Kapitel 10

Internet och traditionella medier

8 min läsning

De senaste åren har förändringarna varit små men tendensen är tydlig. Alltmer av medieanvändningen sker på internet, men förändringen går långsamt.

De äldre håller emot och en majoritet läser fortfarande en papperstidning, ser på tablå-tv och lyssnar på flödesradio. Även de yngre föredrar de traditionella formerna för tv och radio medan deras dagstidningsläsande är något större för webbversionerna än pappersversionerna. För en majoritet av svenskarna är dock internet i dag den viktigaste nyhetskällan. För de unga mellan 16-25 år är även Facebook en viktigare nyhetskälla än tv, radio och dagstidningar.

I takt med att användningen av internet ökat tar allt fler del av digitala versioner av de traditionella medierna, tv, radio och dagstidningar. Men fortfarande efter 20 år dominerar radio och tv i sina traditionella former och dagstidningen i sin pappersversion. Men som allmänt informationsmedium intar internet idag förstaplatsen. Internet har också fått en allt större roll som nyhetsmedium men tv är fortfarande den främsta källan för nationella och internationella nyheter och dagstidningen för det lokala.

Tiden vi ägnar de traditionella medierna är fortfarande större än deras webbversioner, särskilt när det gäller radio och tv.

Tiden vi ägnar dagstidningarnas digitala webbversioner ligger på samma nivå som tidigare medan både webbradio-lyssnandet och tv-tittandet via internet har ökat.

Dagstidningen var länge den främsta informationskällan för de flesta svenskar. Redan på 60-talet började tv överta den positionen, men fortfarande vid valet 1991 var morgontidningen viktigast (Sveriges elfte tv-val, 1993).

Nu i mitten av 2010-talet sker ett nytt skifte där internet blivit viktigare än tv. 2012 och 2014 delar tv och internet förstaplatsen, men 2016 har internet dragit ifrån. För en majoritet av svenskarna är internet idag den främsta källan till information. 58 procent anser att internet är viktigt eller mycket viktigt som allmän informationskälla. Dagstidningarna har tappat sin forna ställning medan ungefär hälften anser att radio och tv är viktiga eller mycket viktiga som informationskällor.

För de unga har internet varit viktigast i flera år. Här intar också Facebook en viktigare position än de traditionella medierna. Sett över hela befolkningen intar internet första positionen som allmän informationskälla.

Att ta del av nyheter

Dagstidningarna har sedan tjugo år publicerats digitalt på internet. Internet blev också ett sätt att gratis ta del av nyheter, både nationella, lokala och internationella. Alla utnyttjar detta och i dag gör halva befolkningen det varje dag.

Vanligast är det i åldern 26 till 55 år där två av tre använder internet varje dag för att få tag på nyheter.

Det vanligaste sättet att ta del av nyheterna på internet är via datorn, men för de dagliga användarna är det den smarta mobilen som används oftast.

Internet är den främsta källan till nationella och internationella nyheter för de upp till 45 år. I 50-årsåldern är tv och internet ungefär lika viktiga och över 55 år dominerar tv helt när det gäller nyheter. Internet får en allt mindre betydelse. Dagstidningen är fortfarande viktig för de äldre.

Totalt är tv den viktigaste källan för nationella och internationella nyheter, en bit därefter kommer internet och dagstidningen. Facebook spelar en viss roll för de yngsta, men både tv och dagstidningen bedöms som viktigare.

Den viktigaste källan till lokala nyheter är fortfarande dagstidningen. Det gäller totalt och för de som är över 45 år. De som är yngre tycker att internet är den viktigaste nyhetskällan även för lokala nyheter. Därefter följer dagstidningen.

Dagstidningen

Andelen som läser tidning på internet har varit ganska konstant under de senaste tio åren. 75 till 80 procent av svenskarna läser en tidning åtminstone någon gång och drygt 40 procent gör det dagligen. Här har det skett en uppgång under det senaste året.

Det är framför allt i åldrarna 26 till 55 år som läsandet ökat. Drygt hälften i dessa åldrar läser varje dag en digital version av en dagstidning. Det minskar bland de äldre där många har sin tryckta morgontidning och bland de yngre som inte är så intresserade.

De flesta som läser tidning på internet gör det på datorn, men bland dem som läser en tidning varje dag är det lika vanligt att läsa på den smarta mobilen som på datorn.

Tre av fyra svenskar läser någon gång en papperstidning. Det är lika många som någon gång läser en digital tidning på internet. Bland de yngre läser fler nättidningar. I åldern 26-35 år läser 87 procent någon gång en nättidning och 55 procent en papperstidning. I åldern 65-75 år är det tvärtom 91 procent som någon gång läser en papperstidning och 68 procent en nättidning.

Under de senaste åren har inga större förändringar skett vad gäller hur mycket tid som ägnas dagstidningar. Den ligger kvar på 2,4 timmar i veckan sedan 2014. Inte heller lästiden för webbtidningar har ökat under det senaste året utan ligger kvar på 1,7 timmar per vecka.

De allra flesta som prenumererar på en dagstidning prenumererar på papperstidningen. I de flesta fall får de också tillgång till den digitala versionen. Mycket få (3 %) betalar för en prenumeration på tidningens digitala version.

Tv

Allt fler internetanvändare har upptäckt att tv också finns på internet. Idag har 70 procent av befolkningen någon gång tittat på tv-kanalernas playtjänster. En stadig uppgång de senaste tio åren.

Det dagliga tv-tittandet (webb-tv och playtjänster) är begränsat och har under många år legat kring 3 – 4 procent men har under det senaste året öka till 8 procent.

Det vanligaste sättet att se på tv-kanalernas playtjänster är via datorn, därefter kommer surfplattan och den smarta mobilen.

20 procent av den totala tittartiden läggs på tv via internet. Andelen varierar efter ålder med som minst 5 procent tv via playtjänster bland de äldsta till nästan hälften (47 %) bland de yngsta (16-25 år) i jämförelsen.

Under de tre senaste åren har det traditionella tablå-tv-tittandet minskat något från 12,3 timmar i veckan till 11,3 timmar. Samtidigt har tv-tittandet över internet ökat från 1,9 timmar i veckan till 2,8 timmar.

Radio

Att lyssna på radiostationer via internet har inte varit särskilt utbrett i Sverige. 9 procent gör det dagligen men nästan hälften (44 %) har någon gång gjort det. Det är fortfarande den traditionella radion som är helt dominerande. Enligt mediebarometern lyssnar 69 procent dagligen på den traditionella radion (Mediebarometern 2015).

Förhållandena har inte förändrats nämnvärt de senaste åren, men det sker små förändringar när det gäller det dagliga lyssnandet på poddar (från 3 till 4 %) och på radiostationer över internet (från 7 till 9 %).

Ser vi till tiden som ägnas radion i dess olika former ser vi liknande förändringar. Lyssnandet över internet har ökat från 1,2 timmar i veckan 2014 till 1,5 timmar i veckan 2016. Samtidigt har tiden som ägnas den traditionella radion minskat betydligt mer från 9,2 timmar 2014 till 7,7 timmar 2016.

Det är de unga (26-35 år) som lyssnar mest på radio över internt. En tredjedel av deras lyssnartid ägnas åt lyssnande över internet medan genomsnittet för alla är 15 procent.

Boken

Bokläsningen har sedan årtionden legat på en stabil nivå runt en halvtimme om dagen eller 3,5 timmar i veckan. De flitigaste läsarna finns bland de äldre.

Enligt Mediebarometern läser eller lyssnar 6 procent av svenskarna under en vecka på en ljudbok och 2 procent läser en e-bok. Inga större förändringar har skett under de senaste åren.

Slår vi ihop tiden som ägnas ljud- och e-böcker uppgår den till en halvtimme i veckan vilket är 15 procent av den totala lästiden. 85 procent av tiden ägnas pappersboken.

Skillnaderna är stora mellan yngre och äldre. Mellan 36 – 45 år upptas 25 procent av lästiden av ljud- och e-böcker.