.FILE 2G 3G 4G 5G
Kapitel 10

Många föräldrar känner inte till att deras barn drabbats av näthat

33 min läsning

Föräldrar känner ofta inte till vilka deras barn umgås med på nätet, och inte heller om barnen drabbats av näthat eller trakasserier online. Ändå har andelen barn som utsatts för näthat nästan fördubblats.

I det här kapitlet tar vi reda på hur barn i åldern 8–19 år upplever sin tillvaro på internet – allt från hur det kan berika dem till hur utsatta de ibland kan vara. Upplever barnen att nätet är lärorikt? Gör tid på nätet barnen för stillasittande? Kan barn känna sig utanför om de inte får vara på sociala medier? 

Vi får också ta del av föräldrarnas perspektiv – vet föräldrarna om barnen har kompisar på nätet? Hur mycket känner de till om eventuella näthat, kränkningar och annan utsatthet som barnen drabbas av? Och vad tycker egentligen föräldrarna om skolplattformarna? Det och mycket annat får vi svar på och ofta jämförs barnens och föräldrarnas bild.

Fyra tonåringar använder mobiltelefon i skolan.

För detta kapitel vill vi rent metodologiskt tydliggöra att om den svarande föräldern har flera barn i åldersspannet 8–19 år så har föräldern endast fått svara för ett slumpmässigt valt barn. Barn under 16 år har i sin tur blivit intervjuade efter målsmans godkännande. För mer information, se Metodbeskrivning.

För detta kapitel vill vi rent metodologiskt tydliggöra att om den svarande föräldern har flera barn i åldersspannet 8–19 år så har föräldern endast fått svara för ett slumpmässigt valt barn. Barn under 16 år har i sin tur blivit intervjuade efter målsmans godkännande. För mer information, se Metodbeskrivning.

Barn upplever nätet som lärorikt

På internet lär sig barn nya saker och framför allt blir barnen bättre på engelska. Det är både föräldrar och barn överens om, även om barnen är lite mer övertygade än föräldrarna – i synnerhet pojkar. För mycket skärmtid gör dock föräldrarna oroliga för att barnen ska bli för stillasittande och att de ska få sämre kondition. Det oroar dock inte barnen så värst mycket och störst är gapet mellan föräldrar och yngre barn.

Barn har kompisar på nätet – som föräldrarna inte känner till

Barn har kompisar på nätet som föräldrar inte känner till. Det gäller både kompisar som de bara umgås med online men även kompisar de först träffat på nätet och sedan i den fysiska världen. Vanligast är det att ha nätkompisar på högstadiet och gymnasiet men redan i mellanstadiet har var fjärde barn nätkompisar. Föräldrar har bättre koll på sina söners nätkompisar än de har på sina döttrars kompisar på nätet.

Barn känner sig utanför utan sociala medier

Fler föräldrar än barn upplever skärmtiden som tillräcklig för att barnet inte ska känna sig utanför i sociala sammanhang på nätet. Skillnaden är som störst mellan föräldrar och tonåringar. Föräldrar kan känna sig tvungna att ge sina barn konton på sociala medier för att barnen inte ska känna sig utanför. Framförallt föräldrar till barn i mellan- och högstadiet. Utan sociala medier finns det barn i alla åldrar som skulle känna sig utanför. Det gäller i synnerhet tonåringar - och genomgående fler flickor än pojkar.

Andelen barn som utsatts för näthat har nästan fördubblats

Andelen barn i ålder 12–19 år som har utsatts för näthat eller att någon skrivit något negativt om dem har nästan fördubblats från 9 procent år 2021 till 17 procent år 2022. Andelen ökar bland både högstadie- och gymnasieungdomar och lika många flickor som pojkar är drabbade. Samtidigt känner inte ens hälften av föräldrarna till att deras barn utsatts för näthat eller negativa ord på nätet.

Flickor utsätts i högre grad än pojkar för olika typer av kränkningar på nätet. Det är exempelvis dubbelt så många flickor som pojkar som drabbats av oönskade kontaktförsök på nätet under året. Tre gånger fler flickor än pojkar har fått stötande eller obehagliga bilder från personer de inte känner. Nästan dubbelt så många flickor har varit med om att vänner och bekanta delar bilder på dem på nätet som de inte vill ska delas.

Skolplattformar inte populära

Många föräldrar upplever problem med skolans plattformar. Endast 3 av 10 föräldrar till barn i ålder 8–19 år anser att skolplattformarna är användarvänliga och lika många är direkt missnöjda med plattformarnas användarvänlighet. Det finns även många som inte anser att skolans portaler och plattformar innehåller den information de behöver – 1 av 5 föräldrar saknar relevant information.

Nästan alla barn använder internet

Vi har frågat föräldrar till barn 8–19 år om deras barn använder internet. Det visar det här diagrammet, fördelat på skolstadier.

Diagram 10.1

Bas: Föräldrar till barn 8-19 år

Fråga: Använder barnet internet? Med internetanvändning avser vi all användning oavsett om det är på dator, surfplatta, smartmobil (smartphone), spelkonsol etc. År 2021–2022 (FOI) 

99%
av barn i åldern 8–19 år använder internet.

Hur många barn använder internet?

  • I princip alla barn 8–19 år (99 procent) använder internet.
  • På låg- och mellanstadiet är det endast någon enstaka procent som inte använder internet. Förändringen från föregående år är inom felmarginalen.
  • På högstadiet och gymnasiet använder alla internet.

9 av 10 lågstadiebarn använder internet dagligen

Vi har frågat internetanvändande barn och ungdomar 8–19 år om de använder internet dagligen eller mer sällan. Det visar det här diagrammet, fördelat på skolstadier.

Diagram 10.2

Bas: Barn 8–19 år

Fråga: Hur ofta använder du internet? Med internetanvändning avser vi all användning oavsett om det är på dator, surfplatta, smartmobil (smartphone), spelkonsol etc. År 2022 (Studie 2/BOI) 

 

Ung pojke tittar på sin mobiltelefon och skrattar.

Hur många barn är dagliga användare av internet?

  • Nästan alla barn 8–19 år (97 procent) använder internet dagligen.
  • 9 av 10 lågstadiebarn (87 procent) använder internet dagligen och i mellanstadiet är 97 procent dagliga användare.
  • I högstadiet och gymnasiet använder alla internet dagligen.

3 av 4 lågstadiebarn lär sig nya saker genom att vara på nätet

Det här diagrammet visar hur många barn respektive föräldrar som anser att internet är bra för att lära sig nya saker.

Diagram 10.3

Bas: Föräldrar (F) till barn 8–19 år / Barn (B) 8–19 år

Fråga: Instämmer i följande... F: Mitt barn lär sig nya saker genom att vara på nätet / B: Jag lär mig nya saker genom att vara på nätet. År 2022 (FOI & BOI) 

Lär sig nya saker tack vare internet

Lär sig barn nya saker genom att vara på nätet?

Både barn och föräldrar upplever att barn lär sig nya saker tack vare internet. Barn anser detta i högre grad än föräldrarna, framför allt de som går på högstadiet och gymnasiet.

  • 8 av 10 barn och 7 av 10 föräldrar anser att barn 8–19 år lär sig nya saker genom att vara på nätet.
  • På låg- och mellanstadiet är det endast några få procent som skiljer barn (74 procent) och föräldrar (≈70 procent) åt.
  • På högstadiet och framförallt gymnasiet är klyftan som störst mellan ungdomar och föräldrar då ungdomarna i betydligt högre grad anser att de lär sig nya saker. På gymnasiet skiljer det 14 procentenheter mellan föräldrar och ungdomar.
  • Pojkar (83 procent) upplever i något högre grad än flickor (77 procent) att de lär sig nya saker tack vare nätet. Likaså tycker föräldrar till pojkar (73 procent) i större utsträckning än föräldrar till flickor (68 procent) att nätet ger deras barn nya kunskaper. *)

*) För mer information, se tabellbilaga

8 av 10 högstadiebarn bättre på engelska tack vare nätet

Det här diagrammet visar hur många barn respektive föräldrar som anser att barnet blivit bättre på engelska tack vare internet.

Diagram 10.4

Bas: Föräldrar (F) till barn 8–19 år / Barn (B) 8–19 år

Fråga: Instämmer i följande... F: Mitt barn har blivit bättre på engelska genom att vara på nätet / B: Jag har blivit bättre på engelska genom att vara på nätet. År 2022 (FOI & BOI) 

Bättre på engelska tack vare internet

75%
av barn i åldern 8–19 år anser att de blir bättre på engelska genom att vara på nätet.

Blir barn bättre på engelska genom att vara på nätet?

Såväl barn som föräldrar upplever att barn blir bättre på engelska tack vare internet. Dock går åsikterna isär beroende på vilken ålder barnet är i.

  • Det är något färre föräldrar (70 procent) än barn (75 procent) som anser att deras barn blir bättre på engelska genom att vara på nätet.
  • På lågstadiet är det minst andel som anser att nätet förbättrar engelskkunskaperna hos barnen. Runt 6 av 10 är av den uppfattningen, dock marginellt fler föräldrar än barn.
  • Mellanstadieföräldrarna (77 procent) är mest övertygade av alla föräldrar om att deras barn blir bättre på engelska genom att vara på nätet. Till och med lite mer övertygade än mellanstadiebarnen själva.
  • Högstadiebarnen (83 procent) är de som mest av alla anser att de själva blir bättre på engelska tack vare nätet. Föräldrarna är inte alls lika övertygade. Det skiljer hela 17 procentenheter mellan barn och föräldrar.
  • På gymnasiet minskar skillnaden mellan föräldrarna och ungdomarna men det är fortsatt fler gymnasieungdomar än föräldrar som anser att de blir bättre på engelska genom att vara på nätet.
  • Pojkar (79 procent) upplever i högre grad än flickor (71 procent) att de blir bättre på engelska tack vare nätet. Likaså tycker föräldrar till pojkar (75 procent) i större utsträckning än föräldrar till flickor (63 procent) att nätet gör deras barn bättre på engelska. *)

*) För mer information, se tabellbilaga

För mycket stillasittande vid skärmen gör varannan låg- och mellanstadieförälder orolig

Det här diagrammet visar hur många barn respektive föräldrar som är oroliga för att för mycket skärmtid ger barnet för mycket stillasittande och sämre kondition.

Diagram 10.5

Bas: Föräldrar (F) till barn 8–19 år / Barn (B) 8–19 år

Fråga: Instämmer i följande... F: Jag är orolig att för mycket skärmtid ska ge mitt barn för mycket stillasittande och därmed sämre kondition / B: Jag är orolig att för mycket skärmtid ska göra att jag sitter still för mycket. År 2022 (FOI & BOI) 

Oro för att skärmtid ger för mycket stillasittande

Ung kille äter glass och surfar på sin mobil.

Gör för mycket skärmtid barn stillasittande?

Föräldrar är betydligt mer oroliga än barn att för mycket skärmtid ska göra barnen för stillasittande och att de ska få sämre kondition. Störst är skillnaden mellan föräldrar och yngre barn. Först i gymnasieålder börjar fler av ungdomarna att tänka på detta.

  • Det är betydligt fler föräldrar (40 procent) än barn (24 procent) som oroar sig för att för mycket skärmtid ska göra deras barn för stillasittande.
  • Mer än hälften av föräldrarna till låg- och mellanstadiebarn oroar sig vilket är mer än dubbelt så många jämfört med barnen. Minst oroliga av alla är lågstadiebarnen (13 procent).
  • På högstadiet minskar oron bland föräldrarna kraftigt. Drygt 3 av 10 föräldrar till högstadiebarn oroar sig jämfört med 2 av 10 av barnen.
  • På gymnasiet ökar oron bland ungdomarna och oron blir lika stor som föräldrarnas. Var tredje känner oro för att för mycket skärmtid ska ge för mycket stillasittande.
  • Flickor (28 procent) är mer oroliga än pojkar (20 procent). Mellan föräldrar till flickor (40 procent) och pojkar (41 procent) finns ingen signifikant skillnad. *)

*) För mer information, se tabellbilaga

Vill du läsa mer om hur många barn från 8 år som använder olika digitala medier, se kapitel 6: Strömmande och digitala medier

Barn har kompisar på nätet som föräldrarna inte känner till

De här två diagrammen visar hur många barn som har kompisar på nätet och hur många föräldrar som känner till detta. Med kompisar på nätet, även kallade nätkompisar, menas dels kompisar som de enbart har på nätet och inte har träffat i verkliga livet (10.6a), dels kompisar som de först träffade på nätet och sedan i den fysiska världen (10.6b).

Diagram 10.6a

Bas: Föräldrar (F) till barn 8–19 år / Barn (B) 8–19 år

Fråga: Instämmer i följande... F: Mitt barn har kompisar som de enbart har träffat på nätet och inte i verkliga livet / B: Jag har kompisar som jag enbart har träffat på nätet och inte i verkliga livet. År 2022 (FOI & BOI) 

Har kompisar enbart på nätet – ej träffat i verkliga livet

Diagram 10.6b

Bas: Föräldrar (F) till barn 8–19 år / Barn (B) 8–19 år

Fråga: Instämmer i följande... F: Mitt barn har kompisar som de först har träffat på nätet och därefter även i verkliga livet / B: Jag har kompisar som jag först har träffat på nätet och därefter även i verkliga livet. År 2022 (FOI & BOI) 

Har träffat kompisar på nätet – och sedan i verkliga livet

En kille sitter med hörlurar, tangentbord och mus framför en datorskärm på ett skrivbord

Hur vanligt är det att barn har kompisar på nätet?

Barn har fler nätkompisar än föräldrar känner till. Det blir mer vanligt förekommande redan från mellanstadieålder.

  • Barn 8–19 år har fler nätkompisar som de inte träffat i verkliga livet (29 procent) än kompisar som de först träffat på nätet och sedan i verkligheten (18 procent). Föräldrar känner inte till dessa kompisar i lika hög utsträckning.
  • På lågstadiet är nätkompisar mer ovanligt. Bara några få procent av barnen uppger detta och föräldrarna har god kännedom om dem.
  • På mellanstadiet har minst var fjärde barn nätkompisar och en mindre andel föräldrar har vetskap om dem. Nästan tre gånger så många barn har nätkompisar som de inte har träffat i verkligheten jämfört med kompisar de först träffat online och sedan på riktigt.
  • På högstadiet har mer än dubbelt så många barn nätkompisar som de inte har träffat i verkliga livet än kompisar de först träffat på nätet och sedan på riktigt. Föräldrarna fortsätter att halka efter i kännedom, i synnerhet om de som enbart är nätkompisar och som barnet inte umgås med i verkliga livet.
  • På gymnasiet har nästan 4 av 10 ungdomar nätkompisar och föräldrarna har allt mindre kännedom om dem.

Är det lika vanligt att ha kompisar på nätet bland pojkar och flickor?

  • Fler pojkar än flickor har nätkompisar de enbart träffat på nätet och ungefär lika många pojkar och flickor har nätkompisar som de sedan träffat på riktigt.
  • Föräldrar har betydligt bättre koll på sina pojkars än sina flickor nätkompisar som deras barn enbart umgås med på nätet.
  • Föräldrar har lika låg kännedom om de nätkompisar som barnen sedan träffat i verkligheten bland sina pojkar och flickor.
  Pojkar Flickor Föräldrar pojkar Föräldrar flickor
Enbart nätkompisar – ej verkliga livet 32% 25% 29% 16%
Först träffat på nätet – sedan i verkliga livet 17% 19% 11% 12%

Vill du läsa mer om hur många barn från 8 år som umgås på digitala spelplattformar, se kapitel 8: Gaming och influencers.

Hälften av barnen känner sig utanför på grund av för lite skärmtid

Det här diagrammet visar hur många barn respektive föräldrar som upplever att barnet har tillräckligt mycket skärmtid för att inte känna sig utanför i sociala sammanhang på nätet.

Diagram 10.7

Bas: Föräldrar (F) till barn 8–19 år / Barn (B) 8–19 år

Fråga: Instämmer i följande... F: Mitt barn känner att det får tillräckligt mycket skärmtid så att det inte känner sig utanför i sociala sammanhang på nätet / B: Jag har tillräckligt mycket skärmtid så att jag inte känner mig utanför. År 2022 (FOI & BOI) 

Har tillräckligt mycket skärmtid för att inte känna sig utanför

Har barn tillräckligt mycket skärmtid för att inte känna sig utanför?

Föräldrar upplever i högre grad än barnen att deras barn har tillräckligt med skärmtid för att inte känna sig utanför, framför allt tonårsföräldrar.

  • Fler föräldrar (55 procent) än barn (48 procent) upplever att deras barn har tillräckligt med skärmtid för att de inte ska känna sig utanför.
  • På lågstadiet upplevs skärmtiden som minst tillräcklig, både bland föräldrar och barn. Bara runt 4 av 10 ser skärmtiden som tillräcklig.
  • På mellanstadiet ser 5 av 10 skärmtiden som tillräcklig. Föräldrar och barn i lika hög utsträckning.
  • På högstadiet börjar synen på skärmtid gå isär mellan föräldrar och barn. Drygt 6 av 10 föräldrar ser skärmtiden som tillräcklig jämfört med drygt 5 av 10 barn.
  • Klyftan är som störst mellan föräldrar och gymnasieungdomar. 6 av 10 föräldrar ser skärmtiden som tillräcklig jämfört med drygt 4 av 10 ungdomar. Ungdomarna är alltså nere på samma låga nivå som lågstadiebarnen.
  • Pojkar (51 procent) tenderar anse sig ha mer tillräcklig skärmtid än flickor (45 procent). Mellan föräldrar till pojkar och flickor är det ingen skillnad. *)

*) För mer information, se tabellbilaga

4 av 10 barn skulle känna sig utanför utan sociala medier

Det här diagrammet visar hur många som skulle känna sig utanför utan sociala medier.

Diagram 10.8

Bas: Barn 8–19 år

Fråga: Instämmer i följande... Utan sociala medier skulle jag känna mig utanför. År 2022 (BOI) 

Barn känner sig utanför utan sociala medier

Känner sig barn utanför utan sociala medier?

  • Utan sociala medier känner sig hälften av tonåringarna utanför men även yngre barn kan känna sig utanför om än inte i lika hög grad.
  • 4 av 10 barn skulle känna sig utanför utan sociala medier.
  • Var tionde barn på lågstadiet skulle känna sig utanför.
  • Var tredje barn på mellanstadiet skulle känna sig utanför.
  • Hälften av de som går på högstadiet och gymnasiet skulle känna sig utanför.
  • Betydligt fler flickor (46 procent) än pojkar (34 procent) skulle känna sig utanför utan sociala medier. *)

*) För mer information, se tabellbilaga

Vill du läsa mer om hur många barn från 8 år som använder sociala medier, se kapitel 7: Sociala medier.

Nära var femte mellanstadieförälder känner sig tvungen att ge sitt barn konton på sociala medier

Det här diagrammet visar hur många föräldrar känner sig tvungna att ge sina barn egna konton på sociala medier för att de inte ska känna sig utanför.

Diagram 10.9

Bas: Föräldrar till barn 8–19 år

Fråga: Instämmer i följande... Jag känner mig tvungen att ge mitt barn egna konton på sociala medier för att barnet inte ska känna sig utanför. År 2022 (FOI) 

Föräldrar känner sig tvungna att ge barn sociala medier för att de ej ska känna sig utanför

13%
av föräldrar känner sig tvungna att ge sina barn konton på sociala medier så att de inte ska känna sig utanför.

Känner sig föräldrar tvungna att ge sina barn konton på sociala medier så att barnen inte ska känna sig utanför?

Föräldrar kan känna sig tvungna att ge sina barn konton på sociala medier för att barnen inte ska känna sig utanför. Framför allt föräldrar till barn i mellan- och högstadiet.

  • Mer än var tionde förälder känner av detta tryck.
  • Trycket finns redan på föräldrar med barn i lågstadieålder, men på en lägre nivå (7 procent).
  • På föräldrar till barn i mellanstadiet (18 procent) och högstadiet (16 procent) är trycket som högst.
  • På föräldrar till gymnasieungdomar minskar trycket något. Sannolikt för att ungdomarna då nått den ålder då de själva får skaffa konton på sociala medier, utan föräldrarnas godkännande.
  • Föräldrar känner sig lika tvungna att ge konton både till sina pojkar (14 procent) som flickor (12 procent). *)

*) För mer information, se tabellbilaga

Vill du läsa mer om vilka sociala medier barn från 8 år använder, se kapitel 7: Sociala medier.

Låg- och mellanstadiebarn anser i lägre grad än föräldrarna att de behöver be om lov för att ladda ned en app

Det här diagrammet visar hur många barn som behöver be föräldrar om lov för att ladda ned en app respektive hur många föräldrar som behöver ge sitt godkännande för att barn ska få ladda ned en app.

Diagram 10.10

Bas: Föräldrar (F) till barn 8–19 år / Barn (B) 8–19 år

Fråga: Instämmer i följande... F: Mitt barn behöver godkännande från mig/oss föräldrar för att få ladda ned appar / B: Jag frågar mina föräldrar om lov innan jag laddar ned en app. År 2022 (FOI & BOI)

Får endast ladda ned appar som föräldrar godkänner

Behöver barn be föräldrarna om lov för att ladda ned en app?

Fler föräldrar än barn uppger att barnet behöver be om lov för att ladda ned en app. Barn på låg- och mellanstadiet är de som i lägst grad håller med föräldrarna.

  • På lågstadiet anser majoriteten av föräldrarna (84 procent) att deras barn ska ha deras godkännande för att ladda ned en app. Betydligt färre lågstadiebarn (72 procent) instämmer i detta.
  • På mellanstadiet är skillnaden som störst mellan föräldrar (73 procent) och barn (58 procent), det vill säga hela 15 procentenheter.
  • På högstadiet råder det samsyn mellan föräldrar och barn och det är också betydligt färre som tycker att det behövs ett godkännande. Knappt 3 av 10 föräldrar och barn anser detta.
  • På gymnasiet är det endast några få procent som anser att det behövs frågas om lov för att få ladda ned en app.
  • Ingen skillnad mellan pojkar eller flickor i frågan, och inte heller mellan föräldrar till pojkar och flickor. *)

*) För mer information, se tabellbilaga

Nästan 3 av 10 barn i ålder 12–19 år har utsatts för oönskade kontaktförsök på nätet under året

Diagram 10.11 visar hur stor andel av barn i ålder 12–19 år som har utsatts för olika typer av kränkningar på nätet. Diagrammet visar även andelen föräldrar som har kännedom om att deras barn blivit utsatta för kränkningar på nätet.

Diagram 10.11a

Bas: Föräldrar (F) till barn 12–19 år / Barn (B) 12–19 år

Fråga: F: Vet du om ditt barn under de senaste 12 månaderna utsatts för något av följande…? / B: Har du under de senaste 12 månaderna utsatts för något av följande…? År 2022 (FOI & BOI)

 

Diagram 10.11b

Bas: Barn 12–19 år

Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna utsatts för något av följande…? År 2022 (BOI) 

På vilka sätt har barn i ålder 12–19 år utsatts för kränkningar på nätet under året?

  • Den vanligaste formen av kränkningar som barn har utsatts för under året är oönskade kontaktförsök, vilket nästan 3 av 10 har varit med om. Det är vanligare att gymnasieungdomar utsätts (33 procent) jämfört med barn på högstadiet (24 procent).
  • Nästan en fjärdedel av barnen har varit med om att samtalstonen i chattar har varit stötande eller obehaglig.
  • 1 av 6 barn har blivit utsatta för näthat eller att någon skrivit något negativt om dem på nätet.
  • 1 av 7 barn har fått stötande eller obehagliga bilder från personer de inte känner. Några barn (5 procent) har varit med om att personer de känner har skickat stötande eller obehagliga bilder.
  • Drygt 1 av 10 barn har varit med om att vänner eller bekanta delar bilder som barnet inte vill ska delas.
28%
av barn 12–19 år har utsatts för oönskade kontaktförsök på nätet.

Känner föräldrar till att barnet har utsatts för kränkningar på nätet?

De flesta föräldrar känner till om deras barn har varit med om att samtalstonen i chattar har upplevts stötande eller obehaglig. Utsätts barnen däremot för andra typer av kränkningar så är det vanligt att det inte kommer till föräldrarnas kännedom.

  • Endast 11 procent av föräldrarna känner till om deras barn har utsatts för oönskade kontaktförsök på nätet – detta trots att nästan mer än dubbelt så många barn i ålder 12–19 år (28 procent) har utsatts.
  • Endast hälften av föräldrarna (8 procent) känner till att deras barn har utsatts för näthat eller att någon skrivit något negativt om barnet på nätet jämfört med andelen barn som själva uppger att de blivit utsatta (17 procent).
  • Några få procent av föräldrarna känner till att deras barn fått stötande bilder av okända eller personer som barnet känner. Det är även få föräldrar som har kännedom om att vänner/bekanta har delat bilder trots att barnet inte velat det.

Har andelen barn som utsätts för olika typer av kränkningar ökat eller minskat under åren 2021–2022? Det kommer vi titta vidare på i diagram 10.12.

Andel barn som har utsatts för näthat eller att någon skrivit negativa saker om dem på nätet ökar under åren 2021–2022

Diagram 10.12 visar hur andelen barn i ålder 12–19 år som har utsatts för olika typer av kränkningar på nätet har förändrats under åren 2021–2022.

Diagram 10.12

Bas: Barn 12–19 år

Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna utsatts för något av följande…? År 2021–2022 (BOI)

En ung tjej håller om en ung kille som ser ledsen ut när han tittar på sin mobil. De sitter på en parkbänk.

Har barnens utsatthet på nätet förändrats under åren 2021–2022

  • Andelen barn som utsatts för näthat eller att någon skrivit något negativt om dem på nätet har ökat jämfört med föregående år. Andelen tenderar att öka både bland högstadie- och gymnasieungdomar.
  • Tendenser tyder på att något fler barn varit med om att samtalstonen i chattar varit obehaglig eller stötande, förändringarna är dock förhållandevis små. Dessa tendenser går framförallt att se bland gymnasieungdomar där andelen ökar från 18 procent år 2021 till 26 procent år 2022. *)
  • Bland gymnasieungdomar har andelen som utsatts för oönskade kontaktförsök ökat från 23 procent år 2021 till 33 procent år 2022. *)

I övrigt sker inga nämnvärda förändringar mellan åren 2021–2022.

*) För mer information, se tabellbilaga

Se diagram 10.11b för information om högstadie- respektive gymnasieungdomar. Utsätts flickor och pojkar på olika sätt? Det kommer vi titta vidare på i diagram 10.13.

Dubbelt så många flickor som pojkar har under året utsatts för oönskade kontaktförsök på nätet

Diagram 10.13 visar hur barnens utsatthet för olika typer av kränkningar på nätet skiljer sig mellan flickor och pojkar i ålder 12–19 år. Diagrammet visar även andelen föräldrar till flickor respektive pojkar som vet om att deras barn blivit utsatta för kränkningar på nätet.

Diagram 10.13

Bas: Föräldrar (F) till barn 12–19 år / Barn (B) 12–19 år

Fråga: F: Vet du om ditt barn under de senaste 12 månaderna utsatts för något av följande…? / B: Har du under de senaste 12 månaderna utsatts för något av följande…? År 2022 (FOI & BOI) 

Barn 12–19 år

Föräldrar till barn 12–19 år

Utsätts flickor och pojkar för kränkningar på nätet på olika sätt?

Det är generellt fler flickor i ålder 12–19 år som har utsatts för någon typ av kränkning på nätet jämfört med pojkar i motsvarande ålder.

  • Dubbelt så många flickor (38 procent) som pojkar (19 procent) har under året utsatts för oönskade kontaktförsök på nätet.
  • Tre gånger fler flickor (21 procent) jämfört med pojkar (7 procent) har fått stötande eller obehagliga bilder skickade från personer som de inte känner.
  • Nästan dubbelt så många flickor (16 procent) jämfört med pojkar (9 procent) har under året varit med om att andra delar bilder på nätet på dem som de inte vill ska delas.
  • Lika många flickor som pojkar har under året blivit utsatta för näthat eller att någon skrivit negativa saker om dem på nätet.
  • Något fler flickor tenderar att ha varit med om att samtalstonen i chattar har varit stötande eller obehaglig samt att barnet fått stötande bilder skickade från personer de känner. Skillnaderna är dock små och ligger inom felmarginalen.

Känner föräldrar till om barnet har utsatts för kränkningar på nätet?

Det är vanligt att föräldrarna inte känner till att deras barn har utsatts för olika typer av kränkningar på nätet. Det gäller i lika hög grad föräldrar till flickor som pojkar. Det är däremot vanligare att flickor utsätts för olika typer av kränkningar, vilket tyder på att fler fall av kränkningar gentemot flickor går under föräldrarnas radar.

  • En större andel föräldrar till flickor (17 procent) jämfört med föräldrar till pojkar (6 procent) känner till att deras barn utsatts för oönskade kontaktförsök under året.
  • I övrigt finns inga nämnvärda skillnader mellan föräldrar till flickor och pojkar när det kommer till kännedom om att deras barn utsatts för kränkningar på nätet.

Har kränkningarna påverkat barnens mående negativt?

En majoritet (65 procent) av de barn som utsatts för någon typ av kränkning under året upplever inte att kränkningarna har påverkat deras mående negativt.

Omkring en sjundedel (13 procent) upplever att kränkningarna har påverkat deras mående negativt.

Notera att baserna (antal barn som besvarat frågan) är låga. Det innebär större felmarginaler och resultatet bör därför tolkas med viss försiktighet.

Bas: Barn 8–12 år som utsatts för kränkning på nätet senaste 12 månaderna, Fråga: Upplever du att näthatet/kränkningarna påverkade ditt mående negativt? Skala 1–5, där 1=inte alls och 5=väldigt mycket. År 2022 (BOI)

  Påverkats negativt (4+5) Varken eller (3) Inte påverkats negativt (1+2) Vill ej uppge
Upplever barnen att kränkningarna har påverkat deras mående negativt? 13% 20% 65% 1%

1 av 7 barn i ålder 12–19 år har lagt upp bilder på sig själv som de ångrat i efterhand

Diagram 10.14 visar hur stor andel av barn i ålder 12–19 år som själva har delat bilder på sig själva, delat inlägg eller åsikter om samhället på nätet samt om barnen skrivit något negativt om andra som de senare ångrat. Diagrammet visar även andelen föräldrar som känner till om barnen har gjort något av ovan nämnda alternativ.

Diagram 10.14a

Bas: Föräldrar (F) till barn 12–19 år / Barn (B) 12–19 år

Fråga: F: Vet du om ditt barn under de senaste 12 månaderna själv har gjort något av följande på nätet? / B: Har du under de senaste 12 månaderna själv gjort något av följande på nätet? År 2022 (FOI & BOI) 

Diagram 10.14b

Bas: Barn 12–19 år

Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna själv gjort något av följande på nätet? År 2022 (BOI) 

Har barnen själva gjort något på nätet som de senare ångrat?

  • 1 av 7 barn i ålder 12–19 år har under året lagt upp bilder på sig själva som de ångrat i efterhand.
  • Få barn har under året delat inlägg, åsikter eller skrivit något nedsättande om någon annan på nätet som de senare ångrat.
  • Det finns inga signifikanta skillnader mellan högstadie- och gymnasieungdomar.

Känner föräldrar till om barnen gjort något på nätet som de senare ångrat?

  • Endast 3 procent av föräldrarna känner till att deras barn har delat bilder på sig själva som de senare ångrat.
  • Andelen föräldrar som känner till att deras barn delat inlägg, åsikter eller skrivit något nedsättande om någon annan på nätet som de senare ångrat är ungefär lika stor som andelen barn som uppger att det gjort något av de nämnda alternativen.

Finns det några skillnader mellan flickor och pojkar? Det kommer vi titta vidare på i diagram 10.15.

Drygt 2 av 10 flickor i ålder 12–19 år har under året lagt upp bilder på sig själva som de senare ångrat

Diagram 10.15 visar hur andelen barn som själva har delat bilder på sig själva, delat inlägg eller samhällsåsikter på nätet samt om barnen skrivit något negativt om andra som de senare ångrat skiljer sig mellan flickor och pojkar. Diagrammet visar även andelen föräldrar till flickor respektive pojkar som känner till om barnen har gjort något av ovan nämnda alternativ.

Diagram 10.15

Bas: Föräldrar (F) till barn 12–19 år / Barn (B) 12–19 ¨år

Fråga: F: Vet du om ditt barn under de senaste 12 månaderna själv har gjort något av följande på nätet? / B: Har du under de senaste 12 månaderna själv gjort något av följande på nätet? År 2022 (FOI & BOI) 

Föräldrar till barn 12–19 år

Barn 12–19 år

Finns det några skillnader mellan flickor och pojkar när det kommer till att ångra sig för något de gjort på nätet?

  • Nästan fyra gånger fler flickor har under året lagt upp bilder på sig själva som de ångrat i efterhand. Dock är det få föräldrar till flickor som känner till detta.
  • Det finns inga signifikanta skillnader mellan andelen flickor respektive pojkar som under året har delat inlägg, åsikter eller skrivit något nedsättande om någon annan som de senare ångrat.
  • Det finns inga signifikanta skillnader mellan föräldrar till flickor och pojkar när det kommer till kännedom om att barnen gjort något på nätet som de senare har ångrat.

Fler än 7 av 10 föräldrar känner inte till om skolan har nätfilter mot porr och grovt våld

Diagram 10.16 visar hur stor andel av föräldrar till barn i ålder 8–19 år som känner till om barnens skola har nätfilter mot porr och grovt våld.

Diagram 10.16

Bas: Föräldrar till barn 8–19 år

Fråga: Har ditt barns skola ett nätfilter mot porr och grovt våld? År 2022 (FOI) 

Nätfilter mot porr och grovt våld på skolan

Känner föräldrar till om deras barns skola har nätfilter mot porr och grovt våld?

  • Drygt 7 av 10 föräldrar känner inte till om deras barns skola har nätfilter mot porr och grovt våld.
  • Det är något vanligare att föräldrar till barn på mellan- och högstadiet känner till att deras barns skola har nätfilter mot porr och grovt våld – vilket omkring 3 av 10 gör.

Knappt 3 av 10 föräldrar anser att skolplattformarna är användarvänliga

Diagram 10.17 visar hur föräldrar till barn i ålder 8–19 år uppfattar användarvänligheten av skolans portaler och plattformar.

Diagram 10.17

Bas: Föräldrar till barn 8–19 år

Fråga: Hur bedömer du att skolans e-tjänster fungerar såsom portaler och plattformar som du som förälder kan logga in på? Skala 1–5, där 1=Inte alls användarvänliga och 5=Mycket användarvänliga. År 2022 (FOI)

Användarvänlighet skolans portaler och plattformar

Anser föräldrar att skolans portaler och plattformar är användarvänliga?

  • Knappt 3 av 10 föräldrar anser att skolans portaler och plattformar är användarvänliga. Lika vanligt är det föräldrar är direkt missnöjda med skolplattformarnas användarvänlighet.
  • Tendenser tyder på att föräldrar till barn på låg- och högstadium är något mer missnöjda med skolans portaler och plattformar – skillnaderna är dock förhållandevis små.

Drygt en tredjedel av föräldrar anser att skolans portaler och plattformar innehåller den information de behöver

Diagram 10.18 visar hur föräldrar till barn i ålder 8–19 år uppfattar den information som de tar del av på skolans portaler och plattformar.

Diagram 10.18

Bas: Föräldrar till barn 8–19 år

Fråga: Hur bedömer du att skolans e-tjänster fungerar såsom portaler och plattformar som du som förälder kan logga in på? Skala 1–5, där 1=Saknar mycket information jag/vi behöver och 5=Innehåller all information jag/vi behöver. År 2022 (FOI)

Uppfattning om informationen på skolans portaler och plattformar

Anser föräldrar att skolans portaler och plattformar innehåller tillräcklig information?

  • Drygt en tredjedel av föräldrar anser att skolans portaler och plattformar innehåller den information de behöver. Däremot anser 2 av 10 att plattformarna inte innehåller tillräcklig information.
  • Föräldrar till barn på högstadiet är i högre utsträckning missnöjda jämfört med föräldrar till såväl yngre som äldre barn.
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn