63 artiklar från med ämnet "digitala samhällstjänster"
I det här kapitlet visar vi hur många i befolkningen som använder internet och vilka det är som inte är internetanvändare idag. Vi undersöker hur många som använder e-legitimation och hur ofta. Hur har exempelvis användningen mobilt Bank-id utvecklats det senaste året och vilka behöver hjälp med installation? Vi tittar också närmare på andra e-tjänster […]
Allt fler samhällsviktiga tjänster blir digitala och "Digital kompetens" finns med i skolans läroplan och har varit obligatoriskt sedan 2018. Hur säkerställer vi att alla medborgare både blir och vill bli delaktiga i vårt digitala samhälle och inte hamnar utanför? I synnerhet de som inte fått denna kompetens via skolan. Det har vi låtit internetanvändare […]
Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre hur bekanta de är med tio olika digitala begrepp som är vanligt förekommande i media, samhällsdebatten och vardagslivet. De har fått ange om de har hört talas om begreppet eller ej, och om de känner till det har de fått ange om de skulle kunna […]
Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre hur bekanta de är med tio olika digitala begrepp som är vanligt förekommande i media, samhällsdebatten och vardagslivet. De har fått ange om de har hört talas om begreppet eller ej, och om de känner till det har de fått ange om de skulle kunna […]
Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre hur bekanta de är med tio olika digitala begrepp som är vanligt förekommande i media, samhällsdebatten och vardagslivet. I de här två diagrammen ser vi hur många som känner till begreppen väl fördelat på generation. 90-talisterna sticker ut genom att mer än andra känna till […]
Efter att ha frågat om hjälpbehovet för 26 olika digitala områden (se diagram 14.1), ställde vi följande fråga för att ta reda på vilka ytterligare digitala områden som internetanvändarna behöver hjälp med. "Vi har gått igenom många olika områden inom internetanvändning som man kan behöva hjälp med. Finns det för dig andra områden inom internetanvändning […]
I föregående diagram 14.3 såg vi en sammanställning av orsakerna till hjälpbehovet bland befolkningen för fem viktiga digitala områden. Dessa fem områden är utvalda för att de ger oss tillgång till digitala tjänster som har centrala funktioner i vår vardag i samhället: Installera mobilt Bank-id. Använda/legitimera mig med mobilt Bank-id. Använda en vårdapp, det vill […]
Vi har frågat om hjälpbehov för 26 olika områden och för fem av dem ställde vi en följdfråga om orsaken bakom behovet av hjälp. I det här diagrammet visar vi en sammanställning av dessa fem områden för att ge en mer sammantagen bild av de bakomliggande orsakerna. De digitala områdena är: Installera mobilt Bank-id. Använda/legitimera […]
I de här två diagrammen jämför vi de äldsta, födda på 20- och 30-talet, med de yngsta myndiga, födda på 00-talet. Det är två grupper som i hög grad skiljer sig från varandra när det kommer till hjälpbehov och möjlighet att obehindrat på egen hand använda sig av de digitala områden som jämförs i detta […]
Att inte använda internet innebär idag att man hamnar i ett digitalt utanförskap. (Mer om internetanvändning i kapitel 1.) Att bara titta på andelen icke-användare jämfört mot internetanvändare kan dock ge en alltför svartvit bild av hur digital befolkningen är. Det finns även en gråzon av internetanvändare som inte kan använda olika digitala tjänster eller […]
På en konkret fråga om man vill kunna rösta på internet istället för att besöka en vallokal svarar drygt hälften (53%) av i befolkningen ja. En tredjedel svarar nej och färre än 1 av 10 har ännu inte kunnat ta ställning i frågan. Ser vi enbart till de som är internetanvändare ökar andelen som vill […]
Det här diagrammet visar hur många som vill kunna rösta på internet istället för i vallokal, fördelat på generationer. 60-talisterna är de som allra helst vill kunna rösta digitalt, varav två tredjedelar föredrar internet framför en vallokal. Bland de äldsta 20- och 30-talisterna vill knappt 3 av 10 kunna rösta digitalt, vilket till stor del är sammankopplat med att använda internet överhuvudtaget, vilket färre än 6 av […]
Vi har frågat om det finns några samhällstjänster som vi svenskar skulle vilja kunna utföra digitalt men som det ännu inte finns digitala alternativ till. Det verkar vara en fråga som inte är helt enkel att spontant besvara. De flesta internetanvändarna svarar att de inte vet (49%), mindre än hälften (45%) säger nej och endast […]
Vi har frågat internetanvändarna om de avstår från att använda några digitala samhällstjänster för att de inte upplevs säkra att använda. Detta diagram visar hur olika grupper i samhället har svarat på den frågan. Totalt sett avstår 1 av 5 internetanvändare från att använda e-tjänster för att de känns osäkra. Det står också klart att […]
Vi har frågat de som behöver hjälp med att logga in på 1177 Vårdguiden respektive använda en vårdapp om orsakerna bakom hjälpbehovet. De har fått ange så många svar de vill och har även haft möjlighet att skriva in en annan anledning. Totalt sett i befolkningen 18 år eller äldre anger 3 procent att de […]
Det här diagrammet visar utifrån generation, vilka som inte på egen hand loggar in på 1177 Vårdguiden eller använder vårdappar för digitala läkarbesök. Denna grupp består av tre kategorier; personer som behöver hjälp av någon annan för att använda respektive tjänst, personer som saknar kännedom om tjänsten och de som inte använder internet alls. Tillsammans […]
I det här diagrammet ska vi titta närmare på fyra konkreta e-tjänstaktiviteter kopplade till vården – närmare bestämt om man har besökt respektive loggat in på webbplatsen 1177 Vårdguiden, om man har bokat tid på nätet för ett fysiskt läkarbesök samt om man har använt en vårdapp, det vill säga besökt en läkare digitalt via […]
Här tar vi reda på om befolkningen upplever att digitala samhällstjänster generellt sett underlättar eller försvårar för dem. Diagrammet visar på en 5-gradig skala de som har svarat att digitala samhällstjänster underlättar för dem (4+5) alternativt försvårar för dem (1+2). Därtill innehåller denna så kallade pyramidgraf också en rad olika samhällsgrupper för att tydliggöra vilka […]
Vilka generationer har använt sig av en digital samhällstjänst de senaste 12 månaderna? Det ser vi i det här diagrammet. Nyttjandet av e-tjänster är givetvis nära sammankopplat med internetanvändning totalt sett, vilket detta diagram också speglar. Mer om internetanvändning i olika generationer finns att läsa om i diagram 1.3. E-tjänster är till för alla och […]
Vilka digitala samhällstjänster har vi använt de senaste 12 månaderna? Det visar det här diagrammet. Vi har listat ett antal e-tjänster som används av allmänheten, men även givit möjlighet att skriva in eventuella andra digitala samhällstjänster som nyttjats under året. På delad första plats ligger Skatteverkets e-tjänster och sjukvårdens e-tjänster som 8 av 10 har […]
Idag kan man utföra många samhällstjänster över internet, så kallade e-tjänster. Bland befolkningen 18 år eller äldre har 9 av 10 använt någon digital samhällstjänst de senaste 12 månaderna. 90 procent av befolkningen har alltså använt e-tjänster, men hur ser det då ut bland internetanvändarna? Svaret är att nästan alla som är på nätet har […]
I det här kapitlet tittar vi på mediekonsumtion under det senaste året och jämför olika traditionella medier med sina digitala motsvarigheter, exempelvis tv, radio, böcker och tidningar. I dessa frågor inkluderar vi även yngre internetanvändare som är 8–11 år. Vi ser bland annat… Att playtjänster och strömmande videotjänster är mer populärt än traditionell tv bland […]
I det här kapitlet undersöker vi två olika begrepp när det gäller livet på internet. Det är dels digital integritet – alltså rätten till privatliv och hur personuppgifter används på nätet, och dels digital källkritik – hur man värderar digitala källor och identifierar falsk information på internet. Vi ser bland annat… Att hälften av internetanvändarna […]
I det här kapitlet undersöker vi hur befolkningen använder olika typer av digitala samhällstjänster. Vi tittar bland annat på hur användningen ser ut i olika generationer, och vilka orosmoment som finns kring e-tjänsterna. Vi ser bland annat… Att 9 av 10 använder olika digitala samhällstjänster Att inte ens hälften av de äldsta använt en digital […]
I årets upplaga av undersökningen Svenskarna och internet framträder en tydlig bild av ett samhälle som till stora delar är digitaliserat, och där det uppkopplade livet för de flesta är en självklar del av både arbete, skola och fritid. Av hela befolkningen i Sverige ser vi att 9 av 10 använder internet varje dag, och […]
Två mätningar Årets upplaga av Svenskarna och internet är baserad på två mätningar – en i kvartal 1 (Q1), det vill säga från januari till sista mars, och en i kvartal 3 (Q3), närmare bestämt från mitten av augusti till sista september. Detta är första gången någonsin som Svenskarna och internet baseras på två mätningar under […]
Till skillnad från andra digitala vårdtjänster har nyttjandet av vårdappar som ersätter ett fysiskt läkarbesök ökat i kvartal 3. Undantaget är som vi sett i diagram 3.4 hos de allra äldsta på 76+ år. De flitigaste användarna av vårdappar under året är de som bor i storstäder och de med hemmaboende barn, där en tredjedel […]
Kvinnor använder vårdens digitala tjänster i högre grad än män, och det gäller såväl i Q1 som i Q3. Under pandemin har dock männens nyttjande av vårdtjänsterna minskat med bara 2 procentenheter, medan kvinnornas har minskat med hela 6 procentenheter. Den tjänst där det är störst skillnad mellan män och kvinnor i Q3 är att […]
De internetanvändare som är 76 år eller äldre har ökat sitt nyttjande av nästan alla de digitala vårdtjänster vi listar. Störst är ökningen när det gäller att se recept online, vilket gått upp med 7 procentenheter till 38 procent i Q3. Det är fler än internetanvändarna sammantaget (35%). Den enda tjänst har som tappat i […]
Yngre internetanvändare, alltså personer i åldern 16–25 år, använder digitala vårdtjänster i lika hög grad i Q1 som i Q3. Därefter har alla åldersgrupper mellan 26–65 år minskat sitt nyttjande. Sannolikt har många avvaktat att söka vård för ärenden som inte är akuta, dels för att sjukvården varit hårt belastad under året och dels av […]
Av de demografiska och socioekonomiska grupper vi tittar på har de allra flesta minskat sitt användande av digitala vårdtjänster i kvartal 3. Några grupper har däremot ökat sin användning, nämligen pensionärer, personer med en funktionsvariation och personer som bor i ett låginkomsthushåll (det vill säga med en hushållsinkomst på 300 000 kronor eller lägre). Det […]
Under årets första kvartal (Q1) låg nyttjandet av digitala vårdtjänster bland internetanvändarna på 77 procent, och i Q3 hade det sjunkit till 73 procent. Den tjänst som används mest är kanske inte helt förvånande att "söka information online vid sjukdom". Detta nyttjade runt hälften i Q1 (53%), och något färre i Q3 (46%). Vi ska […]
Ser vi till sysselsättning – som alltså till stor del speglar ålder – är det stor skillnad på vad man vill fortsätta att göra i högre utsträckning efter pandemin. Pensionärerna har som vi sett i kapitel 1 ökat sin skärmtid under pandemin, och är den grupp där vi hittar flest nya internetanvändare. Det är i […]
Under 2019 och 2020 års första kvartal använde stadsborna både mobilt bank-id och Swish i något högre utsträckning än de som bor på landsbygden. Under pandemin har emellertid landsbygdsborna hunnit ikapp stadsborna vad gäller mobilt bank-id och till och med gått om dem, om än med knapp mariginal, vad gäller Swish. Landsbygdsborna ligger nu på […]
Mobilt bank-id är en elektronisk legitimation som används inom en mängd olika områden, bland annat för att bekräfta sin identitet vid digital betalning. Idag använder nästan alla myndiga internetanvändare mobilt bank-id. I 2020 års tredje kvartal (Q3) svarade hela 95 procent att de använder mobilt bank-id, vilket är en ökning med 1 procentenhet under pandemin […]
Under ett år präglat av risk för smittspridning och behov av isolering kan man lätt tänka sig att användningen av digitala vårdtjänster skulle skjuta i höjden. Som vi ska se är svaret inte entydigt så enkelt, även om användningen av olika e-tjänster för vård är generellt hög bland Sveriges internetanvändare. Användningen av flera olika e-vårdtjänster […]
Under år 2020 har coronaviruset påverkat alla aspekter av våra liv. För att bromsa smittspridningen har sociala evenemang ställts in, affärer har begränsat antalet besökare, sommarfestivaler har tagit paus och bröllopsfester skjutits på framtiden. Arbetsplatser har skickat hem sina anställda och många skolor har på kort tid övergått till distansundervisning, och äldreboenden har infört besöksförbud. […]
När vi delar upp hela befolkningen i de som använder internet dagligen och jämför dem mot de som använder internet mer sällan eller aldrig ser vi att de ibland tycker likadant men betydligt mer ofta att skillnaderna är stora i deras kanalval för samhällsinformation. För brådskande samhällsinformation är båda grupperna överens om att sms är […]
Störst behov har av naturliga skäl de som använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls – sällan- och ickeanvändarna, i synnerhet de allra äldsta och de med lägst utbildning. Sett till utbildningsnivå är klyftan mycket stor mellan låg- och högutbildade. Exempelvis behöver 45 procent av de med enbart grundskoleutbildning hjälp med mobilt bank-id […]
Åldern är den mest särskiljande faktorn huruvida befolkningen använder internet eller ej. Likaså i vilken utsträckning vi använder internet, det vill säga dagligen eller mer sällan. Mellan 12-55 år använder praktiskt taget alla internet (98-99 procent). Sedan börjar internetanvändandet sjunka något men mellan 55-75 år använder fortfarande 96-97 procent internet. I denna åldersgrupp använder dock […]
Vid en jämförelse mellan befolkningen och internetanvändarna på en mängd demografiska och socioekonomiska parametrar så är skillnaden mycket liten. Däremot är skillnaderna betydligt större när vi jämför mot de som är sällan- eller ickeanvändare av internet. Även om internetanvändandet ökar mest i den äldsta befolkningen så är det i synnerhet de som tillhör sällan-/ickeanvändarna och […]
Året efter valåret 2018, med bland annat en utdragen regeringsbildning, är det en signifikant ökning i att ta del av politisk information. Förra året (2018 kvartal 1) tog 66 procent av befolkningen del av politisk information på nätet med en ökning till 74 procent i år (2019 kvartal 1). Sett till internetanvändarna har en ökning […]
Sett till Sveriges befolkning (16+ år) tar 84 procent del av offentlig information från kommuner och myndigheter på nätet – motsvarande siffra för Sveriges internetanvändare är 89 procent. Det ligger i linje med föregående år. Även om nyttjandet har planat ut på höga nivåer de senaste tre åren har ändå ökningen varit markant sedan år […]
Bygglov ansöks hos och utfärdas av aktuell kommun. Utvecklingen av digitala tjänster för bygglov har kommit betydligt längre i Norge och Danmark än i Sverige. Detta visar Teknikföretagens kartläggning från 2017 som också visar att skillnaderna mellan de svenska kommunerna är stora där många kommuner inte har en digital lösning på plats. Bland befolkningen i […]
Sveriges kommuner är ansvariga för att erbjuda förskola till barn som är bosatta i Sverige från och med ett års ålder. Det finns både kommunala och privata förskolor och kommunen ansvarar för ansökningen till samtliga förskolor. Denna digitala tjänst är endast relevant för föräldrar med barn i förskoleåldern varav 8 av 10 anger att de […]
En skolplattform är ett webbaserat skoladministrativt system som används i förskolan, grundskolan, gymnasiet och i Komvux. Syftet är att underlätta kommunikation mellan skola, förälder och elev men media rapporterar om att systemen ibland upplevs ha motsatt effekt. Att kommunikationen försvåras med tekniskt krångliga inloggningar, mängder av meddelanden av varierande relevans, och ibland flera olika system […]
De senaste åren har privata aktörer lanserat mängder av olika hälsoappar för att mäta olika hälsoaspekter som till exempel sömn, puls, antal steg per dag samt registrera kost- och alkoholintag och annat inom området hälsa. Bland de internetanvändare som anger att de använder en hälsoapp som till exempel Lifesum eller Runkeeper finner 36 procent att […]
Majoriteten av befolkningen söker efter hälso- och medicinsk information på nätet. En av de främsta källorna på nätet för denna typ av information är 1177 Vårdguiden, en e-tjänst vars syfte är att ge kunskap och råd om vård samt guida till att ta kontakt med rätt vårdinstans vid behov. I linje med förgående år uppger […]
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.