.FILE 2G 3G 4G 5G
Kapitel 9

Sociala medier viktigaste nyhetskällan för unga

25 min läsning

I Sverige är mediekonsumtionen till stor del digitaliserad, även om traditionell radio och böcker är fortsatt populära. Men inte ens hälften av eleverna på högstadiet och gymnasiet har läst en pappersbok det senaste året.

I det här kapitlet tittar vi på mediekonsumtion under det senaste året och jämför olika traditionella medier med sina digitala motsvarigheter, exempelvis tv, radio, böcker och tidningar. I dessa frågor inkluderar vi även yngre internetanvändare som är 8–11 år. Vi ser bland annat…

  • Att playtjänster och strömmande videotjänster är mer populärt än traditionell tv bland internetanvändare
  • Att var femte internetanvändare har betalat för ett abonnemang på böcker det senaste året
  • Att 90-talisterna är de som mest av alla använder strömmande videotjänster och lyssnar på poddar
  • Att sociala medier är den främsta digitala nyhetskällan bland barn och ungdomar i skolan
  • Att inte ens hälften av de som går på högstadiet och gymnasiet har läst en pappersbok det senaste året
Två killar som tittar på nyheter via sociala medier på en mobiltelefon.

Med medier menar vi en tjänst eller produkt vars huvudsakliga syfte är att tillhandahålla allmänheten innehåll i informations-, underhållnings- eller utbildningssyfte. Gränserna mellan olika typer av digitala medietjänster är inte alltid tydlig, då allt fler tjänster kombinerar olika medieslag, till exempel musik och poddar. Vad gäller videotjänsten Youtube så har vi valt att placera den i kapitel 8 Sociala medier.

Internetanvändare har tittat mer på playtjänster än traditionell tv det senaste året

Hur har olika traditionella medier jämfört med digitala motsvarigheter använts under året av internetanvändare från 8 års ålder? I det här diagrammet jämför vi tv-apparaten, det vill säga det som kanalerna visar där och då (även kallad tablå-tv/linjär-tv), med tv-kanalernas playtjänster (där innehållet finns tillgängligt när som helst). Vi jämför också den traditionella radioapparaten med digital radio, pappersböcker med digitala böcker såsom ljudbok och e-bok, samt pappersdagstidning med digital dagstidning och pappersmagasin med digitala magasin.

I den här jämförelsen ställs alltså traditionella medier mot den mest uppenbara digitala motsvarigheten, till exempel traditionell tv jämfört med playtjänst. Det finns dock många andra digitala tjänster som konkurrerar om användarnas tid och uppmärksamhet, inte minst sociala medier dit vi också räknar Youtube, som täcks in i ett eget kapitel.

Diagram 9.1 Bas: Internetanvändare 8+ år, Jämförelse av användning av traditionella respektive digitala medietjänster de senaste 12 månaderna (TV = Tv-apparat vs Playtjänst, Radio = Radioapparat vs Digital radio, Bok = Pappersbok vs Digital bok (Ljudbok/e-bok), Dagstidning = Pappersdagstidning vs Digitala dagstidning, Vecko-/Månadsmagasin = Pappersmagasin vs Digitalt magasin), År 2021 (Studie 2)

Under det senaste året har fler internetanvändare tittat på tv-kanalernas playtjänster än på kanalernas traditionella sändningar, det vill säga vad kanalerna visar där och då. På daglig basis vinner dock det traditionella tv-tittandet mot det digitala.

Digitala dagstidningar har till skillnad från många andra medieslag gått om sin traditionella motsvarighet papperstidningen. Nyheter konsumeras nu i betydligt högre grad digitalt. Såväl någon gång under det senaste året som dagligen vinner den digitala dagstidningen över papperstidningen stort i konsumtion.

40%
läser en digital dagstidning minst en gång i veckan.

De traditionella medieslag som under året använts betydligt mer än de digitala motsvarigheterna är radion, boken samt vecko- och månadsmagasinet. Vad gäller boken är dock skillnaden inte så stor för den dagliga konsumtionen som för de övriga.

Nytt för i år är att vi för första gången har frågat 8–11-åringar om deras medieanvändning. Vi kommer att titta närmare på deras användning av medier i nästa diagram 9.2. Det som också är nytt i år är att vi avgränsat frågan till att avse medieanvändning till de senaste 12 månaderna. Tidigare år har frågan varit om man någon gång någonsin konsumerat medietjänsterna. De olika medieslagen har även i år delvis beskrivits mer utförligt för att minimera missförstånd om vad som avses. Likaså innehåller årets fråga samtliga medieslag i jämförelse med varandra, istället för uppdelade på flera separata frågor. Detta gör att årets fråga inte är fullt jämförbar bakåt i tiden. Mer om ändrade frågeställningar finns i Om Svenskarna och internet – Metodbeskrivning.

Nästan dubbelt så många 8–11-åringar lyssnar på ljudböcker jämfört med genomsnittet

I de här två diagrammen ser vi vilka medier som internetanvändarna 8 år eller äldre respektive de yngsta 8–11-åringarna har konsumerat de senaste 12 månaderna. Det är första gången vi har ställt denna fråga till 8–11-åringar.

Diagram 9.2 Bas: Internetanvändare 8+ år, Vilka av följande medietjänster har du använt under de senaste 12 månaderna? År 2021, (Studie 2)

Internetanvändare 8+ år

Internetanvändare 8–11 år

Av de medieslag vi jämfört har flest internetanvändare tittat på playtjänster under det senaste året, följt av att titta på strömmande tjänster och på traditionell tv, det vill säga vad som visas där och då på de olika tv-kanalerna. Den dagliga konsumtionen toppas istället av tv-apparaten, följt av att titta och lyssna på strömmande tjänster.

Bland de allra yngsta 8–11 år ser fördelningen annorlunda ut. De har i allra högst grad tittat på strömmande tjänster under året. På andra plats hamnar att titta på playtjänster och därefter att lyssna på strömmande tjänster. Den dagliga konsumtionen toppas också av att titta på strömmande tjänster. På en delad andraplats hamnar att titta på playtjänster och att läsa pappersböcker dagligen.

De allra yngsta särskiljer sig från genomsnittet genom att i lägre grad titta på traditionell tv. Bokkonsumtionen är däremot betydligt högre bland 8–11 åringar än genomsnittet. I synnerhet ljudböcker som nästan dubbelt så många 8–11-åringar har lyssnat på under året. Podd- och radiolyssnandet är däremot lägre än genomsnittet och likaså tidningskonsumtionen. Färre 8–11-åringar läser bloggar medan fler tittar på videobloggar, så kallade vloggar.

För att ta del av jämförande värden med Youtube för i år – se kapitel 8 Sociala medier.

I diagram 9.4 kommer vi att titta närmare på de olika digitala medieslagen. Nu ska vi jämföra mediekonsumtionen bland barn och ungdomar i olika skolåldrar i diagram 9.3.

Inte ens hälften av de på högstadiet och gymnasiet har läst pappersböcker det senaste året

I det här diagrammet jämför vi hur de internetanvändande barnen och ungdomarna på olika skolstadium har konsumerat de olika medietjänsterna under året.

Diagram 9.3 Bas: Internetanvändare 8–19 år, Vilka av följande medietjänster har du använt under de senaste 12 månaderna? År 2021, (Studie 2)

Lågstadiet/Mellanstadiet

Högstadiet/Gymnasiet

17%
av elever på högstadiet och gymnasiet har läst en pappersdagstidning det senaste året.

Strömmande videotjänster och strömmande musik- och poddtjänster är de två medieslag som konsumerats i högst grad av skolbarnen under året, med ett undantag – lågstadieeleverna. Barn på lågstadiet har tittat på tv-kanalernas playtjänster nästan lika mycket som på strömmande videotjänster, och i högre grad än de äldre skolbarnen under året. Vad gäller de strömmande videotjänsterna och strömmande musik- och poddtjänsterna ligger gymnasieungdomarna i topp i konsumtion jämfört med de yngre eleverna.

Pappersboken har under året lästs mest av lågstadieeleverna. Bland högstadie- och gymnasieungdomarna har inte ens hälften läst pappersböcker under de senaste 12 månaderna. Även ljudboken och e-boken samt pappersmagasin har konsumerats mest av lågstadieeleverna.

Gymnasieleverna har i sin tur konsumerat poddar och digitala dagstidningar mer än de yngre och högstadieeleverna toppar konsumtionen av både bloggar och vloggar (videobloggar) under året.

Nu ska vi titta närmare på enbart de digitala medietjänsterna i diagram 9.4.

Fler har tittat än lyssnat på en strömmande tjänst under det senaste året

I det här diagrammet jämför vi de digitala medietjänsterna som internetanvändarna har tittat på, lyssnat på respektive läst under det senaste året.

Diagram 9.4 Bas: Internetanvändare 8+ år, Vilka av följande medietjänster har du använt under de senaste 12 månaderna?, År 2021 (Studie 2)

Av de digitala medietjänsterna vi undersökt har flest under året konsumerat tv-kanalernas playtjänster, följt av strömmande videotjänster och strömmande musik- och poddtjänster. Vad gäller den dagliga konsumtionen ligger de strömmande tjänsterna i topp på nästan samma nivå, och på delad andraplats hamnar tv-kanalernas playtjänster tillsammans med den digitala dagstidningen.

Vloggar, det vill säga videobloggar, har konsumerats i något högre grad än bloggar under året. Fler har lyssnat på poddar än på digital radio under året men den dagliga konsumtionen för dessa två ligger på samma nivå. Under året har också fler lyssnat på ljudböcker än de har läst e-böcker. Lika många som har läst e-böcker har också läst digitala vecko- och månadsmagasin.

För att ta del av jämförande värden med Youtube för i år – se kapitel 8 Sociala medier.

Hur har då de olika generationerna konsumerat dessa digitala medietjänster? Det ska vi ta reda på i kommande diagram. Vi börjar med det digitala tittandet i diagram 9.5.

90-talisterna har tittat mest av alla på strömmande videotjänster under året

Vilka digitala medietjänster för tittande såsom tv-kanalernas playtjänster, strömmande videotjänster och videobloggar har de olika generationerna ägnat sig åt under året respektive dagligen? Det visar de här två diagrammen.

Diagram 9.5 Bas: Internetanvändare 8+ år, Vilka av följande medietjänster har du använt under de senaste 12 månaderna? År 2021 (Studie 2)

Tittat digitalt - Minst någon gång de senaste 12 månaderna

Tittat digitalt - dagligen

Tv-kanalernas playtjänster har konsumerats i högst grad av 80-talisterna varav nära 9 av 10 har använt dem under året. Den dagliga konsumtionen av playtjänster toppas emellertid av de internetanvändande 50-talisterna.

Nästan alla 90-talister har tittat på strömmande videotjänster under året och mer än hälften har tittat dagligen. 90-talisterna toppar både den dagliga samt årskonsumtionen av tittande på strömmande videotjänst. De unga 90-, 00- och 10-talisterna tittar mer på strömmande videotjänster än tv-kanalernas playtjänster. 80-talisterna tittar lika mycket på strömmande videotjänster och playtjänster, och hos de äldre generationerna ligger playtjänsterna i topp.

Vloggar, det vill säga videobloggar, konsumeras främst av de födda på 2000-talet. 00-talisterna toppar både det årliga och det dagliga tittandet på vloggar.

För att ta dela av jämförande värden med Youtube för i år - se kapitel 8 Sociala medier.

Nu ska vi undersöka det digitala lyssnandet fördelat på generation i nästa diagram 9.6.

90-talisterna har lyssnat mest av alla på poddar under året

Vilka digitala medietjänster för lyssnande såsom strömmande musik- och poddtjänster, digital radio, poddar och digitala böcker har de olika generationerna ägnat sig åt under året respektive dagligen? Det visar de här två diagrammen.

Diagram 9.6 Bas: Internetanvändare 8+ år, Vilka av följande medietjänster har du använt under de senaste 12 månaderna? År 2021 (Studie 2)

Lyssna digitalt – minst någon gång de senaste 12 månaderna

Lyssnat digitalt – dagligen

30%
av de födda på 90-talet lyssnar på poddar dagligen.

De som i högst grad har lyssnat på strömmande musik- och poddtjänster är 90-talisterna, både på årlig och daglig basis. Likaså har 90-talisterna lyssnat mest på poddar såväl under året som dagligen.

Digital radio har 70- och 80-talisterna lyssnat mest på under året och på daglig basis ligger 50-, 60-, och 70-talisterna i topp. 1920-, 30- och 40-talisterna är de enda som lyssnar mer på digital radio än de övriga medietjänsterna. Alla yngre generationer lyssnar allra mest på strömmande musik- och poddtjänster av de medieslagen för lyssnande som vi här jämfört.

För ljudböcker leder de unga 10-talisterna i lyssnande både på årlig och daglig basis. På andraplats för ljudböcker hittar vi 80-talisterna. Tittar vi på digitala böcker totalt sett, det vill säga att vi slår ihop ljudböcker med e-böcker, är mönstret detsamma – alltså att 10-talisterna intar första platsen följda av 80-talisterna.

E-boken kommer vi att undersöka separat i nästa diagram 9.7 där vi ska titta närmare på det digitala läsandet.

60-talisterna har läst digitala dagstidningar mest av alla under året

Vilka digitala tjänster för läsande såsom e-böcker, digitala dagstidningar, digitala vecko- och månadsmagasin samt bloggar har de olika generationerna ägnat sig åt under året respektive dagligen? Det visar de här två diagrammen.

Diagram 9.7 Bas: Internetanvändare 8+ år, Vilka av följande medietjänster har du använt under de senaste 12 månaderna? År 2021, (Studie 2)

Läst digitalt – minst någon gång de senaste 12 månaderna

Läst digitalt – dagligen

E-böcker har under året konsumerats främst av 90-talisterna följt av 80-talisterna och 10-talisterna. I föregående diagram 9.6 kunde vi se att 10-talisterna låg etta vad gäller digitala böcker totalt sett, det vill säga ljudböcker och e-böcker sammanslaget. E-boken är den digitala lästjänst i jämförelsen som 10-talisterna har konsumerat mest under året. För alla andra generationer ligger den digitala dagstidningen i topp.

60-talisterna är de som har läst digitala dagstidningar mest av alla under året, tätt följda av 70- och 80-talister. På daglig basis leder 60-talisterna i det digitala dagstidningsläsandet men 50-talisterna ligger hack i häl.

Bloggläsandet toppas av 80-talisterna, följt av 90-talisterna och 70-talisterna. 90-talisterna har dock i ännu högre grad konsumerat vloggar, det vill säga videobloggar, än bloggar – se diagram 9.5. Det gäller även de födda på 2000-talet.

I nästa diagram 9.8 ska vi undersöka vilka medietjänster hushållen har betalat för de senaste 12 månaderna.

Var femte har betalat för ett abonnemang på digitala böcker det senaste året

Vi har frågat internetanvändarna som är 18 år eller äldre om deras hushåll har betalat för olika medietjänster under de senaste 12 månaderna och resultatet ser vi i det här diagrammet.

Diagram 9.8 Bas: Internetanvändare 18+ år, Vilka av följande medier/medietjänster har ditt hushåll betalat för under de senast 12 månaderna?, År 2021 (Studie 2) (Obs! Svarsalternativen förkortade - se dem i sin helhet i formuläret)

Under de senaste 12 månaderna har majoriteten av internetanvändarna 18 år eller äldre betalat för strömmande medietjänster. Fler har betalat för strömmande videotjänster än strömmande musik- och poddtjänster. På tredje plats hamnar pappersböcker. Var tredje har betalat för pappersböcker och var femte för ett abonnemang för digitala böcker.

I princip lika många, nära 3 av 10, uppger att de under de senaste 12 månaderna har betalat för en prenumeration på pappersdagstidning som en digital dagstidning.

Fler har varit villiga att betala för vecko- och månadsmagasin på papper än digitalt. 22 procent har betalat för en prenumeration på ett vecko- eller månadsmagasin i pappersformat och endast 4 procent för en motsvarande digital prenumeration under året.

12 procent har betalat för ett tv-spelsabonnemang och 6 procent direkt till en upphovsman under de senaste 12 månaderna. Med upphovsman avses till exempelvis en journalist, poddare eller youtubare för att stödja deras produktion av innehåll.

Vilka medietjänster betalar de yngre 18–29 år för jämfört med de äldre internetanvändarna 66+ år? Det tar vi reda på i nästa diagram 9.9.

De yngre betalar för strömmande tjänster och de äldre för tidningar

I det här diagrammet jämför vi hur de yngre (18–29 år) respektive äldre (66+ år) internetanvändarna har betalat för olika medietjänster de senaste 12 månaderna.

Diagram 9.9 Bas: Internetanvändare 18–29 år respektive internetanvändare 66+ år, Vilka av följande medier/medietjänster har ditt hushåll betalat för under de senast 12 månaderna? År 2021 (Studie 2)

Det är stor skillnad mellan vilka medietjänster de yngre och äldre internetanvändarna har betalat för under de senaste 12 månaderna. Kort summerat så betalar de yngre främst för strömmande tjänster och de äldre för tidningar.

Mer än tre gånger fler yngre än äldre har betalat för strömmande videotjänster och sex gånger fler för strömmande musik- och poddtjänster. Dubbelt så många yngre har betalat för ett abonnemang för digitala böcker i jämförelse med de äldre. Att betala för tv-spelsabonnemang och direkt till en upphovsman har nästan enbart de yngre gjort jämfört med de internetanvändare som är 66 år eller äldre.

Drygt fyra gånger fler äldre än yngre har i sin tur betalat för en prenumeration på pappersdagstidning och uppemot dubbelt så många för en digital motsvarande prenumeration. Nästan enbart de äldre har betalat för en prenumeration på ett digitalt vecko- eller månadsmagasin.

Pappersböcker är det medieslag som de yngsta och de äldsta internetanvändarna har betalat för i ungefär lika hög grad under de senaste 12 månaderna.

I nästa diagram 9.10 jämför vi hur många under året som har använt respektive betalat för digitala böcker, strömmande videotjänster samt strömmande musik- och poddtjänster.

En pappa väljer något att lyssna på i sin mobil samtidigt som han går med sitt barn i vagnen.

Fler betalar för strömmande videotjänster än strömmande ljudtjänster

I detta diagram jämför vi hur många under året som har använt respektive betalat för digitala böcker, strömmande videotjänster samt strömmande musik- och poddtjänster.

Diagram 9.10 Bas: Internetanvändare 18+ år, Vilka av följande medier/medietjänster har du använt respektive ditt hushåll betalat för under de senaste 12 månaderna?, År 2021 (Studie 2)

20%
av vuxna internetanvändare betalar för digitala böcker.

Något fler har använt än betalat för samtliga tre medietjänster – minst är skillnaden för strömmande videotjänster och störst för digitala böcker.

Skillnaden mellan att ha använt en medietjänst eller att deras hushåll har betalat för medietjänsterna är minst bland de som arbetar. Det är mer vanligt att de högkonsumerande studerande och de något mer lågkonsumerande pensionärerna får tillgång till dem på annat sätt.

Hur ser då användning jämfört mot betalningsbenägenhet ut för dagstidningar? Det tar vi reda på i nästa diagram 9.11.

Knappt var tredje har betalat för en dagstidning det senaste året

I det här diagrammet jämför vi hur många under året som har använt respektive betalat för en prenumeration på dagstidning i pappersformat eller i digitalt format.

Diagram 9.11 Bas: Internetanvändare 18+ år, Vilka av följande medier/medietjänster har du använt respektive ditt hushåll betalat för under de senast 12 månaderna?, År 2021 (Studie 2)

Användningen av dagstidningar har under året varit betydligt högre än betalningsbenägenheten för en prenumeration. En tredjedel fler har läst en pappersdagstidning jämfört med om deras hushåll har betalat för en sådan prenumeration. Mer än dubbelt så många har läst digitala dagstidningar jämfört med de vars hushåll har betalat för en digital prenumeration.

Mest betalningsbenägna är pensionärerna varav nästan alla betalar för sin pappersdagstidning. Pensionärerna är även de som mer ofta än andra betalar för en digital prenumeration men ändå är det betydligt fler som läser den digitala dagstidningen än som betalar för den.

I nästa diagram 9.12 ska vi ta reda på vilka som under året har betalat för ett tv-spelsabonnemang.

70-talisterna betalar för tv-spelsabonnemang mest av alla

Vilka generationer har betalat för tv-spelsabonnemang, alltså en betaltjänst där man får tillgång till ett utbud av spel till sin dator, spelkonsol eller mobiltelefon, det senaste året? Det visar det här diagrammet, även fördelat på kön.

Diagram 9.12 Bas: Internetanvändare 18+ år, Vilka av följande medier/medietjänster har ditt hushåll betalat för under de senast 12 månaderna? Tv-spelsabonnemang, År 2021 (Studie 2)

Det är nästan enbart den yngre halvan av den internetanvändande befolkningen som har betalat för ett tv-spelsabonnemang det senaste året. 70-talisterna är de som har betalat för tv-spelsabonnemang i högst grad under året. Den som betalar för ett tv-spelsabonnemang behöver dock inte alltid vara den som nyttjar det utan det kan lika gärna vara för sina barns räkning.

Män har genomgående i högre grad än kvinnor betalat för ett tv-spelsabonnemang, i synnerhet de allra yngsta männen.

I nästa diagram 9.13 ska vi undersöka vilka som under året har betalat direkt till en upphovsman.

80-talisterna bäst på att betala direkt till upphovsmän

Vilka generationer har betalat direkt till en upphovsman det senaste året? Det visar det här diagrammet, även fördelat på kön.

Diagram 9.13 Bas: Internetanvändare 18+ år, Vilka av följande medier/medietjänster har ditt hushåll betalat för under de senast 12 månaderna? Direkt till upphovsman, År 2021 (Studie 2)

80-talisterna är de som i högst grad har betalat direkt till en upphovsman under året, följt av de yngre generationerna. Män har varit mer benägna än kvinnor att betala direkt till en upphovsman, i synnerhet bland 80-talisterna. Bland de äldre generationerna har endast några få procent betalat direkt till en upphovsman de senaste 12 månaderna.

I nästa diagram 9.14 ska vi undersöka den digitala nyhetskonsumtionen.

Lite mer än var fjärde tar del av digitala nyheter från myndigheter

På vilka appar och webbplatser har internetanvändarna som är 8 år eller äldre tagit del av nyheter om vad som händer i det svenska samhället och runtom i världen? Det visar det här diagrammet.

Diagram 9.14 Bas: Internetanvändare 8+ år, På vilka appar eller webbplatser tar du del av nyheter om vad som händer i svenska samhället och runtom i världen?, År 2021 (Studie 2)

45%
av internetanvändarna läser nyheter på sociala medier.

9 av 10 internetanvändare 8 år eller äldre tar del av digitala samhällsnyheter. Nära 7 av 10 använder sig av digitala tidningar för nyheter, varav ungefär lika många via digitala dagstidningar (44%) och kvällstidningar (45%). 3 av 10 nyttjar lokaltidningars appar och webbplatser.

Drygt varannan använder tv-kanalers appar och webbplatser för nyheter om vad som händer i det svenska samhället och runtom i världen, och knappt var tredje använder radiokanalers appar och webbplatser. Lite mer än var fjärde tar del av digitala nyheter från myndigheter via deras appar och webbplatser.

Uppemot hälften tar del av nyheter i sociala medier. Flest anger Facebook (28%) som nyhetskälla följt av Youtube (17%) och endast 7 procent använder Twitter. Andra sociala medier som används för samhällsnyheter är främst Reddit och Instagram – även Flashback och Tiktok omnämns av några. Andra ställen på nätet som nämns är främst Omni samt olika utländska nyhetssajter som exempelvis CNN och BBC.

Tittar vi i tabellbilagan ser vi att de på landsbygden i högre grad konsumerar samhällsnyheter i digitala kvälls- och lokaltidningar och stadsbor i dagstidningar. I övrigt är skillnaderna små mellan stadsbor och landsbygdsbor vad gäller digital nyhetskonsumtion.

Hur ser skillnaden i konsumtion av digitala samhällsnyheter ut mellan de yngsta 8–11 år och de äldsta internetanvändarna 76+ år? Det visar nästa diagram 9.15.

De yngsta konsumerar digitala samhällsnyheter i sociala medier och de äldsta via digitala tidningar

På vilka appar och webbplatser har de yngsta internetanvändarna 8–11 år respektive de äldsta 76 år eller äldre tagit del av nyheter om vad som händer i det svenska samhället och runtom i världen? Det visar det här diagrammet.

Diagram 9.15 Bas: Internetanvändare 8–11 år respektive 76+ år, På vilka appar eller webbplatser tar du del av nyheter om vad som händer i svenska samhället och runtom i världen?, År 2021 (Studie 2)

Skillnaden mellan de yngsta och äldsta internetanvändarnas konsumtion av digitala samhällsnyheter är stor. Knappt hälften av de yngsta konsumerar digitala nyheter jämfört med uppemot 9 av 10 av de äldsta.

De yngstas främsta källor för nyheter om vad som händer i svenska samhället och runtom i världen är sociala medier och tv-kanalers appar och webbplatser. Det sociala medium de yngsta främst använder för nyheter är Youtube.

De äldsta använder framförallt digitala tidningar, i synnerhet dagstidningar, samt tv-kanalers appar och webbplatser för samhällsnyheter. Lite drygt var tredje av de äldsta använder sociala medier som nyhetskälla och var sjunde myndigheters appar och webbplatser. En tredjedel av sällananvändarna, det vill säga de som inte använder internet varje dag, konsumerar inte digitala samhällsnyheter alls. Endast 6 procent av dem besöker myndigheters webbplatser och appar.

I nästa diagram 9.16 ska vi jämföra hur barn och ungdomar i olika skolstadier konsumerar samhällsnyheter.

Främsta digitala nyhetskällan för barn och ungdomar i alla skolåldrar är sociala medier

Hur konsumeras digitala nyheter om vad som händer i samhället och runtom i världen bland skolbarn och skolungdomar? Det visar det här diagrammet.

Diagram 9.16 Bas: Internetanvändare 8–19 år, På vilka appar eller webbplatser tar du del av nyheter om vad som händer i svenska samhället och runtom i världen? År 2021 (Studie 2)

Lågstadiet/Mellanstadiet

Högstadiet/Gymnasiet

På lågstadiet konsumerar drygt 4 av 10 digitala samhällsnyheter och de främsta nyhetskällorna är tv-kanalernas webbplatser och appar samt sociala medier. Det sociala medium som använts mest för nyheter är Youtube.

På mellanstadiet är andelen som konsumerar samhällsnyheter något högre än på lågstadiet, närmare bestämt 6 av 10. Sociala medier är den främsta nyhetskällan, i synnerhet Youtube, följt av tv-kanalernas webbplatser och appar.

På högstadiet och gymnasiet tar 8 av 10 del av digitala samhällsnyheter. Sociala medier är fortfarande den främsta nyhetskällan, framför allt Youtube. På gymnasiet börjar allt fler även läsa digitala kvälls- och dagstidningar för att ta del av nyheter om vad som händer i samhället och runtom i världen.

Hur många i befolkningen behöver hjälp med att ta del av nyheter i digitala dagstidningar? Det visar nästa diagram 9.17.

En tredjedel av pensionärerna kan inte besöka en myndighets webbplats på egen hand

Det här diagrammet visar vilka i befolkningen som behöver hjälp med att ta del av nyheter i digitala dagstidningar eller på nyhetssajter, eller besöka myndigheters eller politiska partiers sajter. Utöver de som behöver hjälp visar diagrammet även andelen som inte har hört talas om sajterna i fråga och den andel som inte använder internet. Tillsammans utgör de en grupp som idag inte på egen hand kan ta del av innehållet på dessa sajter. Denna grupp är viktig att lyfta fram eftersom de riskerar ett utanförskap när digitala kanaler blir alltmer centrala för att ta del av samhällsviktig information.

Diagram 9.17 Bas: Samtliga 18+ år, Vad av följande har du gjort eller skulle du kunna göra på egen hand eller med hjälp av någon annan? (Ta del av nyheter i en digital dagstidning/nyhetssajt / Besöka myndigheters webbplatser för samhällsinformation / Besöka politiska partiers webbplatser för information), År 2021 (Studie 1)

Endast några enstaka procent i befolkningen som är 18 år eller äldre uppger att de behöver hjälp med att besöka dessa sajter. Adderar vi däremot den andel som inte har hört talas om sajterna eller inte använder internet alls så är det betydligt fler, runt 1 av 10, som inte på egen hand kan ta del av innehållet på dessa webbplatser.

Ålder är den faktor som har störst påverkan på hjälpbehovet. Bland pensionärer behöver 6 procent hjälp med att ta del av nyheter i en digital dagstidning eller på en nyhetssajt och 8 procent behöver hjälp med att besöka ett politiskt partis respektive en myndighets webbplats. Ser vi istället till hela gruppen – det vill säga, de som behöver hjälp, saknar kännedom eller inte använder internet – så ökar andelen pensionärer som inte på egen hand besöker nyhetssajter, politiska partiers eller myndigheters webbplatser avsevärt. Nära 3 av 10 pensionärer besöker inte på egen hand nyhetssajter och nära 4 av 10 går inte själva in på webbplats för ett politiskt parti eller myndighet. Bland de allra äldsta pensionärerna är andelen ännu större.

Vill du läsa mer hjälpbehov av olika digitala tjänster så rekommenderar vi kapitel 14.

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn