I Sverige känner nära 9 av 10 någon form av oro över att utländska myndigheter ska samla in och använda ens personliga data. Det finns också en utbredd oro över att ens digitala vårdjournal ska läsas av obehöriga och för att det som står på internet inte är sant.

I det här kapitlet undersöker vi två olika begrepp när det gäller livet på internet. Det är dels digital integritet – alltså rätten till privatliv och hur personuppgifter används på nätet, och dels digital källkritik – hur man värderar digitala källor och identifierar falsk information på internet. Vi ser bland annat…

• Att hälften av internetanvändarna känner stor oro för att utländska myndigheter samlar in data om dem
• Att 4 av 10 internetanvändare känner stor oro för att storföretag samlar in data om dem
• Att 4 av 10 internetanvändare känner stor oro över att deras digitala vårdjournal ska läsas av någon obehörig
• Att 2 av 5 av de äldsta aldrig har hört talas om digital källkritik
• Att var fjärde internetanvändare inte kan ändra sina cookie-inställningar på egen hand

Många av frågorna handlar om huruvida de tillfrågade känner oro och i så fall i vilken grad  – från "ingen oro" till "mycket stor oro". Vi kommer främst att fokusera på de som känner stor oro – alltså de som svarat antingen "Mycket stor oro" eller "Ganska stor oro".

Hälften känner stor oro för att utländska myndigheter samlar in digital data om dem

Vi har frågat internetanvändarna vilken eventuell oro de känner för sin digitala integritet på nätet. Diagrammet visar oro inom fyra olika områden; att storföretag som Google och Facebook samlar in och använder personlig data om oss och vår internetanvändning, att svenska respektive utländska myndigheter samlar in och använder personlig data om oss och vår internetanvändning samt att våra digitala vårdjournaler kan läsas av obehöriga. 

Av dessa fyra områden känner internetanvändarna störst oro för att utländska myndigheter samlar in och använder deras personliga data. Nära 9 av 10 känner någon form av oro, varav 5 av 10 känner stor oro. Därefter oroas nästan lika många totalt sett av att storföretag som Facebook och Google samlar in deras personliga data och internetanvändning – varav 4 av 10 känner stor oro.

Hela 7 av 10 känner oro för att deras digitala vårdjournaler kan läsas av obehöriga, och för 4 av 10 är denna oro stor. Två tredjedelar oroar sig för att svenska myndigheter samlar in och använder deras personliga data och internetanvändning, varav 3 av 10 känner stor oro.

I vilka samhällsgrupper är då stor oro mer vanligt förkommande än i andra? Det kommer vi att redovisa mer ingående i kommande diagram, men redan här kommer en kort sammanfattning:

• Män är mer oroliga för svenska myndigheters datainsamling om dem och kvinnor oroar sig mer över sina digitala vårdjournaler
• De med en funktionsvariation oroar sig mer än genomsnittet för svenska myndigheters datainsamling om dem och över sina digitala vårdjournaler
• Mer än hälften av utlandsfödda känner stor oro för att utländska myndigheter samlar in digital data om dem
• 90-talister och 50-talister oroar sig mer än andra för sina digitala vårdjournaler
• 00-talister oroar sig mindre än andra för storföretags och svenska myndigheters datainsamling om dem
• De allra äldsta internetanvändarna födda på 1920- och 30-talet oroar sig mindre än andra för storföretag datainsamling om dem
• De yngre internetanvändande pensionärerna födda på 40- och 50-talet oroar sig mer än andra för utländska myndigheters datainsamling om dem

Vad bottnar denna oro i? Anledningarna kan givetvis vara många men vi har här tagit fram några exempel som media har rapporterat om. Vad gäller oro för att utländska myndigheter samlar in och använder personlig digital data om oss och vår internetanvändning har sannolikt diskussionen i media om appen Tiktok och dess eventuella kopplingar till kinesiska intressen bidragit.

Vill man veta mer om Tiktok rekommenderar vi avsnittet Vad är Tiktok? av Internetstiftelsens podd Dumma frågor om internet, och denna nyhetsartikel från SVT Nyheter.

Oro för storföretagens datainsamling om oss har sannolikt påverkats av skandaler som Cambridge Analytica, ett privat företag som samlade in information om miljontals användare från Facebook för att tillverka riktade kommersiella och politiska kampanjer. Nyhetssajten Expo har här sammanfattat Cambridge Analytica-skandalen.

En av de mest uppmärksammade dokumentärerna på videotjänsten Netflix under år 2020 var The Social Dilemma, som utforskar hur sociala medier skapar en alltmer polariserad värld som kan få oss att må allt sämre, har också givit upphov till debatt.

Hos svenska myndigheter har det förekommit läckor som exempelvis hos 1177 Vårdguiden, där en underleverantör till 1177 lagrade inspelade telefonsamtal på ett sätt som inte bedömdes uppfylla säkerhetskraven. Om denna händelse skriver bland annat SVT Nyheter.

En annan omskriven händelse kretsade kring Transportstyrelsen, som lagt ut it-tjänster på entreprenad. Det visade sig att utländsk personal haft tillgång till personuppgifter innan de genomgått säkerhetskontroll, något som bland annat SVT Nyheter skrivit om.

I nästa diagram 3.2 ska vi ta reda på vilka i samhället som känner stor oro för myndighetssverige. 

Var tredje med en funktionsvariation känner stor oro över sin digitala integritet hos svenska myndigheter Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Nu ska vi ta reda på vilka av oss som känner stor oro för att svenska myndigheter samlar in och använder personlig data om oss och vår internetanvändning, samt över att våra digitala vårdjournaler kan läsas av obehöriga.

4 av 10 känner stor oro för att få sina digitala vårdjournaler lästa av obehöriga och 3 av 10 känner stor oro för att svenska myndigheter samlar in och använder deras personliga digitala data. Mest oroliga av alla i jämförelsen är de med en funktionsvariation. Nästan hälften av de med en funktionsvariation känner stor oro för sina digitala vårdjournaler och mer än var tredje för svenska myndigheters datainsamling om dem.

Här kommer några andra intressanta skillnader i att känna stor oro. Ha i åtanke att vissa grupper delvis kan överlappa varandra.

• Män är mer oroliga än kvinnor för svenska myndigheters datainsamling om dem
• Kvinnor är mer oroliga än män för sina digitala vårdjournaler
• De i låginkomsthushåll är mer oroliga än de i höginkomsthushåll för både sina digitala vårdjournaler och för svenska myndigheters datainsamling om dem
• De med enbart en grundskoleutbildning är mer oroliga än högutbildade för sina digitala vårdjournaler och för svenska myndigheters datainsamling om dem

Sett till sysselsättning, som också kan spegla ålder, känner både studerande och pensionärer en större oro för sina digitala vårdjournaler än de som arbetar. I nästa diagram 3.3 om generationer ska vi följa upp detta.

4 av 10 känner stor oro för att deras digitala vårdjournaler ska läsas av obehöriga Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Hur ser oron ut för att svenska myndigheter samlar in och använder personlig, digital data om oss och vår internetanvändning samt att våra digitala vårdjournaler kan läsas av obehöriga, fördelat på generationer? Det visar det här diagrammet.

4 av 10 känner stor oro för att få sina digitala vårdjournaler lästa av obehöriga. Mest oroliga är 90-talisterna tillsammans med 40- och 50-talisterna för att icke-behöriga ska ta del av deras digitala vårdjournaler. Bland de som är minst oroliga för sina digitala vårdjournaler finns 70-talisterna, som i lägst utsträckning av alla känner stor oro.

3 av 10 svenskar känner stor oro för att svenska myndigheter samlar in och använder deras personliga digitala data. 90-talisterna känner tillsammans med 50- och 60-talisterna i högre grad stor oro för de svenska myndigheternas digitala datainsamling om dem och minst oroliga är de yngsta, 00-talisterna.

90-talisterna sticker alltså ut som mer oroliga på båda dessa områden. Hur ser då deras oro ut för storföretags och utländska myndigheters datainsamling om dem? Det kommer vi att se i diagram 3.5, men först ska vi titta på olika samhällsgruppers oro i frågan i diagram 3.4.

Mer än hälften av utlandsfödda känner stor oro för att utländska myndigheter samlar in data om dem Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vilka är det som känner stor oro för att utländska myndigheter eller storföretag, som Google och Facebook, samlar in och använder personlig data om oss och vår internetanvändning? Det visar det här diagrammet.

4 av 10 känner stor oro för att storföretag som Google och Facebook samlar in och använder deras personliga digitala data, och 5 av 10 känner stor oro för att utländska myndigheter gör motsvarande.

Mer än hälften av de utlandsfödda oroar sig för att utländska myndigheter samlar in och använder deras personliga digitala data och mer än 4 av 10 oroar sig för att storföretag som Facebook och Google gör detsamma.

Här är ytterligare några intressanta skillnader i stor oro mellan olika grupper. Ha i åtanke att de delvis kan överlappa varandra.

• Boende i storstad oroar sig mer än övriga landet för både storföretags och utländska myndigheters datainsamling om dem
• De med högskoleutbildning oroar sig mer än de med enbart grundskoleutbildning för storföretags datainsamling om dem
• De i låginkomsthushåll oroar sig mer än de i höginkomsthushåll för utländska myndigheters datainsamling om dem
• Sällananvändarna, alltså de som inte är på internet varje dag, tenderar att känna en mindre oro än genomsnittet för utländska myndigheters datainsamling om dem

Sett till sysselsättning, som också kan spegla ålder, så är de studerande och pensionärerna betydligt mer oroliga än de arbetande för utländska myndigheters digitala datainsamling om dem. De arbetande är i sin tur mer oroliga för storföretags datainsamling om dem. I nästa diagram 3.5 ska vi titta närmare på olika generationers oro i frågan.

4 av 10 känner stor oro för att storföretag samlar in personlig data om dem Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vilken oro känner olika generationer för att storföretag som Google och Facebook samlar in och använder personlig data om oss och vår internetanvändning? Och vilka generationer oroar sig för att utländska myndigheter samlar in och använder personlig data om oss och vår internetanvändning? Det ser vi i det här diagrammet.

4 av 10 internetanvändare känner stor oro för att storföretag som Google och Facebook samlar in och använder deras personliga data. Mest oroliga för storföretag är 80- och 90-talisterna. Minst oroliga för storföretag är de äldsta internetanvändande 20- och 30-talisterna och de yngsta 00-talisterna.

5 av 10 internetanvändare känner stor oro för att utländska myndigheter samlar in och använder personlig data om dem och deras internetanvändning. Mest oroliga för utländska myndigheters digitala datainsamling om dem är 90-talisterna tillsammans med 40- och 50-talisterna. Minst oroliga är även här de allra äldsta, 20-och 30-talisterna och de yngsta, 00-talisterna.

I diagram 3.3 kunde vi se att 90-talisterna också är mer oroliga än genomsnittet för att få sina digitala vårdjournaler lästa av obehöriga och att svenska myndigheter samlar in och använder deras personliga data. 90-talisterna är alltså generellt mer oroliga för sin integritet. De som är födda på 90-talet tillhör en generation som i princip har vuxit upp i en digital värld och levt hela sina liv online. Kan det ha påverkat deras medvetenhet om hur mycket data som finns om dem där ute – och därmed ökat deras oro för att den ska hamna i orätta händer? 00-talisterna är i sin tur mindre oroliga än andra på samtliga fyra områden vi undersökt för digital integritet. Kanske kan det förklaras med många tonåringars oräddhet och brist på erfarenhet?

Två sätt att skydda sin digitala integritet är att ändra inställningar för cookies (kakor) och platstjänster på sina digitala enheter. Vilka gör det och vilka behöver hjälp med att göra det? Det ser vi kommande diagram 3.6.

Var fjärde internetanvändare kan inte ändra sina cookie-inställningar på egen hand Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Två sätt att skydda sin digitala integritet kan vara att ändra sina inställningar för cookies (kakor) i sin webbläsare samt välja hur platsinformation delas på olika digitala enheter. De här två diagrammen, fördelat på olika bakgrundsvariabler, visar vilka som inte på egen hand kan ändra sina cookie- och platstjänstinställningar. Denna andel består av två kategorier; personer som behöver hjälp av någon annan för att ändra sina inställningar och personer som inte känner till att det går att göra sådana ändringar.

Nära var fjärde internetanvändare kan inte själva ändra sina inställningar för cookies, och var sjätte kan inte ändra sina platsinställningar på egen hand. Män har lättare för dessa inställningar än kvinnor har. Nära 3 av 10 kvinnor kan inte ställa in cookies själva och 2 av 10 kan inte ändra sina platstjänster på egen hand.

De mer ovana internetanvändarna som sällananvändarna, alltså de som inte använder internet varje dag och de nya användarna, det vill säga de som blivit internetanvändare de senaste tre åren, har en mycket stor utmaning med både cookies och platstjänster. 3 av 4 sällananvändare kan inte ändra sina cookies själva och en tredjedel av dessa vet inte vad cookies är. 8 av 10 av sällananvändarna kan inte ändra sina platstjänster och hälften av dem, alltså 4 av 10, har inte hört talas om denna inställning.

Sett till sysselsättning är det de yngsta, de studerande som har lättast för detta. De internetanvändande pensionärerna har en större utmaning där runt hälften inte kan göra detta på egen hand. Bland de äldsta internetanvändande pensionärerna som är födda på 20- och 30-talet är det runt 7 av 10 som inte klarar av detta själva. Bland 40-talisterna är det cirka 5 av 10 och bland 50-talisterna runt 3 av 10 som inte gör detta obehindrat.

Även i yngre generationer finns ett hjälpbehov, i synnerhet när det gäller cookies. En fjärdedel av 60-talisterna kan inte ändra inställningarna för cookies på egen hand och runt var tionde 70- och 80-talist behöver också hjälp. De som klarar sig bäst på egen hand för både cookies och platstjänster är 90-talisterna. 00-talisterna kanske inte har blivit helt varma i kläderna än som internetanvändare, då hjälpbehovet hos dem är något större.

Vill man veta mer om cookies rekommenderar vi gärna avsnittet Vad är en cookie för något egentligen? av vår podd Dumma frågor om internet.

Nu ska vi i diagram 3.7 ta reda på om de som arbetar känner sig övervakade av sin arbetsgivare.

1 av 10 i låginkomsthushåll känner stor oro för att deras arbetsgivare övervakar dem på nätet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Hur upplever de arbetande sin digitala integritet i förhållande till sin arbetsgivare? Vi har frågat de som arbetar om de känner oro för att deras arbetsgivare övervakar dem på nätet och resultatet visas i det här diagrammet.

3 av 10 som arbetar känner oro för att deras arbetsgivare övervakar dem på nätet, varav 7 procent känner stor oro. Störst oro i jämförelsen känner de med lägst hushållsinkomst. Nära 4 av 10 i låginkomsthushåll känner oro för att deras arbetsgivare övervakar dem på nätet, varav 1 av 10 känner stor oro.

Här nedan följer några andra intressanta skillnader kort sammanfattade…

• De i offentlig sektor känner större oro än de i privat sektor för att deras arbetsgivare övervakar dem på nätet
• Tjänstemän känner större oro än arbetare för att deras arbetsgivare övervakar dem på nätet
• Högskoleutbildade känner större oro än de med enbart grundskoleutbildning för att deras arbetsgivare övervakar dem på nätet
• De som har arbetat hemifrån det senaste året känner något större oro än de som inte arbetat hemifrån för att deras arbetsgivare övervakar dem på nätet

Tar vi en titt på generationer (som finns i tabellbilagan) så oroar sig de arbetande 80- och 90-talisterna mer än andra för att deras arbetsgivare övervakar dem.

Vilka rättigheter har en arbetsgivare att övervaka sina medarbetare digitalt? Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har på sin webbplats skrivit om dataskydd och kontroll och övervakning av anställda.

Övervakning av arbetsgivare har även debatterats i media och fackförbund. Här är två exempel från SVT Nyheter och fackförbundet Unionen.

Nu ska vi gå över till ett annat ämne, nämligen Digital källkritik.

2 av 5 av de äldsta har aldrig hört talas om digital källkritik

Digital källkritik innebär förmågan att kunna värdera om olika kunskapskällor i digitala kanaler är pålitliga eller inte. Det kan gälla text, men också bild, video och ljud. Vi har frågat internetanvändarna hur väl de känner till begreppet "Digital källkritik" vilket detta diagram visar, fördelat på generationer.

Totalt sett uppger drygt 8 av 10 internetanvändare att de känner till begreppet digital källkritik. Hälften av dem, 4 av 10, känner till begreppet så pass väl att de kan förklara vad digital källkritik är för andra. En fjärdedel svarar att även om de känner till digital källkritik så skulle de ha svårt att förklara vad det är. 1 av 10 har hört talas om begreppet men känner inte till det och lika många internetanvändare har aldrig ens hört talas om digital källkritik.

Digital källkritik är mest välkänt bland 90-talister. Mer än 9 av 10 känner till begreppet, varav 6 av 10 så pass väl att de kan förklara för andra vad det är. Kännedomen är generellt sett hög bland de yngre och låg bland de äldre. Av de äldsta internetanvändarna är det endast drygt 4 av 10 som känner till begreppet och färre än 1 av 10 skulle kunna förklara vad det är. 4 av 10 av internetanvändarna födda på 20- och 30-talet har aldrig ens hört talas om begreppet digital källkritik.

Här är några andra intressanta skillnader som även finns att hitta i tabellbilagan. Ha i åtanke att det i synnerhet är de äldsta som har lägre kännedom och att olika grupper delvis kan överlappa varandra.

• Män har högre kännedom än kvinnor om digital källkritik – i synnerhet vad gäller att kunna förklara begreppet
• 9 av 10 av högstadie- och gymnasielever känner till begreppet digital källkritik och endast 5 procent har inte hört talas om det
• Drygt 6 av 10 av internetanvändande pensionärer känner till begreppet digital källkritik, och 2 av 10 har aldrig hört talas om det
• Kännedomen om digital källkritik är lägre på landsbygden än i övriga landet
• Kännedomen om digital källkritik är lägre hos de med funktionsvariation än genomsnittet

Vill man läsa mer om digital källkritik så hänvisar vi gärna till vår egen guide Källkritik – tänk efter innan du delar på webbplatsen Internetkunskap.

Mer om internetanvändarnas kännedom om digital källkritik och andra digitala begrepp finns att läsa i kapitel 14 Digitala hjälpbehov och begrepp.

Härnäst i diagram 3.9 ska vi undersöka hur många som känner oro för att det de läser på nätet inte är sant.

En fjärdedel känner stor oro för att det de läser på nätet inte är sant Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I det här diagrammet ska vi ta redan på vilken oro internetanvändarna som är 8 år och äldre känner för att det de läser på nätet inte är sant.

3 av 4 känner någon form av oro för att det de läser på nätet inte är sant, och för 1 av 4 är oron stor. De yngsta, 10-talisterna, oroar sig minst av alla för detta. Mest oroar sig 40-talisterna, följt av 50-talisterna. Runt var tredje 40- och 50-talist känner stor oro för att det de läser på nätet inte är sant.

Tittar vi i tabellbilagan ser vi exempelvis att kvinnor oroar sig mer än män och att sällananvändarna, de som inte är på internet varje dag, oroar sig betydligt mindre än genomsnittet. Pensionärerna oroar sig också mer än de studerande. Glappet mellan de yngsta generationerna, 00-talisterna och 10-talisterna, är dock stort. Mer än 2 av 10 av 00-talisterna känner stor oro för att läsa osanningar på nätet, medan inte ens hälften så många av 10-talisterna oroar sig för detsamma. Hur ser oron ut för att det som står på nätet inte är sant bland skolbarnen? Det visar nästa diagram 3.10.

1 av 5 skolelever känner stor oro för att det de läser på nätet inte är sant Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Hur oroliga är skoleleverna för att det de läser på nätet inte är sant? Det visar det här diagrammet. 

Totalt sett känner nära två tredjedelar av skoleleverna mellan 8–19 år någon form av oro för att det som de läser på nätet inte är sant. För 1 av 5 är oron stor. De yngsta eleverna oroar sig betydligt mindre än de äldre. Oron stiger gradvis med varje skolstadium fram till och med högstadiet. I högstadiet och gymnasiet känner var fjärde elev stor oro för att det de läser på nätet inte är sant, liksom allmänheten i stort (diagram 3.9).

Hur kan lärare arbeta med källkritik på nätet i skolan? Internetstiftelsens webbplats Digitala lektioner är en resurs för detta.

Nu i diagram 3.11 ska vi titta närmare på vilken oro vi känner för deepfakes, det vill säga media på nätet som är så pass manipulerade att man inte kan märka att de är falska.

En tredjedel känner stor oro för deepfakes på nätet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har frågat internetanvändarna vilken oro de känner för så kallade deepfakes, det vill säga manipulerade bilder, filmer eller ljud som sprids på internet som desinformation. Det kan till exempel vara ett filmklipp där en känd person verkar säga en viss sak, men det är ett montage där bild och ljud är så pass manipulerade att man inte kan märka att de är falska. Resultatet för oro för deepfakes ser vi i det här diagrammet.

Totalt sett känner 3 av 4 internetanvändare någon form av oro för deepfakes på nätet, varav en tredjedel känner stor oro. Det är överlag de äldre som känner oro för deepfakes. Dock är de allra äldsta internetanvändarna, 20- och 30-talisterna, inte lika oroliga som 40- och 50-talisterna. 40-talisterna är mest oroliga av alla, då närmare hälften känner stor oro för deepfakes på nätet.

Tabellbilagan visar att kvinnor känner större oro än män för deepfakes på nätet. I den ser vi också att pensionärer är mer oroliga och de studerande mindre oroliga för deepfakes. Högstadie- och gymnasieleverna är betydligt mindre oroliga än andra för deepfakes, i synnerhet högstadieeleverna. Glappet är stort mellan 90- och 00-talister. 00-talisterna oroar sig betydligt mindre än alla andra för deepfakes och 90-talisterna känner stor oro i betydligt högre grad än 00-talisterna och även 70- och 80-talisterna.

Vill du läsa mer om deepfakes kan vi rekommendera denna artikel på vår webbplats Internetkunskap: Deepfakes är här – nu kan datorn förfalska ditt ansikte.

I jämförelse med oro för att vi läser något på nätet som är inte sant (se diagram 3.9) är oron för deepfakes större. Hur lätt eller svårt tycker vi då det är att avgöra om det vi läser, ser eller hör på nätet är sant eller falskt? Det illustrerar nästa diagram 3.12. 

Nära 1 av 5 har svårt att avgöra om information på nätet är sann eller falsk Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Hur lätt eller svårt anser internetanvändare det är att avgöra om information på nätet som vi ser, hör eller läser är sann eller falsk? Det visar det här diagrammet fördelat på generation.

Nära 2 av 5 internetanvändare tycker det är lätt att avgöra om information på nätet är sann eller falsk, och närmare 1 av 5 tycker att det är svårt. Det står klart att det är de äldsta som har svårast för detta. Runt 3 av 10 av de som är födda på 20-, 30- och 40-talet tycker att det är svårt – 40-talisterna mer än alla andra. Lättast för att avgöra om information är sann eller falsk anser sig 90-talisterna ha, varav 6 av 10 svarar att det är lätt, och färre än 1 av 10 att det är svårt.

Tar vi en titt på andra samhällsgrupper så hittar vi följande… (Alla data återfinns i tabellbilagan.)

• Män anser att det är lättare att avgöra om information på nätet är sann eller falsk än kvinnor gör
• Gymnasieelever tycker att det är lättare att avgöra om information på nätet är sann eller falsk än högstadieelever gör
• De i storstäder tycker att det är lättare att avgöra om information på nätet är sann eller falsk än de på landsbygden gör
• Högskoleutbildade tycker att det är lättare att avgöra om information på nätet är sann eller falsk än de med enbart en grundskoleutbildning gör

I nästa diagram 3.13 ska vi undersöka om det händer att vi börjar läsa artiklar på nätet eller inlägg på sociala medier som vi sedan upptäcker är annonser.

7 av 10 har börjat läsa något på nätet som de sedan upptäcker är en annons Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Det här diagrammet visar hur många internetanvändare som börjar läsa ett inlägg på sociala medier eller en artikel på nätet som de sedan upptäcker är en annons.

Sammantaget har drygt 7 av 10 börjat läsa antingen en artikel på nätet eller ett inlägg i sociala medier som de sedan upptäckt är en annons. För nära 1 av 10 händer det ofta. Två tredjedelar har börjat läsa en artikel på nätet och nära 6 av 10 har börjat läsa ett inlägg på sociala medier som de sedan märker är en annons.

Tittar vi i tabellbilagan så ser vi att 60-talister och kvinnor mer ofta än andra börjar läsa nätartiklar eller inlägg på sociala medier som de sedan upptäcker egentligen är annonser.

Nu ska vi i diagram 3.14 ta reda på hur många som delar inlägg på sociala medier för att uttrycka sin åsikt.

Mer än en tredjedel delar inlägg för att uttrycka sin åsikt Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Hur många delar inlägg på sociala medier för att uttrycka sin åsikt och vilka inlägg är det som delas? Det visar det här diagrammet.

Mer än var tredje internetanvändare delar inlägg i sociala medier för att uttrycka sin åsikt. Vanligast är att dela vänners inlägg, vilket 2 av 10 gör. Därefter följer inlägg från kända personer såsom artister och journalister man följer, som var sjätte delar. Mer än 1 av 10 delar redaktionella artiklar och inlägg med åsikter från grupper de är med i. Färre än var tionde delar inlägg från vänners vänner.

Tittar vi i tabellbilagan på olika åldersgrupper hittar vi bland annat följande…

• Den generation som delar inlägg med åsikter mest av alla är 90-talisterna, i synnerhet från kända personer och journalister
• 70-talister delar vänners inlägg med åsikter mer än andra
• 80-talister delar redaktionella artiklar med åsikter mer än andra
• Pensionärer delar mer sällan inlägg med åsikter än andra

Tabellbilagan innehåller också följande intressanta skillnader mellan olika samhällsgrupper. Vissa grupper kan överlappa varandra vilket är bra att ha med sig när man tolkar resultatet.

• Kvinnor delar inlägg med åsikter mer ofta än män, framförallt från vänner, kända personer och journalister
• Högskoleutbildade delar mer ofta inlägg med åsikter än de med enbart en grundskoleutbildning gör, i synnerhet redaktionella artiklar
• Stadsbor delar inlägg med åsikter mer ofta än landsbygdsbor gör, framförallt från kända personer och journalister
• De med en funktionsvariation delar inlägg för att uttrycka sin åsikt mer ofta än andra, i synnerhet från grupper de är med i