382 artiklar från med ämnet "ålder"
I detta diagram ställer vi de allra yngsta internetanvändarna 16–19 år mot de allra äldsta 76+ år, och jämför vilka huvudsakliga källor man använt för nyheter om coronaviruset. Skillnaderna är stora – i stort sett följer mönstret det mellan de studerande och pensionärerna i föregående diagram 6.17, men det finns anmärkningsvärda detaljer i dessa ytterligheter. Lite […]
Tittar vi på vad internetanvändarna använt för olika källor för nyheter om coronaviruset ser vi stora skillnader utifrån sysselsättning (som till stor del också speglar ålder). Pensionärerna har ett tydligt förstahandsval i tv:n, vilka 90 procent ser som sin huvudsakliga källa för nyheter om coronaviruset. Långt efter kommer radiokanal på andra plats med 26 procent, […]
Det står tydligt att det framförallt är de yngre internetanvändarna som betalar en upphovsman direkt, och som handlar produkter på rekommendation av en influencer. Skillnaden är inte bara stor i ålder, utan även när vi jämför män och kvinnor. Överlag är det mest män som stödjer upphovsmän direkt. Bland de allra yngsta på 16–25 år […]
De internetanvändare som är 76 år eller äldre har ökat sitt nyttjande av nästan alla de digitala vårdtjänster vi listar. Störst är ökningen när det gäller att se recept online, vilket gått upp med 7 procentenheter till 38 procent i Q3. Det är fler än internetanvändarna sammantaget (35%). Den enda tjänst har som tappat i […]
Yngre internetanvändare, alltså personer i åldern 16–25 år, använder digitala vårdtjänster i lika hög grad i Q1 som i Q3. Därefter har alla åldersgrupper mellan 26–65 år minskat sitt nyttjande. Sannolikt har många avvaktat att söka vård för ärenden som inte är akuta, dels för att sjukvården varit hårt belastad under året och dels av […]
Av de demografiska och socioekonomiska grupper vi tittar på har de allra flesta minskat sitt användande av digitala vårdtjänster i kvartal 3. Några grupper har däremot ökat sin användning, nämligen pensionärer, personer med en funktionsvariation och personer som bor i ett låginkomsthushåll (det vill säga med en hushållsinkomst på 300 000 kronor eller lägre). Det […]
Ser vi till sysselsättning – som alltså till stor del speglar ålder – är det stor skillnad på vad man vill fortsätta att göra i högre utsträckning efter pandemin. Pensionärerna har som vi sett i kapitel 1 ökat sin skärmtid under pandemin, och är den grupp där vi hittar flest nya internetanvändare. Det är i […]
Vi har här listat några olika digitala beteenden och frågat internetanvändarna vilka av dessa de vill ägna sig åt i högre utsträckning efter pandemin. Det handlar alltså inte bara om att fortsätta med ett beteende de redan haft tidigare, utan om att göra det oftare när pandemin är över, som en effekt av pandemin. Vi […]
När vi tittar på frågan om att ta del av pornografi online under pandemin står det klart att detta är något i synnerhet män som studerar ägnar sig åt – det vill säga i huvudsak de yngre männen. Drygt 3 av 4 av de studerande männen svarar att de tagit del av pornografi online under pandemin, […]
Totalt sett bland internetanvändarna 16 år eller äldre svarade 8 procent i årets tredje kvartal (Q3) att de ägnat sig åt nätdejting under pandemin. I denna fråga är det mer relevant att titta på singlarna, varav nära en fjärdedel uppgav att de nätdejtat under pandemin. De som nätdejtat allra mest är singlar bland de studerande […]
Totalt sett har 1 av 10 internetanvändare ägnat sig åt online gambling – alltså hasardspel på nätet – under pandemin. De som arbetar (12%) har ägnat sig åt det i högre grad, i jämförelse med de studerande (8%) och pensionärerna (6%). I vår undersökning Svenskarna och internet 2019 ställde vi en fråga om online gambling till […]
I föregående diagram 10.6 såg vi att pensionärerna i högre grad deltagit digitalt på fest, dop, bröllop eller annan högtid. I denna åldersgraf delar vi upp pensionärerna i två åldersintervall; 66–75 år respektive 76+ år. Det står då tydligt att det är de allra äldsta pensionärerna på 76+ år som ägnat sig åt detta i […]
Nu ska vi titta närmare på de olika digitala eventen utifrån sysselsättning. Av de studerande har 41 procent haft digitala videoträffar med familj och släktingar, vilket är mer än de arbetande (37%) och pensionärerna (33%). I alla tre grupper har cirka 1 av 10 haft en dylik digital videoträff för första gången under pandemin. Bland […]
Det är inte bara arbetsplatserna och skolorna som fått ställa om under coronapandemin; även kultursektorn tvingades anpassa sig till publikbegränsningar och en situation där de flesta utövare rekommenderades stanna hemma. Många familjetillställningar och andra sociala sammankomster fick också ske via mobiltelefonen eller webbkameran. I det här kapitlet undersöker vi vad Sveriges internetanvändare har ägnat sig […]
Ser vi till internetanvändarna 16+ år är videosamtal/videochatt något som ökat med 8 procentenheter under pandemin, till 79 procent i Q3. De som videosamtalar allra mest tillhör åldersgruppen 26–45 år. De yngsta på 16–25 år videosamtalar knappt mer än genomsnittet, men ligger kvar på ungefär samma nivå i Q3 som i Q1 – vi ser rentav […]
När vi tittar på e-post, chatt och videosamtal så är det de studerande – till stor del de yngsta – som påverkats minst av pandemin, jämfört med de arbetande och pensionärerna. De studerandes totala användning av e-post tenderar minska något från 96 procent i Q1 till 95 procent i Q3. Även chatt har minskat lite, från […]
Ser vi till de tre samtals- och kommunikationstjänsterna vi mätte för första gången i kvartal 3 2020 kan vi konstatera stora skillnader i nyttjandegrad sett till sysselsättning (som till stor del också speglar ålder). Zoom är mest använt hos de studerande, där 6 av 10 svarar att de använder tjänsten, jämfört med 3 av 10 […]
De studerande – som till stor del är de yngre – använder främst Facebook Messenger av de sex tjänsterna vi jämfört, och den har ökat med 2 procentenheter under pandemin. Nära hälften använder Discord, som ökat med sju procentenheter under pandemin, från 40 procent i Q1 till 47 procent i Q3. Mer än var fjärde använder […]
Här följer nu en specialtabell över ett antal sociala nätverk med data från 2020 års första kvartal (Q1). Då intervjuade vi även internetanvändare i åldrarna 12–15 år (med målsmans godkännande). Den kompletterande mätningen i årets tredje kvartal (Q3) fokuserade på att mäta den så kallade coronaeffekten på digitaliseringen i Sverige. Av utrymmesskäl och tidsskäl intervjuade […]
Twitter är en så kallad mikroblogg där användarna skriver egna korta inlägg som kan läsas av alla. Twitter är tveklöst störst bland de yngsta internetanvändarna på 16–25 år, där 44 procent använder tjänsten i Q3. Det är en ökning med 4 procentenheter sedan Q1. Därefter är glappet stort till åldersgruppen 26–45 år där 29 procent […]
Det är genomgående fler kvinnor än män som använder Tiktok från 16 år och upp till 75 år. Bland de äldsta internetanvändarna på 76+ år är rollerna däremot ombytta, då 4 procent av männen anger att de använder Tiktok jämfört med 0 procent av kvinnorna. Bland både män och kvinnor är användandet som störst mellan […]
Tiktok och Twitch är två sociala medier med unga som sin huvudsakliga målgrupp, och de domineras av de yngre internetanvändarna. Tiktok är en mobilapp avsedd för att skapa och dela videor och livesändningar. Twitch är en videotjänst som främst används för att livesända datorspel och chatta. Det kinesiskt ägda Tiktok har varit omskrivet i media […]
I detta diagram ska vi titta på olika aktiviteter på det sociala nätverket Facebook, och jämföra hur de används sett till internetanvändarnas sysselsättning (som i mångt och mycket speglar ålder). Den mest populära aktiviteten på Facebook av de vi jämför är chattklienten Messenger. Skillnaden i användning mellan arbetande (86%) och studerande (85%) är mycket liten, […]
I dessa två diagram ska vi se hur de tre största sociala medierna fördelar sig på ålder. Det är tydligt att de yngsta mellan 16–25 år är flitiga användare av alla tre – 9 av 10 använder Instagram och Snapchat, och mer än 8 av 10 använder Facebook. I alla åldersgrupper på 26 år eller äldre är Facebook det mest använda sociala nätverket. Bland internetanvändare mellan 26–45 år använder nästan 9 av 10 Facebook. De som ökat sin användning av Facebook mest under […]
Nu ska vi jämföra åtta av de sociala medierna utifrån internetanvändarnas sysselsättning. I denna jämförelse finns inte det sociala nätverket Linkedin med då deras målgrupp huvudsakligen är de arbetande. Linkedin kommer vi istället att titta närmare på i diagram 7.11. I föregående diagram 7.2 såg vi att pensionärerna ökat sin närvaro på sociala medier. Jämför […]
Praktiskt taget alla som studerar – vilka till stor del är de yngre i befolkningen – använder sig av sociala medier. I Q1 svarade 98 procent av de studerande att de använde sociala medier minst någon gång, och 89 procent att de gjorde det dagligen. I Q3 var motsvarande siffror 99 procent respektive 90 procent, det har […]
Sociala medier eller sociala nätverk är ett samlingsnamn för en lång rad olika tjänster och plattformar på internet. Det kan röra sig om mobilappar, webbplatser eller båda, med fokus på att dela bilder eller länkar, skapa inlägg, videoklipp och mycket annat. Gemensamt är dock att användarna av tjänsten i någon mån är med och skapar […]
Utöver att betala för en strömmande tjänst eller prenumerera på en tidning kan man betala en upphovsman direkt för att stödja en produktion och ta del av deras innehåll. Det kan exempelvis handla om att betala en journalist, eller en som producerar poddar eller gör filmer på Youtube. När vi ställde frågan i 2020 års […]
Drygt 9 av 10 använder en strömmande musiktjänst i åldern 16–45 år. Mellan 16–55 år är strömmande musiktjänst också förstahandsvalet för lyssnande bland de fem medieslagen vi jämför. Från 56 år och uppåt tar istället traditionell radio över som förstahandsval, som fler än 8 av 10 lyssnar på. Digital radio är som mest populär mellan […]
I detta diagram ska vi titta närmare på fyra av de olika medieslagen för lyssnade, sett till sysselsättning. Ljudboken ska vi återkomma till igen i avsnittet Läsa, då i jämförelse med bland annat e-boken. Se diagram 6.9 för nedbrytning på sysselsättning. De studerande ligger under pandemin kvar på samma höga nivå för strömmande musiktjänster, nämligen […]
I detta diagram ska vi ge en överblick av fem medier för lyssnande. Bland dessa är strömmande musiktjänster mest populära, som 81 procent använder. Under pandemin har strömmande musiktjänster ökat lite såväl totalt som för dagligt lyssnande. Strömmande musiktjänster har alltså fler lyssnare både totalt sett och på daglig basis än den traditionella radion. Poddar […]
Traditionellt tv-tittande är som lägst i åldern 26–35 år och blir gradvis mer vanligt ju längre upp i ålder vi kommer. Brytpunkten där internetanvändarna ser mer på traditionell tv än övriga medieslag ligger på 56–65 år. Runt 9 av 10 internetanvändare i åldern 26–65 år använder tv-kanalernas playtjänster minst någon gång. Sedan 2019 har ökningen […]
Precis som i föregående diagram 6.2 ska vi nu jämföra fyra olika medieslag för tittande bland internetanvändare 16+ år. Nu ska vi däremot fördela tittandet på sysselsättning, vilket vi påminner om också till stor del speglar internetanvändarnas ålder. De studerande – alltså till stor del de yngre – är de största konsumenterna av både Youtube (99%) och […]
I detta diagram jämför vi fyra olika medieslag för tittande bland internetanvändarna 16+ år. Vi kunde konstatera i diagram 6.1 att tv-kanalernas playtjänster under pandemin gått om traditionellt tv-tittande totalt sett, och i Q3 tittar 85 procent på traditionell tv medan 89 procent tittar på playtjänster. Ser vi till de som tittar varje vecka eller […]
Vi har frågat internetanvändarna om de blivit utsatta för sex stycken olika typer av bedrägeribrott på nätet. Den brottstyp som flest uppger sig ha utsatts för är bedrägeriförsök på nätet – detta har drabbat nära var femte internetanvändare. Därefter följer att mer än var sjunde har fått samtal från en falsk helpdesk om påstådda datorproblem. Därefter […]
Källkritik, det vill säga att kritiskt kunna granska och bedöma trovärdigheten i det som skrivs på nätet, är en viktig kunskap både för den egna världsbilden och för att undvika att falsk information får fäste och sprids i vårt samhälle. Här frågar vi internetanvändarna hur de själva bedömer sin förmåga att avgöra vad som är […]
Om vi delar upp internetanvändarna utifrån sysselsättning, vilket också till stor del speglar ålder, kan vi se stora skillnader i hur oron för den digitala integriteten har ändrats bland studerande, arbetare och pensionärer. De arbetandes oro har under pandemin ökat från Q1 till Q3 på samtliga tre undersökta områden. Största ökningen bland arbetarna är oron […]
Den mobila betaltjänsten Swish används i Q3 av 92 procent av internetanvändarna 18+ år – en ökning med 2 procentenheter under pandemin och med 9 procentenheter sedan 2019. De studerande ökade sitt användande av Swish med 3 procentenheter från 2019 till 2020 Q1 och under pandemin med 1 procentenhet till 97 procent i Q3. De […]
Mobilt bank-id är en elektronisk legitimation som används inom en mängd olika områden, bland annat för att bekräfta sin identitet vid digital betalning. Idag använder nästan alla myndiga internetanvändare mobilt bank-id. I 2020 års tredje kvartal (Q3) svarade hela 95 procent att de använder mobilt bank-id, vilket är en ökning med 1 procentenhet under pandemin […]
Här tittar vi på flera olika demografiska och socioekonomiska bakgrundsvariabler för att se vilka som e-handlat under pandemin, och i synnerhet vilka som är nya respektive mer frekventa e-shoppare. Det är viktigt att ha i åtanke att dessa grupper givetvis överlappar varandra i olika grad, och inte är ömsesidigt uteslutande. Först och främst ser vi […]
Den grupp som är mest benägna att e-handla under pandemin är de arbetande, varav 92 procent har e-handlat ”något totalt sett”, 38 procent har e-handlat livsmedel och 56 procent har e-handlat läkemedel eller apoteksvaror. Drygt var fjärde arbetande har e-handlat i högre utsträckning under pandemin än tidigare, och 1 procent har e-handlat för första gången. […]
Under ett år präglat av risk för smittspridning och behov av isolering kan man lätt tänka sig att användningen av digitala vårdtjänster skulle skjuta i höjden. Som vi ska se är svaret inte entydigt så enkelt, även om användningen av olika e-tjänster för vård är generellt hög bland Sveriges internetanvändare. Användningen av flera olika e-vårdtjänster […]
Nära 9 av 10 (87%) internetanvändare uppger att de har e-handlat, det vill säga köpt något på nätet, under pandemin. 2 procent svarar att de har e-handlat något för första gången och en fjärdedel (24%) uppger att de har e-handlat i högre utsträckning än tidigare. Majoriteten, nära 6 av 10 (58%), har e-handlat i samma […]
De senaste åren har näthandel och digitala betalningslösningar ökat stadigt. 2019 använde 83 procent av Sveriges internetanvändare Swish, en betalningslösning från Sveriges sex största banker. Mobilt bank-id, som används för att legitimera sig online, användes av 89 procent av internetanvändarna 2019. I det här kapitlet ska vi jämföra hur den utvecklingen fortsatt fram till 2020, […]
De internetanvändare som arbetat hemifrån under pandemin tycker överlag att det har fungerat bra. Drygt 8 av 10 (83%) svarar att det har fungerat bra, varav nära 4 av 10 (38%) att det har fungerat mycket bra. Färre än 1 av 10 tycker att arbetet hemifrån har fungerat dåligt, och endast 2 procent svarar att […]
Sett till sysselsättning är det i synnerhet de studerande (37%) som ändrat inställning till digital skärmtid under pandemin. De har gjort det i högre grad än både arbetande (20%) och pensionärer (12%). De studerande är också de som är mest negativa till skärmtid, nämligen 30 procent. Pensionärerna däremot är de som i störst utsträckning uppger […]
Tiden som spenderas framför en digital skärm har under pandemin inte fått internetanvändarna att känna sig mer sociala. Tvärtom har den känslan minskat något – från 30 procent i Q1 till 28 procent i Q3. Det största tappet har skett hos studenterna, som i Q1 var den grupp fördelat på sysselsättning som kände sig mest […]
Om vi jämför de nya internetanvändarna – alltså de som har börjat använda internet efter att coronapandemin bröt ut, med de befintliga internetanvändare som börjat använda internet i högre utsträckning ser vi flera demografiska och socioekonomiska skillnader. De som blivit nya internetanvändare under pandemin består i synnerhet av de äldsta i befolkningen, de som är 76 […]
När vi i årets tredje kvartal (Q3) frågade internetanvändarna svarade 1 procent att de inte använde internet före coronapandemin. Sverige har alltså fått nya internetanvändare. Skälen dessa nya användare uppger till att ha börjat använda internet handlar huvudsakligen om de utmaningar som pandemin medfört, men utan att gå in på detaljer. Vi ska titta närmare […]
Coronapandemin har påverkat det mesta i våra liv, och den digitala sfären har blivit allt viktigare för både socialt umgänge, arbete och studier. I årets rapport fokuserar vi enbart på de som är internetanvändare – vilket är de allra flesta svenskar. Vi kan konstatera att dessa blivit ännu några fler från årets första kvartal till det […]
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.