I Sverige använder i stort sett alla skolbarn internet, och de flesta uppger att deras föräldrar inte vet allt som barnen gör på nätet. Föräldrar och barn har också olika åsikter om ifall det finns uppsatta regler för internetanvändandet.

I det här kapitlet tittar vi på barnens internetanvändning, och ställer frågor till föräldrar och barn om huruvida det finns regler hemma för internetanvändandet. Dessutom frågar vi föräldrar och barn om föräldrarna känner till vad deras barn gör på nätet. Vi ser bland annat…

• Att i princip alla barn mellan 8–19 år använder internet
• Att 3 av 10 föräldrar inte känner sig tillräckligt insatta i vilka deras barn chattar med
• Att 7 av 10 föräldrar anser att de känner till vad deras barn gör på nätet
• Att mer än 6 av 10 barn anser att deras föräldrar inte känner till allt de gör på nätet
• Att fler föräldrar än barn anser att det finns regler för internetanvändningen

99 procent av 8–19-åringarna använder internet

Vi har frågat föräldrar till barn 8–19 år om deras barn använder internet. Resultatet visas i det här diagrammet.

Hela 99 procent av barn i åldern 8–19 år använder idag internet. I kommande grafer ska vi undersöka om internetanvändandet skiljer sig åt mellan olika skolåldrar och hur insatta föräldrar känner sig i vad deras barn gör på nätet – och jämföra mot hur insatta barnen säger att deras föräldrar är.

Rent metodologiskt vill vi tydliggöra att om den svarande föräldern har flera barn i åldersspannet 8–19 år så har föräldern endast fått svara för ett slumpmässigt valt barn. Barnen under 16 år har i sin tur blivit intervjuade efter målsmans godkännande. För mer information, se Metodbeskrivning.

96 procent av barnen på lågstadiet använder internet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Hur ser internetanvändandet ut bland barn i olika skolåldrar idag? Det ser vi i det här diagrammet.

Totalt sett är 99 procent av barnen mellan 8–19 år på nätet (diagram 13.1). På lågstadiet använder 96 procent av barnen internet och på mellanstadiet 98 procent. På högstadiet och gymnasiet använder idag samtliga internet.

Detta hänger givetvis samman med att samhället inklusive skolan alltmer digitaliseras. Mer om skolans digitalisering finns att läsa om på Skolverkets webbplats.

Under pandemin har många högstadie- och gymnasieelever fått undervisning på distans, och därmed använt internet mer än vanligt även för skolarbete. Läs mer om detta i kapitel 6 Arbete och studier på distans.

Nu ska vi i diagram 13.3 ta reda på hur insatta barn säger att deras föräldrar är i vad de gör på nätet – och jämföra det mot hur insatta föräldrar känner sig.

3 av 10 föräldrar skulle vilja veta mer om vad deras barn gör på nätet

Vi har frågat föräldrar om de känner sig tillräckligt insatta i vad deras barn gör på internet. Därtill har vi frågat barn om deras föräldrar vet vad de gör på nätet. Resultatet på dessa två frågor jämför vi i de här två diagrammen.

Totalt sett känner sig 3 av 10 föräldrar inte tillräckligt insatta i vad deras barn 8–19 år gör på nätet. Av barnen svarar endast 7 procent att deras föräldrar inte vet vad de gör på nätet men nästan två tredjedelar medger också att föräldrarna inte vet allt.

Störst inblick har föräldrarna i sina lågstadiebarns digitala liv vilket lågstadiebarnen också instämmer i. Närmare var femte lågstadieförälder skulle dock vilja vara mer insatt i vad deras barn gör på nätet.

Minst insatta i sina barns digitala aktiviteter känner sig högstadieföräldrarna. Uppemot 4 av 10 föräldrar skulle vilja vet mer om vad deras högstadiebarn gör på nätet. Bara 1 av 10 högstadiebarn svarar att deras föräldrar inte vet vad de gör på internet, men 3 av 4 svarar också att föräldrarna inte vet allt.

I nästa diagram 13.4 ska vi undersöka hur insatta föräldrar är i vilka barnen kommunicerar med på internet, från både föräldrars och barns perspektiv.

3 av 10 föräldrar känner sig inte tillräckligt insatta i vilka barnen chattar med Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Hur insatta är föräldrar i vilka deras barn kommunicerar med på nätet? Det har vi låtit både föräldrar och barn svara på och resultatet ser vi i de här två diagrammen.

3 av 10 föräldrar känner sig inte tillräckligt insatta i vilka deras barn 8–19 år kommunicerar med på nätet. Nära 2 av 10 av barnen uppger att deras föräldrar inte vet vilka de chattar med och nästan hälften av barnen svarar att även om deras föräldrar är insatta så känner de inte till alla som de chattar med.

Var sjunde lågstadieförälder, var fjärde mellanstadieförälder, mer än 4 av 10 av högstadieföräldrarna och 3 av 10 av gymnasieföräldrarna känner sig inte tillräckligt insatta i vilka deras barn kommunicerar med på nätet. Minst insatta känner sig alltså högstadieföräldrarna. Bland högstadiebarnen uppger drygt 2 av 10 att föräldrarna inte vet vilka de chattar med men uppemot 6 av 10 medger också att även om föräldrarna har inblick, så känner de inte till alla de chattar eller pratar med.

Mer om föräldrars regler kring vem barnen får kommunicera med på nätet finns att läsa i
diagram 13.14. I nästa diagram 13.5 ska vi undersöka hur insatta föräldrar är i barnens användarkonton på nätet, från både föräldrar och barns perspektiv.

Drygt 1 av 5 föräldrar känner sig inte tillräckligt insatta i sina barns användarkonton på nätet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har frågat både föräldrar och barn om hur insatta föräldrarna är i barnens registrerade användarkonton på nätet, till exempel för olika spel, sociala medier, streaming eller olika appar. I de här två diagrammen jämför vi föräldrars och barns svar.

Mer än 2 av 10 föräldrar till barn 8–19 år skulle vilja vara mer insatta i vilka registrerade användarkonton deras barn har på nätet. Drygt 1 av 10 av barnen svarar att deras föräldrar inte känner till något konto de har. Lite mer än en tredjedel av barnen medger att även om föräldrarna är insatta så känner de inte till alla deras användarkonton.

Ytterst få av barnen på låg- och mellanstadiet svarar att föräldrarna inte vet vilka konton de har på nätet. Föräldrarna känner sig dock inte lika insatta, i synnerhet inte mellanstadieföräldrarna där var sjätte skulle vilja ha större inblick.

Högstadieföräldrarna är de som allra mest skulle vilja ha större inblick i vilka användarkonton deras barn har på internet, vilket lite mer än 3 av 10 uppger. Av högstadiebarnen svarar dock endast lite mer än 1 av 10 att föräldrarna inte vet vilka konton de har, men hälften av dem medger också att även om föräldrarna har inblick så känner de inte till alla konton.

Uppemot 3 av 10 av föräldrar med barn i gymnasiet skulle vilja vara mer insatta i sina barns användarkonton. Lika många gymnasieelever uppger också att deras föräldrar inte vet vilka användarkonton på nätet barnen har.

I nästa diagram 13.6 ska vi ta reda på om barnen registrerar sina egna användarkonton på nätet eller ej – från både barns och föräldrars perspektiv.

1 av 10 mellanstadiebarn registrerar sina egna användarkonton på nätet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Får barn hjälp av föräldrarna att registrera användarkonton på nätet för till exempel spel, sociala medier, streaming och appar? Det har både föräldrar och barn svarat på och resultatet ser vi i det här diagrammet.

Nära 2 av 10 föräldrar uppger att de låter sina barn 8–19 år registrera sina användarkonton på nätet själva. Något fler barn, var fjärde, uppger att de gör detta själv.

Föräldrar till lågstadiebarn låter inte sina barn registrera egna användarkonton på nätet i någon större utsträckning vilket barnen instämmer i. På mellanstadiet börjar dock föräldrarnas och barnens bild gå isär. Endast 4 procent av mellanstadieföräldrarna svarar att barnen registrerar sina nätkonton själva medan mer än 1 av 10 av barnen uppger att de gör det. Dock svarar nära 6 av 10 av mellanstadiebarnen att föräldrarna hjälper dem – men bara med vissa konton.

På högstadiet och gymnasiet har barnen fått mer fria händer att registrera användarkonton. På gymnasiet skiljer sig dock bilden mellan föräldrar och barn. Mer än hälften av föräldrarna svarar att de hjälper sina barn medan mer än hälften av de på gymnasiet svarar att föräldrarna inte gör det.

Nu ska vi titta närmare på regler för internetanvändning i diagram 13.7.

Föräldrar anser i högre grad än barn att det finns regler för internetanvändning

Vi har frågat både föräldrar och barn om föräldrarna har satt upp regler för internetanvändning för barnen. Deras svar visas i det här diagrammet.

Vi har listat flera olika regler för internetanvändning och med endast ett undantag anser föräldrarna i högre grad än barnen att de har satt upp regler. Undantaget är skärmtid där fler barn än föräldrar upplever att det finns en regel. Vad gäller vilka spel som får spelas, vilka sociala medier som får användas och om konton på sociala medier ska vara öppna eller stängda och vem barnet får chatta med anser fler föräldrar än barn att de har satt upp regler.

Störst skillnad mellan föräldrarnas och barnens perspektiv är när det gäller regler för vilka barnen får kommunicera med, till exempel om de får chatta med kända eller okända personer. Uppemot 5 av 10 av föräldrarna anser att de har satt upp regler för detta medan bara 3 av 10 av barnen upplever att de har en sådan regel.

En mindre andel föräldrar har angivit att de har andra regler för internetanvändning. Deras svar avser främst var den smarta mobilen ska vara på natten (inte vid sängen), till vilket klockslag barnet får vara online och vilka sajter som är okej att besöka. En förälder berättar att de ställt in sonens telefon så att den blockerar porrsajter.

Några barn har också skrivit in andra regler för internetanvändande som de har fått av sina föräldrar. Svaren avser främst att de inte får lämna ut privat information som sitt namn eller var de bor i chattar. En klok 14-årig flicka tillägger att hon "har vett i skallen så jag vet vad jag ska och inte ska göra för min säkerhet".

Skiljer sig dessa regler åt mellan pojkar och flickor? Det ska vi ta reda på i nästa diagram 13.8.

Fler flickor har regler om sociala medier och nätkontakter och fler pojkar om skärmtid och spel Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Skiljer sig regler för internetanvändning åt mellan pojkar och flickor? Det visar följande två diagram från både föräldrars och barns perspektiv.

Föräldrar ger i högre grad pojkar än flickor regler för internetanvändning. Pojkar får enligt föräldrarna mer ofta regler om skärmtid och vilka spel som får spelas. Föräldrarna ger däremot i större uträckning flickorna regler kring vilka de får kommunicera med (kända eller okända) och för sociala medier, vilka de får använda och om konton ska vara öppna eller stängda.

Störst är skillnaden mellan vilka spel som får spelas och vem barnen får kommunicera med. Enligt föräldrarna har 5 av 10 av pojkarna regler kring spel online medan inte ens 4 av 10 av flickorna har det. Likaså har föräldrarna givit 5 av 10 av sina flickor regler kring vem de får chatta med medan endast 4 av 10 av pojkarna fått en sådan regel.

Barnens totala bild av regler ser dock lite annorlunda ut jämfört med föräldrarnas. Pojkar och flickor upplever i ungefär lika hög grad, med en knapp marginal för pojkarna, att de har regler för internetanvändning. För de olika aktiviteterna råder samsyn med föräldrarna om vilka regler som pojkar respektive flickor har mer ofta. Skillnaden mellan pojkar och flickor för respektive regel är dock inte lika stor från barnens synvinkel som den är från föräldrarnas.

Hur ser då regelfördelningen ut mellan barn i olika skolstadier? Det ser vi i nästa diagram 13.9.

Föräldrar och gymnasieungdomars syn på regler för internetanvändning går isär Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Hur skiljer sig regler för internetanvändning åt mellan barn i olika skolstadier? Det visar det här diagrammet från både föräldrars och barns synvinkel.

I princip alla internetanvändande barn på låg- och mellanstadiet har regler om internetanvändning enligt föräldrarna. Detta instämmer lågstadiebarnen i. På mellanstadiet börjar emellertid bilden gå isär mellan föräldrar och barn, då föräldrarna i högre grad anser att de har satt upp regler än vad barnen gör. Avståndet mellan barn och föräldrar blir bara större ju äldre barnen blir.

På högstadiet svarar drygt 7 av 10 föräldrar att barnen har regler kring internetanvändning vilket endast drygt 5 av 10 barnen instämmer i. På gymnasiet är klyftan mellan föräldrar och barn som störst. 5 av 10 av föräldrarna menar att deras barn på gymnasiet har regler kring internetanvändning men endast 2 av 10 av gymnasieungdomarna säger detsamma.

Hur ser det då ut med regler för skärmtid för skolbarn i olika åldrar? Det ser vi nästa diagram 13.10.

Fler barn än föräldrar upplever att det har satts upp regler för skärmtid Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Hur ser föräldrar och skolbarn i olika stadier på regler för skärmtid? Det ser vi i det här diagrammet.

Totalt sett tycker fler barn än föräldrar att de har regler för skärmtid. Det är framförallt låg- och mellanstadiebarn som i högre grad än föräldrar anser att de har skärmtidsregler. Störst skillnad är det mellan föräldrar och mellanstadiebarnen. På högstadiet har barnen och föräldrarna samma bild av skärmtid och på gymnasiet anser fler föräldrar än barn att regler för skärmtid har satts upp.

I kapitel 1 i avsnittet Digital skärmtid finns mer att läsa om hur skärmtiden påverkar oss, bland annat om den upplevs göra oss mer sociala eller mer utanför.

Vilka spel får spelas online? I nästa diagram 13.11 redovisar vi föräldrars och barns bild av regler kring detta.

Nära 8 av 10 lågstadieföräldrar har regler för vilka spel barnet får spela Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har frågat både barn och föräldrar om barnen har regler för vilka spel som får spelas. Deras svar finner vi i det här diagrammet.

Föräldrar anser i högre grad än barnen att de har satt upp regler för vilka spel som får spelas. Det är framförallt låg- och mellanstadiebarnen som har dessa regler. Nära 8 av 10 av lågstadieföräldrarna och drygt 6 av 10 av mellanstadieföräldrarna har satt upp regler för sina barn om vilka spel som får spelas. Barnen tycker inte i lika hög grad att de har denna regel, endast hälften av mellanstadiebarnen anser att de har fått en sådan regel om spel.

Var tredje högstadieförälder har satt upp regler om vilka spel som får spelas liksom var sjätte gymnasieförälder. Liksom de yngre barnen håller de äldre barnen inte riktigt med föräldrarna i samma utsträckning om att de har denna regel.

Drygt 6 av 10 låg- och mellanstadieföräldrar har regler för vilka sociala medier som barnet får använda Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Har barn regler kring vilka sociala medier de får använda? Det ska vi undersöka närmare i detta diagram, både från föräldrar och barns perspektiv, fördelat på olika skolåldrar.

Fler föräldrar än barn anser att de har satt upp regler för vilka sociala medier som får användas. Det är i synnerhet låg- och mellanstadiebarn som har fått en sådan regel, vilket mer än 6 av 10 av föräldrarna uppger. Majoriteten av lågstadiebarnen instämmer men inte lika många av mellanstadiebarnen.

På högstadiet har en tredjedel av föräldrarna satt upp regler för vilka sociala medier som får användas medan endast en femtedel av barnen anser att de har en dylik regel. Var sjunde gymnasieförälder anger att de har satt upp regler kring detta men får bara bifall från 4 procent av ungdomarna på gymnasiet.

I nästa diagram 13.13 ska vi undersöka vilka regler som finns för öppna eller stängda konton på sociala medier.

Varannan mellanstadieförälder har regler för om barnens konton på sociala medier ska vara öppna eller stängda Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Får barnen ha öppna eller stängda konton på sociala medier? Vi har frågat både föräldrar och barn om det finns regler kring detta vilket det här diagrammet visar.

Det är framförallt barn på mellanstadiet som har regler för om konton på sociala medier ska vara öppna eller stängda. I alla fall enligt mellanstadieföräldrarna varav hälften svarar att de har satt upp en regel kring detta. Betydligt färre mellanstadiebarn, en dryg tredjedel, anser att de har en sådan regel. En mindre andel lågstadiebarn har denna regel enligt föräldrarna vilket också hänger samman med att färre lågstadiebarn överhuvudtaget får vara på sociala medier.

Regler för öppna eller stängda konton på sociala medier minskar efter mellanstadiet. Skillnaden mellan föräldrar och barn förblir dock stor både på högstadiet och gymnasiet.

Nu ska vi undersöka föräldrar och barns syn på regler vem barnen får kommunicera med online. Se diagram 13.14.

2 av 3 mellanstadieföräldrar har satt upp regler för vilka deras barn får kommunicera med på nätet Klicka för att kopiera länken till detta avsnitt

Vi har frågat både föräldrar och barn om det finns regler för vilka barnet får chatta eller prata med på nätet, i synnerhet om de får chatta med okända eller ej.

Lågstadieföräldrar och barn har ungefär samma syn på om det finns regler kring vilka barnen får prata med på nätet. 6 av 10 av lågstadieföräldrarna anser detta och likaså mer än hälften av lågstadiebarnen.

Mellanstadieföräldrarna är de som i högst grad satt upp en dylik regel, men bilden mellan föräldrar och barn går här isär. 2 av 3 mellanstadieföräldrar säger sig ha satt upp en regel om vilka deras barn får chatta med, men inte ens hälften av barnen anser att en sådan regel finns.

På högstadiet och gymnasiet råder inte heller samsyn mellan barn och föräldrar i denna fråga. 4 av 10 högstadieföräldrar har givit barn regler om vilka de får kommunicera med på nätet, vilket inte ens
2 av 10 av högstadiebarnen anser. På gymnasiet är skillnaden ännu större. 2 av 10 gymnasieföräldrar uppger att de har en regel om vem barnet får chatta med vilket är tre gånger fler än de gymnasiebarn som anser det.

Om man är nyfiken i att fördjupa sig ytterligare i barnens digitala närvaro, kan vi tipsa om Internetstiftelsens podd "Våra barn och nätet".

Mer om barn på nätet från 8 år finns att läsa under respektive avsnitt i följande kapitel: 

Kapitel 1: Internetanvändning och det uppkopplade hemmet 

• Skärmtid 

Kapitel 3: Digital integritet och digital källkritik 

• Digital källkritik 

Kapitel 4: Näthat och nätbrott 

• Näthat och utsatthet på nätet 

Kapitel 6: Arbete och studier på distans 

•  Distansstudier 

Kapitel 7: Digitala kommunikationstjänster 

• Digitala kommunikationstjänster i jämförelse 
• Videosamtal 
• Chatt 

Kapitel 8: Sociala medier 

• Översikt social medieanvändning 
• Youtube 
• Facebook 
• Instagram 
• Snapchat 
• Tiktok 
• Twitch 
• Twitter 
• Pinterest 
• Reddit 
• Flashback och Familjeliv 
• Clubhouse och Houseparty  

Kapitel 9: Medietjänster och nyhetskonsumtion 

• Traditionella och digitala medietjänster – en översikt 
• De digitala medietjänsterna 
• Digital nyhetskonsumtion 

Kapitel 12: Gambling, nöjesspel och streamers 

• Nöjesspel 
• Streamers, influencers och youtubers