.FILE
Kapitel 1

6 procent av befolkningen riskerar ett digitalt utanförskap som sällan- eller ickeanvändare av internet

15 min läsning

Nästan hela Sveriges befolkning är online! Hela 96 procent anger att de använder internet och 93 procent att de är uppkopplade minst en gång om dagen. Likaså uppger 98 procent att de har en internetuppkoppling i hemmet. Fiber fortsätter att öka i hushållen och övriga uppkopplingar minskar.

Vid en jämförelse mellan befolkningen och internetanvändarna på en mängd demografiska och socioekonomiska parametrar så är skillnaden mycket liten. Däremot är skillnaderna betydligt större när vi jämför mot de som är sällan- eller ickeanvändare av internet. Även om internetanvändandet ökar mest i den äldsta befolkningen så är det i synnerhet de som tillhör sällan-/ickeanvändarna och som riskerar ett digitalt utanförskap. Nu i coronapandemins era mer än någonsin.

Internetanvändande

  • 1.1 År 2020 Q1 använder 96 procent av svenskarna internet
  • 1.2 Den äldsta befolkningen blir i allt högre grad online
  • 1.3 93 procent använder internet minst en gång om dagen
  • 1.4 Befolkningen och internetanvändarna mycket lika varandra
  • 1.5 Stora skillnader mellan dagliga internetanvändare och sällan-/ickeanvändare
  • 1.6 Mycket få sällan-/ickeanvändare bor i höginkomsthushåll
  • 1.7 Internetanvändandet är över 95 procent mellan 12-75 år
  • 1.8 Färre än 1 miljon svenskar är sällan- eller ickeanvändare av internet
  • 1.9 Internet intresserar inte ickeanvändarna
  • 1.10 Krånglig teknik tenderar öka som hinder för att använda internet

År 2020 Q1 använder 96 procent av svenskarna internet

96%
av Sveriges befolkning använder internet

Nästan hela Sveriges befolkning är numera online då 96 procent anger att de använder internet. Sedan år 2010 har ökningen i internetanvändandet skett sakta men säkert med endast marginella skillnader från år till år. Liksom tidigare år sker ökningen främst i de äldsta åldersgrupperna (se diagram 1.7).

När internetanvändandet är så högt är det mycket litet som skiljer den totala befolkningen mot internetbefolkningen, det vill säga internetanvändarna. Hur pass lika de är på olika parametrar kommer vi kika närmare på längre fram i diagram 1.4.

Den äldsta befolkningen blir i allt högre grad online

87%
i gruppen 66+ år använder internet

Våra äldsta är liksom tidigare år den åldersgrupp som ökar mest i internetanvändning. Nära 3 av 4 (73 procent) av de svenskar som är 76 år eller äldre använder idag internet. För tio år sedan var det knappt 1 av 4 (23 procent).

Nästan alla svenskar (96 procent) som är mellan 66-75 år är idag på nätet medan det år 2010 endast var 6 av 10. Det handlar i mångt och mycket om att den redan internetanvändande befolkningen åldras och når dessa åldersgrupper.

Sammantaget ligger internetanvändningen i gruppen 66+ år på 87 procent vilken är en ökning med 3 procentenheter från föregående år (84 procent).

93 procent använder internet minst en gång om dagen

93%
av Sveriges befolkning använder internet dagligen

När vi delar upp befolkningen i dagliga internetanvändare, sällananvändare (mer sällan än dagligen) och ickeanvändare ser vi en långsam men stadig utveckling över tid. De dagliga användarna ökar i år från 91 procent till 93 procent medan både sällan- och ickeanvändarna minskar med en procentenhet var. Idag utgör sällan- och ickeanvändarna sammantaget 6 procent av befolkning, cirka 3 procent vardera.

Obs! Både ickeanvändarna och i synnerhet sällanvändarna är få till antalet och har därmed små baser. Vi kommer i flera fall därför titta på dem som en gemensam grupp. När vi använder dem enskilt är det med en brasklapp om att baserna är små och därmed är felmarginalerna höga.

Hur skiljer sig då befolkningen, internetanvändarna, de dagliga användarna och sällan-/ickeanvändarna åt rent demografiskt och socioekonomiskt? Det ska vi titta närmare på i diagram 1.4 och diagram 1.5.

Befolkningen och internetanvändarna mycket lika varandra

ca 3%
av Sveriges befolkning använder inte internet

Vid en jämförelse av hela befolkningen mot internetanvändarna totalt sett så framkommer nästan inga skillnader på olika demografiska och socioekonomiska variabler. Detta av förklarliga skäl eftersom det endast är cirka 3 procent som i år anger att de inte använder internet.

Av de små marginella skillnader som syns är det i detta fall sysselsättning – som speglar åldern – som sticker ut om än mycket litet. Bland internetanvändarna anger 18 procent att de är pensionärer mot 20 procent i befolkningen vilket är den enda signifikanta skillnaden. I diagram 1.7 ser vi åldersfördelningen av internetanvändandet mer i detalj.

Majoriteten av internetanvändarna är dagligen online (93 procent) och de resterande är där mer sällan (3 procent) eller inte alls (3 procent). Hur skiljer sig då de dagliga användarna och sällan-/ickeanvändarna åt rent demografiskt och socioekonomiskt? Det ser vi i diagram 1.5 och diagram 1.6.

Stora skillnader mellan dagliga internetanvändare och sällan-/ickeanvändare

Delar vi upp internetanvändarna i dagliga användare (93 procent) och jämför dem med sällan- och ickeanvändarna (6 procent) blir skillnaderna i demografi och socioekonomi påtagliga. Tillsammans utgör dessa båda grupper hela befolkningen.

De dagliga användarna är mycket lika befolkningen i stort även om något fler arbetar (63 procent mot 60 procent) och/eller har högskoleutbildning (58 procent mot 56 procent).

Sällan-/ickeanvändarna är i betydligt högre utsträckning pensionärer. Om de arbetar är de i högre grad arbetare och/eller inte lika ofta i privat sektor som de dagliga användarna. Vidare har sällan-/ickeanvändarna mer ofta endast en grundskoleutbildning, de lever i ett låginkomsthushåll och/eller mer ofta på landsbygden. Därtill lever sällan-/ickeanvändarna mer ofta ensamma. De har också i högre grad än de dagliga användarna en funktionsvariation. Sett till kön är skillnaderna små även om något fler kvinnor är sällan-/ickeanvändare.

Denna lilla grupp är sammantaget de som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap, de som vi behöver värna extra mycket om och stötta i vårt alltmer digitala samhälle.

Mycket få sällan-/ickeanvändare bor i höginkomsthushåll

Tittar vi på den lilla gruppen sällan- och ickeanvändare (6 procent) separat ser vi att det som direkt sticker ut är att andelen pensionärer är hög och att andelen i höginkomsthushåll är mycket låg.

De båda grupperna, som utgör 3 procent vardera, har låga baser och därmed höga felmarginaler. I jämförelse med varandra är den enda signifikanta skillnaden att ickeanvändarna i högre grad är ensamstående.

Detta är sammantaget profilen på de i vårt samhälle som är minst digitala eller inte digitala alls. Sysselsättning speglar ålder som är en avgörande faktor. Ålder tittar vi mer i detalj på i nästa diagram 1.7.

Internetanvändandet är över 95 procent mellan 12-75 år

Äldre par sitter i en soffa med en en bärbar dator i knäet.

Åldern är den mest särskiljande faktorn huruvida befolkningen använder internet eller ej. Likaså i vilken utsträckning vi använder internet, det vill säga dagligen eller mer sällan. Mellan 12-55 år använder praktiskt taget alla internet (98-99 procent). Sedan börjar internetanvändandet sjunka något men mellan 55-75 år använder fortfarande 96-97 procent internet. I denna åldersgrupp använder dock fler internet mer sällan än dagligen, mellan 3-7 procent. Från 76 år och uppåt sker det stora tappet i internetanvändandet – 73 procent använder internet varav cirka 14 procent gör det mer sällan än dagligen.

Det innebär att det är de äldsta i befolkningen, som har störst behov av många samhällstjänster, som inte kan ta del av de digitala e-tjänsterna. I dessa coronatider har också de äldre blivit alltmer isolerade och i större behov av interaktion med digital teknik. Karolinska Institutet tar i en artikel ”Konsekvenserna av digitalt utanförskap”, upp att rätten att vara delaktig i samhället är fundamental och finns till och med inskriven i vår grundlag. Corona har visat hur sårbar denna rätt är.

Färre än 1 miljon är sällan-/ickeanvändare av internet

Den lilla tårtbiten ovan illustrerar våra sällan- och ickeanvändare. Här med decimaler för att tydliggöra proportionerna ytterligare. Totalt sett utgör grafen hela befolkningen (med en avrundning på grund av att det finns några ytterst få som anger ”Vet ej”).

Viktigt att poängtera är att befolkningen i allmänhetsundersökningar som denna är den svensktalande befolkningen som är förmögna att svara på en undersökning antingen via telefon eller webb. Det innebär att vi inte får med de svenska medborgare som (ännu) inte behärskar det svenska språket, och inte de som lider av demens, har läs- och talsvårigheter eller av andra skäl inte kan svara eller nås.

Att räkna om befolkningen till exakta absoluta tal kan därför bli missvisande. Däremot kan vi göra en estimering om att de som lever i digitalt utanförskap idag rör sig om färre än 1 miljon svenska medborgare. Det innebär att det sannolikt också är färre än 500.000 människor som använder internet mer sällan än dagligen och likaså färre än 500.000 svenskar som inte använder internet alls.

Internet intresserar inte ickeanvändarna

Nära 5 av 10 av de som inte använder internet anger att de inte har något intresse för nätet och inte ser det som användbart. 2 av 10 anger att de inte vet hur de ska använda internet och att tekniken är krånglig. Färre än 1 av 10 upplever att de inte har tid, att de är för upptagna för att använda internet. Kostnaden är inget större hinder då endast 3 procent uppger detta som skäl. Likaså är inte brist på någon uppkopplad enhet en faktor då bara 3 procent har det som anledning.

Har några av dessa anledningar förändrats över tid? Det visar nästa diagram 1.9.

Krånglig teknik tenderar öka som hinder för att använda internet

Ickeanvändarna är en liten grupp och således kan resultatet påverkas av små skillnader och därmed fluktuera över åren. Sett över tid kan vi dock urskilja tendenser och trender. Exempelvis tenderar ointresset för att använda internet minska något bland ickeanvändarna. Från att ha legat på 50 procent eller mer under åren 2010-2014 har ointresset legat strax under 50 procent de senaste tre åren.

20%
av ickeanvändarna av internet anser att tekniken är för krånglig

Tydligt är att vi idag inte lider brist på datorer, surfplattor eller mobiler. År 2010 upplevde 18 procent att de saknade en digital enhet vilket endast 3 procent ser som ett hinder för att använda internet idag.

Tekniken kan tendera att upplevas som alltmer krånglig. Mellan åren 2010-2014 låg krånglig teknik mellan 14-17 procent och mellan åren 2015-2020 på 19-24 procent. Kostnadsaspekten har mer eller mindre varit oförändrad på 1-4 procent över tid.

Att inte ha tid/vara alltför upptagen har mellan år 2010-2019 legat på 2-4 procent. I år hoppade denna siffra upp till 8 procent. Basen på ickeanvändarna är som sagt så låg så denna siffra är inom felmarginalen, alltså inte en signifikant ökning. Framtida mätningar får visa om detta är en ny trend eller ej.

Uppkoppling

  • 1.11 År 2020 Q1 har 98 procent av de svenska hushållen tillgång till internet
  • 1.12 Fiber ökar, övriga uppkopplingar minskar
  • 1.13 Ökad tillgång till fiber både i städer och på landsbygd
  • 1.14 Hälften av ickeanvändarna har ingen internetuppkoppling i hemmet

År 2020 har 98 procent av de svenska hushållen tillgång till internet

På 25 år har Sverige gått från att ha knappt några, endast 2 procent, uppkopplade hushåll till att nästintill alla, 98 procent av hushållen, har tillgång till internet. Sedan 2013 har minst 9 av 10 hushåll varit uppkopplade mot internet. De senaste tre åren har tillgången till internet i hushållet legat konstant på 98 procent. Den höga andelen är i linje med regeringens mål ”Sverige helt uppkopplat år 2025 – en bredbandsstrategi”. Regeringen har visionen ett helt uppkopplat Sverige eftersom det skapar förutsättningar för att bo och verka i hela landet, driva tillväxt och innovativ produktion. Läs mer på PTS (Post- och Telestyrelsen) webbplats.

Vilken typ av uppkoppling vi har i våra hushåll och hur det förändrats över tid ser vi i nästa graf, diagram 1.12.

Fiber ökar, övriga uppkopplingar minskar

Fiber är den enda uppkopplingen som ökar i år och dessutom med hela 6 procentenheter sedan föregående år. På tio år har tillväxten för fiber varit konstant – år 2010 hade 12 procent fiber och i år är motsvarande siffra 63 procent. Ökningen sker både i stad och på landsbygd, se diagram 1.13.

63%
av de svenska hushållen har fiber

Till förmån för fiber så minskar övriga uppkopplingar. Mobilt bredband bryter en flerårig uppåtgående trend och tappar 4 procentenheter – från 32 procent år 2019 till 28 procent i år. Av dessa anger 18 procent att de har mobilt bredband via mobiltelefonen och 14 procent ej via mobil.

Uppkoppling via kabel-tv minskar från 10 procent till 8 procent i år. Likaså minskar ADSL, det vill säga internet via det gamla kopparnätet för telefoni, från 10 procent till 7 procent.

Skiljer sig uppkoppling i hushållen åt mellan de som använder internet dagligen eller mer sällan? Och hur ser uppkoppling ut hos de som inte använder internet alls? Det finner vi svaren på längre fram, i diagram 1.14.

Ökad tillgång till fiber både i städer och på landsbygd

Sedan år 2019 har utvecklingen av fiber varit ungefär lika stor i både stad och landsbygd. I städerna har fiber ökat från 58 procent till 64 procent och på landsbygden från 55 procent till 60 procent. Av de som bor i storstäderna uppger 63 procent tillgång till fiber i hushållen.

År 2016 var skillnaden i tillgången till fiber i hushållen i städer och landsbygd 19 procentenheter. I år är den endast 4 procentenheter. Detta ligger i linje med att regeringen år 2018 införde den statliga internetgarantin, vilken avser att alla privatpersoner i hela vårt rike ska ha tillgång till digitala tjänster.

Hälften av ickeanvändarna har ingen internetuppkoppling i hemmet

65%
av de dagliga internetanvändarna har fiber hemma

Bland de dagliga internetanvändarna har cirka 2 av 3 (65 procent) tillgång till fiber i hushållen vilket är i linje med befolkningen i stort (63 procent). Bland de som använder internet mer sällan har dock endast 45 procent tillgång till fiber. Hela 98 procent av sällananvändarna har dock en internetuppkoppling hemma, men 14 procent av dem vet inte vilken.

Bland ickeanvändarna har endast runt hälften en internetuppkoppling hemma, även om de inte själva, utan eventuellt någon annan i hushållet, använder den. 1 av 5 ickeanvändare som har en uppkoppling vet inte vilken typ. Bland ickeanvändarna är den vanligaste uppkopplingen i hushållet inte fiber som landar på 15 procent utan mobilt bredband som 17 procent anger finns i hemmet.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn