Samhällsnyheter på nätet
Drygt hälften av svenskarna följer rikstäckande nyhetsmedier på sociala medier och nästan lika många tar del av samhällsnyheter på sociala medier som de annars inte hade tagit del av.
65 artiklar från med ämnet "tidningar"
-
-
Strömmande och digitala medietjänster
Det här kapitlet visar vilka strömmande och digitala medietjänster som internetanvändarna använder och hur det skiljer sig mellan olika grupper i samhället. Vi undersöker även vilka specifika tjänster internetanvändarna använder för att konsumera tv, film och serier, musik, poddar och digitala böcker. De flesta använder digitala videotjänster Strömmande videotjänster och så kallade playtjänster används av […]
-
Drygt 4 av 10 unga tar del av politiskt innehåll på sociala medier på daglig basis
Diagram 1.6 visar andelen internetanvändare som tar del av politisk information eller politiska budskap i följande fyra medieslag: Tv, nyhetstidningar, radio och sociala medier. Notera att nyhetstidningar inkluderar dags-, kvälls- och lokaltidningar både på webben och i pappersformat. Skillnaderna är stora mellan hur olika generationer tar del av politisk information och innehåll. Tv är den […]
-
Tv är den kanal som når ut med politiskt innehåll både till flest och mest frekvent
Diagram 1.5 visar i vilka kanaler som internetanvändarna har tagit del av politisk information och politiska budskap år 2021 - under helåret, på veckobasis och på dagsbasis. De kanaler som internetanvändarna uppfattar som viktiga, överensstämmer väl med de kanaler som används mest frekvent för att ta del av politisk information eller politiskt innehåll. Traditionella medier […]
-
Drygt 6 av 10 förstagångsväljare ser sociala medier som en viktig källa för politisk information
I diagram 1.4 ser vi att traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar är den viktigaste källan för politisk information för såväl unga som gamla. För förstagångsväljarna är dock sociala medier en betydligt mer viktig källa än för övriga. Tabellen nedan visar hur stor andel som anser att olika sociala medier är viktiga informationskällor för […]
-
Traditionella medier är fortsatt den viktigaste informationskällan för politiskt innehåll
Diagram 1.3 visar vilka informationskällor som internetanvändarna anser som viktiga respektive oviktiga för att ta del av politisk information. Tv, radio och nyhetstidningar (i pappersformat eller på webben) är fortsatt de kanaler som flest ser som viktiga informationskanaler för politisk information. Omkring 6 av 10 anser att dagstidningar och radio är viktiga informationskällor och drygt […]
-
Politisk information och budskap på nätet
I det här kapitlet undersöker vi var på nätet internetanvändarna tar del av politiskt innehåll och vilka informationskällor som uppfattas som viktiga. Vi ser att traditionella medier fortsatt spelar en mycket viktig roll för konsumtionen av politiskt innehåll. Samtidigt är digitala kanaler viktiga för att nå ut till fler, inte minst den unga delen av […]
-
Främsta digitala nyhetskällan för barn och ungdomar i alla skolåldrar är sociala medier
Hur konsumeras digitala nyheter om vad som händer i samhället och runtom i världen bland skolbarn och skolungdomar? Det visar det här diagrammet. På lågstadiet konsumerar drygt 4 av 10 digitala samhällsnyheter och de främsta nyhetskällorna är tv-kanalernas webbplatser och appar samt sociala medier. Det sociala medium som använts mest för nyheter är Youtube. På […]
-
Knappt var tredje har betalat för en dagstidning det senaste året
I det här diagrammet jämför vi hur många under året som har använt respektive betalat för en prenumeration på dagstidning i pappersformat eller i digitalt format. Användningen av dagstidningar har under året varit betydligt högre än betalningsbenägenheten för en prenumeration. En tredjedel fler har läst en pappersdagstidning jämfört med om deras hushåll har betalat för […]
-
De yngre betalar för strömmande tjänster och de äldre för tidningar
I det här diagrammet jämför vi hur de yngre (18–29 år) respektive äldre (66+ år) internetanvändarna har betalat för olika medietjänster de senaste 12 månaderna. Det är stor skillnad mellan vilka medietjänster de yngre och äldre internetanvändarna har betalat för under de senaste 12 månaderna. Kort summerat så betalar de yngre främst för strömmande tjänster […]
-
60-talisterna har läst digitala dagstidningar mest av alla under året
Vilka digitala tjänster för läsande såsom e-böcker, digitala dagstidningar, digitala vecko- och månadsmagasin samt bloggar har de olika generationerna ägnat sig åt under året respektive dagligen? Det visar de här två diagrammen. E-böcker har under året konsumerats främst av 90-talisterna följt av 80-talisterna och 10-talisterna. I föregående diagram 9.6 kunde vi se att 10-talisterna låg […]
-
Fler har tittat än lyssnat på en strömmande tjänst under det senaste året
I det här diagrammet jämför vi de digitala medietjänsterna som internetanvändarna har tittat på, lyssnat på respektive läst under det senaste året. Av de digitala medietjänsterna vi undersökt har flest under året konsumerat tv-kanalernas playtjänster, följt av strömmande videotjänster och strömmande musik- och poddtjänster. Vad gäller den dagliga konsumtionen ligger de strömmande tjänsterna i topp […]
-
Inte ens hälften av de på högstadiet och gymnasiet har läst pappersböcker det senaste året
I det här diagrammet jämför vi hur de internetanvändande barnen och ungdomarna på olika skolstadium har konsumerat de olika medietjänsterna under året. Strömmande videotjänster och strömmande musik- och poddtjänster är de två medieslag som konsumerats i högst grad av skolbarnen under året, med ett undantag – lågstadieeleverna. Barn på lågstadiet har tittat på tv-kanalernas playtjänster […]
-
Internetanvändare har tittat mer på playtjänster än traditionell tv det senaste året
Hur har olika traditionella medier jämfört med digitala motsvarigheter använts under året av internetanvändare från 8 års ålder? I det här diagrammet jämför vi tv-apparaten, det vill säga det som kanalerna visar där och då (även kallad tablå-tv/linjär-tv), med tv-kanalernas playtjänster (där innehållet finns tillgängligt när som helst). Vi jämför också den traditionella radioapparaten med […]
-
Medietjänster och nyhetskonsumtion
I det här kapitlet tittar vi på mediekonsumtion under det senaste året och jämför olika traditionella medier med sina digitala motsvarigheter, exempelvis tv, radio, böcker och tidningar. I dessa frågor inkluderar vi även yngre internetanvändare som är 8–11 år. Vi ser bland annat… Att playtjänster och strömmande videotjänster är mer populärt än traditionell tv bland […]
-
9 av 10 pensionärer har haft tv som huvudsaklig källa för ny information om coronaviruset
Tittar vi på vad internetanvändarna använt för olika källor för nyheter om coronaviruset ser vi stora skillnader utifrån sysselsättning (som till stor del också speglar ålder). Pensionärerna har ett tydligt förstahandsval i tv:n, vilka 90 procent ser som sin huvudsakliga källa för nyheter om coronaviruset. Långt efter kommer radiokanal på andra plats med 26 procent, […]
-
Var fjärde har använt myndigheters webbplatser som huvudsaklig källa för uppdateringar om coronaviruset
I 2020 Q3 frågade vi internetanvändarna om vilken deras huvudsakliga källa för nyheter om coronaviruset var, och max två svar var tillåtna. Det står klart att de allra flesta tittar på tv för att inhämta nyheter om coronaviruset, nämligen 61 procent. Därefter följer digitala tidningar/nyhetssajter som nära hälften utnyttjar. På tredje plats hamnar myndigheters webbplatser, […]
-
Betydligt fler använder digitala medietjänster än betalar för dem
Nu ska vi jämföra hur många som använder en strömmande tjänst för video (film/serier) eller musik, respektive hur många som betalar för minst ett abonnemang på motsvarande tjänst. Vi ska också göra samma sak med digitala dagstidningar – hur många använder digital dagstidning respektive betalar för en prenumeration? I prenumeration ingår både de som prenumererar på […]
-
Nära två tredjedelar betalar för strömmande tjänster, men inte ens hälften för en dagstidningsprenumeration
I detta diagram ska vi undersöka i vilken grad internetanvändarna 16+ år betalar för strömmande musiktjänster (till exempel Spotify eller Apple Music), strömmande videotjänster (till exempel Netflix, HBO Nordic eller Amazon Prime Video) samt prenumererar på dagstidning (papperstidning, digital eller både och) i 2020 Q3. Skillnaderna är stora utifrån internetanvändarnas sysselsättning. Exempelvis betalar 3 av […]
-
De yngsta 16–25 år läser dagstidningar och pappersböcker i lägre grad än andra
Pappersdagstidningen konsumeras mer än den digitala dagstidningen endast av de som är 66 år eller äldre. Mellan 36–65 år läses den digitala dagstidningen mest av alla medier i jämförelse. De allra yngsta 16–25 år ligger däremot lägst av alla åldersgrupper vad gäller läsning av pappersdagstidning, digital dagstidning och pappersböcker. E-böcker har en svag ökning sedan […]
-
Ljudböcker ökar – men inte hos de studerande
I detta diagram ska vi jämföra olika medier för läsande i förhållande till sysselsättning, samt jämföra de traditionella medierna pappersdagstidning och pappersbok mot sina digitala motsvarigheter. Pensionärerna har minskat sin läsning av både pappersdagstidningar och pappersböcker sedan 2019. Konsumtionen av digitala dagstidningar ligger i princip kvar på samma nivå medan läsandet av digitala böcker ökar. […]
-
Pappersböcker minskar och digitala böcker ökar
I detta diagram ska vi undersöka läsandet, både det digitala och i pappersformat. De traditionella papperstidningarna och pappersböckerna har tappat lite mark sedan 2019, men pappersboken är fortfarande mest populär med 83 procent av internetanvändarna som läsare i 2020 Q3. Att läsa en digital dagstidning har varken ökat eller minskat sedan 2019 utan ligger kvar […]
-
Traditionell media fortsätter att minska
I detta diagram ska vi jämföra några olika traditionella medier med deras digitala motsvarigheter. De utvalda traditionella medier vi lyfter här är radio, tv, dagstidningar och böcker vilka jämförs med motsvarigheterna digital radio, tv-kanalers playtjänster, digitala dagstidningar och digitala böcker (både e-böcker och ljudböcker). Sedan 2019 har tv-kanalernas olika playtjänster (exempelvis SVT Play och TV4 […]
-
Mediekonsumtion – Titta, lyssna och läsa
Digitaliseringen av medier har pågått länge, men traditionella medier som dagstidningar, radio och tv fortsätter att existera parallellt med sina digitala motsvarigheter. Ofta påminner de digitala tjänsterna mycket om sina föregångare – strömmande digital radio fungerar till exempel på i stort sett samma sätt som traditionell radio. Den stora skillnaden är framförallt att digitala tjänster kan […]
-
Sms, e-post och post i brevlådan förstahandsval för samhällinformation för 76 år och äldre
De som är 76 år eller äldre är minst samstämmiga med övriga åldersgrupper om kanalval för samhällsinformation. De har samma förstahandsval som befolkningen för både brådskande (sms, 47 procent) och allmän (e-post, 29 procent) samhällsinformation, men är inte lika övertygade som befolkningen (sms, 76 procent respektive e-post, 42 procent). Därtill rankar de nyheter i radio, […]
-
Oavsett ålder är sms (brådskande) och e-post (allmän) förstahandsval för samhällsinformation
För att få överskådlighet innehåller detta diagram endast sju utvalda kanaler fördelade på ålder. Det blir mycket tydligt att sms överlägset är den kanal som samtliga, oavsett ålder, fördrar för brådskande information. Lika rörande överens är befolkningen om att e-post är det näst bästa alternativet. Därefter går åsikterna isär. För allmän samhällsinformation är befolkningen oavsett […]
-
De med en funktionsvariation föredrar e-post och post i brevlådan framför digital brevlåda
De med en funktionsvariation har samma kanaler i topp tre för både brådskande och allmän samhällsinformation. Sms leder stort för brådskande samhällsinformation och därefter kommer e-post och post i brevlådan. För allmän information är det mycket jämnt mellan e-post, post i brevlådan och sms. Digital brevlåda är inte lika många intresserade av. En funktionsvariation kan […]
-
Digital brevlåda föredras oftare av de i höginkomsthushåll
Skillnaderna i kanalval för olika hushållsinkomst påminner en del om skillnaderna i utbildningsnivå. Både de i låg- och höginkomsthushåll föredrar först och främst sms och e-post för brådskande information. För allmän information hamnar e-post på första plats hos båda. För boende i höginkomsthushåll ligger digital brevlåda på topp tre för både brådskande och allmän information, […]
-
E-post förstahandsval för allmän samhällsinformation oavsett låg eller hög utbildning
Utbildningsnivå ger en del skillnader i kanalval för samhällsinformation. Både låg- och högutbildade föredrar främst sms och e-post för brådskande information. För allmän information hamnar e-post på första plats hos båda. Att få allmän information via sms hamnar på andra plats för de med låg utbildning, men finns inte ens med på topp tre för […]
-
De studerande föredrar post i brevlådan i högre grad än pensionärer
Sysselsättning speglar överlag ålder och vad gäller kanal för samhällsinformation är likheterna större vid brådskande information än för allmän. Vid brådskande information är de första valen för alla tre grupperna sms och e-post. På nummer tre för pensionärerna landar nyheter på tv, för de arbetande digital brevlåda och för de studerande är det, kanske något […]
-
Både sällan- och ickeanvändare vill helst ha samhällsinformation via sms (brådskande) och post i brevlådan (allmän)
Sällan- och ickeanvändarna av internet är två grupper med små baser och därmed höga felmarginaler. Här tittar vi på dem separat för att få en indikation på skillnader dem emellan. Båda grupperna vill helst ha brådskande samhällsinformation via sms, dock inte alls i lika hög utsträckning som befolkningen (76 procent) i stort. På delad andraplats […]
-
Dagliga internetanvändare vill ha allmän samhällsinformation via e-post och sällan-/ickeanvändare som post i brevlådan
När vi delar upp hela befolkningen i de som använder internet dagligen och jämför dem mot de som använder internet mer sällan eller aldrig ser vi att de ibland tycker likadant men betydligt mer ofta att skillnaderna är stora i deras kanalval för samhällsinformation. För brådskande samhällsinformation är båda grupperna överens om att sms är […]
-
3 av 4 svenskar vill ha brådskande samhällsinformation via sms
Svenska folket vill helst ha brådskande samhällsinformation via sms. Detta uppger hela 76 procent. Raset ned till andraplatsen e-post är stort (34 procentenheter) och landar på 42 procent. E-post är ändå ett dubbelt så populärt val som digital brevlåda (20 procent). Att få brådskande samhällsinformation via ett så kallat VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) per […]
-
De äldsta i störst behov av digital hjälp av alla
Ålder är den faktor som sticker ut mest av alla i behovet av digital hjälp. För att få överskådlighet har vi delat in de elva olika aktiviteterna i två kluster i varsitt diagram. Behovet av hjälp ökar i stort gradvis med åldern från 26 år. Det ligger i linje med andelen sällan/-ickeanvändare av internet - […]
-
De med funktionsvariation behöver i högre grad digital hjälp
De med en funktionsvariation/funktionsnedsättning behöver i högre grad digital hjälp. Andelen funktionsvarierade som är sällan-/ickeanvändare (17 procent) av internet är också mer än dubbelt så stor än befolkningen (6 procent) i stort. Runt 3 av 10 med funktionsvariation anger att de skulle be om digital hjälp med konto för strömningstjänst, överföra foton från mobil till […]
-
Höginkomsthushåll har i mycket låg grad behov av digital hjälp
Sett till hushållsinkomst så är de som anger att de bor i ett låginkomsthushåll (300’ SEK eller mindre) i mer behov av hjälp än de med högre inkomster. De använder också nätet i lägre utsträckning då andelen sällan-/ickeanvändare fördelar sig enligt följande på hushållsinkomst; låg (15 procent), medel (3 procent) och hög (1 procent). Störst […]
-
Utbildningsnivå ger mycket stor klyfta i behov digital hjälp
De som enbart har en grundskoleutbildning behöver i högre grad digital hjälp med samtliga aktiviteter och är likaså i högre utsträckning sällan-/ickeanvändare av internet. Utbildningsmässigt ser fördelningen för sällan-/ickeanvändare ut enligt följande; grundskola (21 procent), gymnasium (7 procent) och högskola (3 procent). Många med enbart grundskoleutbildning tillhör också de äldsta i vårt samhälle. Den aktivitet […]
-
Landsbygdsbor behöver mer digital hjälp än stadsbor
Boende på landsbygd har ett större behov av digital hjälp än stadsbor. Detta beror överlag på att fler landsbygdsbor (9 procent) är sällan-/ickeanvändare av internet än stadsbor (5 procent). Den aktivitet som skiljer stadsbor (14 procent) och landsortsbor (26 procent) mest åt på 12 procentenheter är behovet att be om hjälp med att skapa ett […]
-
Ensamstående i större behov av digital hjälp än de i en relation
De som är ensamstående/singlar är genomgående i större behov av hjälp med de listade aktiviteterna. Det bottnar sannolikt i att fler ensamstående är sällan-/ickeanvändare än de i en relation. Av de som lever i en relation anger endast 5 procent att de behöver hjälp med att betala räkningar på internetbank medan 13 procent av de […]
-
Nära 3 av 10 pensionärer behöver hjälp med att e-handla
Sett till sysselsättning så är pensionärer de som är i störst behov av digital hjälp. När vi tittar på fördelningen av icke-/sällanvändare sticker pensionärer (22 procent) ut i jämförelse med arbetande (3 procent) och studerande (2 procent). Sysselsättning hänger nära samman med ålder som vi ska titta närmare på längre fram i diagram 2.11. Av […]
-
Kvinnor ber oftare om digital hjälp än män
Kvinnor ber genomgående i högre grad om digital hjälp än män. Exempelvis anger runt var fjärde kvinna (23-25 procent) att de skulle behöva hjälp med att tanka över foton från mobil till dator, abonnera på en strömningstjänst och skapa ett eget e-postkonto. Endast 12-14 procent av männen svarar att de skulle be om hjälp med […]
-
Stort gap i behov av digital hjälp mellan de som använder internet dagligen och mer sällan eller inte alls
Detta diagram speglar befolkningen uppdelad på de dagliga internetanvändarna, sällananvändarna och ickeanvändarna, där de två sista grupperna har låga baser med höga felmarginaler. Det blir i denna graf tydligt hur stor skillnaden är mellan de som använder internet dagligen och de som inte använder internet alls. Störst skillnad mellan sällananvändarna och ickeanvändarna ligger i att […]
-
7 av 10 sällananvändare behöver hjälp med konto för strömningstjänst
Internetanvändarna utgörs sammantaget av dagliga användare respektive sällananvändare, alltså de som använder internet men inte dagligen. Skillnaden mellan dessa grupper är stora. De dagliga användarnas beteende ligger i stort i linje med befolkningen, medan hälften eller mer än hälften av sällananvändarna i hög utsträckning skulle behöva be om hjälp med de flesta av alternativen. Obs! […]
-
17 procent av befolkningen behöver hjälp med att installera mobilt bank-id
Skillnaden mellan befolkningen och internetanvändarna är mycket liten vad gäller att be om digital hjälp. Av de listade alternativen skulle flest be om hjälp med att tanka över foton från mobil till dator, vilket nästan var femte upplevde som en utmaning. Nästan lika många skulle be om hjälp med att abonnera på ett konto för […]
-
Kanalpreferens samhällsinformation
Den grupp som lever i eller riskerar att hamna i digitalt utanförskap, de som är sällan- och ickeanvändare av internet föredrar post i brevlådan. Den digitala brevlådan är mest populär hos de 26-35 år, de högutbildade och/eller de i höginkomsthushåll - och inte alls hos den äldre befolkningen. Vi har alltså frågat svenska folket vilken […]
-
Att be om digital hjälp
Störst behov har av naturliga skäl de som använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls – sällan- och ickeanvändarna, i synnerhet de allra äldsta och de med lägst utbildning. Sett till utbildningsnivå är klyftan mycket stor mellan låg- och högutbildade. Exempelvis behöver 45 procent av de med enbart grundskoleutbildning hjälp med mobilt bank-id […]
-
Sex av tio barn på högstadiet lyssnar på poddar
Barnen på högstadiet lyssnar, tittar och läser mer frekvent. Alla barn tittar på film/video via internet. På högstadiet använder praktiskt taget alla barn (99 procent) Youtube. Fyra av fem (80 procent) gör det dagligen. Netflix är populärare bland högstadiebarnen än playtjänsterna. Var tredje (34 procent) tittar på Netflix varje dag. På högstadiet är det nästan […]
-
Nära hälften av mellanstadiebarnen lyssnar på ljudböcker
Bland barn som går på mellanstadiet tittar nästan alla på film/video via internet. Det är två av tre (66 procent) som gör det dagligen. Youtube är den populäraste tjänsten som används av 98 procent. På mellanstadiet är det sju av tio (69 procent) som youtubar dagligen. Netflix används av fyra av fem (78 procent) och […]
-
-
Fler yngre betalar för film och musik på nätet
Det är i synnerhet den yngre halvan av internetbefolkningen som betalar för både film och musik på internet. Upp till 45 år betalar minst 7 av 10 för film och nära 8 av 10 för musik. Mest betalningsbenägna är 12–15-åringar där 79 procent uppger att de har betalabonnemang för film och 82 procent för musik. […]
sida 1 av 2
Nästa sida
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.