Internetanvändningen är oförändrad sedan år 2021, och det är nästan bara äldre som inte använder nätet. I stort sett alla svenskar använder nu e-legitimation, särskilt mobilt Bank‑id.

I det här kapitlet visar vi hur många i befolkningen som använder internet och vilka det är som inte är internetanvändare idag. Vi undersöker hur många som använder e-legitimation och hur ofta. Hur har exempelvis användningen mobilt Bank-id utvecklats det senaste året och vilka behöver hjälp med installation? Vi tittar också närmare på andra e-tjänster som digital brevlåda och digitala vård- och resetjänster.

Internetanvändningen oförändrad sedan år 2021

Användningen av internet ligger kvar på samma nivå som förra året 2022. Hela 94 procent använder internet i befolkningen och nästan alla dessa använder internet dagligen. Endast några få procent är ute på nätet mer sällan än varje dag. 

De 6 procent som inte använder internet alls tillhör nästan uteslutande de äldsta i vårt samhälle. Var femte pensionär använder inte internet.

Ålder den faktor som påverkar internetanvändningen mest

De som använder internet minst av alla är personer födda på 1920- och 30-talet, som år 2022 alltså är 83 år eller äldre. Dessa äldsta har däremot ökat sin användning av e-tjänster i år. De använder mobilt Bank-id oftare, fler har digitala brevlådor och fler nyttjar digitala vårdtjänster jämfört med föregående år.

Men även även de internetanvändande 20- och 30-talisterna föredrar en fysisk biljett framför en digital, och de betalar hellre för parkering i en automat istället för i en parkeringsapp.

Nästan alla använder e‑legitimation

Nästa alla i befolkningen använder nu e-legitimation. Mobilt Bank-id har en särställning och användningen når i år nya höjder. Framför allt har den dagliga användningen ökat kraftigt – från 47 procent förra året till hela 71 procent i år. 

På andra plats hamnar Freja e-id som endast 2 procent av svenskarna använder.

Internetanvändandet oförändrat från 2021

Dessa diagram visar internetanvändandet år 2021 respektive år 2022 för befolkningen i stort. Dessutom visar vi användningen fördelat på generationer för år 2022. Med sällananvändare avses de internetanvändare som inte använder internet dagligen. Kort summerat ligger internetanvändandet på samma nivåer som år 2021.

Hur har internetanvändandet förändrats det senaste året?

Internetanvändandet bland befolkningen som är 16 år eller äldre ligger på samma nivåer som år 2021. Ålder är den faktor som har störst påverkan på internetanvändandet. Även när vi bryter ned resultatet på olika åldersgrupper och generationer ligger det i princip på samma nivåer som föregående år. Det kan skilja någon procentenhet vilket är inom felmarginalen, med undantag för 50-talisterna som tenderar ha minskat sitt användande marginellt.

Det är viktigt att ha i åtanke att respondenterna i allmänhetsundersökningar som denna är den svensktalande befolkningen som är förmögna att svara på en undersökning via telefon eller webb. Det innebär att vi inte får med de i Sverige som (ännu) inte behärskar det svenska språket, och inte heller personer som lider av exempelvis demens, har läs- och talsvårigheter eller av andra skäl inte kan svara eller nås.

Vilka är generationerna?

20-/30-talister

Personer födda under 1920- och 1930-talet tillhör de äldsta i vår undersökning. De är i år (2022) mellan 83 och 102 år gamla. Under deras liv har Sverige gått från ett samhälle där telefon i hemmet inte var en självklarhet till dagens trådlösa uppkopplade värld.

Vilka använder internet?

• 94 procent av befolkningen 16 år eller äldre använder internet; 90 procent gör det dagligen.
• Av de födda på 60-talet eller senare använder i princip alla internet dagligen.
• 8 av 10 pensionärer använder internet och fler än 6 av 10 (65 procent) är där dagligen. *)
• 9 av 10 av pensionärerna i åldern 66–75 år använder internet och 3 av 4 är där dagligen. *)
• 7 av 10 av pensionärerna i åldern 76 år eller äldre använder internet och 5 av 10 är där dagligen. *)
• Mer än 5 av 10 av de födda på 1920- och 30-talet använder internet och 4 av 10 är där dagligen.

Vilka använder inte internet?

• 6 procent av befolkningen som är 16 år eller äldre använder inte internet.
• Uppemot hälften av de födda på 1920- och 30-talet använder inte internet.
• 2 av 10 av pensionärerna använder inte internet. *)
• 3 av 10 av de äldsta pensionärerna som är 76 år eller äldre använder inte internet. *)

*) För mer information, se tabellbilaga

9 av 10 använder e-legitimation

Det här diagrammet visar hur många som har använt e-legitimation det senaste året samt vilken e-legitimationstjänst de använt sig av. Det har varit möjligt att ange flera e-legitimationstjänster.

Vilka e-legitimationstjänster används och hur ser användningen ut?

De allra flesta använder e-legitimation och mobilt Bank-id dominerar. Utmanaren Freja e-id används enbart av ett par procent men har sin största andel användare bland de yngsta. En förklaring till den yngre användarskaran skulle kunna vara att Freja e-id inte måste vara kopplat till ett bankkonto, samt att den kan användas som en fotolegitimation. Det kan även finnas olika åldersgränser för användning av mobilt Bank-id och Freja e-id som gör att andelen unga användare är större för Freja e-id.

• 91 procent av befolkningen som är 16 år eller äldre använder sig av e-legitimation. Bland de som använder internet är motsvarande siffra 97 procent. *)
• 90 procent av befolkningen använder sig av e-legitimationstjänsten mobilt Bank-id.
• 2 procent av befolkningen använder sig av e-legitimationstjänsten Freja e-id.
• Freja e-id används i högre utsträckning av framför allt 00-talister (9 procent) och även till viss del bland stadsbor (3 procent). *)

För mer information om användning av mobilt Bank-id, se diagram 1.3.

*) För mer information, se tabellbilaga

Daglig användning av mobilt Bank-id skjuter i höjden Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Det här diagrammet visar hur många som har använt e-legitimationen mobilt Bank-id fördelat på generation för både år 2021 och år 2022.

Hur har användningen av mobilt Bank-id förändrats sedan 2021?

• 9 av 10 i befolkningen har använt sig av mobilt Bank-id vilket är en liten ökning med 4 procentenheter sedan 2021.
• Nära 9 av 10 använder sig av mobilt Bank-id varje vecka vilket är en ökning med 14 procentenheter sedan 2021.
• Störst ökning har skett på den dagliga användningen av mobilt Bank-id med 24 procentenheter sedan 2021 och som nu ligger på 7 av 10 i befolkningen.
• 1920-, 30- och 40-talister har dubblerat sin dagliga användning av mobilt Bank-id sedan 2021.
• 7 av 10 pensionärer använder mobilt Bank-id vilken är en ökning från cirka 6 av 10 år 2021. *)
• Pensionärerna har dubblerat sitt dagliga användande från en fjärdedel år 2021 till att hälften av dem är dagliga användare i år. *)

Vilka har inte använt mobilt Bank-id det senaste året?

• 1 av 10 i befolkningen har inte använt mobilt Bank-id.
• 3 av 10 pensionärer har inte använt mobilt Bank-id. *)
• 6 av 10 av 1920- och 30-talisterna har inte använt mobilt Bank-id.

*) För mer information, se tabellbilaga

Färre behöver hjälp med att installera mobilt Bank-id Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I diagram 1.4 ser vi hur många i befolkningen som på egen hand kan eller skulle kunna installera mobilt Bank-id i jämförelse med hur många som använder internet.

Hur har hjälpbehovet av att installera mobilt Bank-id förändrats sedan 2021?

Hjälpbehovet av att installera mobilt Bank-id har minskat det senaste året. Det hänger med största sannolikhet samman med att användningen, och därmed erfarenheten, har ökat vilket framgår i diagram 1.3. Sett till befolkningen i stort har hjälpbehovet minskat med 5 procentenheter men bland de över 55 år har det minskat med mellan 7–10 procentenheter i de olika åldersgrupperna. Ålder är den faktor som är mest avgörande. Kvinnor uppger också i högre grad än män att de behöver hjälp med att installera mobilt Bank-id.

Vilka kan inte installera mobilt Bank-id?

Diagram 1.4 visar att det är:

• var sjunde i befolkningen
• 4 av 10 av pensionärerna
• mer än 6 av 10 som är födda på 1920- och 30-talet *)
• närmare 6 av 10 av de äldre pensionärerna (76+ år)
• en tredjedel av de yngre pensionärerna (66–75 år)
• 1 av 10 av de som är mellan 56–65 år

*) För mer information, se tabellbilaga

Användningen av digitala brevlådor ökar

Det här diagrammet visar vilka som har använt en digital brevlåda de senaste 12 månaderna för år 2021 respektive år 2022.

Hur ser användningen av digitala brevlådor ut i år jämfört med år 2021

• Användningen av digitala brevlådor har ökat. I år använder nära 7 av 10 i befolkningen digitala brevlådor jämfört med 6 av 10 år 2021.
• Pensionärerna har ökat sin användning av digitala brevlådor från en tredjedel år 2021 till nära hälften i år. *)
• Ökningen har skett i alla åldrar men framförallt i den äldre halvan av befolkningen samt hos de allra yngsta.
• Störst ökning har skett bland 40- och 00-talister, där 40-talisterna ökat sin användning med 10 procentenheter till 45 procent, och 00-talisterna ökat sin användning med 14 procentenheter till 61 procent.
• 70-, 80- och 90-talister är de som redan använder digitala brevlådor mest av alla och har därmed haft minst ökning.
• Män har ökat sin användning av digitala brevlådor i högre grad än kvinnor och fler män (70 procent) är idag användare än kvinnor (65 procent). *)

Vilka använder inte digitala brevlådor?

• Bland 20- och 30-talisterna använder 8 av 10 inte digitala brevlådor.
• Drygt hälften av pensionärerna använder inte digitala brevlådor. *)
• Bland 70-, 80- och 90-talisterna använder runt 2 av 10 inte digitala brevlådor.

*) För mer information, se tabellbilaga

En tredjedel av de äldsta använder digitala vårdtjänster

Det här diagrammet visar vilka som har använt e-tjänster för sjukvården de senaste 12 månaderna, för år 2021 respektive år 2022. Med att använda e-vårdtjänster avses till exempel att ha loggat in på webbplatsen 1177 Vårdguiden, haft ett digitalt läkarbesök eller sökt efter information på nätet vid sjukdom.

Hur ser användningen av digitala vårdtjänster ut i år jämfört med år 2021?

• Användningen av e-vårdtjänster har ökat endast marginellt och ligger på runt 8 av 10 i befolkningen.
• 6 av 10 pensionärer använder digitala vårdtjänster vilket i princip är lika många som år 2021. *)
• Störst ökning har skett bland 60-talister (9 procentenheter) och 70-talister (6 procentenheter); de ligger nu på samma höga nivå som 80- och 90-talisterna, det vill säga runt 9 av 10 är användare.
• Tittar vi på den arbetsföra befolkningen 18–65 år ser vi ingen skillnad i användning av digitala vårdtjänster mellan stad och landsbygd – varken i år eller år 2021. *)

Vilka använder inte digitala vårdtjänster?

• 2 av 10 i befolkningen använder inte e-vårdtjänster.
• 4 av 10 av pensionärerna använder inte e-vårdtjänster. *)
• Två tredjedelar av 1920- och 30-talisterna använder inte e-vårdtjänster.

*) För mer information, se tabellbilaga

Var fjärde har haft ett digitalt läkarbesök senaste året Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I de här två diagrammen ser vi hur många som under de senaste 12 månaderna har använt en vårdapp, det vill säga besökt en läkare digitalt via videosamtal.

Det första diagrammet (1.7a) visar hur många i befolkningen som har använt en vårdapp i jämförelse med hur många som använder internet. Det andra diagrammet (1.7b) är enbart baserat på internetanvändare och där jämför vi hur många som har använt en vårdapp med de som enbart har träffat en läkare fysiskt eller inte behövt träffa läkare alls.

Hur ser användningen av vårdappar ut?

Användning av vårdappar hänger samman med flera faktorer. Först och främst påverkar internetanvändning, det vill säga om man alls har möjlighet att kunna använda en vårdapp. Sedan påverkar också om det överhuvudtaget funnits ett behov av vård och även vilken typ av vård som behövts.

De som främst använder vårdappar är den yngre halvan av befolkningen. Där har tre gånger fler haft ett digitalt läkarbesök jämfört med de äldsta födda på 1920- och 30-talet. Lägger vi på dimensionen att vara internetanvändare så dubbleras nästan användningen bland de äldsta.

Det nedre diagrammet visar också att det är de äldsta som har det största vårdbehovet. Det är dock viktigt att poängtera att det i mångt och mycket kan handla om behov av vårdbesök som inte är möjliga att genomföra digitalt.

Vilka använder vårdappar?

• Var fjärde har använt en vårdapp för ett digitalt läkarbesök det senaste året.
• Sett till de internetanvändare som har besökt en läkare det senaste året har 4 av 10 använt en vårdapp. *)
• Vårdappar har använts mer av den yngre halvan av befolkningen varav runt 3 av 10 har haft ett digitalt läkarbesök det senaste året.
• Att använda vårdappar är mer vanligt i städer, i synnerhet storstäder, än på landsbygden. *)
• Drygt 1 av 10 pensionärer har haft ett digitalt läkarbesök i en vårdapp det senaste året. *)

Vilka använder inte vårdappar?

• 3 av 4 har inte använt en vårdapp det senaste året.
• Nära 9 av 10 av pensionärerna har inte använt en vårdapp det senaste året. *)
• 9 av 10 av 20- och 30-talisterna har inte använt en vårdapp det senaste året.

*) För mer information, se tabellbilaga

Fler pensionärer kan i år använda en vårdapp utan hjälp Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I dessa tre diagram tar vi reda på hur många som på egen hand kan, eller vid behov skulle kunna, använda en vårdapp, logga in på 1177 Vårdguiden eller hämta ut ett vaccinationsbevis. Frågorna för vårdapp och 1177 jämför vi med motsvarande resultat från 2021 även om frågorna var något annorlunda formulerade då. Frågan om vaccinationsbevis är ny för i år.

Vilka kan inte använda dessa tre digitala vårdtjänster?

De tre digitala vårdtjänster vi undersöker här visar på ett tydligt mönster: Det är de äldre som inte kan eller skulle kunna använda dessa tjänster. I jämförelse mellan dessa tre är användningen av en vårdapp den största utmaningen. Jämför vi ett år bakåt för vårdappar och 1177 är det dock i år fler som uppger att de kan använda dessa e-vårdtjänster, i synnerhet bland de som är 76 år eller äldre.

Vilka kan inte använda vårdappar?

Diagram 1.8a visar att det är:

• nära var femte i befolkningen
• uppemot 5 av 10 av pensionärerna
• drygt 6 av 10 av de äldre pensionärerna (76+ år)
• en tredjedel av de yngre pensionärerna (66–75 år)

Vilka kan inte logga in på 1177 Vårdguiden?

Diagram 1.8b visar att det är:

• var tionde i befolkningen
• var fjärde pensionär
• drygt 4 av 10 av de äldre pensionärerna (76+ år)
• nära var femte av de yngre pensionärerna (66–75 år)

Vilka kan inte hämta ut sitt covidbevis?

Diagram 1.8c visar att det är:

• var tionde i befolkningen
• 4 av 10 pensionärer
• närmare 5 av 10 av de äldre pensionärerna (76+ år)
• 2 av 10 av de yngre pensionärerna (66–75 år)

Användningen av e-tjänster för kollektivtrafik ökar

Vi har frågat befolkningen 18 år eller äldre om de använt någon e-tjänst för kollektivtrafik, tåg eller allmänna transportmedel, till exempel för att planera en resa online eller köpa en e-biljett. Det här diagrammet visar vilka som har gjort detta år 2021 respektive år 2022 fördelat på generation.

Hur har användningen av e-tjänster för allmänt resande utvecklats sedan år 2021?

• E-tjänster för resande med kollektivtrafik, tåg och allmänna transporter har påverkats av pandemin och dess restriktioner vilket högst sannolikt ligger bakom den ökning vi nu ser från 50 procent till 57 procent i år.
• 8 av 10 studerande använder digitala resetjänster vilket i princip är lika många som år 2021. *) Ser vi enbart till 00-talisterna tenderar en liten minskning ha skett.
• 3 av 10 pensionärer har använt digitala resetjänster vilket är en marginell ökning från 2021. *)

Vilka använder inte e-tjänster för allmänt resande?

• 4 av 10 i befolkningen använder inte digitala resetjänster.
• 7 av 10 pensionärer använder inte digitala resetjänster. *)
• 8 av 10 som är 76 år eller äldre använder inte digitala resetjänster.

*) För mer information, se tabellbilaga

Mer än hälften har rest med en digital biljett i mobilen Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I det här två diagrammen ser vi hur många som under de senaste 12 månaderna har rest med en digital biljett i mobilen.

Det första diagrammet visar hur många i befolkningen som har rest med en digital biljett i jämförelse med hur många som använder internet. Det andra diagrammet är enbart baserat på internetanvändare; där jämför vi de som har rest med en digital biljett med de som enbart har rest med en fysisk biljett eller inte rest med en biljett alls.

Hur ser nyttjandegraden av digitala biljetter för resande ut?

Att resa med en digital biljett hänger samman med flera faktorer, till exempel om det överhuvudtaget funnits ett behov av att resa med allmän transport. Utöver det påverkar också internetanvändning, det vill säga om man alls har möjlighet att skaffa och nyttja en digital biljett. Det är också viktigt att ha i åtanke att pandemin och dess restriktioner har haft en påtaglig effekt på resandet med allmänna transportmedel, i synnerhet bland riskgrupper som de äldsta.

Det är främst de yngsta som har rest med en digital biljett i mobilen. Bland dessa 90- och 00-talister har tio gånger fler rest med en digital biljett jämfört med de äldsta som är födda på 20- och 30-talet. Lägger vi på dimensionen att vara internetanvändare så blir användningen av digitala biljetter bland de äldsta nästan det dubbla.

Vilka har rest med en digital biljett i mobilen det senaste året?

• Mer än hälften av befolkningen har rest med en digital biljett i mobilen.
• Bland internetanvändare som har rest med någon biljett har nära 9 av 10 rest med en digital biljett. *)
• Runt 8 av 10 av 90- och 00-talisterna har rest med en digital biljett i mobilen vilket i jämförelse är mest av alla.
• 2 av 10 pensionärer har rest med en digital biljett i mobilen. *)

Vilka har inte rest med en digital biljett i mobilen det senaste året?

• Drygt 4 av 10 av befolkningen har inte rest med en digital biljett i mobilen.
• Runt 4 av 10 av 60- och 70-talisterna har inte rest med en digital biljett i mobilen.
• 8 av 10 pensionärer har inte rest med en digital biljett i mobilen. *)

*) För mer information, se tabellbilaga

Majoriteten betalar parkeringsavgift med en app  Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

I de här två diagrammen ser vi hur många som under de senaste 12 månaderna har betalat för parkering via en app.

Det första diagrammet (1.11a) visar hur många i befolkningen som har betalat en parkeringsavgift via en app i jämförelse med hur många som använder internet. Det andra diagrammet (1.11b) är enbart baserat på internetanvändare och där jämför vi de som har betalat en avgift i en parkeringsapp med de som enbart har betalat parkeringsavgift i en p-automat eller inte betalat en parkeringsavgift alls.

Hur ser användandet av parkeringsappar ut?

Användningen av parkeringsappar styrs främst av om man överhuvudtaget kör bil och behöver betala en parkeringsavgift. Det hänger också samman med internetanvändning, det vill säga om man ens har möjlighet att kunna använda en parkeringsapp.

De som främst använt parkeringsappar är 60-, 70- och 80-talister, vilka också är de som mest av alla har betalat parkeringsavgifter överhuvudtaget. De äldsta internetanvändarna som är födda på 1920- och 30-talet är de enda som mer ofta betalat parkeringsavgift enbart i automat än via en app.

Vilka har betalat parkeringsavgift i en app?

• Drygt 6 av 10 av befolkningen har betalat parkeringsavgift i en app.
• 3 av 4 av 60-, 70- och 80-talisterna har betalat parkeringsavgift i en app vilket i jämförelse är mest av alla.
• Nära 4 av 10 pensionärer har betalat parkeringsavgift i en app. *)

Vilka har inte betalat parkeringsavgift i en app?

• Nära 4 av 10 av befolkningen har inte betalat parkeringsavgift i en app.
• 3 av 10 av 90-talisterna har inte betalat parkeringsavgift i en app.
• Nära 6 av 10 pensionärer har inte betalat parkeringsavgift i en app. *)

*) För mer information, se tabellbilaga