54 artiklar från med ämnet "coronapandemin"
Två mätningar Årets upplaga av Svenskarna och internet är baserad på två mätningar – en i kvartal 1 (Q1), det vill säga från januari till sista mars, och en i kvartal 3 (Q3), närmare bestämt från mitten av augusti till sista september. Detta är första gången någonsin som Svenskarna och internet baseras på två mätningar under […]
I detta diagram ställer vi de allra yngsta internetanvändarna 16–19 år mot de allra äldsta 76+ år, och jämför vilka huvudsakliga källor man använt för nyheter om coronaviruset. Skillnaderna är stora – i stort sett följer mönstret det mellan de studerande och pensionärerna i föregående diagram 6.17, men det finns anmärkningsvärda detaljer i dessa ytterligheter. Lite […]
Tittar vi på vad internetanvändarna använt för olika källor för nyheter om coronaviruset ser vi stora skillnader utifrån sysselsättning (som till stor del också speglar ålder). Pensionärerna har ett tydligt förstahandsval i tv:n, vilka 90 procent ser som sin huvudsakliga källa för nyheter om coronaviruset. Långt efter kommer radiokanal på andra plats med 26 procent, […]
I 2020 Q3 frågade vi internetanvändarna om vilken deras huvudsakliga källa för nyheter om coronaviruset var, och max två svar var tillåtna. Det står klart att de allra flesta tittar på tv för att inhämta nyheter om coronaviruset, nämligen 61 procent. Därefter följer digitala tidningar/nyhetssajter som nära hälften utnyttjar. På tredje plats hamnar myndigheters webbplatser, […]
Till skillnad från andra digitala vårdtjänster har nyttjandet av vårdappar som ersätter ett fysiskt läkarbesök ökat i kvartal 3. Undantaget är som vi sett i diagram 3.4 hos de allra äldsta på 76+ år. De flitigaste användarna av vårdappar under året är de som bor i storstäder och de med hemmaboende barn, där en tredjedel […]
De internetanvändare som är 76 år eller äldre har ökat sitt nyttjande av nästan alla de digitala vårdtjänster vi listar. Störst är ökningen när det gäller att se recept online, vilket gått upp med 7 procentenheter till 38 procent i Q3. Det är fler än internetanvändarna sammantaget (35%). Den enda tjänst har som tappat i […]
Yngre internetanvändare, alltså personer i åldern 16–25 år, använder digitala vårdtjänster i lika hög grad i Q1 som i Q3. Därefter har alla åldersgrupper mellan 26–65 år minskat sitt nyttjande. Sannolikt har många avvaktat att söka vård för ärenden som inte är akuta, dels för att sjukvården varit hårt belastad under året och dels av […]
Under årets första kvartal (Q1) låg nyttjandet av digitala vårdtjänster bland internetanvändarna på 77 procent, och i Q3 hade det sjunkit till 73 procent. Den tjänst som används mest är kanske inte helt förvånande att "söka information online vid sjukdom". Detta nyttjade runt hälften i Q1 (53%), och något färre i Q3 (46%). Vi ska […]
Ser vi till sysselsättning – som alltså till stor del speglar ålder – är det stor skillnad på vad man vill fortsätta att göra i högre utsträckning efter pandemin. Pensionärerna har som vi sett i kapitel 1 ökat sin skärmtid under pandemin, och är den grupp där vi hittar flest nya internetanvändare. Det är i […]
Totalt sett har 1 av 10 internetanvändare ägnat sig åt online gambling – alltså hasardspel på nätet – under pandemin. De som arbetar (12%) har ägnat sig åt det i högre grad, i jämförelse med de studerande (8%) och pensionärerna (6%). I vår undersökning Svenskarna och internet 2019 ställde vi en fråga om online gambling till […]
I föregående diagram 10.6 såg vi att pensionärerna i högre grad deltagit digitalt på fest, dop, bröllop eller annan högtid. I denna åldersgraf delar vi upp pensionärerna i två åldersintervall; 66–75 år respektive 76+ år. Det står då tydligt att det är de allra äldsta pensionärerna på 76+ år som ägnat sig åt detta i […]
Nu ska vi titta närmare på de olika digitala eventen utifrån sysselsättning. Av de studerande har 41 procent haft digitala videoträffar med familj och släktingar, vilket är mer än de arbetande (37%) och pensionärerna (33%). I alla tre grupper har cirka 1 av 10 haft en dylik digital videoträff för första gången under pandemin. Bland […]
Att leva som singel eller i en relation är givetvis något som påverkar vår livssituation i allmänhet, och vad vi kan se även våra digitala beteenden. De internetanvändare som är i en relation har i högre utsträckning haft en digital videoträff med familj och släktingar än de som är singlar. De har också i högre […]
De digitala aktiviteterna vi undersökt har utövats i olika grad av de som har arbetat hemifrån under pandemin respektive de som arbetat men inte hemifrån. Hälften av de som har arbetat hemifrån under pandemin har haft en digital videoträff med familj och släktingar. Bland de som inte har arbetat hemifrån är siffran 27 procent, och […]
Utövandet av de olika digitala aktiviteterna under pandemin skiljer sig åt mellan stad och landsbygd – i synnerhet sticker storstäderna ut. Nära hälften (45%) av internetanvändarna i storstäderna har under pandemin haft en digital videoträff med familj och släktingar. På landsbygden är motsvarande siffra endast 28 procent. Skillnaden är också stor vad gäller att ha […]
Vi har frågat internetanvändarna i vilken utsträckning de har ägnat sig åt olika digitala aktiviteter under pandemin. Med restriktioner och uppmaningar till social distansering har vi i många fall behövt hitta nya sätt att umgås på. Det märks tydligt då närmare 4 av 10 svarar att de haft en digital videoträff med familj och släktingar, […]
Det är inte bara arbetsplatserna och skolorna som fått ställa om under coronapandemin; även kultursektorn tvingades anpassa sig till publikbegränsningar och en situation där de flesta utövare rekommenderades stanna hemma. Många familjetillställningar och andra sociala sammankomster fick också ske via mobiltelefonen eller webbkameran. I det här kapitlet undersöker vi vad Sveriges internetanvändare har ägnat sig […]
I denna fråga ställd i kvartal 3 (Q3) undersöker vi vilken utbildning gymnasieeleverna har fått inom några viktiga digitala områden under pandemin. Källkritik, alltså att kunna avgöra vad som är sant eller falskt på nätet, har 3 av 4 gymnasieelever fått distansutbildning i under pandemin. Drygt 2 av 10 har fått det minst varje vecka. […]
En fjärdedel (24%) uppger i årets tredje kvartal (Q3) att de under coronapandemin har deltagit i undervisning på distans som egentligen var avsedd att ske i ett fysiskt klassrum eller motsvarande. Med distansundervisning avses här interaktiv undervisning som bedrivs med digital teknik via internet. Hur tycker då de som har deltagit i en undervisning på […]
Ser vi till internetanvändarna 16+ år är videosamtal/videochatt något som ökat med 8 procentenheter under pandemin, till 79 procent i Q3. De som videosamtalar allra mest tillhör åldersgruppen 26–45 år. De yngsta på 16–25 år videosamtalar knappt mer än genomsnittet, men ligger kvar på ungefär samma nivå i Q3 som i Q1 – vi ser rentav […]
I detta diagram ska vi fördela internetanvändarnas användning av videosamtal utifrån olika grupperingar så som kön, sysselsättning, hushållsinkomst och civilstånd. De som haft videosamtal i högst grad både i Q1 och Q3 är tjänstemän, de som bor i höginkomsthushåll och de med hemmaboende barn under 18 år. Det är dock ingen av dessa grupper som […]
Ser vi till de tre samtals- och kommunikationstjänsterna vi mätte för första gången i kvartal 3 2020 kan vi konstatera stora skillnader i nyttjandegrad sett till sysselsättning (som till stor del också speglar ålder). Zoom är mest använt hos de studerande, där 6 av 10 svarar att de använder tjänsten, jämfört med 3 av 10 […]
Digitala samtals- och kommunikationstjänster används för att kommunicera på olika sätt; chatta och skicka meddelanden med text och ljud samt ringa röst- eller videosamtal. De flesta av tjänsterna vi jämför har stöd för flera olika av dessa kommunikationssätt. De kan vara en del av ett socialt nätverk (se kapitel 7: Sociala medier) eller en helt […]
Praktiskt taget alla som studerar – vilka till stor del är de yngre i befolkningen – använder sig av sociala medier. I Q1 svarade 98 procent av de studerande att de använde sociala medier minst någon gång, och 89 procent att de gjorde det dagligen. I Q3 var motsvarande siffror 99 procent respektive 90 procent, det har […]
I dessa två diagram ger vi en överblick över de nio sociala medier vi undersökt. Dels hur användningen av de nio sociala medier vi mätt i både Q1 och Q3 har förändrats under pandemin. Vi blickar även tillbaka till 2019 i ett separat diagram och jämför med de sociala medier vi undersökte redan då. För […]
Männens oro över sin digitala integritet har ökat under pandemin. Oro för myndigheters inkräktande har gått upp från 20 procent i Q1 till 23 procent i Q3. Här är det stor skillnad mot kvinnorna som ligger på 13 procent både i Q1 och Q3. Männens oro är också betydligt större än kvinnornas när det gäller […]
Om vi delar upp internetanvändarna utifrån sysselsättning, vilket också till stor del speglar ålder, kan vi se stora skillnader i hur oron för den digitala integriteten har ändrats bland studerande, arbetare och pensionärer. De arbetandes oro har under pandemin ökat från Q1 till Q3 på samtliga tre undersökta områden. Största ökningen bland arbetarna är oron […]
I denna del tittar vi på den digitala integriteten ur tre olika perspektiv. Vi har frågat de myndiga internetanvändarna om de känner sig övervakade på internet, och om de är oroliga över att dels myndigheter och dels stora företag så som Facebook och Google, inkräktar på deras personliga integritet på nätet. Det framgår att vi […]
Digitaliseringen av medier har pågått länge, men traditionella medier som dagstidningar, radio och tv fortsätter att existera parallellt med sina digitala motsvarigheter. Ofta påminner de digitala tjänsterna mycket om sina föregångare – strömmande digital radio fungerar till exempel på i stort sett samma sätt som traditionell radio. Den stora skillnaden är framförallt att digitala tjänster kan […]
Under 2019 och 2020 års första kvartal använde stadsborna både mobilt bank-id och Swish i något högre utsträckning än de som bor på landsbygden. Under pandemin har emellertid landsbygdsborna hunnit ikapp stadsborna vad gäller mobilt bank-id och till och med gått om dem, om än med knapp mariginal, vad gäller Swish. Landsbygdsborna ligger nu på […]
Mobilt bank-id är en elektronisk legitimation som används inom en mängd olika områden, bland annat för att bekräfta sin identitet vid digital betalning. Idag använder nästan alla myndiga internetanvändare mobilt bank-id. I 2020 års tredje kvartal (Q3) svarade hela 95 procent att de använder mobilt bank-id, vilket är en ökning med 1 procentenhet under pandemin […]
Under ett år präglat av risk för smittspridning och behov av isolering kan man lätt tänka sig att användningen av digitala vårdtjänster skulle skjuta i höjden. Som vi ska se är svaret inte entydigt så enkelt, även om användningen av olika e-tjänster för vård är generellt hög bland Sveriges internetanvändare. Användningen av flera olika e-vårdtjänster […]
Nära 9 av 10 (87%) internetanvändare uppger att de har e-handlat, det vill säga köpt något på nätet, under pandemin. 2 procent svarar att de har e-handlat något för första gången och en fjärdedel (24%) uppger att de har e-handlat i högre utsträckning än tidigare. Majoriteten, nära 6 av 10 (58%), har e-handlat i samma […]
De senaste åren har näthandel och digitala betalningslösningar ökat stadigt. 2019 använde 83 procent av Sveriges internetanvändare Swish, en betalningslösning från Sveriges sex största banker. Mobilt bank-id, som används för att legitimera sig online, användes av 89 procent av internetanvändarna 2019. I det här kapitlet ska vi jämföra hur den utvecklingen fortsatt fram till 2020, […]
Att en majoritet är nöjda med att arbeta hemifrån visas också genom att 9 av 10 (89%) av de som gjort det under pandemin vill fortsätta med hemarbete efter pandemin, åtminstone någon gång då och då. Nära 5 av 10 (45%) vill fortsätta att arbeta hemifrån minst hälften av sin arbetstid, och fler än 1 […]
Att arbeta hemifrån under pandemin har för många blivit synonymt med konferenser och möten via video. Av de som arbetat hemifrån har drygt 9 av 10 haft videokonferensmöten under pandemin, varav drygt 1 av 10 (14%) för första gången. 7 av 10 svarar att de haft det mer ofta än tidigare. Färre än 1 av […]
Av de som har arbetat hemifrån under pandemin anger mer än hälften (57%) att de arbetat samma antal arbetstimmar som tidigare. 2 av 10 svarar dock att de har arbetat fler timmar än tidigare, och drygt 1 av 10 att de arbetat färre timmar än tidigare. När vi jämför de som har tidigare arbete av […]
De internetanvändare som arbetat hemifrån under pandemin tycker överlag att det har fungerat bra. Drygt 8 av 10 (83%) svarar att det har fungerat bra, varav nära 4 av 10 (38%) att det har fungerat mycket bra. Färre än 1 av 10 tycker att arbetet hemifrån har fungerat dåligt, och endast 2 procent svarar att […]
I några grupper har mer än hälften arbetat hemifrån under pandemin, nämligen tjänstemän, de som bor i höginkomsthushåll, de som är högskoleutbildade, de som bor i en storstad och de som har hemmaboende barn. Tjänstemännen tillhör de som redan före pandemin arbetade hemifrån i högre utsträckning än genomsnittet. Andelen som arbetar hemma har nu ökat […]
I dessa diagram ska vi jämföra två grupper arbetande som jobbat hemifrån under pandemin. Dels de som redan innan pandemin arbetat hemifrån, minst någon gång, och dels de som inte gjort det tidigare och alltså inte har någon erfarenhet av det. De som har tidigare erfarenhet av hemarbete utgör ungefär en fjärdedel av de arbetande […]
Totalt sett är det bara 2 procent av de arbetande som svarar att de arbetade hemifrån på heltid eller majoriteten av sin tid innan pandemin. Under pandemin har den andelen ökat till hela 23 procent, alltså mer än en tiofaldig ökning. Innan pandemin bröt ut var det 5 procent som arbetade hemifrån ungefär hälften av […]
När coronaviruset fick stor spridning världen över valde många länder att genomföra en mer eller mindre total nedstängning av samhället. I Sverige vidtogs inte sådana åtgärder, men befolkningen uppmanades till social distansering och flera andra begränsningar för att bromsa smittspridningen genomfördes. Folkhälsomyndigheten gick ut med rekommendationen att arbetsgivare skulle uppmana sina anställda att om möjligt […]
Sett till sysselsättning är det i synnerhet de studerande (37%) som ändrat inställning till digital skärmtid under pandemin. De har gjort det i högre grad än både arbetande (20%) och pensionärer (12%). De studerande är också de som är mest negativa till skärmtid, nämligen 30 procent. Pensionärerna däremot är de som i störst utsträckning uppger […]
Totalt har 21 procent av Sveriges internetanvändare ändrat uppfattning om digital skärmtid under coronapandemin. 14 procent svarar att de blivit mer positiva, och 8 procent att de blivit mer negativa. Det är fler kvinnor (26%) än män (17%) som ändrat inställning när det gäller skärmtid. Det är också fler personer födda utanför Norden (33%) som […]
Tiden som spenderas framför en digital skärm har under pandemin inte fått internetanvändarna att känna sig mer sociala. Tvärtom har den känslan minskat något – från 30 procent i Q1 till 28 procent i Q3. Det största tappet har skett hos studenterna, som i Q1 var den grupp fördelat på sysselsättning som kände sig mest […]
Hur missnöjda är internetanvändarna med den tid de själva och andra spenderar framför en digital skärm på sin fritid? Med denna fråga avses den tid som tillbringas framför olika typer av digitala skärmar så som dator, surfplatta och mobiltelefon, men alltså inte tv. När vi ställde frågan under årets första kvartal (Q1) ansåg drygt 7 […]
Om vi jämför de nya internetanvändarna – alltså de som har börjat använda internet efter att coronapandemin bröt ut, med de befintliga internetanvändare som börjat använda internet i högre utsträckning ser vi flera demografiska och socioekonomiska skillnader. De som blivit nya internetanvändare under pandemin består i synnerhet av de äldsta i befolkningen, de som är 76 […]
Nära en tredjedel (31 procent) av internetanvändarna anger att de börjat använda internet i högre utsträckning under coronapandemin än tidigare. Det är också 6 procent som anger att de börjat använda internet i mycket högre utsträckning. Endast 2 procent av de tillfrågade uppger att de börjat använda internet i lägre utsträckning under pandemin än innan. […]
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.