67 artiklar från med ämnet "stad och landsbygd"
Hur vanligt är att det att ägna sig åt att titta på andra som spelar spel på nätet, till exempel på Twitch, Youtube eller e-sportplattformar? Svaret finner vi i det här diagrammet. Idag tittar närmare var fjärde internetanvändare på andra som spelar spel på nätet. Det är nästan tre gånger fler män än kvinnor som […]
Vi har frågat internetanvändarna 16 år eller äldre om de ägnat sig åt att ta del av pornografiskt innehåll online under de senaste 12 månaderna. Svaret finner vi i detta diagram. Totalt sett uppger 3 av 10 internetanvändare att de har tagit del av pornografiskt innehåll online. Det är betydligt fler män än kvinnor som […]
I det här diagrammet jämför vi hur de som studerar, arbetar respektive är pensionärer har tränat fysiskt med hjälp av digitala träningspass de senaste 12 månaderna. De studerande har tränat fysiskt med ett digitalt träningspass mer än andra. 4 av 10 av de studerande har tränat hemma med hjälp av ett strömmande förinspelat fysiskt träningspass. […]
I det här diagrammet jämför vi hur studerande, arbetande och pensionärer har deltagit i olika sociala event de senaste 12 månaderna. De studerande har ägnat sig mer åt de flesta av de listade digitala sociala eventen, med tre undantag. Två av dessa undantag är digital AW (after work) med kompisar eller kollegor och digital dryckesprovning, […]
På vilka appar och webbplatser har internetanvändarna som är 8 år eller äldre tagit del av nyheter om vad som händer i det svenska samhället och runtom i världen? Det visar det här diagrammet. 9 av 10 internetanvändare 8 år eller äldre tar del av digitala samhällsnyheter. Nära 7 av 10 använder sig av digitala […]
Vilka har använt Linkedin det senaste året? Det visar det här diagrammet. Linkedin är en social nätverksplats med fokus på arbetslivet och nätverkande mellan arbetssökande och företag som funnits sedan 2003. 3 av 10 av alla internetanvändare som är 18 år eller äldre har använt Linkedin de senaste 12 månaderna. Bland de som arbetar har […]
Det här diagrammet visar genomsnittlig andel arbetad tid hemifrån per vecka under pandemin i jämförelse med genomsnittlig andel önskad arbetstid hemifrån per vecka efter att pandemin är helt över. Det är tydligt att de som har arbetat hemifrån under pandemin vill fortsätta göra det även efter pandemin – men inte i lika hög utsträckning. Totalt […]
Detta diagram visar andelen som har arbetat hemifrån minst någon dag varje vecka respektive all sin arbetstid under de senaste 12 månaderna. Undersökningen genomfördes i april 2021 vilket täcker in pandemiåret och dess restriktioner. Totalt sett har 5 av 10 av de yrkesverksamma arbetat hemifrån under pandemin och 2 av 10 har arbetat hemifrån all […]
Vi har frågat de som har betalat något på nätet om det händer att de känner otrygghet eller osäkerhet vid betalningen. Det visar det här diagrammet. Hälften av alla som har betalat något på nätet känner sig osäkra eller otrygga vid betalning. Kvinnor känner sig betydligt mer otrygga än män. De med en funktionsvariation känner […]
Hur många har använt olika digitala betalningslösningar och identifierat sig digitalt? Det ser vi i det här diagrammet. I befolkningen 18 år och äldre identifierar sig idag uppemot 9 av 10 med mobilt Bank-id, 7 av 10 gör det minst varje vecka och nära 5 av 10 dagligen. Utmanaren Freja e-id är det endast 1 […]
Vi har frågat internetanvändarna om de känner till och om de har deltagit i så kallad "live shopping" på nätet, det vill säga när ett företag visar produkter via en livesändning (live streaming) på nätet. Mer än hälften, nästan 6 av 10, har hört talas om live shopping. 4 av 10 uppger att de känner […]
E-handeln har blomstrat under pandemin. Av befolkningen 16 år eller äldre uppger 89 procent i år att de e-handlar. Om vi enbart ser till de som använder internet så svarar 94 procent av internetanvändarna att de e-handlar. Vilka e-handlar mer än andra? Tittar vi i tabellbilagan ser vi att fler stadsbor e-handlar än landsbygdsbor, och […]
Vi har frågat de som använder internet om de har blivit utsatta för hot eller utpressning på internet de senaste 12 månaderna. Det kan till exempel handla om att ens dator blivit låst, eller ett falskt mejl där det påstås att webbkameran blivit hackad och fångat bilder där användaren tar del av pornografiskt innehåll. Resultatet […]
Bedrägeribrott innebär att en gärningsperson lurar någon att göra något, eller att inte göra något som denne annars skulle ha gjort. Det medför att gärningspersonen tjänar ekonomiskt på det och leder till ekonomisk skada för den som blir lurad. Vi har frågat internetanvändarna vilken oro de känner för att bli utsatta för bedrägeriförsök på nätet. […]
Hur många delar inlägg på sociala medier för att uttrycka sin åsikt och vilka inlägg är det som delas? Det visar det här diagrammet. Mer än var tredje internetanvändare delar inlägg i sociala medier för att uttrycka sin åsikt. Vanligast är att dela vänners inlägg, vilket 2 av 10 gör. Därefter följer inlägg från kända […]
Hur lätt eller svårt anser internetanvändare det är att avgöra om information på nätet som vi ser, hör eller läser är sann eller falsk? Det visar det här diagrammet fördelat på generation. Nära 2 av 5 internetanvändare tycker det är lätt att avgöra om information på nätet är sann eller falsk, och närmare 1 av […]
Digital källkritik innebär förmågan att kunna värdera om olika kunskapskällor i digitala kanaler är pålitliga eller inte. Det kan gälla text, men också bild, video och ljud. Vi har frågat internetanvändarna hur väl de känner till begreppet "Digital källkritik" vilket detta diagram visar, fördelat på generationer. Totalt sett uppger drygt 8 av 10 internetanvändare att […]
Vilka är det som känner stor oro för att utländska myndigheter eller storföretag, som Google och Facebook, samlar in och använder personlig data om oss och vår internetanvändning? Det visar det här diagrammet. 4 av 10 känner stor oro för att storföretag som Google och Facebook samlar in och använder deras personliga digitala data, och […]
Hur kopplar vi i huvudsak upp oss i våra hem när vi surfar för privat bruk? Det finner vi svaret på i detta diagram. Det visar att två tredjedelar i huvudsak använder fiber som internetanslutning i hemmet, en femtedel mobilt bredband, 7 procent kabel-tv och 5 procent ADSL. Något att ha i åtanke är att […]
Det här diagrammet visar vilka digitala enheter vi som är ute på nätet använder regelbundet. Den smarta mobilen är den enhet som används mest av i princip alla internetanvändare. Drygt 9 av 10 använder en smartmobil (smartphone) regelbundet, 8 av 10 en dator och knappt 4 av 10 en surfplatta. Sett till sysselsättning, som även […]
Två mätningar Årets upplaga av Svenskarna och internet är baserad på två mätningar – en i kvartal 1 (Q1), det vill säga från januari till sista mars, och en i kvartal 3 (Q3), närmare bestämt från mitten av augusti till sista september. Detta är första gången någonsin som Svenskarna och internet baseras på två mätningar under […]
Av de demografiska och socioekonomiska grupper vi tittar på har de allra flesta minskat sitt användande av digitala vårdtjänster i kvartal 3. Några grupper har däremot ökat sin användning, nämligen pensionärer, personer med en funktionsvariation och personer som bor i ett låginkomsthushåll (det vill säga med en hushållsinkomst på 300 000 kronor eller lägre). Det […]
Utövandet av de olika digitala aktiviteterna under pandemin skiljer sig åt mellan stad och landsbygd – i synnerhet sticker storstäderna ut. Nära hälften (45%) av internetanvändarna i storstäderna har under pandemin haft en digital videoträff med familj och släktingar. På landsbygden är motsvarande siffra endast 28 procent. Skillnaden är också stor vad gäller att ha […]
Vi har frågat internetanvändarna i vilken utsträckning de har ägnat sig åt olika digitala aktiviteter under pandemin. Med restriktioner och uppmaningar till social distansering har vi i många fall behövt hitta nya sätt att umgås på. Det märks tydligt då närmare 4 av 10 svarar att de haft en digital videoträff med familj och släktingar, […]
Utöver att betala för en strömmande tjänst eller prenumerera på en tidning kan man betala en upphovsman direkt för att stödja en produktion och ta del av deras innehåll. Det kan exempelvis handla om att betala en journalist, eller en som producerar poddar eller gör filmer på Youtube. När vi ställde frågan i 2020 års […]
Under 2019 och 2020 års första kvartal använde stadsborna både mobilt bank-id och Swish i något högre utsträckning än de som bor på landsbygden. Under pandemin har emellertid landsbygdsborna hunnit ikapp stadsborna vad gäller mobilt bank-id och till och med gått om dem, om än med knapp mariginal, vad gäller Swish. Landsbygdsborna ligger nu på […]
Mobilt bank-id är en elektronisk legitimation som används inom en mängd olika områden, bland annat för att bekräfta sin identitet vid digital betalning. Idag använder nästan alla myndiga internetanvändare mobilt bank-id. I 2020 års tredje kvartal (Q3) svarade hela 95 procent att de använder mobilt bank-id, vilket är en ökning med 1 procentenhet under pandemin […]
Under ett år präglat av risk för smittspridning och behov av isolering kan man lätt tänka sig att användningen av digitala vårdtjänster skulle skjuta i höjden. Som vi ska se är svaret inte entydigt så enkelt, även om användningen av olika e-tjänster för vård är generellt hög bland Sveriges internetanvändare. Användningen av flera olika e-vårdtjänster […]
De senaste åren har näthandel och digitala betalningslösningar ökat stadigt. 2019 använde 83 procent av Sveriges internetanvändare Swish, en betalningslösning från Sveriges sex största banker. Mobilt bank-id, som används för att legitimera sig online, användes av 89 procent av internetanvändarna 2019. I det här kapitlet ska vi jämföra hur den utvecklingen fortsatt fram till 2020, […]
En fråga som påverkar arbete hemifrån är hur företag och arbetsplatser ska hantera sin känsliga information. Nära 3 av 4 (73%) av de som arbetat hemifrån svarar att deras arbetsgivare stöttat dem att upprätthålla informationssäkerheten under distansarbetet. Bara 13 procent svarar att deras arbetsgivare inte stöttat dem, och praktiskt taget lika många (14%) svarar att […]
De allra flesta som haft digitala videokonferensmöten under pandemin anser att de har fungerat bra. Det svarar 86 procent, alltså närmare 9 av 10. Nära 3 av 10 svarar att videomöten har fungerat mycket bra, och nära 6 av 10 att de har fungerat ganska bra. Det är bara 5 procent som tycker att videokonferensmöten […]
I några grupper har mer än hälften arbetat hemifrån under pandemin, nämligen tjänstemän, de som bor i höginkomsthushåll, de som är högskoleutbildade, de som bor i en storstad och de som har hemmaboende barn. Tjänstemännen tillhör de som redan före pandemin arbetade hemifrån i högre utsträckning än genomsnittet. Andelen som arbetar hemma har nu ökat […]
När coronaviruset fick stor spridning världen över valde många länder att genomföra en mer eller mindre total nedstängning av samhället. I Sverige vidtogs inte sådana åtgärder, men befolkningen uppmanades till social distansering och flera andra begränsningar för att bromsa smittspridningen genomfördes. Folkhälsomyndigheten gick ut med rekommendationen att arbetsgivare skulle uppmana sina anställda att om möjligt […]
Stadsbor har samma topp tre som befolkningen i stort för brådskande information, det vill säga sms, e-post och digital brevlåda. Landsbygdsborna byter i sitt kanalval ut den digitala brevlådan mot den analoga postlådan. Både boende i stad och landsbygd vill ha allmän samhällsinformation via e-post. Därefter är det nästan jämnt skägg för stadsborna mellan nyheter […]
Boende på landsbygd har ett större behov av digital hjälp än stadsbor. Detta beror överlag på att fler landsbygdsbor (9 procent) är sällan-/ickeanvändare av internet än stadsbor (5 procent). Den aktivitet som skiljer stadsbor (14 procent) och landsortsbor (26 procent) mest åt på 12 procentenheter är behovet att be om hjälp med att skapa ett […]
Den grupp som lever i eller riskerar att hamna i digitalt utanförskap, de som är sällan- och ickeanvändare av internet föredrar post i brevlådan. Den digitala brevlådan är mest populär hos de 26-35 år, de högutbildade och/eller de i höginkomsthushåll - och inte alls hos den äldre befolkningen. Vi har alltså frågat svenska folket vilken […]
Störst behov har av naturliga skäl de som använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls – sällan- och ickeanvändarna, i synnerhet de allra äldsta och de med lägst utbildning. Sett till utbildningsnivå är klyftan mycket stor mellan låg- och högutbildade. Exempelvis behöver 45 procent av de med enbart grundskoleutbildning hjälp med mobilt bank-id […]
Sedan år 2019 har utvecklingen av fiber varit ungefär lika stor i både stad och landsbygd. I städerna har fiber ökat från 58 procent till 64 procent och på landsbygden från 55 procent till 60 procent. Av de som bor i storstäderna uppger 63 procent tillgång till fiber i hushållen. År 2016 var skillnaden i […]
Fiber är den enda uppkopplingen som ökar i år och dessutom med hela 6 procentenheter sedan föregående år. På tio år har tillväxten för fiber varit konstant – år 2010 hade 12 procent fiber och i år är motsvarande siffra 63 procent. Ökningen sker både i stad och på landsbygd, se diagram 1.13. Till förmån […]
Tittar vi på den lilla gruppen sällan- och ickeanvändare (6 procent) separat ser vi att det som direkt sticker ut är att andelen pensionärer är hög och att andelen i höginkomsthushåll är mycket låg. De båda grupperna, som utgör 3 procent vardera, har låga baser och därmed höga felmarginaler. I jämförelse med varandra är den […]
Delar vi upp internetanvändarna i dagliga användare (93 procent) och jämför dem med sällan- och ickeanvändarna (6 procent) blir skillnaderna i demografi och socioekonomi påtagliga. Tillsammans utgör dessa båda grupper hela befolkningen. De dagliga användarna är mycket lika befolkningen i stort även om något fler arbetar (63 procent mot 60 procent) och/eller har högskoleutbildning (58 […]
Vid en jämförelse av hela befolkningen mot internetanvändarna totalt sett så framkommer nästan inga skillnader på olika demografiska och socioekonomiska variabler. Detta av förklarliga skäl eftersom det endast är cirka 3 procent som i år anger att de inte använder internet. Av de små marginella skillnader som syns är det i detta fall sysselsättning - […]
Vid en jämförelse mellan befolkningen och internetanvändarna på en mängd demografiska och socioekonomiska parametrar så är skillnaden mycket liten. Däremot är skillnaderna betydligt större när vi jämför mot de som är sällan- eller ickeanvändare av internet. Även om internetanvändandet ökar mest i den äldsta befolkningen så är det i synnerhet de som tillhör sällan-/ickeanvändarna och […]
Ungefär hälften av internetanvändarna har de tre senaste åren uppgett att de läser bloggar. En minskning har skett från föregående år till 49 procent. Den dagliga läsningen har minskat sett över tid och färre än 1 av 10 ägnar sig åt bloggläsande på daglig basis. Åldersmässigt är bloggar mer populära hos 26–45-åringar, där runt 60 […]
Nära 8 av 10 läser dagstidningen på nätet, 5 av 10 läser bloggar och nära 3 av 10 läser e-böcker minst någon gång. Det digitala läsandet domineras inte av de studerande, som i huvudsak är födda på 00- och 90-talet, såsom i det digitala tittandet och lyssnandet. De studerande läser i högre utsträckning e-böcker men […]
De äldsta internetanvändarna, pensionärerna, lyssnar i synnerhet på musik och på radiostationer på nätet. Bland de studerande, som i huvudsak är födda på 00- och 90-talet, lyssnar 100 procent på musik och hela 93 procent använder Spotify. Vidare lyssnar 73 procent på poddar och de studerande lyssnar till och med oftare på poddar än på […]
Netflix har vuxit det senaste året och det totala tittandet ligger nu på 58 procent. Sedan år 2015 har antalet tittare dubblerats. Netflix har en högre andel konsumenter i den yngre halvan av internetbefolkningen. Mellan 12–35 år nyttjar minst 80 procent tjänsten och det är bland de som andelen tittare främst ökar. Efter 56 år […]
Det finns många olika tjänster för att titta på film, video och tv på nätet och vi kommer här att titta närmare på tre av dessa – tv-kanalernas playtjänster, Netflix och Youtube – och vilka som konsumerar dessa. Youtube är störst. Totalt sett tittar fler på playtjänsterna än på Netflix men på daglig basis är […]
Att titta på film och video på internet fortsätter att öka. Det är framförallt det dagliga tittandet som har ökat med fyra procentenheter från 32 procent år 2018 till 36 procent i år. Det är mer än en fördubbling sedan år 2015 då det dagliga film och videotittandet på nätet började ta fart. Det är […]
Bland internetanvändarna är pensionärerna de största konsumenterna av de traditionella medierna. Om det är något som särskiljer traditionell mediekonsumtion från den digitala så är det ålder. De som studerar, som i huvudsak är födda på 00- och 90-talet, väljer genomgående i hög grad bort de traditionella medierna, i synnerhet i den dagliga konsumtionen. Det blir […]
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.