vi frågat de som har arbetat hemifrån under pandemiåret och resultatet finner vi i det här diagrammet.

Diagram 6.8 Bas: Har arbetat hemifrån och har erfarenhet av respektive aktivitet, Hur upplever du att följande arbetsrelaterade aktiviteter fungerar för dig digitalt?, Skala 1–5 1= Mycket dåligt, 5= Mycket bra, År 2021 (Studie 1)

Merparten anser att de listade arbetsrelaterade aktiviteterna har fungerat bra digitalt. De flesta är nöjda med hybridlösningarna, det vill säga när några är på distans och några är på plats, men de når inte upp i samma nivå som de helt digitala aktiviteterna.

De distansarbetande är i jämförelsen mest nöjda med helt digitala möten där 85 procent uppger att de fungerar bra och endast 6 procent att de fungerar dåligt. De flesta – 7 av 10 – upplever också att hybridmöten fungerar bra men där finns också ett större missnöje vilket 2 av 10 uttrycker.

Digitala konferenser anser 7 av 10 fungerar bra medan hybridkonferenser endast anses fungera bra av lite mer än hälften. Var fjärde anger att de tycker att hybridkonferenser fungerar dåligt.

Yrkesrelaterad utbildning digitalt och digitala medarbetarsamtal är 3 av 4 nöjda med och endast var tionde anser att dessa aktiviteter fungerar dåligt digitalt.

Nu ska vi lämna arbetslivet till förmån för skolan. Det är ju inte bara arbete som utförts på distans i hemmen under pandemin utan även studier. Hur distanslektioner har fungerat har vi frågat både högstadie- och gymnasieelever om samt föräldrar. Svaren ser vi i kommande avsnitt Distansstudier.

Nästan alla högstadie- och gymnasielever har haft distanslektioner under pandemin

Vi har frågat högstadie- och gymnasieelever om de har haft skollektioner på distans under pandemiåret. Det visar det här diagrammet.

Diagram 6.9 Bas: Högstadie- och gymnasielever, Har du haft skollektioner på distans under de senaste 12 månaderna? (Ja), År 2021 (BOI)

Nästan alla – 92 procent – av högstadie- och gymnasieleverna uppger att de har haft lektioner på distans de senaste 12 månaderna. Delar vi upp svaren är det 91 procent av högstadieeleverna och 95 procent av gymnasieeleverna som anger att de har haft distansstudier.

Vi har även frågat en föräldrapanel om deras barn på högstadiet och gymnasiet har haft distansstudier under pandemin. Det uppger 96 procent av föräldrarna, varav 93 procent för högstadiet och 99 procent för gymnasiet. Vill du veta mer om hur undersökningen med barn respektive föräldrar har genomförts, så hänvisar vi till Om svenskarna och internet 2021 – Metodbeskrivning.

Vad tycker då elever och föräldrar om distanslektioner i jämförelse med fysiska lektioner? I nästa diagram 6.10 ska vi ta reda på vilket de föredrar.

Fysiska lektioner föredras framför distanslektioner

Vi har frågat både föräldrar och elever på högstadiet och gymnasiet om vilken undervisning som föredras – den på distans eller den fysiska i ett klassrum. Det visar det här diagrammet.

Diagram 6.10 Bas: Föräldrar till högstadie-/gymnasieelever respektive högstadie- och gymnasielever, Vid jämförelse mellan fysiska lektioner och distanslektioner… Föräldrar:…vilken undervisning upplever du barnet föredrar? Barn:…vilken undervisning föredrar du? (Fysiska lektioner, Likvärdiga, Distanslektioner), År 2021 (FOI & BOI)

71%
av elever på gymnasiet föredrar fysiska lektioner i klassrum.

Såväl föräldrar som högstadie- och gymnasieelever svarar att fysiska lektioner är att föredra.

Mest positiva är gymnasieföräldrarna där 3 av 4 anger att deras barn föredrar fysiska lektioner och endast var tionde föredrar distanslektioner. Gymnasieeleverna instämmer i nästan lika hög grad som föräldrarna att de fysiska är att föredra. Vad gäller distanslektioner är det dock nästan dubbelt så många gymnasieelever som föredrar dessa än vad föräldrar tror att deras ungdomar gör.

På högstadiet råder stor samsyn mellan föräldrar och elever. Var fjärde föredrar distanslektioner och närmare 6 av 10 fysiska lektioner.

Vilken lektionsform upplevs då ge bäst lärande? Det visar nästa diagram 6.11.

Fysiska lektioner ger bättre lärande än distanslektioner

Vilken lektionsform – fysiska i klassrum eller på distans – ger bäst lärande? Det har vi låtit både föräldrar och högstadie- och gymnasielever svara på. Resultatet ser vi i detta diagram.

Diagram 6.11 Bas: Föräldrar till högstadie-/gymnasieelever respektive högstadie- och gymnasielever, Vid jämförelse mellan fysiska lektioner och distanslektioner … Föräldrar: …vilken undervisning upplever du ger barnet bäst lärande? Barn: …vilken undervisning ger dig bäst lärande?, (Fysiska lektioner, Likvärdiga, Distanslektioner), År 2021 (FOI & BOI)

Såväl högstadie- och gymnasieelever som föräldrar anser att fysiska lektioner ger bäst lärande.

Högstadieeleverna har tydligare preferenser av båda slagen, där 7 av 10 anser att fysiska lektioner ger bäst lärande jämfört med 1 av 10 som tycker att distanslektioner fungerar bättre. Även om nästan lika många högstadieföräldrar anser att fysiska lektioner ger bäst lärande är det samtidigt något fler föräldrar än elever som anser att de är likvärdiga.

Gymnasieföräldrarna och eleverna tycker i princip likadant. Nära 8 av 10 anser att fysiska lektioner ger bäst lärande mot 1 av 10 som svarar distanslektioner.

Har flickor och pojkar olika preferenser vad gäller lektionsform? Det ser vi i kommande diagram 6.12.

Pojkar föredrar fysiska lektioner i högre grad än flickor

Skiljer det sig åt mellan pojkar och flickor vad gäller preferens av lektionsform, det vill säga fysiska lektioner i klassrum eller distanslektioner? Det har vi låtit både högstadie- och gymnasieföräldrar samt elever svara på och resultatet visar vi i detta diagram.

Diagram 6.12 Bas: Föräldrar till högstadie-/gymnasieelever respektive högstadie- och gymnasielever, Vid jämförelse mellan fysiska lektioner och distanslektioner… Föräldrar:…vilken undervisning upplever du barnet föredrar? Barn:…vilken undervisning föredrar du? Föräldrar: …vilken undervisning upplever du ger barnet bäst lärande? Barn: …vilken undervisning ger dig bäst lärande?, (Fysiska lektioner, Likvärdiga, Distanslektioner), År 2021 (FOI & BOI)

Föredrar fysiska alt. distanslektioner

Fysiska alt. distanslektioner ger bäst lärande

Merparten av såväl pojkar som flickor på högstadiet och gymnasiet liksom föräldrarna anser att fysiska lektioner både är att föredra och att de ger bättre lärande.

Pojkarna är dock något mer positiva till de fysiska lektionerna än flickorna. Var fjärde flicka föredrar distanslektioner mot endast var sjätte pojke. Elever som är pojkar och föräldrar till pojkar tycker i princip likadant medan det är en större skillnad mellan elever som är flickor och föräldrar till flickor. Exempelvis föredrar fler elever som är flickor distanslektioner än vad föräldrar upplever att deras flickor gör.

Hur har det sett ut med digital utrustning för distansstudier? Vad skolan har bidragit med har vi låtit föräldrarna svara på i nästa diagram 6.13.

6 procent av högstadie- och gymnasieeleverna har inte fått en digital enhet av skolan för distansstudier

Har eleverna på högstadiet och gymnasiet fått en dator eller surfplatta från skolan för sina distansstudier? Det låter vi föräldrarna svara på i det här diagrammet.

Diagram 6.13 Bas: Föräldrar till högstadie-/gymnasieelever, Digitala enheter som skolan har tillhandahållit för distansstudier, År 2021 (FOI)

I drygt nio fall av tio har skolan givit sina elever digital utrustning för distanslektioner i form av en dator eller en surfplatta. Dock har 6 procent av högstadie- och gymnasieeleverna varken fått en dator eller surfplatta av skolan för sina lektioner på distans.

8 av 10 på högstadiet och 9 av 10 på gymnasiet har fått en dator av skolan. På högstadiet har 14 procent fått en surfplatta vilket inte ens hälften så många har fått på gymnasiet.

Hur många elever har använt hushållets digitala enheter för distansstudier? Det ser vi i nästa diagram 6.14.

Hälften av högstadie- och gymnasieeleverna har använt privat dator för distansstudier

Vilka digitala enheter som tillhör hushållet har elever i högstadiet och gymnasiet använt för distansstudier? Det svarar föräldrarna på i det här diagrammet.

Diagram 6.14 Bas: Föräldrar till högstadie-/gymnasieelever, Vilka av följande digitala enheter som tillhör hushållet har ditt barn använt utöver eventuella skolenheter för skollektioner på distans? (Flera svar tillåtna), År 2021 (FOI)

Den privata digitala enhet som barnen använder mest för distansstudier är sin egen smartmobil vilket nära 3 av 4 föräldrar uppger. Drygt hälften av barnen använder också en privat dator, antingen sin egen eller en som tillhör hushållet. Var femte elev använder också en privat surfplatta för distanslektioner, antingen sin egen eller hushållets. Egen surfplatta är något mer vanligt bland gymnasieeleverna men som vi kunde se i föregående diagram 6.13 så blir högstadieelever mer ofta tillhandahållna en surfplatta av skolan.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn