.FILE
Kapitel 4

Drygt en fjärdedel har blivit nya eller mer frekventa e-shoppare under pandemin

12 min läsning

Vi har frågat hur Sveriges internetanvändare har nyttjat e-handel och digitala betalningslösningar under året, vilka som börjat e-handla och vilka som gjort det mer frekvent.

De senaste åren har näthandel och digitala betalningslösningar ökat stadigt. 2019 använde 83 procent av Sveriges internetanvändare Swish, en betalningslösning från Sveriges sex största banker. Mobilt bank-id, som används för att legitimera sig online, användes av 89 procent av internetanvändarna 2019. I det här kapitlet ska vi jämföra hur den utvecklingen fortsatt fram till 2020, och hur den har förändrats under pandemin.

E-handeln har enligt tidningsrubrikerna blomstrat under pandemin. Det undersöker vi både för e-handel totalt sett, och mer specifikt för livsmedel respektive läkemedel/apoteksvaror. I det här kapitlet tittar vi också på vilka som har e-handlat för första gången under coronapandemin, och vilka som nätshoppat mer än de tidigare gjort.

Var fjärde internetanvändare har e-handlat i högre utsträckning under pandemin

Nära 9 av 10 (87%) internetanvändare uppger att de har e-handlat, det vill säga köpt något på nätet, under pandemin. 2 procent svarar att de har e-handlat något för första gången och en fjärdedel (24%) uppger att de har e-handlat i högre utsträckning än tidigare. Majoriteten, nära 6 av 10 (58%), har e-handlat i samma utsträckning som tidigare. 3 procent har under pandemin dragit ner på sina köp online och e-handlat i lägre utsträckning än tidigare.

Diagram 4.1 Andel av internetanvändarna (16+ år), Har under pandemin e-handlat något totalt sett, livsmedel respektive läkemedel/apoteksvaror, år 2020 Q3.

Vad gäller livsmedel svarar en tredjedel (34%) av internetanvändarna att de har e-handlat detta sedan pandemin bröt ut, varav 8 procent i högre utsträckning än tidigare och 6 procent för första gången. Ännu fler har under pandemin e-handlat läkemedel och andra apoteksvaror, hela 50 procent. Av dessa har 10 procent gjort det mer frekvent än tidigare och 5 procent för första gången.

Vilka är det då som har e-handlat under pandemin, och vilka har i högre utsträckning gjort det för första gången? Det ska vi titta närmare på i kommande grafer, liksom vilka som har blivit mer frekventa e-shoppare av livsmedel och apoteksvaror.

2%
av internetanvändarna har e-handlat för första gången under pandemin

Var tionde internetanvändande pensionär har e-handlat livsmedel för första gången under pandemin

Den grupp som är mest benägna att e-handla under pandemin är de arbetande, varav 92 procent har e-handlat ”något totalt sett”, 38 procent har e-handlat livsmedel och 56 procent har e-handlat läkemedel eller apoteksvaror. Drygt var fjärde arbetande har e-handlat i högre utsträckning under pandemin än tidigare, och 1 procent har e-handlat för första gången.

Diagram 4.2 Andel av internetanvändarna (16+ år), Har e-handlat under pandemin, Sysselsättning, år 2020 Q3.

Vad gäller livsmedel och läkemedel har cirka var tionde som arbetar e-handlat detta i högre utsträckning och 5 procent har blivit nya e-shoppare i respektive kategori.

De studerande, vilka till stor del är den yngre befolkningen, har i nästan lika hög utsträckning som de arbetande e-handlat något totalt sett under pandemin – 89 procent. Nära 3 av 10 har e-handlat i högre utsträckning än tidigare och 3 procent för första gången någonsin.

Jämfört med de arbetande har betydligt färre studenter e-handlat livsmedel, nära 3 av 10, och läkemedel/apoteksvaror, nära 4 av 10. Färre än var tionde student har e-handlat livsmedel och läkemedel i högre utsträckning än tidigare och bara 5 procent respektive 7 procent har gjort det för första gången.

Någon sitter framför datorskärm och betalar för nätshopping med hjälp av mobilt bank-id

Pensionärerna ligger i jämförelse lite efter när det gäller e-handel, då endast 7 av 10 har e-handlat något under pandemin. E-handlat livsmedel och läkemedel har 26 procent respektive 39 procent av pensionärerna gjort, vilket i princip är samma nivå som de studerande.

Däremot har pensionärerna genomgående störst andel nya e-shoppare; 4 procent har e-handlat ”något totalt sett”, för första gången under pandemin, 10 procent har e-handlat livsmedel och 7 procent läkemedel. 19 procent har också e-handlat något i högre utsträckning än tidigare och cirka 10 procent har e-handlat livsmedel och läkemedel i högre utsträckning under pandemin.

I nästa diagram 4.3 ska vi titta på de som e-handlar utifrån en rad olika demografiska och socioekonomiska variabler. Vi ska bland annat jämföra pensionärernas två åldersintervall 66–75 år och 76+ år för att se ännu mer i detalj vilka som blivit nya och mer frekventa e-shoppare. Vill man se hur internetanvändarnas alla åldersintervall har e-handlat under pandemin finns de i tabellbilagan.

Flest nya e-shoppare återfinns bland de allra äldsta 76+ år

Här tittar vi på flera olika demografiska och socioekonomiska bakgrundsvariabler för att se vilka som e-handlat under pandemin, och i synnerhet vilka som är nya respektive mer frekventa e-shoppare. Det är viktigt att ha i åtanke att dessa grupper givetvis överlappar varandra i olika grad, och inte är ömsesidigt uteslutande.

Först och främst ser vi stora skillnader mellan exempelvis kön, utbildning och hushållsinkomst. De som har arbetat hemifrån sticker ut bland de som har e-handlat mer frekvent under pandemin, och de äldsta 76+ år bland de som har blivit nya e-shoppare. Hemarbetarna utmärker sig både när det gäller e-handel totalt sett och e-handel av livsmedel och läkemedel. De är en av de grupper som har e-handlat mest och mer frekvent i alla tre kategorier.

Diagram 4.3 Andel av internetanvändarna (16+ år), E-handlat något totalt respektive livsmedel samt läkemedel/apoteksvaror för första gången under pandemin (Obs! låg bas) vs mer frekvent under pandemin, Bakgrundsprofil, år 2020 Q3.

E-handlat något

Livsmedel

Läkemedel/apoteksvaror

Andra grupper där runt en tredjedel har e-handlat något mer frekvent är tjänstemän, de med hemmaboende barn, boende i höginkomsthushåll och kvinnor.

Nya e-shoppare totalt sett är, utöver de äldsta 76+ år, i högre grad personer med en funktionsvariation, grundskoleutbildning, personer födda utanför Norden och boende i låginkomsthushåll. De med grundskoleutbildning är de som e-handlat minst av alla i jämförelse (66%), och de har en bra bit kvar för att nå samma nivå som de högskoleutbildade (92%).

34%
av internetanvändarna har e-handlat livsmedel under pandemin

Nära hälften av föräldrar med hemmaboende barn och de som har arbetat hemifrån har e-handlat livsmedel under pandemin. Dessa två grupper utmärker sig också som mer frekventa e-shoppare av livsmedel under pandemin, tillsammans med bland annat funktionsvarierade.

Nya e-shoppare av livsmedel under pandemin toppas av de äldre 66–75 år, 76+ år samt personer födda utanför Norden. I samtliga dessa grupper är minst 1 av 10 nya e-shoppare. Här är glappet stort mellan arbetare (31%) och tjänstemän (44%), vilket skulle kunna bero på att fler tjänstemän arbetat hemifrån. Arbetarna kan då i högre grad ha behållit sina tidigare vanor att till exempel handla mat på väg till och från arbetet.

Kvinnor är mer frekventa e-shoppare än män, i synnerhet när det gäller läkemedel/apoteksvaror. Runt 6 av 10 kvinnor har e-handlat detta, liksom de hemarbetande, tjänstemän och de med hemmaboende barn. Mer frekventa under pandemin är främst de som har arbetat hemifrån (16%) och tjänstemän (15%). Flest nya e-shoppare av läkemedel hittar vi bland de äldre 76+ år och hos personer födda utanför Norden.

Som vi konstaterat i tidigare diagram 4.2 är det alltså främst de äldsta – de internetanvändande pensionärerna – som har blivit nya e-shoppare under pandemin. Vill man se hur alla åldersintervall har e-handlat under pandemin finns de i tabellbilagan.

Vid e-handel finns det många olika sätt att betala på, och i kommande diagram ska vi titta närmare på två viktiga tjänster för detta, nämligen mobilt bank-id och Swish.

Mobilt bank-id har ökat bland pensionärerna under pandemin

Mobilt bank-id är en elektronisk legitimation som används inom en mängd olika områden, bland annat för att bekräfta sin identitet vid digital betalning. Idag använder nästan alla myndiga internetanvändare mobilt bank-id. I 2020 års tredje kvartal (Q3) svarade hela 95 procent att de använder mobilt bank-id, vilket är en ökning med 1 procentenhet under pandemin och med sex procentenheter sedan 2019.

Diagram 4.4 Andel av internetanvändarna (18+ år), Använder mobilt bank-id, Sysselsättning, år 2019-2020 Q1 och Q3.

Ser vi till de arbetande så använder praktiskt taget alla – 98 procent – mobilt bank-id i Q3, vilket är en ökning med 1 procentenhet under pandemin. De myndiga studerande ökade sin användning mellan 2019 till 2020 Q1 med 1 procentenhet och lika mycket under pandemin för att i Q3 landa på 98 procent, samma nivå som de arbetande.

Pensionärerna är de som i högre grad har ökat sitt användande av mobilt bank-id under pandemin. I Q3 uppgav 86 procent av pensionärerna att de använt mobilt bank-id minst någon gång vilket är en ökning på 6 procentenheter från Q1 (80%) och hela 13 procentenheter sedan 2019 (73%).

Swish har under pandemin ökat bland pensionärerna

Den mobila betaltjänsten Swish används i Q3 av 92 procent av internetanvändarna 18+ år – en ökning med 2 procentenheter under pandemin och med 9 procentenheter sedan 2019.

Diagram 4.5 Andel av internetanvändarna (18+ år), Använder Swish, Sysselsättning, år 2019–2020 Q1 och Q3.

De studerande ökade sitt användande av Swish med 3 procentenheter från 2019 till 2020 Q1 och under pandemin med 1 procentenhet till 97 procent i Q3.

92%
av internetanvändarna (18+ år) använder Swish

De arbetande ligger under pandemin kvar på sin höga nivå 96 procent. De internetanvändande pensionärerna är emellertid de som har ökat sitt swishande mest under pandemin med 9 procentenheter från Q1 (68%) till Q3 (77%) – och hela 17 procentenheter sedan 2019.

Landsbygdsbor har under pandemin kommit ikapp stadsbor i användandet av Swish och mobilt bank-id

Under 2019 och 2020 års första kvartal använde stadsborna både mobilt bank-id och Swish i något högre utsträckning än de som bor på landsbygden. Under pandemin har emellertid landsbygdsborna hunnit ikapp stadsborna vad gäller mobilt bank-id och till och med gått om dem, om än med knapp mariginal, vad gäller Swish. Landsbygdsborna ligger nu på 96 procent för mobilt bank-id och 93 procent för Swish, jämfört med stadsborna som ligger på 96 procent för mobilt bank-id och 92 procent för Swish.

Diagram 4.6 Andel av internetanvändarna (18+ år), Använder mobilt bank-id respektive Swish, Stad/landsbygd, år 2019–2020 Q1 och Q3.

Mobilt bank-id

Swish

Eventuellt ser vi här en verklig coronaeffekt, där pandemin får grupper som i vanliga fall anammar digitala tjänster i maklig takt, att snabbt börja använda dem när de plötsligt ser en tydlig nytta med att göra det. Kontantfria butiker har också länge varit ett fenomen i städer, och här kanske landsbygdsbutiker nu kommit ikapp. Detta trots att både Svensk Handel och Folkhälsomyndigheten bedömer att kontanthantering inte innebär någon extra smittorisk.

Lena Björklund, 70 år, pensionär med man i riskgrupp, som blivit isolerad under pandemin.

Lena Björklund, intervjuad i Svenskarna och internet 2020

Hur har ni haft det under pandemin?

Min man var redan sjuk innan pandemin så det var viktigt för oss att se till att hålla oss isolerade från andra människor.

Brukade du använda internet före pandemin och vad använde du det i så fall till?

– Ja, jag har använt internet länge. Jag använder det för att söka information, läsa nyheter, se filmer och underhållning, och jag handlar på nätet.

Var handlade du mest före pandemin?

Innan pandemin bröt ut handlade jag framför allt kapitalvaror, kläder och böcker på nätet. Det är jätteskönt att handla i lugn och ro och att få det hemskickat. När man har bestämt sig för att köpa något så kan jag kolla tester på internet och läsa om olika modeller. Då bestämmer jag vilken jag vill ha och jag slipper att gå in i en affär där en säljare ska övertyga mig om fördelar hos den ena eller andra produkten. Hemma vid datorn kan jag i lugn och ro få all information jag behöver och välja det jag vill ha.

Är det något du har börjat köpa på internet som du inte handlade där före pandemin?

Mat. Nu beställer vi i stort sett all mat via internet. Tidigare åkte vi alltid och handlade. Men det här sättet att handla sparar massor av tid och man blir inte frestad att köpa en massa mat, godis eller det där extra goda brödet som ligger framme. För oss som är pensionärer är det självklart också en ekonomisk fördel. Man slipper handla hem mat som man inte tänkt sig eller kanske inte ens äter upp. Det blir mindre svinn.

Har du använt internet något för ditt sociala liv innan pandemin bröt ut?

Facebook har jag haft tidigare. Att skicka meddelanden till varandra med telefonen är ett enkelt och trevligt sätt att hålla kontakten med människor.

Har det förändrats sedan dess?

Det som är nytt är att jag har använt till exempel Zoom och Teams. I min trädgårdsförening har vi regelbundna möten och vanligtvis träffas vi hemma hos varandra. I och med corona så kan vi inte träffas på det sättet längre. Då har vi ersatt det med Teams-möten, där vi kopplar upp oss samtidigt och surrar på. Visst skulle man bara kunna skicka mejl med skriftlig information och fatta beslut, men det blir annorlunda när man kan resonera och ha en dialog.

Vi firade också min mans födelsedag via Skype. Då har vi kunnat umgås med resten av familjen och ätit samtidigt. Det är inte som att vara på plats tillsammans, men det är ändå bättre än telefon. Flera kan vara med samtidigt, man ser varandra och det gör en stor skillnad. Det är ett bra substitut.

Hur har ditt internetanvändande påverkats av de här verktygen?

Jag tycker att det bara är positivt. Det blir helt klart verktyg som hjälper en att kunna göra de saker man vill, så att man inte blir hindrad. Hade vi inte haft internet så hade det varit vidrigt. Det hade varit förfärligt att bli så isolerad, utanför och kontaktlös. Så, tack internet!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn