.FILE
Kapitel 4

Skolan och internet – utbildning i digital kompetens

13 min läsning

I skolan blir internet ett allt viktigare dagligt verktyg ju högre upp i åldrarna eleverna når, men mobilen stängs i hög grad av i skolan. Skolan har en viktig roll i att lära barnen digital kompetens. Nära tre av tio barn har utsatts för näthat – och gymnasiebarn är den åldersgrupp av samtliga som utsätts för näthat i störst utsträckning.

Internet i skolarbetet

  • 4.1 Internet och digitala verktyg – självklar del i svenska skolan
  • 4.2 Barnen använder inte sina mobiler i undervisningen

Internet och digitala verktyg – självklar del i svenska skolan

Att använda internet och digitala verktyg är en självklar del av svensk skola. I åldern 11-19 år är det 96 procent som använder internet för skolarbete, den dagliga användningen är 67 procent. Användningen av internet ökar med ålder och skolform.

På mellanstadiet är det nio av tio (93 procent) som använder internet i skolan för skolarbete, men bara fyra av tio (39 procent) som använder internet dagligen. Med ökad ålder används internet mer och bland barnen på högstadiet används internet av i stort sett alla (97 procent) och det är sju av tio (73 procent) som använder internet dagligen.

På gymnasiet är internet en integrerad del av skolarbetet och nio av tio (92 procent) använder internet dagligen för skolarbete.

Barnen använder inte sina mobiler i undervisningen

Händer suddar i en skrivbok med en bärbar dator framför på bordet.

Användandet av barnens privata mobiler minskar stadigt i undervisningen. Det kan vara ett resultat av diskussionen kring mobilförbud i skolan. Mobilen är en enhet som är omdiskuterad i skolan. Den har både setts som ett störande element och som ett hjälpmedel, för att till exempel kunna dokumentera undervisningen.

Av barnen som går på mellanstadiet, är det endast sex procent som säger att de använder sin privata mobil i undervisningen och bland barnen på högstadiet är det snart bara var tredje barn (36 procent).

Flickor tenderar något oftare att använda sin privata mobil i undervisningen. Det kan vara ett tecken på att de bryter mot skolans mobilförbud, men lika gärna tyda på att de tar undervisningen på allvar och gör sitt skolarbete.

Källkritik – att värdera information på nätet

  • 4.3 Skolbarnens digitala kompetens
  • 4.4 En majoritet tycker det är lätt att hitta sökord
  • 4.5 Att kunna värdera om informationen är sann eller falsk
  • 4.6 Att kunna värdera information i sociala medier
  • 4.7 Skolans roll är avgörande

Skolbarnens digitala kompetens

Den 1 juli 2018 skrevs digital kompetens in i läroplanen, vilket gör att det är intressant att följa upp och fråga barnen om de får undervisning i olika aspekter om den digitala vardagen. I vår undersökning blir det tydligt att en majoritet av barnen i åldern 11-16 år får undervisning i digital kompetens. Det vanligaste är att barnen får undervisning i digital källkritik, vilket nio av tio (90 procent) upplever att de har fått. Genomgående kan vi se att högstadiebarnen tycker sig få utbildning i större omfattning än barn på mellanstadiet.

En annan aspekt av digital kompetens, som skolan också undervisar i, är hur barnen ska skydda sig mot nätmobbning. Nästan tre av fyra grundskoleelever (74 procent) har fått undervisning i det. Sju av tio (69 procent) säger att de fått undervisning i programmering. Undervisning i upphovsrätt (vilket material man får använda och hur) har endast 58 procent fått. Undervisning som rör säkerhet: säker användning och säkra lösenord är det bara hälften (57 procent) respektive mindre än hälften (44 procent) som fått utbildning i.

En majoritet tycker det är lätt att hitta sökord

Genom att ställa följdfrågor kring barnens förmåga att värdera information har vi gjort en djupdykning i frågan om barnens upplevda kompetens kring att söka och värdera information. Vi ser då att barnen upplever att de har lätt att hitta sökord men svårare att avgöra om den information som de hittar är sann, eller hur de ska värdera den.

Detta kan tolkas som att barnen har god informationskompetens, det vill säga förmåga att hitta den information som de behöver. Men det kan också vara ett tecken på att barnen inte får lära sig sökkritik eller strategier för att söka, vilket är en tolkning som stärks av att barnen har svårt att värdera den information som de hittar.

Att kunna värdera om informationen är sann eller falsk

60%
av 11-19-åringarna uppger att de kan värdera om information är sann eller falsk.

Generellt sett säger svenska barn att de fått undervisning i digital källkritik. Men det är bara tre av fem (60 procent) som anser att de kan värdera om information som de tar del av är sann eller falsk.

Med ökad ålder och troligen mer undervisning och erfarenhet blir barnen säkrare. På mellanstadiet är det knappt hälften (47 procent) som kan avgöra om information de möter på nätet är sann eller falsk. På högstadiet är det sju av tio (69 procent) som anser att de kan värdera information. Det är fler pojkar (67 procent) jämfört med flickor (52 procent) som anger att de kan avgöra om informationen är sann. En slutsats man kan dra är att barnen i skolan behöver träna denna färdighet. Det är viktigt att alla barn upplever att de har likvärdiga kunskaper oavsett kön och ålder.

Att kunna värdera information i sociala medier

Det är viktigt att barn lär sig värdera information i sociala medier, eftersom de är mycket aktiva på sociala plattformar. I år säger 53 procent att de kan värdera information i sociala medier, vilket är en minskning från 2018.

Vi ser att två av tre (68 procent) på högstadiet säger sig kunna värdera information i sociala medier, medan endast två av fem (39 procent) på mellanstadiet. Lite fler pojkar än flickor anser sig kunna värdera informationen i sociala medier. Även här tycks kunskaperna öka med ålder, erfarenheter och kunskaper.

Skolans roll är avgörande

Med utbildning kommer ökad färdighet. Skolan är mycket viktig för barnens förmåga och kunskaper kring att värdera information. Om barn får utbildning i att värdera information ökar deras förmåga. Av de barn som kan värdera information har 68 procent fått utbildning. Det är alltså fler barn med utbildning som kan värdera information. Träning ger färdighet.

Kränkningar och näthat

  • 4.8 Nära 3 av 10 i åldern 11-19 år har utsatts för näthat
  • 4.9 Var fjärde barn som utsatts för näthat upplever det allvarligt
  • 4.10 Undervisning i skydd mot kränkningar på internet

Nära 3 av 10 i åldern 11-19 år har utsatts för näthat

Även barnen möter och drabbas av kränkningar och näthat. Det är nära tre av tio (27 procent) i åldern 11-19 år som säger att de utsatts för näthat.

I vår undersökning ser vi att med ökad ålder ökar risken för att utsättas för kränkningar, vilket hänger samman med större användning och att barnen använder fler sociala tjänster. Bland barnen i mellanstadiet är det var femte (20 procent) som uppger att de utsatts för kränkningar, på högstadiet är det 27 procent och på gymnasiet 34 procent av barnen som anger att de utsatts.

Vart fjärde barn som utsatts för näthat upplever det allvarligt

Av de barn som utsatts för kränkningar på internet är det var fjärde (23 procent) som upplever det som allvarligt.

Undervisning i skydd mot kränkningar på internet

Inom ramen för skolans uppdrag ligger att arbeta för en lärandemiljö där alla bemöts med respekt, en del av det arbetet handlar om att motverka kränkningar och mobbning. Men här kan skolan göra mer genom att se till så att alla barn får undervisning i hur de ska skydda sig mot kränkningar på nätet. I årets undersökning är det tre av fyra (74 procent) som får undervisning kring hur de ska skydda sig mot kränkningar på nätet. Det är dessutom en minskning från 2018. Men att få undervisning är inte samma sak som att barnen vet hur de ska skydda sig. Det är nämligen bara sex av tio (59 procent) som svarar att de vet hur de ska skydda sig.

Bland barnen på mellanstadiet har majoriteten 72 procent fått undervisning, men endast 47 procent vet hur de ska skydda sig mot kränkningar. På högstadiet har 77 procent fått undervisning och 72 procent vet hur de ska skydda sig. I frågan om kränkningar och näthat kan skolan och föräldrar göra mer för att ge barn verktyg och kunskaper i hur de ska agera och skydda sig.

Internets betydelse för studier och privatliv

Internet är i stort sett lika viktigt för studier som privat för barn i åldern 11-19 år. Bland mellanstadiebarnen är internet viktigare privat (72 procent) än i studier (55 procent) men för de äldre barnen blir internet allt viktigare, i synnerhet i studierna. Vilket inte är så konstigt med tanke på att skolans ämnen utvecklas och internet blir en naturlig källa för skolarbetet.

Lektioner om käll- och sökkritik, upphovsrätt och nätetikett

Granska Google

På digitalalektioner.se hittar du en mängd lektioner om digital källkritik för undervisning på låg-, mellan- och högstadiet samt gymnasiet.

Tips på fler lektioner

Sökkritik – testa Google (årskurs 4-9)
Samtala om nätetikett (årskurs 4-9)
Känsliga uppgifter och integritet (årskurs 4-9)
Vad är upphovsrätt och hur fungerar det? (årskurs 7-9)
Rättigheter och skyldigheter på nätet (årskurs 7-9)
Reflektera kring digital vänskap (årskurs 7-9)