382 artiklar från med ämnet "ålder"
-
-
Sms, e-post och post i brevlådan förstahandsval för samhällinformation för 76 år och äldre
De som är 76 år eller äldre är minst samstämmiga med övriga åldersgrupper om kanalval för samhällsinformation. De har samma förstahandsval som befolkningen för både brådskande (sms, 47 procent) och allmän (e-post, 29 procent) samhällsinformation, men är inte lika övertygade som befolkningen (sms, 76 procent respektive e-post, 42 procent). Därtill rankar de nyheter i radio, […]
-
Oavsett ålder är sms (brådskande) och e-post (allmän) förstahandsval för samhällsinformation
För att få överskådlighet innehåller detta diagram endast sju utvalda kanaler fördelade på ålder. Det blir mycket tydligt att sms överlägset är den kanal som samtliga, oavsett ålder, fördrar för brådskande information. Lika rörande överens är befolkningen om att e-post är det näst bästa alternativet. Därefter går åsikterna isär. För allmän samhällsinformation är befolkningen oavsett […]
-
7 av 10 pensionärer får digital hjälp av barn och barnbarn
Ser vi till topp tre nedbrutet på sysselsättning, som i mångt och mycket speglar ålder, så är det fortfarande familj och vänner vi först och främst tar hjälp av. Skillnaderna i sig är föga förvånande; de unga studerande frågar sina föräldrar i första hand, de som arbetar frågar sin partner och pensionärerna ber sina barn […]
-
De äldsta i störst behov av digital hjälp av alla
Ålder är den faktor som sticker ut mest av alla i behovet av digital hjälp. För att få överskådlighet har vi delat in de elva olika aktiviteterna i två kluster i varsitt diagram. Behovet av hjälp ökar i stort gradvis med åldern från 26 år. Det ligger i linje med andelen sällan/-ickeanvändare av internet - […]
-
Nära 3 av 10 pensionärer behöver hjälp med att e-handla
Sett till sysselsättning så är pensionärer de som är i störst behov av digital hjälp. När vi tittar på fördelningen av icke-/sällanvändare sticker pensionärer (22 procent) ut i jämförelse med arbetande (3 procent) och studerande (2 procent). Sysselsättning hänger nära samman med ålder som vi ska titta närmare på längre fram i diagram 2.11. Av […]
-
Kanalpreferens samhällsinformation
Den grupp som lever i eller riskerar att hamna i digitalt utanförskap, de som är sällan- och ickeanvändare av internet föredrar post i brevlådan. Den digitala brevlådan är mest populär hos de 26-35 år, de högutbildade och/eller de i höginkomsthushåll - och inte alls hos den äldre befolkningen. Vi har alltså frågat svenska folket vilken […]
-
Att be om digital hjälp
Störst behov har av naturliga skäl de som använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls – sällan- och ickeanvändarna, i synnerhet de allra äldsta och de med lägst utbildning. Sett till utbildningsnivå är klyftan mycket stor mellan låg- och högutbildade. Exempelvis behöver 45 procent av de med enbart grundskoleutbildning hjälp med mobilt bank-id […]
-
Internetanvändandet är över 95 procent mellan 12-75 år
Åldern är den mest särskiljande faktorn huruvida befolkningen använder internet eller ej. Likaså i vilken utsträckning vi använder internet, det vill säga dagligen eller mer sällan. Mellan 12-55 år använder praktiskt taget alla internet (98-99 procent). Sedan börjar internetanvändandet sjunka något men mellan 55-75 år använder fortfarande 96-97 procent internet. I denna åldersgrupp använder dock […]
-
Befolkningen och internetanvändarna mycket lika varandra
Vid en jämförelse av hela befolkningen mot internetanvändarna totalt sett så framkommer nästan inga skillnader på olika demografiska och socioekonomiska variabler. Detta av förklarliga skäl eftersom det endast är cirka 3 procent som i år anger att de inte använder internet. Av de små marginella skillnader som syns är det i detta fall sysselsättning - […]
-
Den äldsta befolkningen blir i allt högre grad online
Våra äldsta är liksom tidigare år den åldersgrupp som ökar mest i internetanvändning. Nära 3 av 4 (73 procent) av de svenskar som är 76 år eller äldre använder idag internet. För tio år sedan var det knappt 1 av 4 (23 procent). Nästan alla svenskar (96 procent) som är mellan 66-75 år är idag […]
-
År 2020 Q1 använder 96 procent av svenskarna internet
Nästan hela Sveriges befolkning är numera online då 96 procent anger att de använder internet. Sedan år 2010 har ökningen i internetanvändandet skett sakta men säkert med endast marginella skillnader från år till år. Liksom tidigare år sker ökningen främst i de äldsta åldersgrupperna (se diagram 1.7). När internetanvändandet är så högt är det mycket […]
-
Internetutveckling och uppkoppling
Vid en jämförelse mellan befolkningen och internetanvändarna på en mängd demografiska och socioekonomiska parametrar så är skillnaden mycket liten. Däremot är skillnaderna betydligt större när vi jämför mot de som är sällan- eller ickeanvändare av internet. Även om internetanvändandet ökar mest i den äldsta befolkningen så är det i synnerhet de som tillhör sällan-/ickeanvändarna och […]
-
Internet och digitala verktyg - självklar del i svenska skolan
Att använda internet och digitala verktyg är en självklar del av svensk skola. I åldern 11-19 år är det 96 procent som använder internet för skolarbete, den dagliga användningen är 67 procent. Användningen av internet ökar med ålder och skolform. På mellanstadiet är det nio av tio (93 procent) som använder internet i skolan för […]
-
Drygt sex av tio lågstadiebarn söker information på nätet
Barnen blir också aktiva på nya sätt genom att söka efter information, vilket sex av tio (62 procent) gör.
-
100 procent av högstadieeleverna har en egen mobiltelefon
Barnen är främst mobilanvändare. Nästan alla barn i åldern 11-16 år har tillgång till egen mobil. På mellanstadiet är det 97 procent som har en egen mobil. Drygt sju av tio (72 procent) har en surfplatta men endast tre av fem (63 procent) har en egen dator. På högstadiet är har alla barn en egen […]
-
Internets betydelse för studier och privatliv
Internet är i stort sett lika viktigt för studier som privat för barn i åldern 11-19 år. Bland mellanstadiebarnen är internet viktigare privat (72 procent) än i studier (55 procent) men för de äldre barnen blir internet allt viktigare, i synnerhet i studierna. Vilket inte är så konstigt med tanke på att skolans ämnen utvecklas […]
-
Vart fjärde barn som utsatts för näthat upplever det allvarligt
Av de barn som utsatts för kränkningar på internet är det var fjärde (23 procent) som upplever det som allvarligt.
-
Nära 3 av 10 i åldern 11-19 år har utsatts för näthat
Även barnen möter och drabbas av kränkningar och näthat. Det är nära tre av tio (27 procent) i åldern 11-19 år som säger att de utsatts för näthat. I vår undersökning ser vi att med ökad ålder ökar risken för att utsättas för kränkningar, vilket hänger samman med större användning och att barnen använder fler […]
-
En majoritet tycker det är lätt att hitta sökord
Genom att ställa följdfrågor kring barnens förmåga att värdera information har vi gjort en djupdykning i frågan om barnens upplevda kompetens kring att söka och värdera information. Vi ser då att barnen upplever att de har lätt att hitta sökord men svårare att avgöra om den information som de hittar är sann, eller hur de […]
-
Hur aktiva är föräldrarna?
Vi har även frågat om föräldrar är aktiva på de tjänster som barnen använder och här uppger var fjärde förälder (25 procent) till barn i åldern 11-16 år att de är aktiva på de flesta tjänsterna som barnen använder. Men majoriteten av föräldrarna, 43 procent, är bara aktiva på en del av tjänsterna. Föräldrar är […]
-
Alla 17-19-åringar kommunicerar via chatt
Alla i åldern 17-19 år kommunicerar via chatt. Fyra av fem (84 procent) gör det varje dag. Alla barn i gymnasieåldern använder också e-post, över hälften (55 procent) gör det dagligen. Nio av tio (90 procent) ringer via internet eller kommunicerar via videosamtal (86 procent). Det är dock bara 30 procent, som använder Skype. Vart […]
-
Tre av fem lågstadiebarn skickar bilder och textmeddelanden
Barnen på lågstadiet använder internet för att kommunicera. Föräldrar till barn i den här åldern säger att nära tre av fem barn kommunicerar med bild och text någon gång och var femte barn (22 procent) gör det dagligen. Vi ser att det är ungefär i nivå med 2018.
-
Var tredje lågstadiebarn besöker sociala medier
Vi kan också se att barnen på lågstadiet börjar besöka sociala medier. Det är ungefär var tredje barn på lågstadiet som besöker sociala nätverk, vilket är en liten ökning från 2018. Att besöka sociala medier betyder inte att barnen på lågstadiet har konton, vilket de flesta av tjänsterna inte tillåter eftersom de har en […]
-
Internet används för skolarbete
När barnen börjar i skolan, så kommer också internet att användas för skolarbete och bland lågstadieeleverna är det två av tre av barnen som använder internet för att göra skolarbete och redan bland barnen på lågstadiet är det var femte elev (20 procent) som använder internet varje dag för att göra skolarbete.
-
Vad gör lågstadiebarnen på internet?
I och med att barnen börjar i skolan ökar användningen av internet och det har gjort att vi ställt fler frågor kring hur barnen använder internet. Vi har till exempel frågat föräldrarna om skolbarnen besöker sociala medier och själva använder internet för att kommunicera, samt om barnen använder internet för skolarbete. Bland barnen på lågstadiet […]
-
Undervisning i skydd mot kränkningar på internet
Inom ramen för skolans uppdrag ligger att arbeta för en lärandemiljö där alla bemöts med respekt, en del av det arbetet handlar om att motverka kränkningar och mobbning. Men här kan skolan göra mer genom att se till så att alla barn får undervisning i hur de ska skydda sig mot kränkningar på nätet. I […]
-
Skolans roll är avgörande
Med utbildning kommer ökad färdighet. Skolan är mycket viktig för barnens förmåga och kunskaper kring att värdera information. Om barn får utbildning i att värdera information ökar deras förmåga. Av de barn som kan värdera information har 68 procent fått utbildning. Det är alltså fler barn med utbildning som kan värdera information. Träning ger färdighet.
-
Att kunna värdera information i sociala medier
Det är viktigt att barn lär sig värdera information i sociala medier, eftersom de är mycket aktiva på sociala plattformar. I år säger 53 procent att de kan värdera information i sociala medier, vilket är en minskning från 2018. Vi ser att två av tre (68 procent) på högstadiet säger sig kunna värdera information i […]
-
Att kunna värdera om informationen är sann eller falsk
Generellt sett säger svenska barn att de fått undervisning i digital källkritik. Men det är bara tre av fem (60 procent) som anser att de kan värdera om information som de tar del av är sann eller falsk. Med ökad ålder och troligen mer undervisning och erfarenhet blir barnen säkrare. På mellanstadiet är det knappt […]
-
Skolbarnens digitala kompetens
Den 1 juli 2018 skrevs digital kompetens in i läroplanen, vilket gör att det är intressant att följa upp och fråga barnen om de får undervisning i olika aspekter om den digitala vardagen. I vår undersökning blir det tydligt att en majoritet av barnen i åldern 11-16 år får undervisning i digital kompetens. Det vanligaste […]
-
Barnen använder inte sina mobiler i undervisningen
Användandet av barnens privata mobiler minskar stadigt i undervisningen. Det kan vara ett resultat av diskussionen kring mobilförbud i skolan. Mobilen är en enhet som är omdiskuterad i skolan. Den har både setts som ett störande element och som ett hjälpmedel, för att till exempel kunna dokumentera undervisningen. Av barnen som går på mellanstadiet, är […]
-
-
Hälften av barnen har regler kring internetanvändandet
Vi har i Svenskarna och internet frågat både barnen (11-16 år) och föräldrar till 11-16-åringar om de har regler kring internetanvändning. Det är över hälften (53 procent) av föräldrarna som säger att de har regler kring sina barns internetanvändning. Bland barnen är det 51 procent som säger att de har regler. Föräldrar tenderar att ge […]
-
Hur insatta är föräldrarna i sina barns digitala liv?
Över hälften av föräldrar till barn på mellanstadiet (51 procent) upplever sig som insatta, eller väl insatta i sina barns digitala liv. Bland föräldrar till högstadiebarn är det knappt var tredje förälder som är insatt eller mycket väl insatt i sina barns liv. Det tycks vara så att ju äldre barnen blir desto mindre insatt […]
-
Vet föräldrarna vilka barnen kommunicerar med?
Föräldrars kunskap om vilka barnen kommunicerar med är blandad. Det är ungefär hälften (51 procent) av föräldrarna som vet vilka de flesta som deras barn kommunicerar med på internet. Föräldrar uppger att de har något bättre kännedom om vilka deras mellanstadiebarn kommunicerar med på nätet än deras högstadiebarn.
-
Föräldrar har ett helikopterperspektiv
Föräldrar hjälper sina barn att bli internetanvändare. Majoriteten har hjälpt sina barn att skapa konton på olika tjänster och då blir det också naturligt att sex av tio (59 procent) känner till de flesta tjänsterna som barnen i åldern 11-16 år använder. Det är fler föräldrar till barn på mellanstadiet än föräldrar med barn på […]
-
Föräldraperspektiv och internet
Är åldersgränser tandlösa? I Svenskarna och internet frågar vi föräldrarna om deras roll i förhållande till barnens internetanvändande. Majoriteten av föräldrarna till barn i åldern 11-16 år har hjälpt sina barn att skapa konton på olika tjänster på internet. Det är 27 procent av föräldrarna som registrerat de flesta kontona och 43 procent som skapat […]
-
Tre av tio högstadiebarn e-postar dagligen
I stort sett alla (97 procent) på högstadiet kommunicerar via chatt, och nära fyra av fem (78 procent) gör det dagligen. Med ökad ålder ökar användningen av e-posten och drygt nio av tio (92 procent) använder e-post. Nästan var tredje (31 procent) e-postar dagligen. Det är nio av tio (89 procent) som ringer via internet. […]
-
Två av tre barn på mellanstadiet använder e-post
Nio av tio (90 procent) av barnen på mellanstadiet kommunicerar via chatt. Nästan åtta av tio (77 procent) ringer via internet och tre av fyra kommunicerar via videosamtal. Två av tre barn på mellanstadiet använder e-post. Det är dock bara 4 procent som använder e-posten dagligen. På mellanstadiet är det vart femte barn som använder […]
-
Flickor är mer benägna att använda videosamtal än pojkar
Att chatta är den mest populära kommunikationsformen. Därefter kommer e-post och att ringa via internet. Totalt sett chattar pojkar och flickor i lika hög grad medan flickor i högre utsträckning chattar dagligen. Fler flickor använder chattappen Whatsapp. Skillnader mellan flickor och pojkar i sättet att kommunicera är liten, men flickor tycks vara mer benägna att […]
-
Praktiskt taget alla 17-19-åringar är på sociala nätverksplatser
På gymnasiet använder praktiskt taget alla (99 procent) sociala nätverksplatser. Det är nio av tio (90 procent) som gör det dagligen. Snapchat, Instagram och Facebook används i ungefär lika hög grad. Tittar vi på daglig användning används Snapchat mest (av 84 procent) tätt följt av Instagram (81 procent) och sedan kommer Facebook med betydlig mindre […]
-
Nio av tio högstadiebarn är på sociala medier
Bland barnen, som går på högstadiet, använder drygt nio av tio (93 procent) sociala nätverk och 87 procent gör det dagligen. Snapchat är den mest använda tjänsten och används av 92 procent. Fyra av fem (83 procent) använder tjänsten dagligen. Instagram används av 87 procent och det är sju av tio (73 procent) som använder […]
-
Nära åtta av tio mellanstadiebarn är på sociala nätverk
Drygt hälften (55 procent) av barnen som går på mellanstadiet besöker sociala nätverksplatser dagligen. Snapchat används mest på mellanstadiet, av sju av tio varav över hälften (53 procent) är dagliga användare. Drygt fem av tio mellanstadiebarn använder Instagram och vart fjärde mellanstadiebarn (25 procent) är dagliga användare. Fler mellanstadiebarn använder Twitch (22 procent) än Facebook […]
-
Tiktok har fler flickor än pojkar som användare
Nio av tio barn är användare av sociala medietjänster. Den tjänst som flest använder är Snapchat, vilken 84 procent använder (varav 72 procent dagligen). Snapchat är en chattapp där bilder och position kan delas med andra användare. Näst mest används Instagram (en bilddelningsapp) som används av 76 procent varav 58 procent dagligen. I användningen av […]
-
Spelandet blir mer och mer som sport
Det blir vanligare och vanligare att man tittar på andra som spelar, som sport eller som ett sätt att umgås. Vi har frågat barnen om de brukar titta på nätet när andra spelar online, vilket drygt tre av fem (63 procent) gör. Att titta på andra som spelar är vanligare bland yngre barn. Det är […]
-
Nästan alla 11-19-åringar spelar på nätet
Drygt nio av tio (93 procent) i åldern 11-19 år spelar nöjesspel. Nära sex av tio (58 procent) gör det dagligen. Bland barnen på mellanstadiet är det 95 procent som spelar och 72 procent gör det dagligen. På högstadiet sjunker det dagliga spelandet till 63 procent och på gymnasiet är det två av fem (39 […]
-
Hälften av alla barn i gymnasieåldern läser bloggar
Praktiskt taget alla barn som är i gymnasieåldern använder internet för att titta på film/video, använda Youtube och lyssna på musik. Nästan alla (97 procent) använder Spotify. Det är nio av tio (89 procent), som dagligen lyssnar på musik. Den dagliga användningen av Spotify är lite högre (81 procent) än den dagliga användningen av Youtube […]
-
Nära hälften av mellanstadiebarnen lyssnar på ljudböcker
Bland barn som går på mellanstadiet tittar nästan alla på film/video via internet. Det är två av tre (66 procent) som gör det dagligen. Youtube är den populäraste tjänsten som används av 98 procent. På mellanstadiet är det sju av tio (69 procent) som youtubar dagligen. Netflix används av fyra av fem (78 procent) och […]
-
Mediekonsumtion – titta, lyssna och läsa via internet
Barn använder internet för att konsumera medier, titta, lyssna och läsa digitalt. Barn börjar vid en tidig ålder och det fortsätter, även när barnen blir äldre. Nästan alla unga tittar på film/video online, särskilt på Youtube. De lyssnar på musik, i synnerhet på Spotify. Fyra av tio läser bloggar, hälften lyssnar på poddar och lika […]
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.