I Sverige ringer många videosamtal dagligen och 12–15-åringar tycker det är lika lätt att prata med sina vänner via chatt som i verkliga livet. Nästan hälften av alla som chattar har också gjort det med människor de aldrig har träffat utanför nätet.

I det här kapitlet tittar vi på användningen av olika digitala kommunikationstjänster för text och video under de senaste 12 månaderna. Vi ser bland annat…

• Att 2 av 3 internetanvändare har använt Facebook Messenger det senaste året
• Att molntjänsten Google Meet används av mer än hälften av ungdomar som går på högstadiet och gymnasiet
• Att mer än var femte har haft dagliga videosamtal det senaste året
• Att nästan var fjärde pensionär behöver hjälp med att göra ett videosamtal
• Att internetanvändare som är 12–15 år tycker det är lika lätt att prata med vänner via chatt som i verkliga livet

2 av 3 har använt Facebook Messenger det senaste året

Vi har frågat internetanvändarna 12 år eller äldre om de under det senaste året har använt de digitala kommunikationstjänster som finns med i det här diagrammet. Vi har också frågat om de har använt dem varje vecka respektive varje dag.

Facebook Messenger är den mest använda digitala kommunikationstjänsten i jämförelsen, såväl totalt sett som veckovis och dagligen. 2 av 3 har använt Messenger minst någon gång de senaste 12 månaderna, drygt 5 av 10 varje vecka och 4 av 10 dagligdags.

På andra plats hittar vi Microsoft Teams som använts av nära 5 av 10 minst någon gång det senaste året. Zoom kommer in på en tredjeplats med 4 av 10 användare under året. Var tredje har använt Whatsapp vilket ger en fjärdeplats, men vad gäller veckovis och daglig användning har Whatsapp en högre användningsgrad än Zoom. Skype har använts av 3 av 10 under året, Google Meet av 2 av 10 och var sjätte har använt Discord. Endast några få procent har nyttjat tjänsterna Signal och Slack under de senaste 12 månaderna.

Tittar vi i tabellbilagan ser vi att män mer ofta än kvinnor använder Discord och att kvinnor mer ofta än män använder Facebook Messenger, Microsoft Teams, Zoom och Whatsapp.

År 2020 ställde vi en liknande fråga om digitala kommunikationstjänster till målgruppen internetanvändare 16+ år. Frågan var annorlunda formulerad och utan tidsavgränsning till de senaste 12 månaderna som årets fråga är. Det gör att frågorna inte är fullt jämförbara, men för två tjänster – Microsoft Teams och Zoom – kan vi ändå med säkerhet se en ökning i samma målgrupp, det vill säga internetanvändare 16+ år. Den dagliga användningen i målgruppen indikerar också att Facebook Messenger har ökat något.

Anledningen till att vi har ändrat frågeställningen är att vi från och med i år vill fånga upp och mäta den aktuella, faktiska användningen och inget annat. Mer om bakgrunden till detta finns att läsa i Om Svenskarna och internet 20201 – Metodbeskrivning.

Nu ska vi se hur olika åldrar i tre olika livsfaser har använt dessa tjänster när vi jämför studerande, arbetande och pensionärer i nästa diagram 7.2.

Var femte internetanvändande pensionär har använt Zoom och Skype under det senaste året Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I detta diagram jämför vi de sju tjänster som mer än var tionde har nyttjat under det senaste året (se diagram 7.1) fördelat på de som studerar, arbetar och är pensionärer.

Facebook Messenger är den tjänst som används mest av alla i jämförelsen men i synnerhet av de som arbetar där 3 av 4 nyttjar den. Mer än hälften av de studerande och nära hälften av pensionärerna har använt Facebook Messenger det senaste året.

Ser vi till de studerande har de nyttjat tre tjänster mer än andra – Zoom, Google Meet och Discord.

Zoom och Google Meet används mycket i skolor för bland annat distansundervisning och likaså även Discord i viss mån. Discord används även ofta för att kommunicera medan man spelar onlinespel. (Mer om distansundervisning i kapitel 6 och om onlinespel i kapitel 12.)

Utöver Facebook Messenger har var fjärde internetanvändande pensionär använt Whatsapp och var femte Skype eller Zoom. Skype är den enda tjänst som använts av fler pensionärer än studerande det senaste året.

De arbetande sticker ut genom att ha använt Microsoft Teams och Skype mer än övriga.

Nu ska vi i diagram 7.3 undersöka hur de som går på högstadiet respektive gymnasiet har använt dessa digitala kommunikationstjänster.

Google Meet har använts av mer än hälften på högstadiet och gymnasiet det senaste året Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I det här diagrammet redovisar vi hur högstadie- och gymnasieungdomar använder sju olika digitala kommunikationstjänster.

Bland allmänheten är Facebook Messenger den mest använda digitala kommunikationstjänsten i vår jämförelse (diagram 7.2). Bland högstadie- och gymnasieungdomar ligger Facebook Messenger inte på första plats. Det kan eventuellt hänga samman med att deras föräldrar, i synnerhet till de yngre barnen, kan ha regler kring vilka sociala medier de får använda (se kapitel 13 Föräldrar och barn på nätet) och Messenger är, som det kompletta varumärket skvallrar om, en del av det sociala mediet Facebook. Eller så kan ju också vara så att de helt enkelt gillar andra chattjänster mer.

Google Meet är den digitala kommunikationstjänst i jämförelsen som flest högstadie- och gymnasieelever har använt det senaste året. Google Meet används av en del skolor för distansundervisning vilket varit aktuellt för i princip alla högstadie- och gymnasieelever det senaste året. Mer om i distansstudier i kapitel 6 Arbete och studier på distans.

Discord är också en tjänst som en del skolor använder men som oftast används för att kommunicera i onlinespel. Den hamnar i jämförelsen på andra plats för högstadieelever, men för gymnasieelever intar Facebook Messenger andraplatsen, följt av Microsoft Teams som ligger en hårsmån före Discord.

Skype är inte en tjänst som högstadie- och gymnasieleverna har använt särskilt mycket det senaste året. Det är den tjänst i jämförelsen som de har använt i lägst grad.

Nu i diagram 7.4 ska vi undersöka vilka som har haft videosamtal det senaste året.

Mer än var femte har haft dagliga videosamtal det senaste året

I det här diagrammet ska vi ta reda på vilka som har haft videosamtal det senaste året, respektive varje vecka och varje dag. Diagrammet är fördelat på generation.

Totalt sett har nästan 9 av 10 internetanvändare 12 år eller äldre haft videosamtal det senaste året. Hälften har haft videosamtal varje vecka och lite mer än var femte varje dag.

Av de som är födda på 70-talet eller senare har nästan alla haft videosamtal det senaste året. De yngsta har haft videosamtal veckovis och på daglig nivå mer ofta än andra. 2 av 3 av 00-talisterna har haft videosamtal varje vecka och 1 av 3 varje dag.

De äldre internetanvändarna har också haft videosamtal, men inte i lika hög utsträckning som de yngre. Hälften av de internetanvändande 20- och 30-talisterna har haft videosamtal det senaste året, 2 av 3 av 40-talisterna och nära 8 av 10 av 50-talisterna.

Jämfört mot tidigare år kan vi se att det skett en ökning i andelen som har haft videosamtal. Tidigare år saknade dock frågan en tidsavgränsning till de senaste 12 månaderna vilket gör att vi inte kan uttala oss om hur stor ökningen är på totalnivå. Mer om ändrade frågeställningar i år finns i Om Svenskarna och internet 2021 – Metodbeskrivning.

På daglig nivå kan vi däremot uttala oss mer precist om förändringen över tid. Den dagliga användningen har från år 2019 i målgruppen internetanvändare 12+ år ökat från 7 procent till 22 procent i år. Från år 2020 kvartal 3 i målgruppen internetanvändare 16+ år har den dagliga användningen ökat från 15 procent till 21 procent i år i motsvarande målgrupp.

Nu ska vi ta reda på i vilken grad olika samhällsgrupper har haft videosamtal de senaste 12 månaderna i diagram 7.5.

Gymnasieungdomar har videosamtal oftare än andra Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I det här diagrammet ska vi ta reda på i vilken utsträckning olika samhällsgrupper har haft videosamtal det senaste året, respektive varje vecka och varje dag.

Vilka i vårt samhälle har haft videosamtal mer än andra de senaste 12 månaderna? Av de grupper vi jämför i det här diagrammet så är det gymnasieungdomarna som har haft videosamtal mest av alla, såväl totalt sett som på vecko- och daglig nivå. Några andra som är flitiga nyttjare av videosamtal är de födda utanför Sverige, högskoleutbildade, de i höginkomsthushåll och även högstadieelever.

Två grupper som haft videosamtal i betydligt lägre utsträckning än ändra är sällananvändare, det vill säga de som inte är på internet varje dag, och internetanvändare som är 76 år eller äldre. Några andra som är något mer lågfrekventa vad gäller videosamtal är de med enbart en grundskoleutbildning, de i låginkomsthushåll och de med en funktionsvariation. Viktigt att ha i åtanke är att detta är grupper som till stor del överlappar varandra.

Jämför vi män och kvinnor ser vi att det är vanligare bland kvinnor att ha videosamtal varje vecka. Kvinnor är alltså något mer frekventa i sin användning än män.

Nu ska vi ta reda på hur stor andel som anger att de behöver hjälp med att genomföra ett videosamtal, i diagram 7.6.

Nära var fjärde pensionär behöver hjälp med att genomföra ett videosamtal Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

De här två diagrammen visar vilka i befolkningen som inte på egen hand kan genomföra ett videosamtal. Denna grupp består av tre kategorier; personer som behöver hjälp av någon annan, personer som inte känner till vad det är och de som inte använder internet alls. Sammantaget är det en grupp som riskerar ett utanförskap, inte minst i pandemins spår där fysiska möten under en lång tid varit begränsade.

1 av 10 i befolkningen som är 18 år eller äldre behöver hjälp med att genomföra ett videosamtal. Lägger vi samman de hjälpbehövande med den andel som inte använder internet eller inte känner till tjänsten kan var sjätte (16%) inte genomföra ett videosamtal på egen hand.

Ålder är den faktor som har störst påverkan på hjälpbehovet. Det blir tydligt både när vi jämför olika generationer mot varandra, och pensionärer mot de som arbetar eller studerar. Nära var fjärde pensionär behöver hjälp, och bland de allra äldsta födda på 20- och 30-talet är det ännu något fler som behöver hjälp. Adderar vi även de som inte känner till tjänsten och de som inte använder internet så ökar andelen avsevärt – nästan hälften av pensionärerna totalt sett och mer än tre fjärdedelar av 20- och 30-talisterna har inte videosamtal på egen hand.

Ser vi enbart till hjälpbehovet är det som störst hos de som inte använder internet varje dag, de så kallade sällananvändarna. Praktiskt taget varannan sällananvändare anger att de behöver hjälp med att genomföra ett videosamtal.

Vill du läsa mer om hjälpbehov och vilka samhällsgrupper som riskerar ett digitalt utanförskap så rekommenderar vi kapitel 14. Härnäst i diagram 7.7 ska vi ta reda på hur många som har chattat de senaste 12 månaderna.

Nästan alla som är på nätet chattar

Det här diagrammet illustrerar hur många som har chattat, det vill säga skickat direktmeddelanden, de senaste 12 månaderna respektive varje vecka och varje dag. Användningen av de olika tjänsterna för chatt, inklusive sms, framgår i nästa diagram 7.8.

Nästan alla – 95 procent – av internetanvändarna har chattat de senaste 12 månaderna. Nära 9 av 10 har chattat varje vecka och 3 av 4 har gjort det dagligen.

I princip alla internetanvändare födda på 50-talet eller senare har chattat under året. Mest av alla chattar 90-talisterna. Precis alla – 100 procent – av 90-talisterna uppger att de har chattat någon gång senaste året, 97 procent har gjort det varje vecka och 90 procent dagligen.

De allra äldsta internetanvändarna chattar de också, om än inte lika ofta. Nära 3 av 4 av de allra äldsta 20- och 30-talisterna har chattat det senaste året. Drygt hälften av dem har chattat varje vecka, och lite mer än var tredje har chattat varje dag. Bland 40-talisterna chattar mer än 8 av 10 och hälften gör det varje dag.

Denna fråga är ny i sin utformning i år och inte jämförbar mot tidigare år. Tidigare år har detta varit en allmän fråga om man har chattat någon gång – utan listade chattjänster och utan avgränsning till de senaste 12 månaderna som i år.

Vilka tjänster använder vi då för chatt? Det visar nästa diagram 7.8.

Sms populäraste tjänsten för chatt Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vilka tjänster har använts för chatt, det vill säga att skicka direktmeddelanden, de senaste 12 månaderna? Det visar det här diagrammet.

Sms och Facebook Messenger är de två chattjänster som har använts mest det senaste året. Hela 3 av 4 internetanvändare har sms:at det senaste året, och 2 av 3 har chattat på Facebook Messenger. Tappet ned till tredjeplatsen är stort. Där hittar vi Instagram, som lite mer än var tredje har använt för att chatta under året. Hack i häl på Instagram kommer Snapchat som följs av Whatsapp.

Microsoft Teams har var fjärde använt för att chatta det senaste året och runt var tionde har chattat på Zoom, Skype, och Discord. 7 procent har chattat på Linkedin och 5 procent på Tiktok och Google Meet. Övriga listade tjänster har endast använts av några få procent under året.

Av de få som har nämnt en annan chattjänst har en handfull svarat Line, Telegram och Wordfeud som mest.

År 2020 ställde vi en motsvarande fråga till målgruppen internetanvändarna 16+ år, dock inte med alla dessa tjänster och inte med tidsavgränsning till de senaste 12 månaderna som i år. Om vi ändå med viss försiktighet jämför den med samma målgrupp internetanvändarna 16+ år i årets mätning, så kan vi se en liten ökning för chattandet på Facebook Messenger och Instagram.

I nästa diagram 7.9 ska vi ta reda vilka tjänster som högstadie- och gymnasieelever chattar på.

Snapchat används mer än sms för chatt av de på högstadiet och gymnasiet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Det här diagrammet visar vilka tjänster som högstadie- och gymnasieungdomar har chattat på.

I princip alla som är på högstadiet och gymnasiet chattar. Den chattjänst som de använder mest av alla är Snapchat. Mer än 8 av 10 av dem använder Snapchat för chatt, och Snapchat går till och med om sms som den tjänst som används mest av internetanvändarna totalt sett (diagram 7.8). Instagram hamnar på tredje plats för chatt, och nära 5 av 10 på högstadiet och 6 av 10 på gymnasiet använder Instagram för att chatta.

Högstadieeleverna sms:ar något mer ofta än gymnasieeleverna. De har också använt Discord, Tiktok och Whatsapp för chatt mer ofta än gymnasieleverna det senaste året. Gymnasieleverna har utöver Instagram även använt Microsoft Teams mer frekvent för chatt än högstadieeleverna.

Nu ska vi i diagram 7.10 ta reda på vilka chattjänster de allra äldsta internetanvändarna 76 år eller äldre jämfört med de allra yngsta 12-19 år har använt.

Både de yngsta och de äldsta chattar – men inte alltid på samma tjänster Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I det här diagrammet jämför vi vilka chattjänster de yngsta och de äldsta i vårt samhälle använder. Diagrammet är alltså uppdelat på internetanvändare som är 12–19 år respektive 76+ år.

I princip alla ungdomar har chattat de senaste 12 månaderna – endast 1 procent uppger att de inte chattar. Bland de allra äldsta internetanvändarna är det avsevärt fler som inte chattar – en femtedel (21%) har svarat att de inte har chattat det senaste året.

Sms är den chattjänst som majoriteten av de äldsta har använt. De yngsta sms:ar också men ännu fler ungdomar "snappar", det vill säga chattar via Snapchat. Skillnaden är gigantisk mellan de yngsta och de äldsta vad gäller att chatta på Snapchat. Endast två ynka procent av de äldsta har snappat det senaste året jämfört med 8 av 10 (79%) av ungdomarna.

Andra chattjänster som nästan uteslutande har nyttjats av de unga i jämförelse med de äldsta är Discord, Tiktok och Google Meet. En chattjänst som istället fler äldre chattar på är Skype. Med en liten marginal är det också fler äldre än yngre som har använt Facebook Messenger och Zoom för chatt det senaste året.

I nästa diagram 7.11 ska vi ta reda på vad vi tycker är lättast – att chatta med våra vänner eller att prata med dem ansikte mot ansikte.

Att prata med vänner via chatt eller i verkliga livet är lika lätt för 12–15-åringar Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har frågat internetanvändarna som är 12 år eller äldre om vad de tycker är lättast – att prata med vänner via chatt eller ansikte mot ansikte i verkliga livet. Resultatet ser vi i detta diagram.

Majoriteten anser att prata med vänner ansikte mot ansikte i verkliga livet är lättare än att chatta med dem. Nästan 6 av 10 anser att prata ansikte mot ansikte är lättare, mot endast 8 procent som anser att chatt är lättare.

Pensionärerna är de som i lägst grad i jämförelsen anser att det är lättare att chatta med sina vänner. Att det är lättare att chatta är det fler bland de yngre som anser. De allra yngsta 12–15 år tycker i princip i lika hög grad att chatt och att prata i verkliga livet är lättast.

Nära hälften av alla som chattar har chattat socialt med människor de aldrig träffat i verkliga livet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har frågat de som chattar om de under det senaste året har chattat socialt, alltså inte med kundtjänst eller motsvarande, med människor som de aldrig har träffat ansikte mot ansikte i verkliga livet. Resultatet ser vi i det här diagrammet.

Nära hälften av alla som chattar har chattat socialt med människor de aldrig träffat i verkliga livet de senaste 12 månaderna. Det är betydligt mer vanligt bland de yngre chattarna än de äldre. Bland de chattande pensionärerna har endast var femte chattat socialt med någon de inte känner. Jämfört med pensionärerna har nästan tre gånger fler studerande, uppemot 6 av 10, chattat med okända det senaste året.

Jämför vi män och kvinnor har män i något högre grad än kvinnor chattat socialt med okända. Det är också mer vanligt att singlar chattar socialt med okända än att de som är i en relation gör det.