Samhällsnyheter på nätet
Drygt hälften av svenskarna följer rikstäckande nyhetsmedier på sociala medier och nästan lika många tar del av samhällsnyheter på sociala medier som de annars inte hade tagit del av.
20 artiklar från med ämnet "nyhetskonsumtion"
Drygt hälften av svenskarna följer rikstäckande nyhetsmedier på sociala medier och nästan lika många tar del av samhällsnyheter på sociala medier som de annars inte hade tagit del av.
Tv är den mest använda kanalen för samhällsnyheter, utom bland de unga som främst tar del av nyheter på sociala medier. Kvinnor följer Magdalena Andersson för samhällsnyheter, män följer Ulf Kristersson och barn Therese Lindgren.
Svenskarna vill inte ha riktad nätreklam, men tycker att polisen ska få ta del av privata konversationer online vid brottsmisstanke. Vi oroar oss för filterbubblor och näthat, men hyllar digitala böcker och tror på digitaliseringens positiva klimatpåverkan. Det här är det digitala Sverige år 2023.
Diagram 4.2 nedan visar hur internetanvändarna ställer sig till sociala mediers ansvar att hantera politiska inlägg som bedöms innehålla vilseledande eller falsk information. Internetanvändarna har tagit ställning till följande alternativ: Alternativ A) Sociala medieplattformar borde få ta bort politiska inlägg som de bedömer är vilseledande eller falska Alternativ B) Sociala medieplattformar borde inte få bedöma […]
Diagram 1.10 visar hur förtroendet för det politiska innehållet i olika kanaler skiljer sig bland förstagångsväljare och internetanvändande pensionärer. Det övre diagrammet visar andel som anser att all eller det mesta av det politiska innehållet är pålitligt i respektive kanal. Det nedre diagrammet visar andel som anser att inget eller bara en liten del av […]
Diagram 1.9 visar internetanvändarnas förtroende för det politiska innehållet i olika kanaler och källor. Diagrammet visar en sammanslagning av de som anser att inget eller en liten del av det politiska innehållet är pålitligt (röd stapel) och andelen som anser att allt eller en stor del av innehållet är pålitligt (grön stapel). En majoritet av […]
Diagram 1.7 visar vilka kanaler som förstagångsväljarna använder för att ta del av politiskt innehåll och hur användningen av de olika medieplattformarna skiljer sig mellan olika generationer. Det övre diagrammet visar hur ofta förstagångsväljarna har tagit del av politisk information eller politiska budskap i olika kanaler år 2021 - under helåret, på veckobasis och på […]
Diagram 1.5 visar i vilka kanaler som internetanvändarna har tagit del av politisk information och politiska budskap år 2021 - under helåret, på veckobasis och på dagsbasis. De kanaler som internetanvändarna uppfattar som viktiga, överensstämmer väl med de kanaler som används mest frekvent för att ta del av politisk information eller politiskt innehåll. Traditionella medier […]
Diagram 1.3 visar vilka informationskällor som internetanvändarna anser som viktiga respektive oviktiga för att ta del av politisk information. Tv, radio och nyhetstidningar (i pappersformat eller på webben) är fortsatt de kanaler som flest ser som viktiga informationskanaler för politisk information. Omkring 6 av 10 anser att dagstidningar och radio är viktiga informationskällor och drygt […]
Under en vanlig vecka möter många, närmare 8 av 10 internetanvändare, olika typer av politiskt innehåll på nätet. Ordmolnet nedan visar vilken typ av information som är vanligast att mötas av där. Vanligast är att ta del av digitala nyhetsartiklar, följt av debattartiklar och analyser från politiska experter/kommentatorer på nätet. Omkring 1 av 4 möts […]
I diagram 1.1 visas hur ofta internetanvändarna tagit del av politisk information eller politiska budskap under år 2021. Inför valet 2022 är väljarna vana vid att ta del av stora mängder politisk information och politiska budskap. Totalt tar uppemot 9 av 10 internetanvändare del av politiskt innehåll dagligen. Bland de äldsta väljarna tar mer än […]
I det här kapitlet undersöker vi var på nätet internetanvändarna tar del av politiskt innehåll och vilka informationskällor som uppfattas som viktiga. Vi ser att traditionella medier fortsatt spelar en mycket viktig roll för konsumtionen av politiskt innehåll. Samtidigt är digitala kanaler viktiga för att nå ut till fler, inte minst den unga delen av […]
Det här diagrammet visar vilka i befolkningen som behöver hjälp med att ta del av nyheter i digitala dagstidningar eller på nyhetssajter, eller besöka myndigheters eller politiska partiers sajter. Utöver de som behöver hjälp visar diagrammet även andelen som inte har hört talas om sajterna i fråga och den andel som inte använder internet. Tillsammans […]
Hur konsumeras digitala nyheter om vad som händer i samhället och runtom i världen bland skolbarn och skolungdomar? Det visar det här diagrammet. På lågstadiet konsumerar drygt 4 av 10 digitala samhällsnyheter och de främsta nyhetskällorna är tv-kanalernas webbplatser och appar samt sociala medier. Det sociala medium som använts mest för nyheter är Youtube. På […]
På vilka appar och webbplatser har de yngsta internetanvändarna 8–11 år respektive de äldsta 76 år eller äldre tagit del av nyheter om vad som händer i det svenska samhället och runtom i världen? Det visar det här diagrammet. Skillnaden mellan de yngsta och äldsta internetanvändarnas konsumtion av digitala samhällsnyheter är stor. Knappt hälften av […]
På vilka appar och webbplatser har internetanvändarna som är 8 år eller äldre tagit del av nyheter om vad som händer i det svenska samhället och runtom i världen? Det visar det här diagrammet. 9 av 10 internetanvändare 8 år eller äldre tar del av digitala samhällsnyheter. Nära 7 av 10 använder sig av digitala […]
I det här diagrammet jämför vi hur de yngre (18–29 år) respektive äldre (66+ år) internetanvändarna har betalat för olika medietjänster de senaste 12 månaderna. Det är stor skillnad mellan vilka medietjänster de yngre och äldre internetanvändarna har betalat för under de senaste 12 månaderna. Kort summerat så betalar de yngre främst för strömmande tjänster […]
Vilka digitala tjänster för läsande såsom e-böcker, digitala dagstidningar, digitala vecko- och månadsmagasin samt bloggar har de olika generationerna ägnat sig åt under året respektive dagligen? Det visar de här två diagrammen. E-böcker har under året konsumerats främst av 90-talisterna följt av 80-talisterna och 10-talisterna. I föregående diagram 9.6 kunde vi se att 10-talisterna låg […]
Hur har olika traditionella medier jämfört med digitala motsvarigheter använts under året av internetanvändare från 8 års ålder? I det här diagrammet jämför vi tv-apparaten, det vill säga det som kanalerna visar där och då (även kallad tablå-tv/linjär-tv), med tv-kanalernas playtjänster (där innehållet finns tillgängligt när som helst). Vi jämför också den traditionella radioapparaten med […]
I det här kapitlet tittar vi på mediekonsumtion under det senaste året och jämför olika traditionella medier med sina digitala motsvarigheter, exempelvis tv, radio, böcker och tidningar. I dessa frågor inkluderar vi även yngre internetanvändare som är 8–11 år. Vi ser bland annat… Att playtjänster och strömmande videotjänster är mer populärt än traditionell tv bland […]
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.