170 artiklar från med ämnet "sociala medier"
Sociala medier eller sociala nätverk är ett samlingsnamn för en lång rad olika tjänster och plattformar på internet. Det kan röra sig om mobilappar, webbplatser eller båda, med fokus på att dela bilder eller länkar, skapa inlägg, videoklipp och mycket annat. Gemensamt är dock att användarna av tjänsten i någon mån är med och skapar […]
Nära en tredjedel (31 procent) av internetanvändarna anger att de börjat använda internet i högre utsträckning under coronapandemin än tidigare. Det är också 6 procent som anger att de börjat använda internet i mycket högre utsträckning. Endast 2 procent av de tillfrågade uppger att de börjat använda internet i lägre utsträckning under pandemin än innan. […]
Under år 2020 har coronaviruset påverkat alla aspekter av våra liv. För att bromsa smittspridningen har sociala evenemang ställts in, affärer har begränsat antalet besökare, sommarfestivaler har tagit paus och bröllopsfester skjutits på framtiden. Arbetsplatser har skickat hem sina anställda och många skolor har på kort tid övergått till distansundervisning, och äldreboenden har infört besöksförbud. […]
De med en funktionsvariation har samma kanaler i topp tre för både brådskande och allmän samhällsinformation. Sms leder stort för brådskande samhällsinformation och därefter kommer e-post och post i brevlådan. För allmän information är det mycket jämnt mellan e-post, post i brevlådan och sms. Digital brevlåda är inte lika många intresserade av. En funktionsvariation kan […]
Stadsbor har samma topp tre som befolkningen i stort för brådskande information, det vill säga sms, e-post och digital brevlåda. Landsbygdsborna byter i sitt kanalval ut den digitala brevlådan mot den analoga postlådan. Både boende i stad och landsbygd vill ha allmän samhällsinformation via e-post. Därefter är det nästan jämnt skägg för stadsborna mellan nyheter […]
Skillnaderna i kanalval för olika hushållsinkomst påminner en del om skillnaderna i utbildningsnivå. Både de i låg- och höginkomsthushåll föredrar först och främst sms och e-post för brådskande information. För allmän information hamnar e-post på första plats hos båda. För boende i höginkomsthushåll ligger digital brevlåda på topp tre för både brådskande och allmän information, […]
Utbildningsnivå ger en del skillnader i kanalval för samhällsinformation. Både låg- och högutbildade föredrar främst sms och e-post för brådskande information. För allmän information hamnar e-post på första plats hos båda. Att få allmän information via sms hamnar på andra plats för de med låg utbildning, men finns inte ens med på topp tre för […]
Sysselsättning speglar överlag ålder och vad gäller kanal för samhällsinformation är likheterna större vid brådskande information än för allmän. Vid brådskande information är de första valen för alla tre grupperna sms och e-post. På nummer tre för pensionärerna landar nyheter på tv, för de arbetande digital brevlåda och för de studerande är det, kanske något […]
Sällan- och ickeanvändarna av internet är två grupper med små baser och därmed höga felmarginaler. Här tittar vi på dem separat för att få en indikation på skillnader dem emellan. Båda grupperna vill helst ha brådskande samhällsinformation via sms, dock inte alls i lika hög utsträckning som befolkningen (76 procent) i stort. På delad andraplats […]
När vi delar upp hela befolkningen i de som använder internet dagligen och jämför dem mot de som använder internet mer sällan eller aldrig ser vi att de ibland tycker likadant men betydligt mer ofta att skillnaderna är stora i deras kanalval för samhällsinformation. För brådskande samhällsinformation är båda grupperna överens om att sms är […]
Svenska folket vill helst ha brådskande samhällsinformation via sms. Detta uppger hela 76 procent. Raset ned till andraplatsen e-post är stort (34 procentenheter) och landar på 42 procent. E-post är ändå ett dubbelt så populärt val som digital brevlåda (20 procent). Att få brådskande samhällsinformation via ett så kallat VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) per […]
Ålder är den faktor som sticker ut mest av alla i behovet av digital hjälp. För att få överskådlighet har vi delat in de elva olika aktiviteterna i två kluster i varsitt diagram. Behovet av hjälp ökar i stort gradvis med åldern från 26 år. Det ligger i linje med andelen sällan/-ickeanvändare av internet - […]
De med en funktionsvariation/funktionsnedsättning behöver i högre grad digital hjälp. Andelen funktionsvarierade som är sällan-/ickeanvändare (17 procent) av internet är också mer än dubbelt så stor än befolkningen (6 procent) i stort. Runt 3 av 10 med funktionsvariation anger att de skulle be om digital hjälp med konto för strömningstjänst, överföra foton från mobil till […]
Sett till hushållsinkomst så är de som anger att de bor i ett låginkomsthushåll (300’ SEK eller mindre) i mer behov av hjälp än de med högre inkomster. De använder också nätet i lägre utsträckning då andelen sällan-/ickeanvändare fördelar sig enligt följande på hushållsinkomst; låg (15 procent), medel (3 procent) och hög (1 procent). Störst […]
Boende på landsbygd har ett större behov av digital hjälp än stadsbor. Detta beror överlag på att fler landsbygdsbor (9 procent) är sällan-/ickeanvändare av internet än stadsbor (5 procent). Den aktivitet som skiljer stadsbor (14 procent) och landsortsbor (26 procent) mest åt på 12 procentenheter är behovet att be om hjälp med att skapa ett […]
De som är ensamstående/singlar är genomgående i större behov av hjälp med de listade aktiviteterna. Det bottnar sannolikt i att fler ensamstående är sällan-/ickeanvändare än de i en relation. Av de som lever i en relation anger endast 5 procent att de behöver hjälp med att betala räkningar på internetbank medan 13 procent av de […]
Sett till sysselsättning så är pensionärer de som är i störst behov av digital hjälp. När vi tittar på fördelningen av icke-/sällanvändare sticker pensionärer (22 procent) ut i jämförelse med arbetande (3 procent) och studerande (2 procent). Sysselsättning hänger nära samman med ålder som vi ska titta närmare på längre fram i diagram 2.11. Av […]
Kvinnor ber genomgående i högre grad om digital hjälp än män. Exempelvis anger runt var fjärde kvinna (23-25 procent) att de skulle behöva hjälp med att tanka över foton från mobil till dator, abonnera på en strömningstjänst och skapa ett eget e-postkonto. Endast 12-14 procent av männen svarar att de skulle be om hjälp med […]
Detta diagram speglar befolkningen uppdelad på de dagliga internetanvändarna, sällananvändarna och ickeanvändarna, där de två sista grupperna har låga baser med höga felmarginaler. Det blir i denna graf tydligt hur stor skillnaden är mellan de som använder internet dagligen och de som inte använder internet alls. Störst skillnad mellan sällananvändarna och ickeanvändarna ligger i att […]
Internetanvändarna utgörs sammantaget av dagliga användare respektive sällananvändare, alltså de som använder internet men inte dagligen. Skillnaden mellan dessa grupper är stora. De dagliga användarnas beteende ligger i stort i linje med befolkningen, medan hälften eller mer än hälften av sällananvändarna i hög utsträckning skulle behöva be om hjälp med de flesta av alternativen. Obs! […]
Skillnaden mellan befolkningen och internetanvändarna är mycket liten vad gäller att be om digital hjälp. Av de listade alternativen skulle flest be om hjälp med att tanka över foton från mobil till dator, vilket nästan var femte upplevde som en utmaning. Nästan lika många skulle be om hjälp med att abonnera på ett konto för […]
Den grupp som lever i eller riskerar att hamna i digitalt utanförskap, de som är sällan- och ickeanvändare av internet föredrar post i brevlådan. Den digitala brevlådan är mest populär hos de 26-35 år, de högutbildade och/eller de i höginkomsthushåll - och inte alls hos den äldre befolkningen. Vi har alltså frågat svenska folket vilken […]
Störst behov har av naturliga skäl de som använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls – sällan- och ickeanvändarna, i synnerhet de allra äldsta och de med lägst utbildning. Sett till utbildningsnivå är klyftan mycket stor mellan låg- och högutbildade. Exempelvis behöver 45 procent av de med enbart grundskoleutbildning hjälp med mobilt bank-id […]
Även barnen möter och drabbas av kränkningar och näthat. Det är nära tre av tio (27 procent) i åldern 11-19 år som säger att de utsatts för näthat. I vår undersökning ser vi att med ökad ålder ökar risken för att utsättas för kränkningar, vilket hänger samman med större användning och att barnen använder fler […]
Vi har även frågat om föräldrar är aktiva på de tjänster som barnen använder och här uppger var fjärde förälder (25 procent) till barn i åldern 11-16 år att de är aktiva på de flesta tjänsterna som barnen använder. Men majoriteten av föräldrarna, 43 procent, är bara aktiva på en del av tjänsterna. Föräldrar är […]
Vi kan också se att barnen på lågstadiet börjar besöka sociala medier. Det är ungefär var tredje barn på lågstadiet som besöker sociala nätverk, vilket är en liten ökning från 2018. Att besöka sociala medier betyder inte att barnen på lågstadiet har konton, vilket de flesta av tjänsterna inte tillåter eftersom de har en […]
I och med att barnen börjar i skolan ökar användningen av internet och det har gjort att vi ställt fler frågor kring hur barnen använder internet. Vi har till exempel frågat föräldrarna om skolbarnen besöker sociala medier och själva använder internet för att kommunicera, samt om barnen använder internet för skolarbete. Bland barnen på lågstadiet […]
Det är viktigt att barn lär sig värdera information i sociala medier, eftersom de är mycket aktiva på sociala plattformar. I år säger 53 procent att de kan värdera information i sociala medier, vilket är en minskning från 2018. Vi ser att två av tre (68 procent) på högstadiet säger sig kunna värdera information i […]
Föräldrar hjälper sina barn att bli internetanvändare. Majoriteten har hjälpt sina barn att skapa konton på olika tjänster och då blir det också naturligt att sex av tio (59 procent) känner till de flesta tjänsterna som barnen i åldern 11-16 år använder. Det är fler föräldrar till barn på mellanstadiet än föräldrar med barn på […]
Är åldersgränser tandlösa? I Svenskarna och internet frågar vi föräldrarna om deras roll i förhållande till barnens internetanvändande. Majoriteten av föräldrarna till barn i åldern 11-16 år har hjälpt sina barn att skapa konton på olika tjänster på internet. Det är 27 procent av föräldrarna som registrerat de flesta kontona och 43 procent som skapat […]
På gymnasiet använder praktiskt taget alla (99 procent) sociala nätverksplatser. Det är nio av tio (90 procent) som gör det dagligen. Snapchat, Instagram och Facebook används i ungefär lika hög grad. Tittar vi på daglig användning används Snapchat mest (av 84 procent) tätt följt av Instagram (81 procent) och sedan kommer Facebook med betydlig mindre […]
Bland barnen, som går på högstadiet, använder drygt nio av tio (93 procent) sociala nätverk och 87 procent gör det dagligen. Snapchat är den mest använda tjänsten och används av 92 procent. Fyra av fem (83 procent) använder tjänsten dagligen. Instagram används av 87 procent och det är sju av tio (73 procent) som använder […]
Drygt hälften (55 procent) av barnen som går på mellanstadiet besöker sociala nätverksplatser dagligen. Snapchat används mest på mellanstadiet, av sju av tio varav över hälften (53 procent) är dagliga användare. Drygt fem av tio mellanstadiebarn använder Instagram och vart fjärde mellanstadiebarn (25 procent) är dagliga användare. Fler mellanstadiebarn använder Twitch (22 procent) än Facebook […]
Nio av tio barn är användare av sociala medietjänster. Den tjänst som flest använder är Snapchat, vilken 84 procent använder (varav 72 procent dagligen). Snapchat är en chattapp där bilder och position kan delas med andra användare. Näst mest används Instagram (en bilddelningsapp) som används av 76 procent varav 58 procent dagligen. I användningen av […]
Barnen och internet, som är en delrapport av Svenskarna och internet, ger en bild av en barndom där det digitala livet börjar tidigt och snabbt blir en viktig del av barnens vardag. Förskola, skola och föräldrar behöver hålla jämna steg med denna digitala barndom för att förstå vilka kunskaper och färdigheter som behövs för att […]
Hälften av förskolebarnen använder internet dagligen Det är idag en självklarhet att barn är internetanvändare. Nästan nio av tio (87 procent) av barnen i åldern 0–10 år använder internet, vilket är en liten ökning från 2018. Bland förskolebarnen är det nästan hälften (48 procent) som använder internet dagligen, vilket är en ökning från 2018 då […]
Bland internetanvändarna (16+ år) används traditionell tv och radio fortfarande i högre utsträckning än deras största digitala motsvarigheter. Vad gäller dagstidningen har den digitala versionen (80%) hunnit om den på papper (77%) totalt sett och den dagliga digitala tidningskonsumtionen (39%) har också gått om dagsläsandet av papperstidningen (31%). Tittandet på tv-apparat ”offline” (89%) toppar den […]
Linkedin är ett socialt nätverk, med det professionella nätverkandet som fokus, som grundades år 2003. Användandet av Linkedin har totalt sett legat på runt 30 procent de senaste tre åren. Det är i synnerhet de i åldern 36–45 år som är mitt i karriären som nyttjar detta nätverk. Det är något fler män, något fler […]
Twitter är en social nätverkstjänst som funnits sedan år 2006. Denna tjänst är en så kallad mikroblogg och har en något smalare användarbas på totalt sett 24 procent bland internetanvändarna i år, jämfört med Facebook, Instagram och Snapchat. De som twittrar är i högre utsträckning män och twittrarna bor i högre grad i städer. Högst […]
Den sociala nätverkstjänsten Snapchat lanserades år 2011. Snapchat har vuxit stort de senaste åren men nu har tillväxttakten avtagit såväl totalt sett (39%) som på daglig basis (24%). Majoriteten av de som är på Snapchat totalt sett är i åldern 12–25 år (86%) och på daglig basis används denna tjänst av fler än 7 av […]
Instagram är världens näst största sociala nätverkstjänst och har funnits sedan år 2010. Instagram köptes av Facebook år 2012 men räknas som en egen tjänst. Instagrams snabba tillväxttakt fram till förra året har nu planat ut. På total nivå ligger nyttjandet i princip i linje med föregående år och på daglig basis har det ökat […]
Total sett är användningen av sociala medier ganska jämnt fördelad mellan stad (84%) och landsbygd (80%). För de tre stora sociala nätverken Facebook, Instagram och Snapchat är skillnaderna små mellan stadsbor och boende på landsbygd. Däremot är det betydligt större skillnad för Twitter, Linkedin och Flashback där det är en större andel stadsbor som använder […]
Hela 98 procent av de som studerar använder totalt sett sociala medier och är, med undantag av Linkedin och Flashback, i betydligt högre grad användare av de andra sociala nätverken. Av de som arbetar använder 87 procent sociala medier och är av naturliga skäl i högre grad än andra på Linkedin. I övrigt har de […]
Totalt sett använder fler kvinnor (86%) sociala medier än män (79%). Kvinnor är flitigare på att använda de tre stora sociala nätverken Facebook, Instagram och Snapchat än män. Män är i sin tur i högre grad än kvinnor användare på Twitter, Linkedin och Flashback.
De tre största sociala nätverken Facebook (74%), Instagram (61%) och Snapchat (39%) ligger alla tre i det totala användandet på ungefär samma nivå som föregående år. I det dagliga användandet är det främst Instagram som ökar något, från 38 procent till 41 procent. Twitter som har en tendens att fluktuera något i användandet har ökat […]
Nytt för i år är att vi frågar om hur meningsfull vi upplever att den tid är som vi lägger på sociala medier. Faktum är att endast en fjärdedel (24%) finner sin tid meningsfull. Hela 40 procent anser att tiden inte används väl/är meningsfull och nästan lika många tycker att den tiden är varken eller […]
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.