.FILE
Kapitel 2

Vardagsanvändningen – mer av allt under mellanstadiet till gymnasiet

19 min läsning

I åldrarna 11-19 år används både mobil, surfplatta och dator för mediekonsumtion, spel och sociala medier. Nu bygger barnen sin digitala identitet, och kommunicerar på plattformar som Instagram, Snapchat, Facebook, Twitch och Tiktok. Valet av kanal styrs till viss del av ålder och kön.

Enheter – tillgång och användning

  • 2.1 100 procent av högstadieeleverna har en egen mobiltelefon
  • 2.2 Barnens användning av enheter

100 procent av högstadieeleverna har en egen mobiltelefon

En flicka surfar på en mobil och en flicka tittar på en surfplatta hemma i köksmiljö.

Barnen är främst mobilanvändare. Nästan alla barn i åldern 11-16 år har tillgång till egen mobil. På mellanstadiet är det 97 procent som har en egen mobil. Drygt sju av tio (72 procent) har en surfplatta men endast tre av fem (63 procent) har en egen dator.

På högstadiet är har alla barn en egen mobil. Det är ungefär varannan (55 procent) som har en surfplatta och det är fyra av fem (80 procent) som har en egen dator.

Nedbrutet på flickor och pojkar så finns det inga betydande skillnader när det kommer till tillgång till mobil. Men det är lite vanligare att flickor har en egen surfplatta jämfört med pojkarna. När det kommer till datorer är det tvärtom vanligare att pojkar har en egen dator jämfört med flickor.

Barnens användning av enheter

När det kommer till användningen av digitala enheter kan vi konstatera att i stort sett alla barn (99 procent) i åldern 11-19 år använder mobilen. Det är nio av tio barn (90 procent) som använder mobilen dagligen. Drygt nio av tio barn (94 procent) i åldern 11-19 år använder datorn, den dagliga användningen är 65 procent. Surfplattan används av sju av tio barn (72 procent). Den dagliga användningen är bara 27 procent.

90%
av 11-19-åringarna använder mobiltelefonen dagligen.

Fyra av fem barn (79 procent) i mellanstadieåldern använder mobilen varje dag, men knappt hälften använder en dator varje dag. Var tredje mellanstadiebarn (31 procent) använder surfplattan varje dag.

Drygt nio av tio barn (93 procent) på högstadiet använder mobilen dagligen. Jämfört med mellanstadiebarnen används datorn också oftare och det är sju av tio (69 procent) som använder datorn dagligen. Surfplatteanvändningen ligger kvar på samma nivå som för mellanstadiebarnen.

Alla barn som är i gymnasieåldern använder både mobilen och datorn. Praktiskt taget alla använder mobilen dagligen, medan det är 84 procent som använder datorn dagligen. Surfplattan används av två av tre (67 procent) men den dagliga användningen är endast 19 procent.

Mediekonsumtion – titta, lyssna, läsa digitalt

  • 2.3 Pojkars mediekonsumtion – titta, lyssna och läsa via internet
  • 2.4 Flickors mediekonsumtion – titta, lyssna och läsa via internet
  • 2.5 Nära hälften av mellanstadiebarnen lyssnar på ljudböcker
  • 2.6 Sex av tio barn på högstadiet lyssnar på poddar
  • 2.7 Hälften av alla barn i gymnasieåldern läser bloggar

Mediekonsumtion – titta, lyssna och läsa via internet

Barn använder internet för att konsumera medier, titta, lyssna och läsa digitalt. Barn börjar vid en tidig ålder och det fortsätter, även när barnen blir äldre. Nästan alla unga tittar på film/video online, särskilt på Youtube. De lyssnar på musik, i synnerhet på Spotify. Fyra av tio läser bloggar, hälften lyssnar på poddar och lika många konsumerar digitala böcker. Drygt fyra av tio läser digital dagstidning men endast åtta procent gör det dagligen. Mediekonsumtionen är överlag genomgående högre bland de äldre barnen. 

Det finns vissa skillnader i hur flickor och pojkar konsumerar medier via internet. Vi ser att flickor i högre utsträckning läser bloggar, lyssnar på poddar, läser e-böcker och oftare tittar på Netflix jämfört med pojkar. Det är nästan bara i det dagliga användandet av Youtube som pojkar har en större konsumtion.

Nära hälften av mellanstadiebarnen lyssnar på ljudböcker

Bland barn som går på mellanstadiet tittar nästan alla på film/video via internet. Det är två av tre (66 procent) som gör det dagligen. Youtube är den populäraste tjänsten som används av 98 procent. På mellanstadiet är det sju av tio (69 procent) som youtubar dagligen. Netflix används av fyra av fem (78 procent) och 69 procent använder playtjänster.

Det är 95 procent av mellanstadiebarnen som lyssnar på musik via internet. Drygt åtta av tio (83 procent) använder Spotify. Lite drygt två av fem (54 procent) barn på mellanstadiet har använt internet för att lyssna på ljudböcker. Var tredje (31 procent) mellanstadiebarn läser dagstidningar på nätet.

Sex av tio barn på högstadiet lyssnar på poddar

99%
av högstadiebarnen använder Youtube.

Barnen på högstadiet lyssnar, tittar och läser mer frekvent. Alla barn tittar på film/video via internet. På högstadiet använder praktiskt taget alla barn (99 procent) Youtube. Fyra av fem (80 procent) gör det dagligen. Netflix är populärare bland högstadiebarnen än playtjänsterna. Var tredje (34 procent) tittar på Netflix varje dag.

På högstadiet är det nästan alla (97 procent) som använder internet för att lyssna på musik, och tre av fyra barn (76 procent) gör det dagligen. Nio av tio (91 procent) använder Spotify, 65 procent gör det dagligen. På högstadiet är det nästan tre av fem barn (59 procent) som lyssnar på poddar.

Det är nästan lika vanligt att barnen läser e-böcker (36 procent), digitala tidningar (38 procent) och bloggar (39 procent). Skrivandet av bloggar är litet, endast sex procent av barnen har gjort det någon gång.

Hälften av alla barn i gymnasieåldern läser bloggar

Praktiskt taget alla barn som är i gymnasieåldern använder internet för att titta på film/video, använda Youtube och lyssna på musik. Nästan alla (97 procent) använder Spotify. Det är nio av tio (89 procent), som dagligen lyssnar på musik. Den dagliga användningen av Spotify är lite högre (81 procent) än den dagliga användningen av Youtube som är på 79 procent.

97%
av gymnasiebarnen använder Spotify.

Det är nästan nio av tio (87 procent) av 17-19-åringarna som använder Netflix och nästan var tredje som (31 procent) använder tjänsten dagligen. Playtjänsterna används av fyra av fem (78 procent), men drygt en av tio (12 procent) använder tjänsterna dagligen.

Tre av fyra (74 procent) lyssnar på podd, 11 procent gör det dagligen. Hälften (50 procent) av barnen i gymnasieåldern använder internet för att lyssna på radio, endast 3 procent gör det dagligen.

Bland barnen i åldern 17-19 år ökar också tidningsläsandet via internet och nästan tre av fem (58 procent) läser dagstidning via internet, men mindre än en femtedel (17 procent) gör det dagligen. Hälften läser blogg och sju procent gör det dagligen. Skrivandet av egen blogg är fortsatt litet.

Spel

  • 2.8 Nästan alla 11-19-åringar spelar på nätet
  • 2.9 Spelandet blir mer och mer som sport
  • 2.10 Tiktok har fler flickor än pojkar som användare

Nästan alla 11-19-åringar spelar på nätet

Drygt nio av tio (93 procent) i åldern 11-19 år spelar nöjesspel. Nära sex av tio (58 procent) gör det dagligen. Bland barnen på mellanstadiet är det 95 procent som spelar och 72 procent gör det dagligen. På högstadiet sjunker det dagliga spelandet till 63 procent och på gymnasiet är det två av fem (39 procent) som spelar dagligen.

Det finns skillnader mellan hur flickor och pojkar spelar. Bland pojkarna är det sju av tio (71 procent) som spelar dagligen jämfört med mindre än hälften (46 procent) av flickorna. Ett spel som över hälften av barnen i åldern 11-16 år spelar är Minecraft. Spelet Minecraft bygger på att spelaren är medskapande och kan bygga sina egna världar.

Spelandet blir mer och mer som sport

Det blir vanligare och vanligare att man tittar på andra som spelar, som sport eller som ett sätt att umgås. Vi har frågat barnen om de brukar titta på nätet när andra spelar online, vilket drygt tre av fem (63 procent) gör. Att titta på andra som spelar är vanligare bland yngre barn. Det är också betydligt mer populärt bland pojkar än flickor.

Tiktok har fler flickor än pojkar som användare

Nio av tio barn är användare av sociala medietjänster. Den tjänst som flest använder är Snapchat, vilken 84 procent använder (varav 72 procent dagligen). Snapchat är en chattapp där bilder och position kan delas med andra användare. Näst mest används Instagram (en bilddelningsapp) som används av 76 procent varav 58 procent dagligen.

Barn står lutad mot ett träd och tittar ner i en mobiltelefon.

I användningen av sociala medier kan vi se vissa skillnader mellan flickor och pojkar. Det är lite vanligare att flickor i åldern 11-19 år besöker sociala nätverk jämfört med pojkar.

Flickor i åldern 11-19 år använder sociala nätverkstjänster som Facebook, Instagram, Snapchat och Tiktok* i något större utsträckning jämfört med pojkar i samma ålder. Tiktok är en app som tidigare hette Musica.ly där användarna skapar korta videos till musik. Tiktok har under året diskuteras i förhållande till integritet och data eftersom tjänsten ägs av ett kinesiskt företag. Sammantaget bland barn 11-19 år används Tiktok av 27 procent och 9 procent dagligen. Denna nivå har mer eller mindre varit konstant sedan 2017.

Twitter används främst i åldern 17-19 år och i synnerhet av pojkar. En annan tjänst som främst pojkar använder är Twitch**. Twitch är en tjänst som livesänder när man spelar datorspel – ens egna eller så kan man titta på andra som spelar. Tjänsten används av över hälften (52 procent) av pojkarna men används bara av tre procent av flickorna. Det finns inga flickor i åldern 11- 19 år som använder som Twitch dagligen, medan nästan var tionde (9 procent) pojke är daglig användare.

*Tiktok hette tidigare Musical.ly och vi har frågat ungdomar om tjänsten sedan 2017

**Twitch är en tjänst där användarna livesänder datorspel.

Sociala medier

  • 2.11 Nära åtta av tio mellanstadiebarn är på sociala nätverk
  • 2.12 Nio av tio högstadiebarn är på sociala medier
  • 2.13 Praktiskt taget alla 17-19-åringar är på sociala nätverksplatser

Nära åtta av tio mellanstadiebarn är på sociala nätverk

Drygt hälften (55 procent) av barnen som går på mellanstadiet besöker sociala nätverksplatser dagligen. Snapchat används mest på mellanstadiet, av sju av tio varav över hälften (53 procent) är dagliga användare. Drygt fem av tio mellanstadiebarn använder Instagram och vart fjärde mellanstadiebarn (25 procent) är dagliga användare. Fler mellanstadiebarn använder Twitch (22 procent) än Facebook (16 procent).

Nio av tio högstadiebarn är på sociala medier

Bland barnen, som går på högstadiet, använder drygt nio av tio (93 procent) sociala nätverk och 87 procent gör det dagligen. Snapchat är den mest använda tjänsten och används av 92 procent. Fyra av fem (83 procent) använder tjänsten dagligen. Instagram används av 87 procent och det är sju av tio (73 procent) som använder Instagram dagligen.

På högstadiet är nästan hälften (47 procent) Facebookanvändare, men bara 11 procent använder tjänsten dagligen. Twitch används av 38 procent. Det är ungefär var tredje högstadiebarn (31 procent) som använder Twitter och var fjärde (27 procent) använder Tiktok.

Praktiskt taget alla 17-19-åringar är på sociala nätverksplatser

På gymnasiet använder praktiskt taget alla (99 procent) sociala nätverksplatser. Det är nio av tio (90 procent) som gör det dagligen. Snapchat, Instagram och Facebook används i ungefär lika hög grad. Tittar vi på daglig användning används Snapchat mest (av 84 procent) tätt följt av Instagram (81 procent) och sedan kommer Facebook med betydlig mindre daglig användning (49 procent). Hälften (50 procent) i åldern 17-19 år är användare av Twitter.

Användningen av Tiktok minskar med ökad ålder och endast en av tio (12 procent) är användare.

Digitala kommunikationstjänster

  • 2.14 Flickor är mer benägna att använda videosamtal än pojkar
  • 2.15 Två av tre barn på mellanstadiet använder e-post
  • 2.16 Tre av tio högstadiebarn e-postar dagligen
  • 2.17 Alla 17-19-åringar kommunicerar via chatt

Flickor är mer benägna att använda videosamtal än pojkar

Att chatta är den mest populära kommunikationsformen. Därefter kommer e-post och att ringa via internet. Totalt sett chattar pojkar och flickor i lika hög grad medan flickor i högre utsträckning chattar dagligen. Fler flickor använder chattappen Whatsapp. Skillnader mellan flickor och pojkar i sättet att kommunicera är liten, men flickor tycks vara mer benägna att använda videosamtal än pojkar.

Två av tre barn på mellanstadiet använder e-post

Nio av tio (90 procent) av barnen på mellanstadiet kommunicerar via chatt. Nästan åtta av tio (77 procent) ringer via internet och tre av fyra kommunicerar via videosamtal. Två av tre barn på mellanstadiet använder e-post. Det är dock bara 4 procent som använder e-posten dagligen. På mellanstadiet är det vart femte barn som använder Skype (20 procent) och Whatsapp (21 procent).

Tre av tio högstadiebarn e-postar dagligen

I stort sett alla (97 procent) på högstadiet kommunicerar via chatt, och nära fyra av fem (78 procent) gör det dagligen. Med ökad ålder ökar användningen av e-posten och drygt nio av tio (92 procent) använder e-post. Nästan var tredje (31 procent) e-postar dagligen.

Det är nio av tio (89 procent) som ringer via internet. Videosamtal använder 85 procent av barnen på högstadiet. Användningen av Skype och Whatsapp ligger på 29 procent respektive 27 procent.

Alla 17-19-åringar kommunicerar via chatt

Alla i åldern 17-19 år kommunicerar via chatt. Fyra av fem (84 procent) gör det varje dag. Alla barn i gymnasieåldern använder också e-post, över hälften (55 procent) gör det dagligen.

Nio av tio (90 procent) ringer via internet eller kommunicerar via videosamtal (86 procent). Det är dock bara 30 procent, som använder Skype. Vart fjärde barn (24 procent) i åldern 17-19 år använder Whatsapp.

Tips till klass- eller ämneslärare på mellan- och högstadiet!

Genom Internetstiftelsens lektion ”Får du fotografera här” kan barn på mellanstadiet lära sig mer om när, var och hur man får fotografera.

Lektionen ”Reflektera kring chattspråket” vänder sig till lärare som undervisar i högstadiet och handlar om språkets betydelse för individer och grupper samt om språkbruk i digitala medier.

På digitalalektioner.se hittar du ännu fler lektioner i digital kompetens (programmering, källkritik, netikett) för mellanstadiet och för högstadiet.