Samhällsnyheter på nätet
Drygt hälften av svenskarna följer rikstäckande nyhetsmedier på sociala medier och nästan lika många tar del av samhällsnyheter på sociala medier som de annars inte hade tagit del av.
49 artiklar från med ämnet "radio"
-
-
Samhällsnyheter i traditionella och digitala medier
Tv är den mest använda kanalen för samhällsnyheter, utom bland de unga som främst tar del av nyheter på sociala medier. Kvinnor följer Magdalena Andersson för samhällsnyheter, män följer Ulf Kristersson och barn Therese Lindgren.
-
Tv är den kanal som når ut med politiskt innehåll både till flest och mest frekvent
Diagram 1.5 visar i vilka kanaler som internetanvändarna har tagit del av politisk information och politiska budskap år 2021 - under helåret, på veckobasis och på dagsbasis. De kanaler som internetanvändarna uppfattar som viktiga, överensstämmer väl med de kanaler som används mest frekvent för att ta del av politisk information eller politiskt innehåll. Traditionella medier […]
-
Drygt 6 av 10 förstagångsväljare ser sociala medier som en viktig källa för politisk information
I diagram 1.4 ser vi att traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar är den viktigaste källan för politisk information för såväl unga som gamla. För förstagångsväljarna är dock sociala medier en betydligt mer viktig källa än för övriga. Tabellen nedan visar hur stor andel som anser att olika sociala medier är viktiga informationskällor för […]
-
Traditionella medier är fortsatt den viktigaste informationskällan för politiskt innehåll
Diagram 1.3 visar vilka informationskällor som internetanvändarna anser som viktiga respektive oviktiga för att ta del av politisk information. Tv, radio och nyhetstidningar (i pappersformat eller på webben) är fortsatt de kanaler som flest ser som viktiga informationskanaler för politisk information. Omkring 6 av 10 anser att dagstidningar och radio är viktiga informationskällor och drygt […]
-
Politisk information och budskap på nätet
I det här kapitlet undersöker vi var på nätet internetanvändarna tar del av politiskt innehåll och vilka informationskällor som uppfattas som viktiga. Vi ser att traditionella medier fortsatt spelar en mycket viktig roll för konsumtionen av politiskt innehåll. Samtidigt är digitala kanaler viktiga för att nå ut till fler, inte minst den unga delen av […]
-
Nästan dubbelt så många 8–11-åringar lyssnar på ljudböcker jämfört med genomsnittet
I de här två diagrammen ser vi vilka medier som internetanvändarna 8 år eller äldre respektive de yngsta 8–11-åringarna har konsumerat de senaste 12 månaderna. Det är första gången vi har ställt denna fråga till 8–11-åringar. Av de medieslag vi jämfört har flest internetanvändare tittat på playtjänster under det senaste året, följt av att titta […]
-
Internetanvändare har tittat mer på playtjänster än traditionell tv det senaste året
Hur har olika traditionella medier jämfört med digitala motsvarigheter använts under året av internetanvändare från 8 års ålder? I det här diagrammet jämför vi tv-apparaten, det vill säga det som kanalerna visar där och då (även kallad tablå-tv/linjär-tv), med tv-kanalernas playtjänster (där innehållet finns tillgängligt när som helst). Vi jämför också den traditionella radioapparaten med […]
-
Medietjänster och nyhetskonsumtion
I det här kapitlet tittar vi på mediekonsumtion under det senaste året och jämför olika traditionella medier med sina digitala motsvarigheter, exempelvis tv, radio, böcker och tidningar. I dessa frågor inkluderar vi även yngre internetanvändare som är 8–11 år. Vi ser bland annat… Att playtjänster och strömmande videotjänster är mer populärt än traditionell tv bland […]
-
I åldern 16–55 år är strömmande musiktjänst förstahandsvalet för lyssnande
Drygt 9 av 10 använder en strömmande musiktjänst i åldern 16–45 år. Mellan 16–55 år är strömmande musiktjänst också förstahandsvalet för lyssnande bland de fem medieslagen vi jämför. Från 56 år och uppåt tar istället traditionell radio över som förstahandsval, som fler än 8 av 10 lyssnar på. Digital radio är som mest populär mellan […]
-
Pensionärerna har gått om de studerande i att lyssna på digital radio
I detta diagram ska vi titta närmare på fyra av de olika medieslagen för lyssnade, sett till sysselsättning. Ljudboken ska vi återkomma till igen i avsnittet Läsa, då i jämförelse med bland annat e-boken. Se diagram 6.9 för nedbrytning på sysselsättning. De studerande ligger under pandemin kvar på samma höga nivå för strömmande musiktjänster, nämligen […]
-
Poddar växer kraftigt
I detta diagram ska vi ge en överblick av fem medier för lyssnande. Bland dessa är strömmande musiktjänster mest populära, som 81 procent använder. Under pandemin har strömmande musiktjänster ökat lite såväl totalt som för dagligt lyssnande. Strömmande musiktjänster har alltså fler lyssnare både totalt sett och på daglig basis än den traditionella radion. Poddar […]
-
Traditionell media fortsätter att minska
I detta diagram ska vi jämföra några olika traditionella medier med deras digitala motsvarigheter. De utvalda traditionella medier vi lyfter här är radio, tv, dagstidningar och böcker vilka jämförs med motsvarigheterna digital radio, tv-kanalers playtjänster, digitala dagstidningar och digitala böcker (både e-böcker och ljudböcker). Sedan 2019 har tv-kanalernas olika playtjänster (exempelvis SVT Play och TV4 […]
-
Mediekonsumtion – Titta, lyssna och läsa
Digitaliseringen av medier har pågått länge, men traditionella medier som dagstidningar, radio och tv fortsätter att existera parallellt med sina digitala motsvarigheter. Ofta påminner de digitala tjänsterna mycket om sina föregångare – strömmande digital radio fungerar till exempel på i stort sett samma sätt som traditionell radio. Den stora skillnaden är framförallt att digitala tjänster kan […]
-
Sms, e-post och post i brevlådan förstahandsval för samhällinformation för 76 år och äldre
De som är 76 år eller äldre är minst samstämmiga med övriga åldersgrupper om kanalval för samhällsinformation. De har samma förstahandsval som befolkningen för både brådskande (sms, 47 procent) och allmän (e-post, 29 procent) samhällsinformation, men är inte lika övertygade som befolkningen (sms, 76 procent respektive e-post, 42 procent). Därtill rankar de nyheter i radio, […]
-
Oavsett ålder är sms (brådskande) och e-post (allmän) förstahandsval för samhällsinformation
För att få överskådlighet innehåller detta diagram endast sju utvalda kanaler fördelade på ålder. Det blir mycket tydligt att sms överlägset är den kanal som samtliga, oavsett ålder, fördrar för brådskande information. Lika rörande överens är befolkningen om att e-post är det näst bästa alternativet. Därefter går åsikterna isär. För allmän samhällsinformation är befolkningen oavsett […]
-
De med en funktionsvariation föredrar e-post och post i brevlådan framför digital brevlåda
De med en funktionsvariation har samma kanaler i topp tre för både brådskande och allmän samhällsinformation. Sms leder stort för brådskande samhällsinformation och därefter kommer e-post och post i brevlådan. För allmän information är det mycket jämnt mellan e-post, post i brevlådan och sms. Digital brevlåda är inte lika många intresserade av. En funktionsvariation kan […]
-
Landsbygdsbor är mer benägna att ta del av samhällsinformation från radio
Stadsbor har samma topp tre som befolkningen i stort för brådskande information, det vill säga sms, e-post och digital brevlåda. Landsbygdsborna byter i sitt kanalval ut den digitala brevlådan mot den analoga postlådan. Både boende i stad och landsbygd vill ha allmän samhällsinformation via e-post. Därefter är det nästan jämnt skägg för stadsborna mellan nyheter […]
-
Digital brevlåda föredras oftare av de i höginkomsthushåll
Skillnaderna i kanalval för olika hushållsinkomst påminner en del om skillnaderna i utbildningsnivå. Både de i låg- och höginkomsthushåll föredrar först och främst sms och e-post för brådskande information. För allmän information hamnar e-post på första plats hos båda. För boende i höginkomsthushåll ligger digital brevlåda på topp tre för både brådskande och allmän information, […]
-
E-post förstahandsval för allmän samhällsinformation oavsett låg eller hög utbildning
Utbildningsnivå ger en del skillnader i kanalval för samhällsinformation. Både låg- och högutbildade föredrar främst sms och e-post för brådskande information. För allmän information hamnar e-post på första plats hos båda. Att få allmän information via sms hamnar på andra plats för de med låg utbildning, men finns inte ens med på topp tre för […]
-
De studerande föredrar post i brevlådan i högre grad än pensionärer
Sysselsättning speglar överlag ålder och vad gäller kanal för samhällsinformation är likheterna större vid brådskande information än för allmän. Vid brådskande information är de första valen för alla tre grupperna sms och e-post. På nummer tre för pensionärerna landar nyheter på tv, för de arbetande digital brevlåda och för de studerande är det, kanske något […]
-
Både sällan- och ickeanvändare vill helst ha samhällsinformation via sms (brådskande) och post i brevlådan (allmän)
Sällan- och ickeanvändarna av internet är två grupper med små baser och därmed höga felmarginaler. Här tittar vi på dem separat för att få en indikation på skillnader dem emellan. Båda grupperna vill helst ha brådskande samhällsinformation via sms, dock inte alls i lika hög utsträckning som befolkningen (76 procent) i stort. På delad andraplats […]
-
Dagliga internetanvändare vill ha allmän samhällsinformation via e-post och sällan-/ickeanvändare som post i brevlådan
När vi delar upp hela befolkningen i de som använder internet dagligen och jämför dem mot de som använder internet mer sällan eller aldrig ser vi att de ibland tycker likadant men betydligt mer ofta att skillnaderna är stora i deras kanalval för samhällsinformation. För brådskande samhällsinformation är båda grupperna överens om att sms är […]
-
3 av 4 svenskar vill ha brådskande samhällsinformation via sms
Svenska folket vill helst ha brådskande samhällsinformation via sms. Detta uppger hela 76 procent. Raset ned till andraplatsen e-post är stort (34 procentenheter) och landar på 42 procent. E-post är ändå ett dubbelt så populärt val som digital brevlåda (20 procent). Att få brådskande samhällsinformation via ett så kallat VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) per […]
-
Kanalpreferens samhällsinformation
Den grupp som lever i eller riskerar att hamna i digitalt utanförskap, de som är sällan- och ickeanvändare av internet föredrar post i brevlådan. Den digitala brevlådan är mest populär hos de 26-35 år, de högutbildade och/eller de i höginkomsthushåll - och inte alls hos den äldre befolkningen. Vi har alltså frågat svenska folket vilken […]
-
Hälften av alla barn i gymnasieåldern läser bloggar
Praktiskt taget alla barn som är i gymnasieåldern använder internet för att titta på film/video, använda Youtube och lyssna på musik. Nästan alla (97 procent) använder Spotify. Det är nio av tio (89 procent), som dagligen lyssnar på musik. Den dagliga användningen av Spotify är lite högre (81 procent) än den dagliga användningen av Youtube […]
-
-
Lyssna på poddar/radio online är meningsfull tid för nära hälften
Bland de som anger att de lyssnar på poddar/radioprogram på internet (16+ år) anger 48 procent att de anser att det är väl använd/meningsfull tid, 28 procent tycker motsatsen och de som anser att det är varken eller utgör 25 procent. De som i högre grad anser att lyssnade på poddar och radioprogram på internet […]
-
6 av 10 lyssnar på radiostation på internet
De senaste årens tillväxt i att lyssna på radiostation på internet tycks ha avstannat. I år lyssnar 61 procent totalt sett och 12 procent dagligen. Från en större ökning mellan år 2016 till 2017 har nivån varit förhållandevis jämn de senaste tre åren. Åldersmässigt är radio inte de yngstas kanal utan faktum är att fler […]
-
Alla studerande lyssnar på musik på nätet
De äldsta internetanvändarna, pensionärerna, lyssnar i synnerhet på musik och på radiostationer på nätet. Bland de studerande, som i huvudsak är födda på 00- och 90-talet, lyssnar 100 procent på musik och hela 93 procent använder Spotify. Vidare lyssnar 73 procent på poddar och de studerande lyssnar till och med oftare på poddar än på […]
-
Fler lyssnar på poddar än på ljudböcker
Lyssnandet på nätet är brett och olika genres och ljudtjänster korsar varandra. Exempelvis innehåller ljudtjänsten Spotify både musik, poddar och olika radiostationer. En radiostation kan i sin tur bland mycket annat sända såväl musik som poddar. De fem utvalda mätpunkterna i denna studie överlappar således varandra. Av dessa är musik det vi i synnerhet lyssnar […]
-
Pensionärer största konsumenterna av traditionell media
Bland internetanvändarna är pensionärerna de största konsumenterna av de traditionella medierna. Om det är något som särskiljer traditionell mediekonsumtion från den digitala så är det ålder. De som studerar, som i huvudsak är födda på 00- och 90-talet, väljer genomgående i hög grad bort de traditionella medierna, i synnerhet i den dagliga konsumtionen. Det blir […]
-
I en treårsjämförelse minskar traditionell media
Vid en treårsjämförelse bland internetanvändarna (16+ år) framgår det att konsumtionen av de traditionella medierna överlag minskar. Traditionell tv tappar både totalt och i synnerhet på daglig basis. Samtidigt börjar tv-kanalernas digitala playtjänster komma ikapp. Att lyssna på radiostation via radioapparat minskar också en del till skillnad från föregående år. Att lyssna på en radiostation […]
-
Traditionell tv och radio fortfarande störst bland internetanvändarna
Bland internetanvändarna (16+ år) används traditionell tv och radio fortfarande i högre utsträckning än deras största digitala motsvarigheter. Vad gäller dagstidningen har den digitala versionen (80%) hunnit om den på papper (77%) totalt sett och den dagliga digitala tidningskonsumtionen (39%) har också gått om dagsläsandet av papperstidningen (31%). Tittandet på tv-apparat ”offline” (89%) toppar den […]
-
Mediekonsumtion – Titta, lyssna och läsa digitalt
Medielandskapet har de senaste årtiondena haft en hisnande utveckling i och med digitaliseringen. Bland annat har ny teknik lett till att medierna alltmer smälter samman, och skillnaden mellan tv, radio och press blir därmed mindre tydlig. Det är något som börjar märkas i våra mätpunkter för digitalt tittande, lyssnande och läsande. Ett exempel är att […]
-
Titta, lyssna, läsa utanför internet
De vuxna deltagarna i undersökningen, 16 år och äldre, har även fått svara på hur ofta de tittar på tv på en tv-apparat, lyssnar på radio via radioapparat och läser böcker och dagstidningar i pappersformat. Oavsett om man använder internet eller ej så tittar de flesta på tv, lyssnar på radio eller tidningen på så […]
-
Lyssna på radio
Mer än hälften av internetanvändarna lyssnar någon gång på en radiostation över internet, men bara ungefär en tredjedel (35 %) gör det mer regelbundet fördelat på 10 procent dagliga lyssnare, 14 procent som lyssnar några gånger i veckan och 11 procent som lyssnar någon gång i månaden. Det är högst andel (över 70 procent) som […]
-
Titta, lyssna och läsa
Både att titta på rörlig bild och lyssna på innehåll på internet blir allt vanligare. Bland unga personer under 25 år använder praktiskt taget alla Youtube, en stor majoritet av dem dagligen. Även bland tv-kanalernas playtjänster och Netflix ökar tittandet. När det gäller lyssnandet på innehåll växer såväl radio som poddradio och musik. En stor […]
-
Radio
Att lyssna på radiostationer via internet har inte varit särskilt utbrett i Sverige. 9 procent gör det dagligen men nästan hälften (44 %) har någon gång gjort det. Det är fortfarande den traditionella radion som är helt dominerande. Enligt mediebarometern lyssnar 69 procent dagligen på den traditionella radion (Mediebarometern 2015). Förhållandena har inte förändrats nämnvärt […]
-
Betalningsvilja i olika åldrar
Olika åldrar prioriterar olika när det gäller vilket medieinnehåll man betalar för. Nedan återfinns en jämförelse mellan åldrar i vilken mån man betalar för en dagstidningsprenumeration och i vilken mån man betalar för att ha tillgång till musik- och film på internet. Andra avgifter som radio- och tv-licens eller kostnader för extra tv-utbud återfinns inte […]
-
Internet och traditionella medier
De senaste åren har förändringarna varit små men tendensen är tydlig. Alltmer av medieanvändningen sker på internet, men förändringen går långsamt. De äldre håller emot och en majoritet läser fortfarande en papperstidning, ser på tablå-tv och lyssnar på flödesradio. Även de yngre föredrar de traditionella formerna för tv och radio medan deras dagstidningsläsande är något […]
-
Sammanfattning av mediekonsumtionen
Vi kan slutligen sammanfatta vad som hänt med de traditionella medierna under de senaste åren i en tid med ökande internetanvändning. År 2013 dominerade de traditionella medierna, radion, televisionen och boken, över sina olika versioner på internet. Huvuddelen av lyssnar-, tittar- och lästiden ägnades till 85-90 procent åt de traditionella medierna i deras traditionella former. […]
-
Traditionell radio dominerar fortfarande
Radiolyssnandet upptar fortfarande mycket av människors tid, inte bara via radioapparaterna i hemmet utan även i bilen, i hörlurarna och nu också på internet. Varje vecka är det 77 procent som lyssnar på traditionell radio vilket kan jämföras med att det är 19 procent som lyssnar på webbradio och 11 procent på poddradio. För de […]
-
Mer tid ägnas åt medier på internet
Tiden som ägnas åt traditionella medier ligger 2015 på samma nivå som 2014, men det har skett några förändringar på internet och med den tid som läggs ner på dessa medier på internet. Tv-tittandet på internet har ökat i befolkningen från i genomsnitt 2,1 till 2,4 timmar i veckan. Tendensen är tydlig sedan flera år. […]
-
Internet och traditionella medier
I förra kapitlet framgick att de traditionella medierna, särskilt televisionen, fortfarande spelar en dominerande roll för opinionsbildningen. Det var här frågan om en speciell händelse, riksdagsvalet 2014, och efterspelet med diskussioner om ett extraval. Internet har jämfört med tidigare år flyttat fram sin position som viktig informationskälla men det är ännu inte frågan om något […]
-
Tv den viktigaste informationskällan under valkampanjen 2014
Även om internet idag har visat sig vara den allmänna informationskälla som bedömts vara viktigast så ser förhållandena annorlunda ut när frågan snävas in till att gälla de viktigaste informationskällorna inför riksdagsvalet 2014. Då hamnar de traditionella medierna främst. Viktigast bedöms televisionen vara, långt före andra medier. Den näst viktigaste informationskällan är vänner och familj […]
-
Andra medier viktigare under valkampanjen 2014
Internet har blivit viktigare för politiken i takt med att allt fler använder internet för att informera sig. Men samtidigt har detta inte skett på bekostnad av andra medier och informationskällor. Även de upplevs ha blivit viktigare, särskilt tv, radio och personliga kontakter med familj och vänner. Överlägset viktigast som informationskälla under valkampanjen 2014 bedömdes […]
-
60 procent lyssnar på musik på internet varje vecka
I vår undersökning är det 42 procent av internetanvändarna som någon gång lyssnar på en radiostation via internet, 19 procent gör det varje vecka och 7 procent uppger att de gör det varje dag. 30 procent av internetanvändarna lyssnar någon gång på poddradio via internet, 11 procent gör det varje vecka och 3 procent dagligen. […]
-
Barn och ungdomar
Barn idag växer, nästan från födseln, upp med ena foten i en digital värld. De är från första början omgivna inte bara av tv, radio och böcker utan också av datorer, surfplattor och smarta telefoner. I så gott som alla barnfamiljer finns inte bara en dator utan snarare två eller tre datorer. Genomsnittet är 2,2 […]
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.