.FILE 2G 3G 4G 5G
Kapitel 4

4 av 10 utsatta för bedrägeriförsök på nätet

22 min läsning

I Sverige har 4 av 10 blivit utsatta för olika typer av bedrägeriförsök online det senaste året, och oron för att bli drabbad av nätbrott är stor. Mer än var tionde känner också stor oro över att bli utsatt för näthat av olika slag.

I det här kapitlet undersöker vi begreppen näthat – alltså när någon kränker, hotar eller trakasserar en annan person online, och nätbrott – alltså olika typer av bedrägerier som till exempel bluffmejl eller att få sina kontouppgifter stulna. Vi ser bland annat…

  • Att mer än var tionde internetanvändare känner stor oro för att bli utsatt för näthat
  • Att 4 av 10 internetanvändare har blivit utsatta för oönskade kontaktförsök på nätet
  • Att mer än var tionde högstadieelev har fått stötande bilder skickade till sig från okända
  • Att 4 av 10 internetanvändare blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet det senaste året
  • Att de äldsta är mest oroliga men minst utsatta för bedrägeriförsök på nätet

Flera frågor i kapitlet handlar om huruvida de tillfrågade känner oro och i så fall i vilken grad – från ingen oro till mycket stor oro. Vi kommer främst att fokusera på de som känner stor oro – alltså de som svarat antingen "Mycket stor oro" eller "Ganska stor oro".

Mer än var tionde känner stor oro för att bli för utsatt för näthat

Näthat är ett samlingsbegrepp för när någon kränker, trakasserar eller utsätter någon annan person för hot på internet, till exempel på sociala medier eller via e-post. Vi har frågat internetanvändarna vilken oro de känner för att bli utsatta för näthat eller kränkningar på nätet.

Diagram 4.1 Bas: Internetanvändare 12+ år, Vilken oro känner du för att du ska bli utsatt för näthat eller kränkningar på nätet?, (Känner oro = Mycket stor/Ganska stor/Viss oro, Stor oro = Mycket/Ganska stor oro), År 2021 (Studie 2)

Drygt 4 av 10 känner någon form av oro för att bli utsatta för näthat, varav drygt 1 av 10 känner stor oro. För 4 procent är oron för näthat mycket stor. Det är en stor skillnad mellan män och kvinnor. Män är minst oroliga av alla i jämförelsen, medan kvinnor tillhör de som oroar sig mest av alla.

17%
av högstadieelever känner stor oro för att bli utsatt för näthat.

Här kommer några fler intressanta skillnader...

  • Högstadieelever är betydligt mer oroliga än gymnasieelever för att utsättas för näthat
  • De med en funktionsvariation är mer oroliga än genomsnittet för att utsättas för näthat
  • Nästan dubbelt så många utlandsfödda känner mycket stor oro för att bli utsatta för näthat jämfört med genomsnittet
  • Fler sällananvändare känner stor oro för att bli utsatta för näthat jämfört med genomsnittet

Sett till sysselsättning så är det de studerande och pensionärerna som känner störst oro för näthat. Låt oss undersöka detta närmare i nästa diagram 4.2 som visar oron för näthat fördelat på både generationer och kön.

Kvinnor betydligt mer oroliga än män för att utsättas för näthat

Vilken oro känner internetanvändarna för att bli utsatta för näthat eller kränkningar på nätet? Det visar det här diagrammen fördelade på generation och kön.

Diagram 4.2 Bas: Internetanvändare 12+ år, Vilken oro känner du för att du ska bli utsatt för näthat eller kränkningar på nätet?, (Känner oro = Mycket stor/Ganska stor/Viss oro, Stor oro = Mycket/Ganska stor oro), År 2021 (Studie 2) *) Obs! Uppdelning ger lägre bas med högre felmarginaler

Mest oroliga för att bli utsatta för näthat är de äldsta och de yngsta. Mer än hälften av internetanvändarna födda på 1920- och 30-talet känner någon form av oro, varav var femte känner stor oro. På delad andraplats följer 40-, 50- och 00-talister.

Jämför vi stor oro för näthat mellan män och kvinnor i olika generationer så är det uppemot dubbelt så många kvinnor som är oroliga än män – med undantag för 60-talisterna. Bland 80-talisterna känner kvinnorna tre gånger så stor oro som männen.

Kvinna går med sin mobil i handen. Skärmen visar arga emojis.

Nu ska vi ta reda på vilken oro för mobbing på nätet de yngsta internetanvändarna i åldern 8–11 år känner i diagram 4.3.

Mer än var tionde 8–11-åring känner stor oro för att bli mobbad på nätet

Vi har frågat 8–11-åringarna vilken oro de känner för att de ska bli mobbade på nätet eller att någon ska skriva något elakt om dem som gör dem ledsna. Resultatet ser vi i det här diagrammet.

Diagram 4.3 Bas: Internetanvändare 8–11 år, Vilken oro känner du för att du ska bli mobbad på nätet eller att någon ska skriva något elakt om dig som gör dig ledsen? (Känner oro = Mycket stor/Ganska stor/Viss oro, Stor oro = Mycket/Ganska stor oro), År 2021 (Studie 2)

13%
av internetanvändande 8–11-åringar känner stor oro för att bli mobbad på nätet.

Mer än 4 av 10 av 8–11-åringarna känner någon form av oro för att bli mobbade på nätet eller för att någon ska skriva något taskigt om dem. Mer än 1 av 10 känner stor oro för nätmobbning och 4 procent känner mycket stor oro.

Vill du veta mer om mobbning på nätet och vad vuxna kan göra för att motverka det? Internetstiftelsen har tagit fram en avdelning på webbplatsen Internetkunskap om föräldraskap, och podden Våra barn och nätet som handlar om barnens digitala liv.

1 av 10 på högstadiet har blivit utsatt för näthat

Det här diagrammet redovisar vilka som har blivit utsatta för näthat de senaste 12 månaderna, i jämförelse med de som känner stor oro för att bli utsatta.

Diagram 4.4 Bas: Internetanvändare 12+ år, Stor oro för att bli utsatt för näthat eller kränkningar på nätet / Har blivit utsatt för näthat eller att någon skrivit negativt om mig på nätet under de senaste 12 månaderna, (Stor oro = Mycket/Ganska stor oro), År 2021 (Studie 2)

Totalt sett bland internetanvändarna 12 år eller äldre har 4 procent blivit utsatta för näthat. Två grupper sticker ut som mer drabbade än andra – de yngsta, det vill säga de som går på högstadiet och gymnasiet, samt de som har en funktionsvariation. I dessa grupper har runt var tionde blivit utsatt för näthat och kränkningar på nätet under de senaste 12 månaderna.

Minst drabbade av näthat av alla i jämförelsen är sällanvändarna och pensionärerna. Sällananvändarna känner dock större oro för näthat än alla andra i jämförelsen och pensionärernas oro är också högre än genomsnittet.

Tar vi en tillbakablick till år 2020, 2019 och 2018 så svarade 5 procent av internetanvändarna 12+ år att de hade blivit utsatta för näthat det senaste året. Låt oss hoppas att 1 procentenhets skillnad till årets 4 procent indikerar början på en minskande trend.

Allt näthat är allvarligt, och i nästa diagram 4.5 svarar de drabbade hur allvarlig deras upplevelse var.

Nära hälften av de som drabbats upplevde näthatet som allvarligt

Vi har frågat de som drabbats av näthat de senaste 12 månaderna hur allvarligt det upplevdes. Resultat visas i denna cirkelgraf.

Diagram 4.5 Bas: Utsatts för näthat 12+ år, Hur allvarligt upplevde du näthatet/det negativa som skrevs om dig på internet?, År 2021 (Studie 2)

Av de som drabbats av näthat de senaste 12 månaderna upplevde nära hälften det som allvarligt, varav 13 procent upplevde det som mycket allvarligt.

Jämför vi män och kvinnor tenderar kvinnor att uppleva näthatet som betydligt mer allvarligt än männen. De drabbade utgör dock en liten bas vilket gör att vi får tolka nedbrytningar på till exempel kön med viss försiktighet då felmarginalerna är höga.

I nästa diagram 4.6 ska vi ta reda på hur många som har blivit utsatta för oönskade kontaktförsök på nätet.

4 av 10 har blivit utsatta för oönskade kontaktförsök på nätet

Det här diagrammet visar hur många som under de senaste 12 månaderna har blivit utsatta för oönskade kontaktförsök på nätet.

Diagram 4.6 Bas: Internetanvändare 12+ år, Har du under de senaste 12 månaderna utsatts för oönskade kontaktförsök på nätet?, År 2021 (Studie 2)

4 av 10 har blivit utsatta för oönskade kontaktförsök på nätet. Det är i högre grad 60-, 70-, 80- och 90-talisterna som är drabbade av oönskade kontaktförsök på nätet. I synnerhet 90-talisterna, av vilka drygt hälften blivit kontaktade på nätet av någon oönskad. Bland 00-talisterna har hälften så många, endast en fjärdedel, drabbats av oönskade kontaktförsök. Bland de yngsta och äldsta åldrarna är detta mindre vanligt förekommande.

Vad som är ett oönskat kontaktförsök ligger hos mottagaren att bedöma. Färre singlar och fler i en relation upplever att de blivit utsatta för oönskade kontaktförsök. Något fler kvinnor än män upplever sig också drabbade av oönskade kontaktförsök på nätet. För mer information, se tabellbilagan.

I kommande diagram ska vi undersöka några områden av utsatthet på nätet, där det visat sig att det i huvudsak är de yngsta som har drabbats.

Mer än 1 av 10 högstadieelever har fått stötande bilder från okända

I det här diagrammet ska vi visa hur många som under de senaste 12 månaderna känt sig utsatta på nätet för följande; att samtalstonen i chattar varit stötande eller obehaglig, att de har fått stötande eller obehagliga bilder skickade till sig av personer de inte känner respektive känner, samt att vänner eller bekanta delat bilder på dem som de inte velat att någon ska dela.

Resultatet visar att det framförallt är de yngsta som drabbats av detta de senaste 12 månaderna och diagrammet visar utöver totalen även de som går i högstadiet respektive gymnasiet.

Diagram 4.7 Bas: Internetanvändare 12+ år, Har du under de senaste 12 månaderna utsatts för något av följande…?, År 2021 (Studie 2)

Mer än 1 av 10 har blivit drabbade av en stötande och obehaglig samtalston i chattar de senaste 12 månaderna. Nära 2 av 10 högstadieelever respektive gymnasieelever har blivit utsatta för detta. Det är också något mer vanligt att kvinnor än män drabbas av obehaglig samtalston i chattar.

14%
på högstadiet har fått stötande bilder skickade till sig av personer de inte känner.

Stötande och obehagliga bilder skickas mer ofta av okända personer än av bekanta. Högstadieeleverna är mer drabbade än gymnasieeleverna av både okända och kända avsändare. 14 procent av högstadieeleverna har fått stötande bilder från personer de inte känner och 6 procent har fått det från bekanta. Vad gäller stötande bilder från okända personer är tjejer mer drabbade än killar på högstadiet och gymnasiet.

Att vänner och bekanta delar bilder på en själv som man inte vill att de ska dela har drabbat 3 procent av internetanvändarna. Detta sker mer ofta både i högstadiet och gymnasiet där runt 1 av 10 drabbats. Kvinnor är också mer utsatta än män.

Personer med en funktionsvariation är överlag mer drabbade än genomsnittet. För mer information om funktionsvariation, kön och andra nedbrytningar hänvisar vi till tabellbilagan.

Var tionde högstadieelev ångrar bilder de lagt ut på sig själv

Vi har frågat de som är på nätet om de själva har gjort något som de ångrar. De fyra områden vi undersökt är om man har lagt upp en bild av sig själv på nätet som man ångrat efteråt, om man skrivit inlägg med åsikter om något i samhället som man efteråt ångrat att man skrev, om man delat någon annans inlägg på nätet som man sedan ångrade att man delade samt om man själv skrivit nedsättande kommentarer om någon person som man efteråt ångrat att man skrev.

Resultatet visar att det framförallt är de yngsta som gjort något av detta de senaste 12 månaderna och diagrammet visar utöver totalen även de som går i högstadiet respektive gymnasiet.

Diagram 4.8 Bas: Internetanvändare 12+ år, Har du under de senaste 12 månaderna själv gjort något av följande på nätet?, År 2021 (Studie 2) Obs! Skala 30%

3 procent av internetanvändarna uppger att de under de senaste 12 månaderna har lagt ut en bild på sig själva och sedan ångrat det. Det är tre gånger så vanligt bland högstadieeleverna och mer än dubbelt så vanligt bland gymnasieeleverna. Detta är också mer vanligt bland kvinnor än män. (För kön och andra nedbrytningar, se tabellbilagan.)

2 procent svarar att de har skrivit ett inlägg med åsikter om något i samhället som de ångrat efteråt. Det är något mer förekommande i högstadiet och på gymnasiet. 2 procent anger också att de har delat någon annans inlägg på nätet som de sedan ångrade att de delade, vilket händer män som kvinnor lika ofta.

1 procent uppger att de under de senaste 12 månaderna har skrivit nedsättande kommentarer om någon annan som de ångrat efteråt. Det är fyra gånger vanligare i gymnasiet och händer även mer ofta i högstadiet.

Att högstadie- och gymnasieelever är mer utsatta visar på hur viktigt det är att vi även värnar om våra större barn på nätet. I kapitel 13 Föräldrar och barn på nätet kommer vi bland annat att ta upp regler om internetanvändning ur både föräldrars och barns perspektiv.

Angående att lägga ut bilder som man ångrar kan vi rekommendera vår podd Dumma frågor om internet, där ett avsnitt heter Vem kan se mina bilder jag har lagt upp på nätet?

Mer än 4 av 10 känner stor oro för att bli utsatt för bedrägeriförsök på nätet

Bedrägeribrott innebär att en gärningsperson lurar någon att göra något, eller att inte göra något som denne annars skulle ha gjort. Det medför att gärningspersonen tjänar ekonomiskt på det och leder till ekonomisk skada för den som blir lurad. Vi har frågat internetanvändarna vilken oro de känner för att bli utsatta för bedrägeriförsök på nätet. Det visar det här diagrammet.

Diagram 4.9 Bas: Internetanvändare 16+ år, Vilken oro känner du för att bli utsatt för bedrägeriförsök på nätet? (Känner oro = Mycket stor/Ganska stor/Viss oro, Stor oro = Mycket/Ganska stor oro), År 2021 (Studie 2)

Totalt sett känner nära 9 av 10 någon form av oro för att bli utsatta för bedrägeriförsök på nätet. För mer än 4 av 10 är oron stor och för nära 2 av 10 mycket stor. Mest oro i jämförelsen känner kvinnor, varav hälften känner stor oro. Inte ens 4 av 10 män känner stor oro för att bli utsatta för bedrägeriförsök. Oron för nätbedrägerier är också något större bland landsbygdsbor än stadsbor.

Ser vi till sysselsättning så är skillnaden stor i oro för nätbedrägerier mellan de mer oroliga pensionärerna och de mindre oroliga studerande. I nästa diagram 4.10 ska vi undersöka detta närmare genom att titta på olika generationer.

Mer än hälften av de äldre känner stor oro för att bli utsatta för nätbedrägerier

Vilken oro känner olika generationer för att bli utsatta för bedrägeriförsök på nätet? Det visar det här diagrammet.

Diagram 4.10 Bas: Internetanvändare 16+ år, Vilken oro känner du för att bli utsatt för bedrägeriförsök på nätet? (Känner oro = Mycket stor/Ganska stor/Viss oro, Stor oro = Mycket/Ganska stor oro), År 2021 (Studie 2)

Totalt sett känner mer än 4 av 10 internetanvändare stor oro för att bli utsatta för bedrägeriförsök på nätet. Oron är störst i de äldre generationerna. Bland 20-, 30-, 40- och 50-talisterna känner mer än 5 av 10 stor oro för att bli utsatta för bedrägeriförsök.

Oron för nätbedrägerier är som allra lägst hos de yngsta. Av 00-talisterna känner endast 3 av 10 stor oro för att bli utsatt för bedrägeriförsök på nätet.

I nästa diagram 4.11 ska vi ta reda på hur många som drabbats av bedrägerier på nätet de senaste 12 månaderna.

4 av 10 har blivit utsatta för bedrägeriförsök på nätet det senaste året

Hur många har under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för bedrägerier/bedrägeriförsök på internet? Vi har låtit internetanvändarna svara på följande listade bedrägerityper och även givit möjlighet att skriva in andra typer av bedrägerier eller bedrägeriförsök:

  • Bluffmejl/e-post med falsk avsändare som ser ut att komma från bank/myndighet/VD etc. och försöker lura av dig pengar/personuppgifter eller öppna/ladda hem bifogad fil
  • Kontakt från falsk kundsupport/helpdesk om problem med din dator
  • Att förbetalda varor som du köpt på nätet inte har levererats eller att ytterligare summor dragits från ditt kort
  • Att obehörig bett dig att logga in med ditt Bank-id
  • Att obehörig har använt dina kredit- och/eller kontokortsuppgifter på nätet
  • Att obehörig bett dig om koder från din bankdosa
  • Att obehörig på nätet köper något eller tar ett lån i ditt namn/personnummer
  • Annat nätbedrägeri/försök till nätbedrägeri

Diagram 4.11 Bas: Internetanvändare 16+ år, Har du någon gång under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för något av följande bedrägerier/bedrägeriförsök på internet? (Att obehörig bett dig att logga in med ditt Bank-id / Att obehörig bett dig om koder från din bankdosa / Att obehörig har använt dina kredit- och/eller kontokortsuppgifter på nätet / Att obehörig på nätet köper något eller tar ett lån i ditt namn/personnummer / Att förbetalda varor som du köpt på nätet inte har levererats eller att ytterligare summor dragits från ditt kort / Bluffmejl/e-post med falsk avsändare som ser ut att komma från bank/myndighet/VD etc. och försöker lura av dig pengar/personuppgifter eller öppna/ladda hem bifogad fil / Kontakt från falsk kundsupport/helpdesk om problem med din dator / Annat nätbedrägeri/försök till nätbedrägeri), År 2021 (Studie 2)

35%
har blivit utsatta för bluffmejl under det senaste året.

Sammantaget har 4 av 10 internetanvändare under de senaste 12 månaderna blivit utsatta för något nätbedrägeri. Vanligast är bluffmejl med falsk avsändare vilket en dryg tredjedel har drabbats av. 1 av 10 har blivit kontaktade av en falsk kundsupport om problem med deras dator.

De yngre och de äldre är i lägre grad drabbade av bedrägeribrott vilket vi kommer undersöka närmare i diagram 4.13. Först ska vi titta på några andra intressanta resultat för de listade bedrägeribrotten.

  • Män har i högre grad än kvinnor blivit utsatta för bluffmejl samt för falsk kundsupport om datorproblem
  • 70-talister är mer drabbade än övriga generationer av falsk kundsupport om datorproblem och att förbetalda varor inte har levererats
  • De med en funktionsvariation är mer drabbade än genomsnittet av att förbetalda varor inte har levererats och att obehöriga bett dem att logga in med deras Bank-id
  • Födda utanför Sverige är mer ofta utsatta för bluffmejl än genomsnittet
  • De med enbart grundskoleutbildning drabbas oftare än genomsnittet av att någon obehörig har använt deras kredit- och kontokortsuppgifter
En kille tittar på sin smartphone och ser bekymrad ut.

I nästa diagram 4.12 ska vi jämföra de som känner stor oro för att bli utsatta för bedrägeriförsök på nätet mot de som de facto har drabbats.

Kvinnor mer oroliga för att bli utsatta för nätbedrägerier och män mer drabbade

I det här diagrammet jämför vi i vilken grad olika samhällsgrupper känner stor oro för bedrägeriförsök på nätet samt vilka som de facto har blivit utsatta för ett bedrägeri eller bedrägeriförsök på nätet.

Diagram 4.12 Bas: Internetanvändare 16+ år, Känner stor oro för att bli utsatt för bedrägeriförsök på nätet / Har någon gång under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för något bedrägerier/bedrägeriförsök på internet, (Stor oro = Mycket/ganska stor oro), År 2021 (Studie 2)

Sammantaget är andelen som har drabbats av ett bedrägeriförsök nästan lika stor som de som känner stor oro för att drabbas – runt 4 av 10. Sällananvändarna sticker ut genom att vara de som drabbats minst av alla men samtidigt mer oroliga än de flesta i jämförelsen.

Män drabbas oftare än kvinnor av nätbedrägerier men ändå är det kvinnorna som är mest oroliga. Stadsbor är också mer drabbade av bedrägeribrott på nätet men boende på landsbygden känner större oro.

Unga är inte så oroliga för nätbedrägerier och har drabbats i något lägre grad än genomsnittet. De internetanvändande pensionärerna känner störst oro av alla i jämförelsen men har drabbats av bedrägeriförsök på nätet i betydligt lägre grad än andra. I nästa diagram 4.13 ska vi göra motsvarande jämförelse för generationerna.

De äldre är mest oroliga men minst utsatta för bedrägeriförsök på nätet

I det här diagrammet jämför vi i vilken grad olika generationer känner stor oro för bedrägeriförsök på nätet samt vilka som de facto har blivit utsatta för ett bedrägeri eller bedrägeriförsök på nätet.

Diagram 4.13 Bas: Internetanvändare 16+ år, Känner stor oro för att bli utsatt för bedrägeriförsök på nätet / Har någon gång under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för något bedrägerier/bedrägeriförsök på internet (Stor oro = Mycket/ganska stor oro), År 2021 (Studie 2)

Av internetanvändarna har 4 av 10 drabbats av ett bedrägeriförsök och i princip lika många känner stor oro för att drabbas. Kort summerat så känner de äldsta störst oro av alla, och är samtidigt minst drabbade av alla. De som är födda på 70-, 80- och 90-talet har drabbats i högre utsträckning, trots det är oron betydligt mindre utbredd i dessa generationer. 00-talisterna känner i sin tur minst oro av alla och har också drabbats i betydligt lägre utsträckning än andra.

Bland våra äldsta internetanvändare födda på 20-, 30- och 40-talet är det dubbelt så många som känner stor oro för nätbedrägerier, än som faktiskt har drabbats.

5 procent har blivit utsatta för utpressning på nätet

Vi har frågat de som använder internet om de har blivit utsatta för hot eller utpressning på internet de senaste 12 månaderna. Det kan till exempel handla om att ens dator blivit låst, eller ett falskt mejl där det påstås att webbkameran blivit hackad och fångat bilder där användaren tar del av pornografiskt innehåll. Resultatet visas i det här diagrammet.

Diagram 4.14 Bas: Internetanvändare 16+ år, Har du någon gång under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller utpressning (t ex för låst dator, pornografisk innehåll) på internet, t ex i sociala medier eller via e-post?, År 2021 (Studie 2)

5 procent av internetanvändarna uppger att de under senaste året har blivit drabbade av utpressning på nätet och 1 procent svarar att de utsatts för hot på nätet.

Tittar vi i tabellbilagan så ser vi följande intressanta skillnader…

  • Nästan dubbelt så många män som kvinnor har drabbats av såväl hot som utpressning på nätet
  • 60- och 70-talister är mer drabbade av utpressning på nätet än andra
  • De yngsta och de äldsta är minst drabbade av alla av utpressning
  • Mer än dubbelt så många högskoleutbildade som enbart grundskoleutbildade har drabbats av utpressning på nätet
  • Utpressning på nätet är något mer förekommande i storstäder
  • Bland de som är födda utanför Sverige har fler än genomsnittet drabbats av utpressning på nätet.
En kvinna ligger i sängen och tittar på sin ipad.
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn
Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev!

I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om Internetstiftelsens olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet.

Jag samtycker till att ta emot nyhetsbrev och har tagit del av integritetspolicyn