20 artiklar från med ämnet "skola"
I oktober 2024 genomförde vi en kompletterande studie med lärare om digitala läromedel och vilken digital kompetens de saknar i undervisningen. Lärarnas resultat jämförs i denna bilaga med föräldrarnas svar i rapporten.
Föräldrar anser att källkritik är den viktigaste digitala kompetensen i skolundervisningen. Ämnen som digital beteendekunskap, digital hälsa och digital samhällskunskap saknas.
Föräldrar och barn är mer positiva än negativa till skärmar i skolundervisningen. Ljud och bild på en skärm kan stimulera lärandet. Text på skärm kan försvåra läsandet. Digitala läromedel underlättar för barn med dyslexi.
Vilka digitala enheter som tillhör hushållet har elever i högstadiet och gymnasiet använt för distansstudier? Det svarar föräldrarna på i det här diagrammet. Den privata digitala enhet som barnen använder mest för distansstudier är sin egen smartmobil vilket nära 3 av 4 föräldrar uppger. Drygt hälften av barnen använder också en privat dator, antingen sin […]
Har eleverna på högstadiet och gymnasiet fått en dator eller surfplatta från skolan för sina distansstudier? Det låter vi föräldrarna svara på i det här diagrammet. I drygt nio fall av tio har skolan givit sina elever digital utrustning för distanslektioner i form av en dator eller en surfplatta. Dock har 6 procent av högstadie- […]
Skiljer det sig åt mellan pojkar och flickor vad gäller preferens av lektionsform, det vill säga fysiska lektioner i klassrum eller distanslektioner? Det har vi låtit både högstadie- och gymnasieföräldrar samt elever svara på och resultatet visar vi i detta diagram. Merparten av såväl pojkar som flickor på högstadiet och gymnasiet liksom föräldrarna anser att […]
Vilken lektionsform – fysiska i klassrum eller på distans – ger bäst lärande? Det har vi låtit både föräldrar och högstadie- och gymnasielever svara på. Resultatet ser vi i detta diagram. Såväl högstadie- och gymnasieelever som föräldrar anser att fysiska lektioner ger bäst lärande. Högstadieeleverna har tydligare preferenser av båda slagen, där 7 av 10 […]
Vi har frågat både föräldrar och elever på högstadiet och gymnasiet om vilken undervisning som föredras – den på distans eller den fysiska i ett klassrum. Det visar det här diagrammet. Såväl föräldrar som högstadie- och gymnasieelever svarar att fysiska lektioner är att föredra. Mest positiva är gymnasieföräldrarna där 3 av 4 anger att deras […]
Vi har frågat högstadie- och gymnasieelever om de har haft skollektioner på distans under pandemiåret. Det visar det här diagrammet. Nästan alla – 92 procent – av högstadie- och gymnasieleverna uppger att de har haft lektioner på distans de senaste 12 månaderna. Delar vi upp svaren är det 91 procent av högstadieeleverna och 95 procent […]
Så gott som alla ungdomar i vår undersökning hade anslutit sig till internet hemma under den senaste månaden. Det är även vanligt att ungdomar ansluter till internet via sina mobiler och mobilnäten. Det hade 77 procent av mellanstadie-, 84 procent av högstadie- och 87 procent av gymnasieungdomarna gjort under den senaste månaden. Över hälften av […]
I årets undersökning är det 76 procent av mellanstadieeleverna som uppger att de har tillgång till internet i skolan medan var fjärde mellanstadieelev, 24 procent, uppger att de inte har tillgång till internet i skolan. Bland högstadieelever är det i 89 procent av eleverna som uppger att det har tillgång till internet i skolan. Så […]
En tredjedel av mellanstadieeleverna använder internet i skolan varje dag för att göra skolarbete. Ytterligare en dryg tredjedel använder internet varje vecka för skolarbete. Lägger vi till den fjärdedel av eleverna som svarat att de använder internet i skolan för skolarbete, men mer sällan än varje vecka så blir det över 90 procent som svarar […]
Upp till sex års ålder är det små skillnader mellan pojkar och flickor. De ser huvudsakligen på video och spelar spel. Från sju års ålder blir skillnaderna större, ökar ytterligare under tonåren och finns delvis kvar ända upp i pensionsåldern. Både pojkar och flickor spelar men i åldern 12-15 år spelar 59 procent av pojkarna […]
Video och spel dominerar bland förskolebarnen, men under de första skolåren ökar både sociala kontakter och informations- och faktasökande. Spelandet fortsätter dock liksom videotittandet. De små barnen prövar tidigt olika sorts pedagogiska spel och appar. En majoritet (61 %) av barnen i tvåårsåldern har åtminstone någon gång prövat. Detta pågår upp till elvaårsåldern. Det dagliga […]
Nästan alla skolungdomar, över 90 procent, från sex års ålder använder internet. Allt fler gör det varje dag. En majoritet av sjuåringarna (59 %) använder internet dagligen. De stora förändringarna de senaste fem åren har skett bland de yngre barnen. Internet går allt längre ner i åldrarna. Redan vid två års ålder har tre av […]
Internet går allt längre ner i åldrarna. I dag har tre av fyra tvååringar testat och mer än hälften av alla treåringar är dagliga internetanvändare. Tillgången till surfplattor har varit en bidragande orsak till det flitiga användandet och bland förskolebarnen är det ungefär lika många som använder internet varje dag som också har en surfplatta. […]
I början av skolåldern är det fler som använder internet för att söka information och fakta än för att kommunicera. Redan i 8-årsåldern har hälften av barnen sökt efter information på internet. Upptäckten av dessa möjligheter att skaffa kunskap följer upptäckten att internet kan användas i skolarbetet. Men det är först i 11-årsåldern och därefter […]
Nästan alla, omkring 90 procent av internetanvändarna, söker åtminstone någon gång efter nyheter och fakta, slår upp ord och kollar efter tidtabeller eller adresser. De flesta, omkring 80 procent, använder även internet för att jämföra priser, söka efter information i anslutning till en hobby eller ett specialintresse, kultur och vetenskap samt om olika resmål. Informationsaktiviteterna […]
Internet utgör idag en naturlig del av arbetslivet för många och tre av fyra (73%) tycker att internet har blivit viktigt eller mycket viktigt för deras arbete eller studier. Med undantag för de yngsta (12-15 år) ligger skattningarna på ungefär samma nivå oavsett ålder. Hälften av de som arbetar tycker att internet är mycket viktigt […]
Den genomsnittliga totala tiden som ägnas åt internet i hemmet, på arbetet, i skolan och på andra platser är lite drygt 21 timmar i veckan. Men det skiljer sig åt mellan olika grupper. Sett till sysselsättning är det studenterna som ägnar mest tid åt internet, i genomsnitt 36 timmar per vecka. Det är inte så […]
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.