De äldsta känner minst digital delaktighet av alla
Det är de äldsta i befolkningen som känner sig minst delaktiga i det digitala samhället. Särskilt de som är äldre än 55 år.
382 artiklar från med ämnet "ålder"
-
-
3 av 10 i åldern 12–25 år drabbas av näthat
Under en treårsperiod har näthatet legat på en konstant nivå. Totalt drabbas var sjunde internetanvändare av näthat eller att någon skriver negativt om dem på internet. De yngre upp till 25 år drabbas i betydligt högre utsträckning – här är cirka 3 av 10 utsatta.
-
Användning av publika wifi minskar
Publika wifi finns numera tillgängliga på åtskilliga platser som restauranger, flygplatser, hotell, skolor och till och med ute på gatan. Det kan ses som ett bekvämt och smidigt sätt att surfa utan att behöva använda upp sin egen mobildata. Dock finns det baksidor med dessa offentliga wifi, som risken att bli hackad på personlig information […]
-
Yngre mindre oroade för storföretags inkräktande på nätet
Idag är de flesta medvetna om att vi hela tiden lämnar spår efter oss på nätet, både när vi surfar och när vi handlar. De yngsta, 16–25 år, tenderar känna sig mer övervakade än genomsnittet men samtidigt känner de sig mindre oroade för att storföretag som Google och Facebook inkräktar på deras personliga integritet. Vad […]
-
Drygt 1 av 10 drabbas av missvisande produkter i e-handeln
Lite mer än 1 av 10 har fått något levererat som såg annorlunda ut när de gjorde beställningen på nätet. Det har varken skett en ökning eller minskning på detta område utan liksom år 2018 anger 13 procent att de köpt något som presenterats på ett felaktigt eller missvisande sätt på internet. De som drabbas […]
-
Var femte nätkontaktad om bank- och personliga uppgifter
Förra året 2018 uppgav 28 procent att de blivit kontaktade på internet av någon som bett om att få deras bankuppgifter eller andra personliga uppgifter det senaste året. I årets mätning är motsvarande siffra 22 procent. De som anger att de drabbats är i något högre utsträckning de med funktionsvariation (29%), de med hemmaboende barn […]
-
7 procent känner sig inte trygga vid betalning på nätet
Majoriteten, 80 procent, känner sig idag trygga och säkra vid betalning på internet, varav 31 procent känner sig helt och hållet trygga (skalsteg 5). Av de 7 procent som inte känner sig trygga uppger 2 procent att de inte alls (skalsteg 1) känner någon trygghet. Tryggheten ligger på samma nivå bland smartmobilanvändarna. Sannolikt har Mobilt […]
-
Drygt 8 av 10 köper något med digital leverans
Leverans via post (89%) eller via internet, till exempel program, biljetter, filmer (82%), ligger på en stabil nivå mot föregående år. Det finns inga skillnader i demografi i val mellan dessa två leveranssätt.
-
6 av 10 säljer saker på nätet
Internetanvändare som säljer något på nätet har ökat från 40 procent år 2014 till 60 procent i år. Årets siffra ligger i nivå med föregående år, med en marginell minskning. Likaså är det i princip lika många internetanvändare som köper något på nätet som föregående år. Barnfamiljer (81%) är flitiga på att sälja saker online. […]
-
Allt fler äldre använder Mobilt BankID och Swish
Både användandet av Mobilt BankID och Swish har ökat och det är i synnerhet de som är äldre än 65 år som står för ökningen. Sedan år 2015 har användandet av Mobilt BankID bland 66+ år ökat kraftigt – från 11 procent till 61 procent. Samtidigt använder tio gånger så många av de äldsta Swish […]
-
Drygt 90 procent av befolkningen använder internetbank
I december år 1996 lanserades de första internetbankerna i Norden. Under drygt 20 år har mycket hänt och bankärenden har bland annat tagit steget från datorn till mobilen. Av Sveriges befolkning (16+ år) ligger användandet på 91 procent idag och har sedan år 2013 legat på minst 80 procent. Sedan år 2013 har användandet av […]
-
Fler än 7 av 10 tar del av politisk information på internet
Året efter valåret 2018, med bland annat en utdragen regeringsbildning, är det en signifikant ökning i att ta del av politisk information. Förra året (2018 kvartal 1) tog 66 procent av befolkningen del av politisk information på nätet med en ökning till 74 procent i år (2019 kvartal 1). Sett till internetanvändarna har en ökning […]
-
Fler än 8 av 10 tar del av offentlig information på internet
Sett till Sveriges befolkning (16+ år) tar 84 procent del av offentlig information från kommuner och myndigheter på nätet – motsvarande siffra för Sveriges internetanvändare är 89 procent. Det ligger i linje med föregående år. Även om nyttjandet har planat ut på höga nivåer de senaste tre åren har ändå ökningen varit markant sedan år […]
-
Kvinnor finner tid på hälsoappar mer meningsfull än män
De senaste åren har privata aktörer lanserat mängder av olika hälsoappar för att mäta olika hälsoaspekter som till exempel sömn, puls, antal steg per dag samt registrera kost- och alkoholintag och annat inom området hälsa. Bland de internetanvändare som anger att de använder en hälsoapp som till exempel Lifesum eller Runkeeper finner 36 procent att […]
-
Fler än 8 av 10 söker efter hälso- och medicinsk information på nätet
Majoriteten av befolkningen söker efter hälso- och medicinsk information på nätet. En av de främsta källorna på nätet för denna typ av information är 1177 Vårdguiden, en e-tjänst vars syfte är att ge kunskap och råd om vård samt guida till att ta kontakt med rätt vårdinstans vid behov. I linje med förgående år uppger […]
-
5 av 10 nyttjar sjukvårdens e-tjänster – 1 av 10 nyttjar vårdapp
Regeringens vision är att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa år 2025. Målsättningen är att öka digitaliseringen i hälso– och sjukvården, och de digitala vårdtjänsterna är på frammarsch. Några exempel är e-recept, e-remisser och onlinebokning av tid hos läkare. Just tidsbokning online har ökat med närmare 400 procent under de senaste två åren […]
-
7 av 10 använder kollektivtrafikens digitala tjänster
Kollektivtrafikens digitala resa går snabbt framåt med exempelvis digitala biljetter, andra e-betalningslösningar och reseplanerare. Möjligheterna är stora och målen är högt satta. Exempelvis har regeringen beslutat att se över möjligheterna för ett nationellt digitalt biljettsystem i kollektivtrafiken för att i så fall införas år 2022. Kollektivtrafiken styrs av regionala trafikmyndigheter på landstingsnivå och har idag […]
-
Mindre än hälften nyttjar digitala tjänster för pension
På pensionsområdet finns digitala tjänster både från staten och privata aktörer. Många svenskar upplever pensionen som komplicerad och krånglig, bland annat för att den består av olika delar; den allmänna statliga pensionen, eventuell tjänstepension från ibland flera olika arbetsgivare och eventuellt eget pensionssparande. Pensionsmyndigheten, statens myndighet som har det samlade ansvaret för den allmänna pensionen, […]
-
Hälften av svenskarna har en digital brevlåda
En digital brevlåda är en e-tjänst för e-meddelanden som funnits sedan år 2012 i Sverige. Den kräver inloggning med e-legitimation som exempelvis Mobilt BankID, och kan endast ta emot elektroniska meddelanden – det går inte att vidarebefordra dem. Det är två anledningar till att den digitala brevlådan är säkrare än vanlig e-post. I Sverige finns […]
-
Majoritet anser att digitala samhällstjänster underlättar
Hela 85 procent av Sveriges befolkning (16+ år) anser att digitala samhällstjänster underlättar för dem, varav 66 procent uppger att de underlättar mycket. Bland internetanvändarna anser 89 procent att de underlättar. En bidragande orsak kan vara att för många av samhällets e-tjänster går det att använda Mobilt BankID. Bland befolkningen anger 76 procent (internetanvändarna 79%) […]
-
Äldre hamnar på efterkälken i det digitala samhället
Sett till ålder är det genomgående de äldsta som använder samhällstjänsterna i lägst utsträckning, i synnerhet de över 75 år. I jämförelse med genomsnittet ligger de äldsta framför allt efter i nyttjandet av kollektivtrafikens e-tjänster och digital brevlåda. (Se mer under diagram 2.12 och 2.9.) Den åldersgrupp som är mest digital i kontakten med dessa […]
-
Fler än 7 av 10 använder digitala samhällstjänster
Att en samhällstjänst är digital innebär kort och gott att den kan utföras på internet. Diagrammet visar nyttjande av ett antal utvalda e-tjänster totalt sett hos befolkningen (16+ år) i fallande ordning. Det är dock viktigt att ha i åtanke att vissa av tjänsterna nyttjas endast av en mindre andel, som Försäkringskassan, skolplattform och ansökan […]
-
Elektroniskt lås finns i 7 procent av de svenska hushållen
Frågan om innehav av elektroniskt lås i hemmet ställs för första gången i år. Hela 7 procent av befolkningen anger att de har ett sådant. För den yngre åldersgruppen 16–25 år (10%) är ett elektroniskt lås i hemmet något mer vanligt förekommande och likaså bland de med en årlig hushållsinkomst på 750 000 SEK eller […]
-
1 av 20 har en uppkopplad högtalare
I år är första året som frågan ställs om innehav av en uppkopplad högtalare som går att styra med rösten, som till exempel Google Home eller Amazon Echo. Hela 5 procent av befolkningen anger att de har en sådan. I åldersgruppen 36–45 år (9%) är en uppkopplad högtalare något mer vanligt förekommande och likaså bland […]
-
Antalet uppkopplade saker ökar i hushållen
I år anger mer än hälften (54%) att de har någon uppkopplad sak (IoT – Internet of Things), som till exempel klockor, kylskåp och bilar. Förra året, första gången denna företeelse mättes, var motsvarande siffra 50 procent. Det finns en okunskap kring om man har några uppkopplade saker hemma och sannolikt kring vad begreppet ”uppkopplad […]
-
Fler använder Iphone än Android
Totalt sett anger 99 procent att de har en mobiltelefon, vilket är en marginell ökning mot föregående år (97%). Andelen som har en smartmobil ligger på 92 procent. Fler svenskar har en Iphone än en Android vilket ligger i linje med år 2018. Profilen på Iphoneanvändare och Androidanvändare skiljer sig något år. Iphone används i […]
-
Surfplattan används mest av de mellan 66-75 år
Nästan alla i yngre halvan av internetbefolkningen använder mobilen på daglig basis. De som är 16–25 år använder även datorn i högre grad än genomsnittet. Surfplattan tycks de däremot vara allt mindre intresserade av. Först efter 35 år börjar surfplattan bli mer gångbar även om både mobil och dator används i högre utsträckning. De allra […]
-
Drygt 1 miljon personer använder inte internet dagligen
Alla använder inte internet dagligen. Tillsammans med de som aldrig använder internet utgör de drygt 1 miljon av vår befolkning 12 år eller äldre. Jämfört med år 2018 har denna grupp minskat något, totalt sett handlar det om runt 50 000–60 000 personer. För denna grupp är åldern den tydligast särskiljande faktorn. Runt 70 procent […]
-
De äldsta börjar komma ikapp i internetanvändandet
År 2010 använde drygt 2 av 10 (23%) av de som var äldre än 75 år internet. Idag använder närmare 7 av 10 (69%) av vår äldsta befolkning internet. Bara det senaste året har en ökning skett från 58 procent till 69 procent. Det är främst 40-talisterna i denna åldersgrupp som står för ökningen. Bakgrunden […]
-
Spel online
Mer än hälften av internetanvändarna spelar nöjesspel online och var tionde spelar om pengar på nätet. Att spela nöjesspel, spela om pengar eller titta på nätet på andra som spelar spel är i huvudsak en aktivitet som unga män ägnar sig åt. När det gäller nöjesspel är också äldre kvinnor något mer aktiva. Oavsett ålder […]
-
Mediekonsumtion – Titta, lyssna och läsa digitalt
Medielandskapet har de senaste årtiondena haft en hisnande utveckling i och med digitaliseringen. Bland annat har ny teknik lett till att medierna alltmer smälter samman, och skillnaden mellan tv, radio och press blir därmed mindre tydlig. Det är något som börjar märkas i våra mätpunkter för digitalt tittande, lyssnande och läsande. Ett exempel är att […]
-
Digitala kommunikationstjänster
E-posten är den kommunikationstjänst som praktiskt taget alla använder. Värt att notera är att e-post är en av de få företeelser på internet som de äldre nyttjar oftare varje dag än de unga. De yngre chattar oftare dagligen och chattandet fortsätter att öka. Likaså ökar videosamtal och telefonsamtal över internet något. Facebook Messenger är den […]
-
Sökkällor och källkritik
Praktiskt taget alla söker information på nätet, såväl yngre som äldre, och likaså använder närmast alla Google. Majoriteten använder också Wikipedia som sökkälla numera, i synnerhet de som studerar. Färre än hälften litar på majoriteten av informationen på internet. Äldre är mer tillitsfulla än yngre. Det är också övervägande de unga som har fått utbildning […]
-
Digital integritet och delaktighet
Nytt för i år är att vi frågar internetanvändarna om de generellt sett känner sig övervakade på internet - vilket nära hälften gör. Vi följer även upp om de oroar sig för att myndigheter respektive storföretag som Google och Facebook inkräktar på deras personliga integritet på nätet. En femårstrend visar att oron för integriteten på […]
-
Banktjänster och e-handel
Majoriteten av Sveriges befolkning använder sig av internetbank, Mobilt BankID och Swish. Både Mobilt BankID och Swish fortsätter att öka i antal användare. Främst sker ökningen bland de äldre då allt fler internetanvändare når de högre åldrarna. Föräldrar som använder sig av e-handelsappar och begagnatsajter tycker att detta är väl använd tid. Barnfamiljer är också […]
-
Digitala samhällstjänster
Sveriges regering har satt ett högt övergripande mål i digitaliseringspolitiken; Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I globala jämförelser betraktas redan Sverige som ett av världens ledande länder när det gäller digitalisering. Enligt OECD är Sverige exempelvis ledande i användningen av digital teknik och har mindre digitala klyftor än de […]
-
År 2019 använder 95 procent av Sveriges befolkning internet
Nästan alla svenskar, 95 procent, använder internet. Sedan år 2010 har internetanvändandet ökat med cirka tio procentenheter – från 85 procent till 95 procent i år. Ökningen börjar dock plana ut och skillnaden mot år 2018 (94%) är marginell. Eftersom majoriteten av befolkningen numera är online blir det allt mindre som särskiljer internetanvändarna från icke-användarna. […]
-
Allmänt om internetutvecklingen
Liksom föregående år anger 98 procent att de har tillgång till internet i sina hushåll. Hela 95 procent använder också internet. Det som sticker ut något i årets rapport är att tillgången till fiber ökar i hushållen, i synnerhet på landsbygden, efter en avmattning föregående år. Vi ser också att våra äldre blir alltmer digitala, […]
-
00-talisten började i topp
00-talisten, född under 2000-talets första tio år, började sitt nätanvändande på 100 procent när vi för första gången mätte denna nya generation. År 2012 använde 100 procent internet av 00-talisterna som var med i undersökningen. (Det första året vi mätte 00-talisterna deltog endast de som var födda i början av decenniet.) 00-talisterna är den första […]
-
90-talisten i topp med det mesta på nätet
90-talisterna föddes samtidigt som svenska internet blev tillgängligt för privatpersoner. Vissa av dem kanske till och med har ett tidigt barndomsminne av ljudet av ett telefonmodem som kopplar upp sig mot internet. Under 1990-talet växte tillgången till internet snabbt och år 2000 hade varannan svensk tillgång till internet. 90-talisterna ligger högt upp i det mesta […]
-
70-talisten är med på allt – utom Snapchat
70-talisterna hade för länge sedan lämnat både barndom och tonår när internet gjorde sitt intåg i Sverige på 1990-talet. De har varit något långsammare än yngre generationer på att börja använda exempelvis Facebook och Instagram. Nu har de dock kommit ikapp när det gäller Facebook. Yngre använder dock fortfarande Instagram oftare. Här kan man säga […]
-
50-talisten började senare men ökar mer
50-talisterna må ha börjat senare med många tjänster än yngre generationer. Men de är på god väg att komma ikapp. Många av kurvorna pekar brantare uppåt för 50-talisterna än för de yngre generationerna. 65 procent av 50-talisterna använder Facebook. Här låg 70-talisterna för sex år sedan och 60-talisterna för fyra år sedan. En stor […]
-
40-talistens kurvor pekar uppåt
40-talisterna började senare än yngre generationer med många av internets tjänster. Men samtidigt ökar 40-talisterna sin användning av många tjänster snabbare än yngre. De må vara nybörjare på mycket men om utvecklingen fortsätter är de snart ikapp. Fler än hälften av 40-talisterna lyssnar på musik på internet (54 %). Det är dubbelt så många […]
-
Yngre kvinnor i topp bland hälsoappar
Nästan hälften (46 %) av de som kopplar upp sig mot internet med sin mobil använder en hälso- eller träningsapp. Det är en ökning från 44 procent sedan 2017. I åldersgrupperna mellan 16 och 55 år är hälsoappar som vanligast, minst hälften av de som har en smartmobil använder också hälso- eller träningsappar. Hälsoappar är […]
-
-
12–25-åringar publicerar position oftast
Över hälften (52 %) publicerar sin position eller söker efter andra. Det är en ökning jämfört med förra året då 47 procent gjorde det. Ökningen sker främst i de två yngsta åldersgrupperna 12–15 år samt 16–25 år. En stor andel av personerna i de åldersgrupperna använder Snapchat, som förra året lanserade sin kartfunktion.
-
Varannan utbildar sig på nätet
Att använda internet för att gå en utbildning eller för att vidareutbilda sig är vanligare bland yngre. Över hälften (54–65 %) av 16–55-åringarna utbildar sig via nätet. Även bland 56–65-åringarna utbildar sig många genom internet (44 %). Det är vanligare att personer med hög utbildningsnivå använder internet för att utbilda sig. Bland de med högskoleexamen […]
-
Unga använder Tinder
Dejtingappen Tinder är överlägset störst bland yngre, framförallt i åldersgruppen 16–27 år, då 27 procent av internetanvändarna använder den. Bland 26-35-åringarna har användandet halverats till 14 procent för att sedan sjunka ytterligare bland äldre.
-
Yngre män och äldre kvinnor spelar spel
De som överlägset oftast spelar spel på internet är 12–15-åriga pojkar. Bland dem spelar 98 procent spel på internet, jämfört med 82 procent av deras jämnåriga flickor. Att pojkar och män spelar i högre grad än flickor och kvinnor står sig upp till åldersgruppen 26–35 år. Bland 36–45-åringar spelar dock män och kvinnor lika mycket […]
-
E-handeln lyckas inte övertyga alla pensionärer
Från 16 år och upp till 65 år är det nästan alla som köper varor eller tjänster på internet. Men från 66 år och uppåt är det mindre vanligt, och från 76 år är det hälften som inte gör det alls. Det är ungefär lika många kvinnor som män som handlar på nätet. Det är […]
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.