.FILE
Inledning

Sammanfattning

4 min läsning

I Sverige år 2020 använder de allra flesta internet varje dag, men många uppger att de behöver hjälp med olika digitala aktiviteter. Det finns också fortfarande de som använder internet mer sällan, eller inte alls. De riskerar ett utanförskap i takt med att digital kompetens blir allt viktigare för att kunna ta del av samhällets tjänster.

Svenskarna är nu ett nästan helt uppkopplat folk, där 96 procent av de tillfrågade uppger att de använder internet. 93 procent använder internet varje dag och hela 98 procent av hushållen uppger att de har tillgång till internet hemma. Utbyggnaden av fiberuppkoppling fortsätter att öka, också på landsbygden. Som en konsekvens minskar också övriga typer av internetuppkoppling, såsom ADSL och mobilt bredband.

Den äldsta delen av den svenska befolkningen blir i allt högre grad uppkopplad, i takt med att fler internetanvändare åldras och tar plats i åldersgruppen. Bland svenskar som är 76 år och äldre uppger nu 73 procent att de använder internet.

Sällan- och ickeanvändare av internet

När en så stor del av befolkningen använder internet vore det lätt att göra misstaget att avrunda uppåt, och betrakta svenskarna som ett helt och hållet uppkopplat folk.

Men det finns fortfarande de som uppger att de inte använder internet varje dag, eller inte alls. Totalt handlar det om cirka 6 procent av den svenska befolkningen, där nästan 3 procent uppger att de mer sällan än dagligen använder internet, och ungefär lika många uppger att de inte gör det alls. När allt mer av samhällets tjänster och utbud flyttar ut på nätet riskerar dessa människor att hamna utanför.

Vilka är då sällan- och ickeanvändarna? De är oftare äldre, och i större utsträckning pensionärer. Jämfört med de som använder internet dagligen har de i högre grad lägre utbildning, och bor oftare i ett låginkomsthushåll. De lever i högre utsträckning på landsbygden och bor oftare ensamma. De har i högre grad en funktionsvariation.

Sammantaget kan vi konstatera att sällan- och ickeanvändarna är en jämförelsevis liten grupp, men att den är sammankopplad med demografiska och socioekonomiska faktorer såsom inkomst, utbildning och ålder. De äldsta i samhället, de ensamstående och de med lägst inkomst är redan grupper som i högre grad lever i ett utanförskap på olika sätt. Genom den snabba digitaliseringen som nu pågår riskerar de som inte använder internet ett dubbelt utanförskap.

Det är också viktigt att understryka att vår undersökning endast har besvarats av svensktalande delar av befolkningen, och alltså inte omfattar medborgare som ännu inte behärskar svenska. Undersökningen får inte heller med de som exempelvis har demens eller läs- och talsvårigheter som hindrar dem att besvara undersökningen. Totalt sett kan vi estimera att antalet sällan- och ickeanvändare av internet i Sverige är färre än en miljon.

De äldsta behöver mest digital hjälp

Vi kan också konstatera att många svenskar behöver hjälp med det digitala på olika sätt. Av en rad digitala aktiviteter uppger nära 1 av 5 svenskar att de behöver hjälp med att installera mobilt bank-id. 19 procent behöver hjälp med att överföra bilder från sin mobiltelefon till en dator. 17 procent behöver hjälp med att skapa ett e-postkonto.

Vad gäller behovet av digital hjälp ser vi stor skillnad mellan de som använder internet dagligen och de som sällan gör det, men också vad gäller ålder, utbildning och inkomst. Allra mest hjälp med digitala aktiviteter behöver de äldsta i samhället – av de som är 76 år eller äldre behöver 2 av 3 hjälp med att börja abonnera på en strömningstjänst, och nästan 6 av 10 med att skaffa mobilt bank-id.

Hur mycket hjälp man behöver – och kan få – är precis som hur ofta man använder internet, en nyckel till delaktighet i det digitala samhället.

Viktig samhällsinformation helst via sms

Sms är i strikt mening inte en internettjänst, men får ändå ses som en del av vårt uppkopplade kommunikationssamhälle. På frågan hur man helst vill få brådskande samhällsinformation är sms det populäraste valet, oavsett ålder, utbildningsnivå eller hur ofta man använder internet.

När det gäller allmän, men inte brådskande, samhällsinformation föredrar de flesta svenskar e-post, men inte alla. Ickeanvändare av internet föredrar post i brevlådan. Att få samhällsinformation till en digital brevlåda intresserar inte de äldre, men är ett mer populärt alternativ hos de mellan 26-35 år, samt högutbildade och de som bor i höginkomsthushåll.

Hur påverkar coronapandemin?

Den här delrapporten av Svenskarna och internet bygger på data som samlats in under 2020 års första kvartal. Alltså innan, och precis i början av coronakrisen. Än så länge är det för tidigt för att med säkerhet säga hur spridningen av covid-19 kommer att påverka på lång sikt, men vi ser redan många tecken i samhället på att digitaliseringen vi följt under flera år tagit extra fart.

Det innebär möjligheter, men också högre krav på befolkningen att följa med i digitaliseringen av viktiga samhällstjänster. Det ökar också risken för de som inte använder internet, eller bara gör det sällan, att hamna utanför och inte kunna ta del av utbud och service. Coronapandemin har tydligt visat både vilken hjälp digitala tjänster kan vara, men också hur de som av olika skäl står utanför digitaliseringen drabbas.

De äldsta i samhället använder i högre grad än tidigare internet, och digitala enheter är i krisen en stor hjälp för att hålla kontakt med släkt och vänner. Men de som inte har den möjligheten blir ensamma när besöken uteblir. Och den som inte vill eller kan e-handla livsmedel från nätet har inget annat val än att gå till butiken, med smittorisk som följd.

I vinter kommer vi att släppa vår stora upplaga av Svenskarna och internet. Inför det genomför vi just nu en extra datainsamling som kommer ge en större helhetsbild av den snabba och omfattande digitalisering av Sverige som just nu pågår.