68 artiklar från med ämnet "e-post"
Var fjärde person med någon funktionsvariation har varit utsatt för bedrägeriförsök på nätet, alltså 25 procent. Det är betydligt fler än internetanvändarna i stort (18%). Personer med funktionsvariation drabbas också i något högre grad än internetanvändarna i stort av e-post med hot om utpressning, och att någon obehörig bett dem att logga in med sitt […]
När vi fördelar på kön ser vi att en större andel män än kvinnor är utsatta för över hälften av de sex bedrägerityper vi undersökt. 2 av 5 män drabbas av bedrägeriförsök på nätet, och har fått samtal från falsk helpdesk om datorproblem jämfört med drygt 1 av 5 kvinnor. Det är även stor skillnad […]
När vi tittar på e-post, chatt och videosamtal så är det de studerande – till stor del de yngsta – som påverkats minst av pandemin, jämfört med de arbetande och pensionärerna. De studerandes totala användning av e-post tenderar minska något från 96 procent i Q1 till 95 procent i Q3. Även chatt har minskat lite, från […]
I detta diagram ska vi se i vilken omfattning och hur frekvent internetanvändarna ägnar sig åt e-post, chatt och videosamtal/videochatt. Videosamtal har fått en ordentlig skjuts under pandemin. Från 2020 Q1 har det ökat med 8 procentenheter, så att 79 procent eller 8 av 10 internetanvändare 16+ år använder sig av videosamtal i Q3. I […]
Digitala samtals- och kommunikationstjänster används för att kommunicera på olika sätt; chatta och skicka meddelanden med text och ljud samt ringa röst- eller videosamtal. De flesta av tjänsterna vi jämför har stöd för flera olika av dessa kommunikationssätt. De kan vara en del av ett socialt nätverk (se kapitel 7: Sociala medier) eller en helt […]
Vi har frågat internetanvändarna om de blivit utsatta för sex stycken olika typer av bedrägeribrott på nätet. Den brottstyp som flest uppger sig ha utsatts för är bedrägeriförsök på nätet – detta har drabbat nära var femte internetanvändare. Därefter följer att mer än var sjunde har fått samtal från en falsk helpdesk om påstådda datorproblem. Därefter […]
De som är 76 år eller äldre är minst samstämmiga med övriga åldersgrupper om kanalval för samhällsinformation. De har samma förstahandsval som befolkningen för både brådskande (sms, 47 procent) och allmän (e-post, 29 procent) samhällsinformation, men är inte lika övertygade som befolkningen (sms, 76 procent respektive e-post, 42 procent). Därtill rankar de nyheter i radio, […]
För att få överskådlighet innehåller detta diagram endast sju utvalda kanaler fördelade på ålder. Det blir mycket tydligt att sms överlägset är den kanal som samtliga, oavsett ålder, fördrar för brådskande information. Lika rörande överens är befolkningen om att e-post är det näst bästa alternativet. Därefter går åsikterna isär. För allmän samhällsinformation är befolkningen oavsett […]
De med en funktionsvariation har samma kanaler i topp tre för både brådskande och allmän samhällsinformation. Sms leder stort för brådskande samhällsinformation och därefter kommer e-post och post i brevlådan. För allmän information är det mycket jämnt mellan e-post, post i brevlådan och sms. Digital brevlåda är inte lika många intresserade av. En funktionsvariation kan […]
Stadsbor har samma topp tre som befolkningen i stort för brådskande information, det vill säga sms, e-post och digital brevlåda. Landsbygdsborna byter i sitt kanalval ut den digitala brevlådan mot den analoga postlådan. Både boende i stad och landsbygd vill ha allmän samhällsinformation via e-post. Därefter är det nästan jämnt skägg för stadsborna mellan nyheter […]
Skillnaderna i kanalval för olika hushållsinkomst påminner en del om skillnaderna i utbildningsnivå. Både de i låg- och höginkomsthushåll föredrar först och främst sms och e-post för brådskande information. För allmän information hamnar e-post på första plats hos båda. För boende i höginkomsthushåll ligger digital brevlåda på topp tre för både brådskande och allmän information, […]
Utbildningsnivå ger en del skillnader i kanalval för samhällsinformation. Både låg- och högutbildade föredrar främst sms och e-post för brådskande information. För allmän information hamnar e-post på första plats hos båda. Att få allmän information via sms hamnar på andra plats för de med låg utbildning, men finns inte ens med på topp tre för […]
Sysselsättning speglar överlag ålder och vad gäller kanal för samhällsinformation är likheterna större vid brådskande information än för allmän. Vid brådskande information är de första valen för alla tre grupperna sms och e-post. På nummer tre för pensionärerna landar nyheter på tv, för de arbetande digital brevlåda och för de studerande är det, kanske något […]
Sällan- och ickeanvändarna av internet är två grupper med små baser och därmed höga felmarginaler. Här tittar vi på dem separat för att få en indikation på skillnader dem emellan. Båda grupperna vill helst ha brådskande samhällsinformation via sms, dock inte alls i lika hög utsträckning som befolkningen (76 procent) i stort. På delad andraplats […]
När vi delar upp hela befolkningen i de som använder internet dagligen och jämför dem mot de som använder internet mer sällan eller aldrig ser vi att de ibland tycker likadant men betydligt mer ofta att skillnaderna är stora i deras kanalval för samhällsinformation. För brådskande samhällsinformation är båda grupperna överens om att sms är […]
Svenska folket vill helst ha brådskande samhällsinformation via sms. Detta uppger hela 76 procent. Raset ned till andraplatsen e-post är stort (34 procentenheter) och landar på 42 procent. E-post är ändå ett dubbelt så populärt val som digital brevlåda (20 procent). Att få brådskande samhällsinformation via ett så kallat VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) per […]
Ser vi till topp tre nedbrutet på sysselsättning, som i mångt och mycket speglar ålder, så är det fortfarande familj och vänner vi först och främst tar hjälp av. Skillnaderna i sig är föga förvånande; de unga studerande frågar sina föräldrar i första hand, de som arbetar frågar sin partner och pensionärerna ber sina barn […]
Ålder är den faktor som sticker ut mest av alla i behovet av digital hjälp. För att få överskådlighet har vi delat in de elva olika aktiviteterna i två kluster i varsitt diagram. Behovet av hjälp ökar i stort gradvis med åldern från 26 år. Det ligger i linje med andelen sällan/-ickeanvändare av internet - […]
De med en funktionsvariation/funktionsnedsättning behöver i högre grad digital hjälp. Andelen funktionsvarierade som är sällan-/ickeanvändare (17 procent) av internet är också mer än dubbelt så stor än befolkningen (6 procent) i stort. Runt 3 av 10 med funktionsvariation anger att de skulle be om digital hjälp med konto för strömningstjänst, överföra foton från mobil till […]
Sett till hushållsinkomst så är de som anger att de bor i ett låginkomsthushåll (300’ SEK eller mindre) i mer behov av hjälp än de med högre inkomster. De använder också nätet i lägre utsträckning då andelen sällan-/ickeanvändare fördelar sig enligt följande på hushållsinkomst; låg (15 procent), medel (3 procent) och hög (1 procent). Störst […]
De som enbart har en grundskoleutbildning behöver i högre grad digital hjälp med samtliga aktiviteter och är likaså i högre utsträckning sällan-/ickeanvändare av internet. Utbildningsmässigt ser fördelningen för sällan-/ickeanvändare ut enligt följande; grundskola (21 procent), gymnasium (7 procent) och högskola (3 procent). Många med enbart grundskoleutbildning tillhör också de äldsta i vårt samhälle. Den aktivitet […]
Boende på landsbygd har ett större behov av digital hjälp än stadsbor. Detta beror överlag på att fler landsbygdsbor (9 procent) är sällan-/ickeanvändare av internet än stadsbor (5 procent). Den aktivitet som skiljer stadsbor (14 procent) och landsortsbor (26 procent) mest åt på 12 procentenheter är behovet att be om hjälp med att skapa ett […]
De som är ensamstående/singlar är genomgående i större behov av hjälp med de listade aktiviteterna. Det bottnar sannolikt i att fler ensamstående är sällan-/ickeanvändare än de i en relation. Av de som lever i en relation anger endast 5 procent att de behöver hjälp med att betala räkningar på internetbank medan 13 procent av de […]
Sett till sysselsättning så är pensionärer de som är i störst behov av digital hjälp. När vi tittar på fördelningen av icke-/sällanvändare sticker pensionärer (22 procent) ut i jämförelse med arbetande (3 procent) och studerande (2 procent). Sysselsättning hänger nära samman med ålder som vi ska titta närmare på längre fram i diagram 2.11. Av […]
Kvinnor ber genomgående i högre grad om digital hjälp än män. Exempelvis anger runt var fjärde kvinna (23-25 procent) att de skulle behöva hjälp med att tanka över foton från mobil till dator, abonnera på en strömningstjänst och skapa ett eget e-postkonto. Endast 12-14 procent av männen svarar att de skulle be om hjälp med […]
Detta diagram speglar befolkningen uppdelad på de dagliga internetanvändarna, sällananvändarna och ickeanvändarna, där de två sista grupperna har låga baser med höga felmarginaler. Det blir i denna graf tydligt hur stor skillnaden är mellan de som använder internet dagligen och de som inte använder internet alls. Störst skillnad mellan sällananvändarna och ickeanvändarna ligger i att […]
Internetanvändarna utgörs sammantaget av dagliga användare respektive sällananvändare, alltså de som använder internet men inte dagligen. Skillnaden mellan dessa grupper är stora. De dagliga användarnas beteende ligger i stort i linje med befolkningen, medan hälften eller mer än hälften av sällananvändarna i hög utsträckning skulle behöva be om hjälp med de flesta av alternativen. Obs! […]
Skillnaden mellan befolkningen och internetanvändarna är mycket liten vad gäller att be om digital hjälp. Av de listade alternativen skulle flest be om hjälp med att tanka över foton från mobil till dator, vilket nästan var femte upplevde som en utmaning. Nästan lika många skulle be om hjälp med att abonnera på ett konto för […]
Den grupp som lever i eller riskerar att hamna i digitalt utanförskap, de som är sällan- och ickeanvändare av internet föredrar post i brevlådan. Den digitala brevlådan är mest populär hos de 26-35 år, de högutbildade och/eller de i höginkomsthushåll - och inte alls hos den äldre befolkningen. Vi har alltså frågat svenska folket vilken […]
Störst behov har av naturliga skäl de som använder internet mer sällan än dagligen eller inte alls – sällan- och ickeanvändarna, i synnerhet de allra äldsta och de med lägst utbildning. Sett till utbildningsnivå är klyftan mycket stor mellan låg- och högutbildade. Exempelvis behöver 45 procent av de med enbart grundskoleutbildning hjälp med mobilt bank-id […]
Alla i åldern 17-19 år kommunicerar via chatt. Fyra av fem (84 procent) gör det varje dag. Alla barn i gymnasieåldern använder också e-post, över hälften (55 procent) gör det dagligen. Nio av tio (90 procent) ringer via internet eller kommunicerar via videosamtal (86 procent). Det är dock bara 30 procent, som använder Skype. Vart […]
Föräldrars kunskap om vilka barnen kommunicerar med är blandad. Det är ungefär hälften (51 procent) av föräldrarna som vet vilka de flesta som deras barn kommunicerar med på internet. Föräldrar uppger att de har något bättre kännedom om vilka deras mellanstadiebarn kommunicerar med på nätet än deras högstadiebarn.
I stort sett alla (97 procent) på högstadiet kommunicerar via chatt, och nära fyra av fem (78 procent) gör det dagligen. Med ökad ålder ökar användningen av e-posten och drygt nio av tio (92 procent) använder e-post. Nästan var tredje (31 procent) e-postar dagligen. Det är nio av tio (89 procent) som ringer via internet. […]
Nio av tio (90 procent) av barnen på mellanstadiet kommunicerar via chatt. Nästan åtta av tio (77 procent) ringer via internet och tre av fyra kommunicerar via videosamtal. Två av tre barn på mellanstadiet använder e-post. Det är dock bara 4 procent som använder e-posten dagligen. På mellanstadiet är det vart femte barn som använder […]
Att chatta är den mest populära kommunikationsformen. Därefter kommer e-post och att ringa via internet. Totalt sett chattar pojkar och flickor i lika hög grad medan flickor i högre utsträckning chattar dagligen. Fler flickor använder chattappen Whatsapp. Skillnader mellan flickor och pojkar i sättet att kommunicera är liten, men flickor tycks vara mer benägna att […]
Barnen och internet, som är en delrapport av Svenskarna och internet, ger en bild av en barndom där det digitala livet börjar tidigt och snabbt blir en viktig del av barnens vardag. Förskola, skola och föräldrar behöver hålla jämna steg med denna digitala barndom för att förstå vilka kunskaper och färdigheter som behövs för att […]
De som idag studerar (83%) chattar i betydligt högre utsträckning än de e-postar (65%) dagligen. De ringer oftare videosamtal och telefonsamtal över internet än de som arbetar eller är pensionärer. Majoriteten av de som studerar är födda på 00- och 90-talet och kommer de att ta med sig dessa kommunikationssätt när de kommer ut i […]
Totalt sett använder minst 90 procent av alla åldersgrupper e-post någon gång. Av de i åldern 26-35 år använder alla – 100 procent – e-post. I det dagliga användandet skiljer det sig dock en hel del åt. De som är 36–45 år (85%) är flitigast i den dagliga användningen. Bland de yngsta 12–15 år (21%) […]
Redan för tio år sedan låg e-postandet på över 90 procent totalt sett och nära 60 procent på daglig basis. De senaste tre åren så e-postar 97 procent av internetanvändarna någon gång och nästan 70 procent gör det dagligen. Användandet av e-post skiljer sig dock åt åldersmässigt vilket vi kan se i nästa graf – […]
E-post, en av de äldsta kommunikationstjänsterna på internet, har en dominerande ställning både totalt sett och på daglig basis. Chatt, det vill säga korta meddelanden över internet, växer dock och likaså videosamtal och telefonsamtal över internet. Allt detta ska vi titta närmare på i detta kapitel.
E-posten är den kommunikationstjänst som praktiskt taget alla använder. Värt att notera är att e-post är en av de få företeelser på internet som de äldre nyttjar oftare varje dag än de unga. De yngre chattar oftare dagligen och chattandet fortsätter att öka. Likaså ökar videosamtal och telefonsamtal över internet något. Facebook Messenger är den […]
Nytt för i år är att vi frågar internetanvändarna om de generellt sett känner sig övervakade på internet - vilket nära hälften gör. Vi följer även upp om de oroar sig för att myndigheter respektive storföretag som Google och Facebook inkräktar på deras personliga integritet på nätet. En femårstrend visar att oron för integriteten på […]
00-talisten, född under 2000-talets första tio år, började sitt nätanvändande på 100 procent när vi för första gången mätte denna nya generation. År 2012 använde 100 procent internet av 00-talisterna som var med i undersökningen. (Det första året vi mätte 00-talisterna deltog endast de som var födda i början av decenniet.) 00-talisterna är den första […]
90-talisterna föddes samtidigt som svenska internet blev tillgängligt för privatpersoner. Vissa av dem kanske till och med har ett tidigt barndomsminne av ljudet av ett telefonmodem som kopplar upp sig mot internet. Under 1990-talet växte tillgången till internet snabbt och år 2000 hade varannan svensk tillgång till internet. 90-talisterna ligger högt upp i det mesta […]
Användningen av e-post är hög i alla åldrar, och i åldersgruppen 16–35 år använder till och med 100 procent e-post. Den dagliga användningen varierar dock mellan åldersgrupperna. Det är vanligast bland 36–45-åringarna att använda e-post dagligen (85 %). Bland de allra yngsta mellan 12 och 15 år är det däremot enbart 21 procent som läser […]
Nästan alla använder e-post och har gjort det sedan länge. 97 procent uppger att de använder e-post någon gång och 68 procent gör det dagligen. Ser man på utvecklingen de senaste 10 åren så har det varierat kring ungefär samma nivå.
Den populäraste kommunikationstjänsten på internet är e-posten. Nästan alla internetanvändare (97 %) använder e-post och drygt två tredjedelar (68 %) gör det dagligen. Efter e-post är det flest som använder sig av chatt (84 %), som även över hälften (51 %) gör dagligen. Sedan är det ungefär lika många som ringer telefonsamtal via internt (69 […]
Det är tydligt att de svenskarna internetanvändarna använder mer än en tjänst för att kommunicera med omvärlden. I genomsnitt använder man 4,98 av de 8 meddelandetjänster som Svenskarna och internet undersöker (epost, telesamtal över nätet, direktmeddelanden (chatt), videosamtal, Facebook Messenger, Snapchat, Whatsapp, Skype). Vanligast är det att man använder 6 olika tjänster, vilket var fjärde […]
Drygt hälften (53 %) av svenskarna som använder internet på arbetet läser arbetsrelaterad e-post under semestern. Det är vanligare att männen gör det (57 %) än kvinnorna (47 %).
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.
I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.